Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: musteri

Treårsjubileum

Så var det dags att titta tillbaka på året som gått igen. 26 oktober 2014 flyttade vi in på vår gård och gjorde upp en fyraårsplan för hur vi skulle få gården i brukbart skick. Vi hade många idéer och tankar om vad vi ville göra men ganska lite kunskap. Idag vet vi mer och börjar få kläm på hur vi vill ha verksamheten. Vi har prövat olika djurslag och funderat över vad vi tycker om och vad vi kan få ett överskott av och fått en allt klarare bild av hur vi vill ha verksamheten om ett år när våra fyra första år har gått.

Anledningen till att vi lagt upp en fyraårsplan är helt enkelt för att vi inser att det tempo vi håller nu inte kan fortgå hur länge som helst. Om ett år kommer lediga söndagar förhoppningsvis att bli en regel snarare än ett undantag och inkomster från gården förhoppningsvis att landa på en nivå så att vi får det att gå runt. Än så länge är det så stora investeringskostnader att göra på gården så att vi båda behöver lönearbeta vid sidan av. Det är en ojämn dragkamp mellan inkomster och tid där vi både behöver gasa och bromsa samtidigt. Vi känner dock att vi gör stora framsteg och den här säsongen har det hänt mycket som gör att vi har gott hopp om verksamheten framöver. Intresset för bra lokalproducerad mat ökar hela tiden och vi har inte några problem att få sålt allt vi producerar (förutom zucchini när den ger som mest – fast det gillar våra hönor)

Som en komihåglista för vår egen skull kommer här årets lista med saker vi hunnit med. Det kommer stunder då vi känner att vi inte kommer någon vart. Då ska vi ta en titt på den här listan, dunka oss själva i ryggen och tar nya tag.

  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem och föregående års 51 bäddar.
  • Planterat 75 äppleträd
  • Köpt och planterat 2000 krokuslökar till våra bin
  • Anlagt en blomsteräng till bina
  • Planterat 20 bärbuskar
  • Odlat potatis i ett skifte utanför själva grönsaksodlingen (Det har inte gått jättebra på grund av dålig jord och för mycket ogräs)
  • Täckt skördade bäddar med ensilage
  • Märkt upp och påbörjat grävningen av nästa års bäddar
  • Haft gårdsförsäljning vid femton tillfällen
  • Startat Nolbygårds Matmarknad utanför Alingsås för alla som vill sälja egenproducerade produkter. Genomfört 15 marknadsdagar.
  • Deltagit i Matfest utanför Vikaryds köttbod
  • Varit med och dragit igång REKO-ring Alingsås i slutet av säsongen och sålt kassar vid två tillfällen
  • Installerat fler vattentankar för vattning med tempererat vatten
  • Gjort odlingslådor för gräslök som i år beblandade sig lite för mycket med kvickrot
  • Skördat mängder med fina grönsaker
  • Lärt oss mer om vilka grönsaker som fungerar bra att sälja och vad vi ska odla mer respektive mindre av
  • Byggt flyttbara odlingsbänkar för avhärdning av plantor
  • Köpt och spridit ut stenmjöl i odlingarna

Djur

  • Fått 18 lamm varav ett bagglamm sålts till liv. Fyra tacklamm har behålls till liv av oss
  • Slaktat två tackor som vi gjort 26 kilo korv samt tre rökta fårfioler av
  • Slaktat 15 lamm varav vi sålt 13 som lammlådor
  • Kört 16 skinn till Tranås för beredning
  • Köpt två nya samhällen och gjort fyra avläggare i bigården
  • Köpt 40 lohmanhönor och startat en ny flock så vi i år haft två
  • Inrett en gammal krockad husvagn och ett hästsläp till våra hönsflockar så de kan flyttas runt på åkrarna
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning vid vägen, i gårdsbutiken på fredagarna och på Nolbygårds Matmarknad
  • Skaffat 6 mignonankor
  • Fått två kullar kattungar. Fem ungar i första kullen varav fyra är sålda och fyra i den andra kullen varav alla ska säljas
  • Slaktat och styckat två grisar på drygt 200 kilo vardera

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone november ut
  • Lassat upp löshö på vårt nybyggda höloft

 

 

 

 

 

 

 

Före detta fähuset har fått renoverade fönster. Inte helt klart, men det blåser inte rakt genom och vi slipper höra skallrande lösa rutor.

Snickerier, målning m.m.

