Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: Jordbruksverket

Odlardagarna 2019

Ibland är man med om saker som verkar för bra för att vara sanna. Den här helgen var en sådan sak. 125 småskaliga grönsaksproducenter träffades på Angereds folkhögskola på Hammarkulletorget för den första konferensen kring småskalig grönsaksproduktion i Sverige. Besökare kom från hela landet och även från Norge och Danmark.

Upprinnelsen till konferensen är ett gäng odlare i Västra Götaland som började träffas på varandras odlingar för att nätverka och utbyta erfarenheter. En facebookgrupp skapades och till slut gjordes den nationell och ur denna grupp har flera stigit fram och arrangerat konferensen helt på ideell basis. Viss stöd har kommit från Göteborgs stad och en del från Andelsjordbruk i Sverige.

Andelsjordbruk Sverige har filmat många av föreläsningarna för er som inte kunde vara på plats.

10.15 på lördagen startade vi med fika och mingel. Redan där kändes hela konferensen helt rätt. Vi träffade tre personer som var med på vår permakulturkurs på Ankhult för massor av år sedan, flera ur nätverket för småskaliga grönsaksodlare som vi träffat på nätverksträffar tidigare och nästan alla från kursen i småskalig grönsaksproduktion vid Hjo folkhögskola var där. Så många trevliga människor och så mycket man ville hinna prata om. Konferensen inleddes sedan av de som varit med i arrangörsgruppen.

Först ut var sedan en föreläsning med Kirsten Jensen. Hon är en ikon bland småskaliga odlare. En rådgivare på Länstyrelsen som kan allt. Skickar man ett mail till Kirsten med en fråga så kan man vara säker på att få svar. Svaren man får är dessutom alltid värdefulla. Hennes hängivenhet tog en ny nivå då hon inte kunde närvara på konferensen eftersom sjukhuset förbjudit henne att resa till Göteborg efter en operation av en brusten blindtarm. Hon fanns istället med oss via videolänk från hemmet. Kirsten gick igenom bekämpningsmedel som är godkända i ekologisk odling och hur man ska tänka kring användningen av dessa. Som alltid mycket informativt och bra. Hennes föreläsning kommer att sändas men i efterhand.


Samtidigt pågick en föreläsning kring Local Food Nodes. Sedan var det dags för lunch som bestod av en vegetarisk buffé tillagad av Spira.

Leverangörer av fröer och redskap var inbjudna till mässan och under lunchen fanns tid att botanisera i utbudet. Waterboys var där med bevattningsanläggningar och kranar av hög kvalité. Runåbergs som är en småskalig fröfirma med ekologiska fröer var också på plats.

Jonas diskuterade olika bevattningslösningar och fick svar på många av våra frågor. Grönsta visade olika växthuslösningar och underbevattningsbord och Sonia och Pierre från Knalten var på plats med sina direktimporterade bredgrepar från Frankrike.

Närlant hade med sig tvåhjulstraktor av märket BCS och en mängd olika redskap. Tvåhjulstraktorn är nog många småskaliga grönsaksproducenters dröm och diskussionerna kring hur man ska kunna ha råd att införskaffa en var många.

BCS-en finns både som diesel och bensinare och kan bära en rad redskap. Handtaget kan snedställas så man kan gå i gången och låta traktorn arbeta i bädden. Här är en rotorharv påkopplad.

Det mest eftertraktade redskapet är nog dock denna slaghack.

Med den kan man köra över t.ex. en slutskördad kålbädd och den slår sönder alla stockar och andra grova delar så det blir finfördelat organiskt material som snabbt bryts ned.

Undertill sitter en mängd y-formade metalldelar som slår sönder allt de möter. Det bästa hade varit om det fanns BCS-er med rätt redskap till uthyrning. Småskaliga producenter har oftast inte råd med så dyra investeringar men skulle ändå kunna ha mycket nytta av en BCS vid en till två tillfällen per säsong.

Efter lunch var det dags för panelsamtal kring ekonomisk hållbarhet i småskalig grönsaksproduktion där Sonia från Knalten, Liv från Ås trädgård och Maja från Nybrukarna berättade om hur de får ekonomin att gå ihop med odlingen.

Elisabeth Ögren från Jordbruksverket berättade om biodiversitet som förstärkt växtskydd. På kvällen träffades vi på Hagabion för en mycket god middag och många trevliga samtal.

Andelsjordbrukarna från Kollinge torpargård var med. Klara träffade vi första gången på Ankhult.

Edward från odlingskursen i Hjo diskuterar med Wardins.

På söndagen inledde Jonas Ringqvist från Bossgården med en föreläsning kring säsongsförlängning. Samtidigt pågick en föreläsning med Los Perros från Malmö kring stadsodling.