  • Byggt ett ankhus
  • Byggt en fårklipparstol
  • Tillverkat hundratalet biramar
  • Målat delar av stenväggen på ladugården med kalkfärg
  • Tagit ur och blästrat alla ladugårdens järnfönster, glasat, kittat om och målat dem samt satt in dem igen så det nu är tätt
  • Skrapat två sidor av boningshuset (vi hann inte måla innan regnen kom)
  • Byggt en gårdsbutik i ett av våra garage
  • Byggt färdigt grönsakslinjen för hantering av grönsaker
  • Flyttat hem en bastu
  • Lagat taket på vår nyinköpta ”cirkusvagn” som kommer att bli en ny wwoofbostad till nästa säsong
  • Räddat en vägg mellan ladan och ladugården (och hela ladugårdstaket) genom att byta delar av ruttna bjälkar, golv och riktat upp väggen som höll på att rasa
  • Byggt trappor till två loft i ladan
  • Köpt en rikt- och planhyvel
  • Satt upp flera fågelholkar
  • Tagit ner och ersatt det gamla taket i hönshuset samt murat igen hål i hönshusets väggar
  • Rivit ut gammal inredning i före detta sädestorken och gjort om utrymmet till målarverkstad och förvaring
  • Börjat renovera en balkong
  • Rensat ur vår jordkällare och byggt potatislårar och hyllor
  • Lagat växthuset och byggt ny hylla

Värme

  • Fällt, kapat och kluvit 30 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Bytt ut två fönster mot treglasfönster i boningshuset

Övrigt

  • Stängslat in äppleodlingen med alloxnät mot rådjur och älg och eltråd mot vildsvin
  • Satt eltråd runt skogsträdgården mot vildsvin
  • Förstärkt elstängslet runt stora betet med två trådar
  • Fällt träd och sålt till slipers och massaved (ingen jättebra affär)
  • Grävt och anlagt nytt avlopp
  • Köpt en ny fyrhjulsdriven traktor
  • Varit med och dragit igång leader-projektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” och deltagit i fem arbetsdagar på olika gårdar inom projektet
  • Skrapat alla överväxta grusade ytor på gårdsplanen och grusat om dem samt lagt ner dränering så vi inte behöver vada i gyttja i framtiden
  • Tagit emot studiebesök
  • Haft en praktikant från årskurs nio
  • Spelat in ett podavsnitt med odlarna
  • Varit på flera studiebesök för att lura ut hur vi bäst inreder en mustvagn

Om någon vill se våra tidigare årsbokslut hittar ni dem här Ettårsjubileum och Tvåårsjubileum

Återigen sänder vi en tacksamhetens tanke till alla människor omkring oss som ställer upp och hjälper till när vi behöver det. Ju längre vi bor på gården desto viktigare blir våra nätverk av människor som rycker ut i tid och otid. Tack till Sara och Guillaume för hjälp med skörd och avlusning av får, till Hugo för traktorkörning, byggen, vedhantering m.m, till Lasse och Agneta för verktyg, till deltagarna i gårdssamverkan för kunskap och plantering av äppleträd, till alla våra wwoofare för hjälp i den dagliga skötseln och alla fågelholkar, till klass fem på Långareds skola för hjälp med sådder och plantering, till Richard som ställer upp med maskiner, råd och stöd, till Milú för slakthjälp, rensning och potatissättning, till Mats för hjälp med slakt, till Leslie för skörd och ogräsrensning, till Lena som tittade förbi för att prata men som rensade lite i bara farten, till Lena som fick fart på REKO-ringen, till marknadsförsäljarna på Nolbygård som gjort den så bra, till Valter som upplåter mark, till Ulf som satt in våra järnfönster, till Eva för alla blomsterfröer och plantor, till Christian som grävt vårt avlopp och till våra familjer som följer och stöttar oss i vårt projekt.

Ett hårt år kvar. Det finns många planer och idéer inför det men det vi redan nu vet att vi ska ta oss an är byta innertaket på ladugården, inreda cirkusvagnen till wwoof-bostad, måla två sidor av huset, stängsla skogsbeten, fälla träd till fler brädor och plankor, utöka antalet insektsgynnande växter, laga ett till läckande tak och gräva de sista himla grönsaksbäddarna. Helst hade vi hunnit med att bygga ett stort ingångsskafferi, bygga en pub och ett tillagningskök också – men det får nog vänta.

Ifall någon av er undrar så har vi fortfarande roligt även om det en period under värsta högsäsongen var väl mycket även för oss.

Soluppgång 28 december förra året. Grönsaksodlingen ligger i djup vila.

Studiebesök Saras Must

I lördags var vi på studiebesök igen. Denna gång på Saras Must i Mörteryd utanför Björköby utanför Vetlanda. Sara har haft sitt mobila musteri i tre säsonger. Sara arbetar med att beskära fruktträd och musteriet kommer som en naturlig fortsättning.

Musteriet är fast monterat på en släpvagn som är cirka fyra meter lång, det vill säga något större än ett vanligt bilsläp.