Från Norge kom Anja Bruland och berättade om blomsterodling på Blomsterhagen i Oslo. Samtidigt pågick ett panelsamtal kring andelsjordbruk.

Sedan bjöds vi återigen på en fantastiskt god lunch tillagad av Spira. Luncherna och fikapauserna är viktiga för att man ska hinna prata med alla människor. Det är också ett tillfälle att klämma in ett open spacesamtal och dess samtal på deltagarnas initiativ pågick hela tiden under de två dagarna. Jag deltog dels i ett om iZettle som betalsystem och ett kring om vi ska bilda en förening för småskaliga grönsaksproducenter.

Efter lunch ledde jag och Jonas från Bossgården ett panelsamtal kring hur det offentliga kan stödja den småskaliga grönsaksproduktionen.

I panelen fanns Lina Morin från Länstyrelsen, Johan Ascard från Jordbruksverket och Martin Berg från fastighetskontoret i Göteborg.

Jag och Jonas hade satt ihop en önskelista med det vi kom på.

Sedan fick deltagarna fylla på med vad de ansåg att det offentliga kunde stötta upp med.

Dagen avslutades sedan med ett samtal kring hur vi går vidare och en av sakerna som bestämdes var att nästa gång blir odlardagarna den 1-2 februari 2020. Vi ser redan fram mot det!

Gårdssamverkan som samarbetsmodell

Under 2017 och 2018 har vi med stöd från EU:s jordbruksfond genom Leader Göteborgs insjörike genomfört ett projekt kallat Gårdssamverkan och mobilt musteri. Syftet med projektet var att utarbeta en samarbetsmodell som syftar till att sporra och inspirera småskaliga jordbrukare att ta steget till att producera åt fler än sig själva. Sex gårdar har ingått i projektet. Nu är det dags att slutredovisa projektet för Jordbruksverket så här kommer en sammanställning av våra erfarenheter och rekommendationer när det gäller gårdssamverkansdelen av projektet.

Förr i tiden fanns ofta flera generationer verksamma på en gård vilket gjorde att tillgången på arbetskraft var god. Idag sköts många små gårdar av en eller två vuxna som dessutom ofta lönearbetar på annat håll. Det gör det svårt att få större arbeten genomförda och verksamheten blir sårbar vid sjukdom. Det gör det också svårt att kunna ta ledigt och resa bort. Vi ville inom projektet testa en modell där flera gårdar samverkar och lär känna varandra och varandras verksamheter, sporrar varandra och prövar nya vägar. Under två säsonger har vi därför genomfört arbetsdagar hos varandra. Varje gård har haft rätt att ta ut en arbetsdag per år då vi träffats på gården och genomfört större arbeten.

Första årets arbetsdagar:
Östängs Gård; plantering av 75 äppleträd samt stängsling av 0,5 hektar med två meter högt viltstängsel
Snickarbo: Lieslåtter av äng samt hässjning, trädfällning
Edshults gård: Hamling av träd samt rensning och rivning av loft i ladan
Ränne gård: Röjning av lada både på loft och undervåning
Skarabergsvägen; Målning med Falurödfärg och byte av fasad

Andra årets arbetsdagar:
Östängs Gård; Klyvning av ekstolpar och stängsling av skogsbete
Snickarbo: Stängsling av ca 2 hektar bete, klyvning av ekstolpar, anläggning av odlingsbäddar, friläggning av stengärdsgård
Edshults gård; Utgödsling av fårbädd, hamling av träd, lieslåtter av äng
Skarabergsvägen: Utgödsling av fårbädd, rensning av grönsaksodling
Köksträdgården i Mölnemad: Anläggning av odlingsbäddar, täckning av gångar, rensning, utspridning av organiskt täckmaterial

En arbetsdag går till så här: Den ansvariga gården bjuder in, ger viss information om vad som ska göras och specificerar om extra verktyg behövs tas med. Vi träffas sedan på gården på morgonen och går igenom arbetet för dagen. Oftast är det mer än en syssla som ska göras och då väljer var och en vad den vill göra. Vi äter gemensam lunch och tar oss då också tid att umgås och lära känna varandra. Sedan fortsätter arbetet till klockan 16.00. Alla vuxna i projektet som har möjlighet deltar. Är man upptagen med annat är det ok att utebli, men alla gårdar har varit representerade vid i stort sett alla tillfällen. Till arbetsdagarna har vi också bjudit in intresserade att delta. Det finns många människor som längtar ut till landet och som vill ta del av arbetet och träffa personer som redan är verksamma på landsbygden. Som mest har vi varit 20 vuxna deltagare.

Vinster:

  • Vi lär oss av varandra.
  • Vi åker på gemensamma studiebesök.
  • Vi lär känna varandra och får ett starkt socialt nätverk.
  • Vi hjälper varandra även mellan arbetsdagarna.
  • Vi lär känna varandras gårdar, vilket gör att vi kan hoppa in och hjälpa till vid sjukdom och semester.
  • Vi har vid flera tillfällen hjälpt varandra när någon varit bortrest.
  • Nya samarbeten utvecklas. Till exempel hyrde några gårdar gemensamt en maskin en helg för att gödsla ut ströbädden på respektive gård.
  • Vi har börjat låna saker av varandra, t.ex. hästsläp och släpkärror.
  • Vi har fått gjort saker på gårdarna som inte blivit gjorda på många år, då arbetena har varit för stora för att klara av utan hjälp.

Alla gårdar som varit med från början är fortfarande med i samarbetet och en gård har tillkommit. Alla gårdar har tagit ut alla sina arbetsdagar, utom Ränne gård som inte tog ut någon 2018. Alla gårdar har upplevt arbetsdagarna som mycket positiva och uttrycker att de vill fortsätta även efter projektet är slut.

Ett gårdssamverkansprojekt öppnar också flera andra möjligheter. Vi har redan nu under projekttiden byggt ett mobilt musteri som bekostats av projektet och förvaltas av våra gårdar i en ekonomisk förening. Musteriet ägs av Studiefrämjandet, som varit projektägare under projekttiden. Musteriet ger gårdarna möjlighet att få en liten inkomst vid sidan av annat som produceras på gården. Det ger oss en möjlighet att träna på samverkan, marknadsföring och att sälja, vilket vi alla har god nytta av att bli bättre på.

Det är många saker som man kan ha nytta av på en gård men som inte behöver ägas av var och en. Under projekttiden har vi börjat diskutera flera saker som vi skulle vilja samäga som t.ex. bobcat, minigrävare, mobilt sågverk, flismaskin eller tvåhjulstraktor. Ett stort problem i ett småbruk är att det alltid finns saker som behöver göras, men en begränsad tid att göra det på. Enkla maskiner som samägs kan göra stor skillnad. När vi hyrde en maskin för utgödsling tog arbetet bara en dag för en person. Det kan jämföras med en hel veckas arbete för två personer, vilket var fallet när vi gjort det för hand tidigare år. Det är ohållbart att varje gård ska skaffa alla maskiner, men genom samägande och inköp av begagnade maskiner kan det göra stor skillnad. Utan gårdssamverkansprojektet där vi umgåtts och lärt känna varandra, hade tankar på samägande inte varit möjligt. Det kräver tillit och tilltro att äga saker ihop. Efter två år i vårt gemensamma projekt känner vi en samhörighet som gör att vi kan våga satsa framöver. Det gör också att vi startat en ekonomisk förening. Vi har därmed kunnat söka ett livsmedelstillstånd för vårt mobila musteri i stället för att varje gård ska söka för sin verksamhet. Många möjligheter öppnar sig när man väl lär känna varandra.

Tips till dig som vill starta ett gårdssamverkansprojekt:

  1. Ta reda på vilka småbruk som finns i din närhet/kommun.
  2. Ta kontakt och bjud in till en träff där ni lär känna varandra och där alla får berätta kort om sin gård och sin verksamhet.
  3. Presentera idén med gemensamma arbetsdagar. Förklara syftet och vinsterna enligt ovan.
  4. Var noga med att bestämma vilka tider som ska gälla samt hur ni gör med fika och lunch. Antingen står gården som ansvarar för arbetsdagen för fika och lunch till alla eller också tar alla med sig egen lunch och fika. Vår erfarenhet är dock att det har en positiv effekt om de som kommer och arbetar blir bjudna på lunch och fika. Se i så fall till att detta går att förbereda i förväg så ingen blir upptagen i köket under arbetsdagen.
  5. Bestäm datum för era arbetsdagar.
  6. Se till att ni har en sändlista via e-post alternativ en grupp på internet där ni kan kommunicera med varandra.
  7. Räkna med att de som är värdar för dagen får en arbetsledande funktion med att till exempel se till att allt material och verktyg finns på plats, förklara och visa. Som värd hinner man inte delta så mycket i själva arbetet.
  8. Börja varje arbetsdag med en kort presentation av gården och en genomgång av dagens arbete
  9. Avsluta varje dag med en sammanfattning av vad ni har fått uträttat och ett tack till dem som har deltagit.
  10. När ni har genomfört några arbetsdagar så bestäm gärna en träff där ni diskuterar igenom om ni vill utöka samarbetet på något sätt. Alla gårdar måste inte ingå i alla samarbeten, utan försök hålla en öppen attityd så ingen känner sig tvingad att delta.

Öka antalet hönor

p1090340När man köper gård blir man snabbt varse att man inte bara kan göra som man vill och som man tycker verkar vettigt. Hela ens verksamhet styrs av regelverk som inte alltid är lätt att förstå sig på. Huvudorsaken till det är att det är många instanser inblandade och att varje instans vill friskriva sig så det inte blir fel. Därför innehåller nästan varje sida hos de olika instanserna meningar som:

  • mer om detta finns att läsa hos…
  • vissa undantag finns…
  • xxx har särskilda regler kring…

Det gör att man öppnar flik efter flik i webbläsaren, går vilse och glömmer av var man läste vilken regel och vem som hänvisat till vem. Det är oerhört frustrerande. Ni som följer oss vet att vi funderar på att utöka vår hönsbesättning. Huvudskälet till det är att ägg är en produkt med relativt god lönsamhet som dessutom är lättsåld. Man blir inte rik. Det blir man inte på något man producerar på en gård men jämfört med lamm och grönsaker så är ägg lönsamt och dessutom kräver det förhållandevis lite arbete. Vi har hittills haft en hobbyflock med hönor och håller man sig under 50 höns så är det inte så mycket regler att hålla reda på. Till våren ska vi öka besättningen för att på sikt ha 100 hönor under sommarsäsongen. Den ska sedan minskas till 50 hönor under vintern. Dagens projekt var att ta reda på vilka regler som gäller när man går över 50 hönor. Jag började läsa på Jordbruksverket, Livsmedelsverket och kommunen och antalet flikar ökade och ökade i webbläsaren. Jag gjorde anteckningar i ett worddokument och skrev in länkar och hänvisningar så jag inte skulle tappa bort mig. Frustrationen ökade och efter andra koppen kaffe var webbläsaren så full av flikar så alla inte längre syntes. Då minns jag plötsligt att jag tidigare har läst en rapport eller något skriven av Jonas Ringqvist på Bossgården i Falköping. Efter en sökning på hans namn och ägg så hittade jag sidan Varje ägg räknas som skapades som en del av ett Leaderprojekt för att öka den småskaliga äggproduktionen. Eftersom vi varit i kontakt med Jonas i flera andra frågor och besökt hans gård Bossgården flera gånger så vet vi dessutom att han är en pålitlig och kunnig människa. Tack Jonas för ditt enorma engagemang och för att du orkar vägleda oss andra utöver att producera fantastiska grönsaker och ägg. I Jonas material finns en tabell för de regler som gäller och plötsligt klarnade det mesta. Tabellen nedan är gjord av Jonas Ringqvist och finns på Varje ägg räknas.

skarmavbild-2016-11-13-kl-11-12-24

Sidan innehåller till och med en ekonomisk kalkyl där man kan se att det faktiskt kan löna sig att producera ägg i liten skala.

skarmavbild-2016-11-13-kl-10-55-12För att öka vår besättning så vill vi inreda vår husvagn med reden där äggen rullar ner i ett fack på baksidan om redet. Det är lagom att ha ca 5 hönor per rede och ett rede skall vara minst 24 cm på kortaste sidan. Facket ska gå att öppna i utrymmet utanför hönsens där vi tänker förvara foder, äggkartonger och annat man kan behöva. Vi tänker bygga redena själva. Vi behöver inte någon genomlysningsutrustning men kanske kan det vara bra att ha en genomlysningslampa för att kunna kontrollera ibland om man känner sig osäker. Jonas skriver så här om genomlysning: ”

Vid genomlysningen kontrolleras äggens kvalitet, och de ägg, som inte uppfyller kraven, kan plockas bort. Knäckskadade ägg ska bort! Luftblåsan ska vara orörlig, och dess höjd får inte överstiga 6 mm. Luftblåsans höjd är ett mått på färskhet ju större luftblåsa desto äldre ägg. Äggulan ska vara skugglik och ligga rätt i ägget. Äggvitan klar, och inga blod och köttfläckar ska förekomma.”

Vi behöver i alla fall anmäla oss som äggproducent hos Livsmedelsverket för att få ett identifieringsnummer. Sedan köper man en stämpel så man kan stämpla varje ägg. Det finns regler för hur ägg ska stämplas. Våra ägg kommer att stämplas med 1 för frigående utomhus följt av vårt identifieringsnummer. De måste stämplas med färg godkänd för livsmedel. skarmavbild-2016-11-13-kl-08-14-28Ägg får säljas 21 dagar efter att de är värpta och har en hållbarhet på 28 dagar officiellt. Fast ägg håller sig mycket längre än så.

Att regelverken inte är helt lätta visar Karin Hultmarks strid om att få sälja egna ägg från sin besättning på 50 hönor i sin butik Planeten i Alingsås. Hon har stridit i många år för att kunna sälja ägg utan stämpel i liten skala. Till slut fick hon rätt i kammarrätten. Om och om igen slås man av hur mycket av ens tid som upptas av att förstå byråkrati och regelverk. Vi har bra livsmedelsregler i Sverige och vi tycker det är bra med de regler som t.ex. förhindrar att vi har salmonella i landet men det hade varit bra om fler myndigheter och instanser tänkte som Jonas Ringqvist och försökte göra det så lätt som möjligt för oss att förstå. För att producera och sälja ägg i liten skala ska vi anmäla eller ställa frågan om vi behöver anmäla till Livsmedelsverket, kommunen, Länstyrelsen och Jordbruksverket. Smidigt…

Det känns INTE lättare utan snarare provocerande att det överst på VARJE sida hos jordbruksverket står ”Enklare tillsammans”

Krångligt för fler än oss

För några dagar sedan kom en artikel om byråkratiskt krångel i tidningen Land.

Vi har tidigare skrivit om hur vi som nybörjare upplever det att försöka hänga med i Jordbruksverkets, Länsstyrelsens och andra myndigheters krav på dokumentation och detaljstyrning. Det har varit frustrerande, men vi har hoppats att det kommer att bli bättre, vi är trots allt nya i branschen.

Här är ett exempel på hur det kan se ut hos Jordbruksverket när man letar efter blanketter:

jbv

Artikeln i Land handlar om ett forskningsprojekt som har följt halländska bönders vedermödor i 20 år. Titeln är ”Ny studie: lantbrukets regelkrångel har ökat med 120 procent”.

Det är nog inte så konstigt att krånglet ökat under perioden när EU-reglerna slog genom. Det som är slående är däremot att svenska regeringar aktivt har försökt att minska krånglet i tio år, men misslyckats.

1996 hade lantbrukarna fem olika sorters dokumentation och journaler. Sedan dess har de fått 19 nya, bland annat gödseljournaler, dokumentation av skadedjursbekämpning, journal för farligt avfall, kemikalieförteckning, sprutjournal, läkemedelsjournal och arbetsmiljögranskning.

Det är intressant att alla exemplen på dokumentation ovan är viktiga. De flesta håller med om att det är en bra idé att hålla koll på hur och när man använder farliga ämnen. Syftet är vällovligt men reglerna bidrar till att färre kan arbeta med att producera mat. Balansen mellan matproduktion och miljöhänsyn är inte självklar. Om man eftersträvar ett lantbruk som inte påverkar miljön alls så kommer det inte att ske förrän lantbruket är borta. Vi får då importera maten från områden som producerar mat utan samma detaljregler, vilket ingen egentligen vill. Regelverk växer tills de försvinner, även det är intressant.

Här är artikeln: Land

Mer byråkrati

Idag är det tre dagar kvar innan SAM-ansökan ska vara inne hos Jordbruksverket. Vår plan var att skicka in den i kväll. Nu har förra årets pengar kommit och även om det är med förbehållet att de kanske hade fel och kan ta tillbaka pengarna igen så skickar vi in ungefär samma ansökan som förra året. Det finns inte mycket som kan krångla. Inga speciella åtaganden och den enda gröda vi anger är ”Grödkod 49 – Slåtter och betesvall på åkermark med en vallgröda som ej är godkänd för miljöersättning.” Det låter invecklat men det är den gröda som har lägst krav och minst kontroller knutna till sig, så vi kör på den. Det stämmer dessutom med verkligheten.Grödkoder ingår inte i allmänbildningen och inget smatalsämne på fikarasterna om man inte tillhör den bråkdel av befolkningen som brukar jorden. Så här ser listan ut:

Grödor1

Tyvärr så var listan för lång för att få plats på en skärmbild. Här kommer fortsättningen med vårt val, Nr 49, högst upp.

Grödor2

Det är nästan hela listan. De sista grödorna och tilläggen kommer här. Tilläggen är faktiskt värda att läsas.

Grödor3

Det är ganska komplicerat. Bonden måste veta vilka grödor som ska odlas, var de ska odlas och söka de stöd som passar. Man kan anta att många låter specialister göra ansökan

Hur som helst så var vi nästan klara. Med Grödkod 49 och utan extravaganser skulle det hela gå som en dans. Enda undantaget var ju den lilla biten där vi odlar grönsaker.

Men vi kunde inte skicka in. Vi hade flera fel i vår ansökan. Det fanns även påpekanden, men felen har röd text och när de finns kan ansökan inte skickas in. Ett av felen är att vi har ansökt om ekologisk odling utan att ange viket certifieringsorgan vi använder. Vi har inte ansökt om bidrag för ekologisk odling och ställena i ansökan där det i så fall skulle stå var tomma. Så långt vi begriper i alla fall. Det får bli till att ringa Jordbruksverkets support i morgon.

När de finns på tråden kan vi även diskutera ett annat fel med röd text. Summan av skiftena på ett block är större än blocket. Hur vi än letar så finner vi bara att de två skiftena på 0,86 och 0,14 ha inte är större än blockets 1,00 ha. Det är skumt för så här knäppt var det inte förra året. Om detta gäller alla så har Jordbruksverket problem. Problemet med det är bara att det drabbar oss. Jag lär inte komma fram på telefon i morgon om det krånglar på detta viset för alla.

Att tampas med byråkrati

Det är dags att gå i byråkratisk närkamp med Jordbruksverket igen.

För ett år sedan fyllde vi i vår första ansökan om gårdsstöd med mera. Det var en obehaglig upplevelse och den dränerade oss på kraft och ork. I början av processen tyckte vi att det skulle kunna bli ett bra inlägg på bloggen. När vi var klara var det som om själva livsglädjen hade sjunkit samman. Det blev inget inlägg.

Vi hade lite otur när vi tillträdde gården under hösten 2014. Året efter, 2015, var det första året i en ny period. Det förde med sig att det inte fanns någon att fråga. Inga grannar eller vänner visste något om det nya. Ringde vi Jordbruksverket eller Länsstyrelsen så visste inte de heller hur systemet skulle fungera. Vissa delar av tolkningarna var klara först efter sommaren, trots att de skulle reglera även den odlingssäsong som redan hade passerat. För de som varit med förr var det nog lite oroligt, men för oss nybörjare var det en osannolik upplevelse. Som att vara med i en film där huvudpersonen ska brytas ner genom att uppgiften som ska utföras beror på viktig information som inte går att komma åt trots att den borde vara enkel att finna.

Men nu är det 2016, en ny vår och en ny dust med byråkratin. I år skriver vi innan vi hunnit gå ner oss i det halvt obegripliga.

Att förklara varför något är svårt är inte lätt, men vi ska göra ett försök. För de som är vana av att hantera jordbruksbyråkrati är detta inte svårt att förstå, inte heller för de som arbetar på de myndigheter de berör.

Det sista är vi inte helt säkra på. Ibland tar det enormt lång tid för en myndighet att bestämma sig för hur något ska tolkas och det kan tyda på att de egentligen är osäkra och att deras arbete är svårt.

Om vi har fattat saken rätt är det pengar från EU:s medlemsländer som fördelas till bönder i hela EU. Med pengarna finns en kravlista på vad EU förväntar sig av bönderna för att de ska  få pengarna. Kravlistan förändras med några års mellanrum.

I Sverige ansvarar Jordbruksverket och har hjälp av Länsstyrelserna för att hantera bönder i Sveriges olika landsändar. Det finns säkert en helt logisk och stringent uppdelning mellan de båda myndigheterna. (Om nu Länsstyrelsen är en myndighet på korrekt byråkratiska?) Men när man som ny användare försöker att navigera rätt så stöter man ganska ofta på hänvisningar från den ena till den andra myndigheten. Länsstyrelsen hänvisar till Jordbruksverket som visserligen har informationen men som hänvisar till Naturvårdsverket som har ansvaret och rätten att fatta beslut. När man då tror att man kan arbeta vidare så rör frågan något närliggande och det visar sig att det är Länsstyrelsen som har bollen.

På nätet kallas detta för Sam Internet och det är förmodligen ett samarbete mellan flera myndigheter. Man loggar in med hjälp av BankID. Den av oss som först råkade logga in är den ende betrodde. Man kan skicka in begäran om att bli ombud. Vi ska göra det  så att båda kan bearbeta ansökningen utan att vara beroende av den andres mobil. När det gäller marken råkade Ylva logga in först och när det gäller djuren var det jag. Lika en-persons-knöligt i båda fallen. Dessutom kan man behöva vara inloggad på Jordbruksverkets sidor som inte är Sam Internet. Så det är ytterligare en inloggning med ännu ett ”Mina sidor” och så vidare.

Just nu ligger några dokument på skrivbordet.

Det översta är från Jordbruksverket och har rubriken ”Meddelande om Beslut”. Beslutet rör våra stödrätter, hur mycket de är värda, att några har slutat gälla och hur mycket de kvarvarande kommer att vara värda år 2020.

Dokument två kom samma dag men från Länsstyrelsen och har rubriken ”Meddelande”. Meddelandet handlar om att en automatisk kontroll har visat att delar av vår mark inte uppfyller villkoren för gårdsstöd. Den öppna mark som inte är utarrenderad och vi har sökt stöd för är 8,26 ha. Enligt Länsstyrelsen är det bara 8,19 ha som uppfyller kraven. Skillnaden är så liten att de kan betala ut gårdsstödet till oss för den del de anser är korrekt. Hade diffen varit större än 3 procent eller 2 hektar hade utbetalningen dröjt ytterligare. Den är ju sen som den är. Om allt funkar så kommer stödpengarna för 2015 att betalas ut under april 2016. Om inte diffen varit för stor, då dröjer det ytterligare.

Gårdsstödet är det grundläggande stödet för mark som brukas. För att få det måste man har stödrätter för marken. Det gäller inte skogsmark, utan bara mark som används för jordbruk.

Dokument tre i pappershögen på skrivbordet kommer också från Länsstyrelsen. Rubriken är ”Meddelande om beslut”. Beslutet går ut på att Länsstyrelsen bifaller vår ansökan om förgröningsstöd, men bara för de 8,19 ha som Jordbruksverket bedömt vara korrekt. Pengarna kommer förmodligen i början av april, men bara om Jordbruksverket håller med Länsstyrelsen. Om Jordbruksverket anser att beslutet är fel så kommer ärendet att skickas tillbaka till Länsstyrelsen för en ny handläggning och ett nytt beslut kommer att tas. Det innebär att pengarna för förgröningsstödet kommer senare eller inte alls om det skulle bli ett avslag.

Förgröningsstödet är till för att få bönder att ha mer varierade grödor och att, om man brukar ett rent åkerlandskap, tillåta lite mer biologisk mångfald på markerna. Det kallas att skapa ”ekologiska fokusarealer”. Man skapar ekologiska fokusarealer genom att låta bli att odla, dvs träda, eller att odla vissa grödor.

Ekofokusarealer2

Tabell från Jordbruksverket. Olika grödor räknas om med olika faktorer. Det finns en lista på godkända ört- och baljväxter för just detta ändamålet. Den innehåller 24 stycken arter som får odlas rent eller i blandning plus sex arter som får odlas som mindre andel i en blandning.

Våra marker är så små och vi håller till i ett varierat blandlandskap så vi har rätt till förgröningsstöd utan att vi behöver skapa särskilda fokusarealer. Bönder som odlar certifierat ekologiskt behöver inte heller några fokusarealer.

En obehaglig sida av denna korrespondens med myndighetssverige är att de regelbundet hotar. Förra året var det värre. I alla fall minns vi det så. Då kunde man inte hämta någon information utan att bli påmind om att de kan ta tillbaka stödpengar om bonden har gjort något fel. Om och om igen.

Meddelandet om beslut om gårdsstödet är på fyra sidor. På sida tre står det bland annat:

Du måste följa alla villkor som gäller för gårdsstödet. Om du inte följer villkoren så kan du bli tvungen att betala tillbaka ditt stöd. Vi kan kontrollera ditt stöd upp till 10 år efter att du har fått pengarna.  10
Siffran 10 hänvisar till ett utdrag ur ”Föreskrifter och Förordningar” som skickas med. Vid siffran 10 står en förklarande text:
Beslutet grundar sig på reglerna artikel 7 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor och 41 § förordning (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare.

Naturligtvis kan man bli av med stödpengar om man inte har rätt till dem. Den obehagliga upplevelsen kommer sig av att möta samma slags upplysningar så ofta.  Det är ett tydligt maktspråk även om det är format som upplysningar. Även meddelandet om förgröningsstödet innehåller samma text men med ordet förgröningsstöd i stället för gårdsstöd och annan fotnotshänvisning.

Ännu ett exempel är när ansökningen skickades i digitalt. Då får man veta att:

Att du skickar in din ansökan betyder det här:
– Jag söker de stöd som jag har rätt till. Vilka stöd som finns att söka står i rapporten Krav för ansökan. Där finns också de krav som gäller för att ansökan ska vara giltig. Rapporten finns uppe i SAM Internets högra hörn under knappen Rapporter.
– Jag intygar att uppgifterna som jag har lämnat är fullständiga och riktiga.
– Jag försäkrar att jag har redovisat all jordbruksmark som ingår i företaget.
– Jag försäkrar att jag inte driver permanent sport- eller rekreationsanläggning, fastighetsföretag, flygplats, vattenverk, eller erbjuder järnvägstjänster. Om jag driver sådan verksamhet och uppfyller undantagsvillkor skickar jag in underlag som styrker detta.
– Jag är medveten om villkoren för stöden som jag har sökt. De finns på www.jordbruksverket.se/stöd. Jag vet att om jag inte följer villkoren kan jag få avdrag på stöden eller så får jag inget stöd alls. Jag kan också bli tvungen att betala tillbaka stöd som jag redan har fått.
– Jag godkänner de kontroller som står i rapporten Krav för ansökan.
Har Jordbruksverket dåliga erfarenheter av bönder som försöker tvinga till sig pengar genom att hävda att de inte vet reglerna?
När det gäller att ta fram vilka arealer vi brukar så var det inte så enkelt. Den förre arrendatorn hade helt andra gränser. Marken delas in i ”block” som på en karta visar gränserna för en åker eller ett gärde. Blocken kan delas in i skiften om man vill odla olika grödor på skilda delar av ett block. Så här kan det se ut:
Arealkarta
Kartan kan kompletteras med ett flygfoto. Sedan försöker man efter bästa förmåga följa de verkliga gränserna när de ljusbruna blocken ska fastställas. Det är ingen exakt vetenskap, om man säger så. Så när det ett år senare kommer ett meddelande om att vår markering av ett block är 0,01 ha för stort jämfört med en dators beräkning blir det ingen jätteöverraskning över att något diffade. Hur skulle två beräkningar av något så här ungefärligt kunna komma till samma resultat?
Om vi har tolkat ett av meddelandena rätt så är skifte 7 på bilden inte alls godkänt. Det är kanske för sankt eller för mycket veketåg eller något annat fel. Vi vet inte för vi har inte hittat fram till stället där den informationen finns. Den finns säkert någonstans. Hos Jordbruksverket, eller Länsstyrelsen eller…
Det här inlägget har inte som syfte att beskriva hur Sam Internet fungerar. Syftet är att beskriva hur man kan uppleva det som användare och nybörjare. Vi har lätt för att läsa och förstå instruktioner och har gott självförtroende när det gäller att ta oss genom tunga texter, ändå förblir stora delar av systemet för jordbruksstöd ett mysterium. Hur det är för ovana läsare eller dyslektiker att hantera detta kan man enkelt tänka sig. Vi känner en som varit bonde i drygt 20 år. Han har tidigare alltid skött ansökningarna om stöd själv, men har gett upp under de senaste åren. Det har blivit för krångligt. Han låter en konsult göra ansökningen i stället. Den blir inte bättre, snarare sämre, men han kan ägna tiden åt sin gård i stället för att lägga kväll efter kväll på att föröka hantera det inferno av regler, detaljer och undantag som reglerar jordbruksstöden.
Tillägg: Det har gått några dagar sedan inlägget skrevs. Vi ville inte lägga ut det innan det var klart och vi hade fått med de olika delarna av ansökningsbyråkratin. Sedan dess har vi försökt att logga in två gånger utan att lyckas.
Idag gick det bättre, tjänsten fungerade och vi lyckades logga in. När ”Mina sidor” öppnades fanns ett meddelande:
Fel
Å ena sidan är det ganska kul att rubriken lyder ”Enklare tillsammans” samtidigt som första texten visar hur krångligt och skört systemet är.
Å andra sidan är det bedrövligt att stora pengar betalas för till icke-mat-producerande tjänstepersoner, konsulter, mellanchefer, administratörer, systemtekniker och liknande. Pengarna redovisas naturligtvis som om de bidrar till att hjälpa svenska bönder men så enkelt är det ju inte. Jag vet inte hur stor andel som går till administration men det måste vara ganska stor del. Bonden får visserligen pengar, som för ganska många tydligen är skillnaden på lön eller förlust för året, men får också stå ut med dåliga datasystem, EU-regelverk som är illa anpassat till Sverige, svensk överimplementering och och att leva i en känsla av rättslöshet. Är det värt det?
Vår lilla gård kommer förmodligen (om inte Jordbruksverket ångrar sig under våren) att få 8 184 kr i gårdsstöd och 4 460 kr i förgröningsstöd vilket ger en summa på 12 644 kr. De här pengarna kommer att komma i april men kan återkallas i flera år framåt om det upptäcks något fel. Det är förmodligen bara ett tomt hot, men det är ett obehagligt sätt att hantera människor.
En stor mängd välutbildade och allmänt hyggliga människor på Jordbruksverket, Länsstyrelsen och var de nu är placerade gör sitt allra bästa för att få detta att fungera, men ändå blir det så här. Det kanske inte finns några förutsättningar att bli bra när ett centralt organ ska detaljstyra matproduktionen i hela EU? Det blir inte bättre när alla mellanliggande nivåer ska försöka tolka översatta texter med påtaglig ängslighet för att misshaga de övre skikten. När detta möter svensk tjänstemannatradition som hellre fäller än friar, så går det riktigt illa. Vi upplever EU-stöden som en övning i underkastelse och förnedring och det är tveksamt om det är värt 12 644 kr om året att utsätta sig för det. Vi kommer att söka i år också, sedan får vi se. Vi kanske vänjer oss.

© 2019 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