Sara hade köpt hela musteriet från Rink i Tyskland.  Priset med vagn var i saftigaste laget så hon valde att köpa en vagn i Sverige och montera delarna själv.

För att inte behöva göra hål i golvet sitter de olika delarna på hemmagjorda ramar av vinkeljärn som är monterade med mellanlägg så att golvet går att få rent. Smart!

Efter att äpplena har tvättats i vanlig vattenbalja utanför vagnen så krossas de i äpplekrossen.

Krossen är en modell vi inte har sett tidigare. I stället för en vertikal roterande axel med knivar så har den en horisontell axel med många knivar. Suddig bild tyvärr. Sara berättade att hon kunde hälla i en korg i taget men att hon behövde dra och knuffa i det svarta handtaget som sitter på ett plastblock för att äpplena skulle rivas bra.

Krossen stänker en hel del så den har fått en bit gummiduk runt sig. Det satt dock inte på nu.

Än så länge har Sara använt manuella mustpressar. Två stycken i olika storlek. Man lägger äpplemassan i sildukar med plastblock över och under.

Ovanpå flera lager äpplemassa placeras sedan en domkraft som pumpas för hand. En enkel konstruktion som inte kräver el eller vattentryck. Anledningen till att hon har två storlekar är att kunderna kommer med olika mycket äpplen. Vissa dyker upp med tio bärkassar och andra bara med två. En oväntad detalj är att det är bökigt och tar en del tid att få ner kolven i domkraften efter att man pressat.

Efter pressning samlas musten i en tank som har en sil i öppningen.

Från tanken pumpas musten upp till pastöriseringsmaskinen. Det följde med en hel del kopplingar och slangar så Sara kan välja om hon vill filtrera i ett eller två eller inget filter innan musten pastöriseras. Pumpen kan även gå baklänges vilket säkert är användbart i något sammanhang.

De kunder som vill ha med sig opastöriserad råmust kan köpa 1- eller 5-liters engångsbehållare av plast som kan förvaras i frysen.

Det vita skåpet till höger på bilden är en gasbrännare som värmer vatten som cirkulerar i det rostfria pastöriseringskärlet. Kärlet rymmer 120 liter och är isolerat som en termos. Musten ska pastöriseras en viss tid beroende på mustens temperatur och det tar lite tid. Sara behöver dessutom röra om i musten för att få jämn temperatur.

Hetvattnet från gasbrännaren cirkulerar i spiralen och värmer musten i behållaren. Musten tappas sedan ut i botten.

Den pastöriserad musten tappas på bag-in-box-behållare medan den fortfarande är varm. Påsen ligger på en våg så det ska vara möjligt att få rätt mängd i påsen. För lite ger missnöjda kunder, för mycket gör att påsen inte får plats i kartongen.

En gasolflaska i bruk och en i reserv. Den lilla genomskinliga behållaren är ett filter som kan användas för att få klar must. Men i de flesta fallen använder hon inte det.

Sara har ett ganska stort förvaringsskåp som kan nås från båda sidor. Där förvarar hon burkar, bag-in-box-förpackningar, plastflaskor och annat man kan behöva.

Det behövs en hel del pinaler och pinaler måste förvaras. Hängare och skåp är viktiga att få med. Till höger syns en del av en trätrall som Sara använder för att lägga på marken och stå på. Annars tenderar det till att bli kladdigt och geggigt efter ett par timmars mustning. Inte av produkterna men utav att folk trampar omkring på samma ställe på gräsmattan.

Efter en timmas intensiv utfrågning tog vi en promenad till ”Två röda hus” som är ett bead-and-breakfast och ett mysigt café. Otippat att hitta så här mitt ute på landsbygden och värt en omväg om ni passerar denna del av Småland.

Nu gick vi över till att diskutera affärsmodeller, prissättning, ruttna äpplen och vad Sara vill förbättra och byta ut när det gäller utrustning. Flaskhalsen i Saras och många andras produktion verkar vara pastöriseringsmaskinen. Det tar helt enkelt tid att pastörisera. Det stoppar upp flödet. Men eftersom man också kan sälja råmust så känner Sara ändå att det inte är pastörisören som ska bytas ut i första hand utan hon vill byta krossen och pressarna mot en bandpress med inbyggd kross.

Det var ett mycket givande studiebesök. Sara var driven och bra på att berätta om sin verksamhet. Hon bjöd på många detaljer och har nog hållit på lagom länge. Det gör att hon kommer ihåg hur det var att starta upp och har ändå några säsonger att jämföra.

Stort tack till Sara! Hennes sida om musteriet finns här.

 

Gårdssamverkan och mobilt musteri

Det finns så mycket roligt att göra i livet. Det finns så många spännande saker att lära sig och så mycket trevligt folk att umgås med. I går hade vi en första träff inom Leaderprojektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri”. Projektet har fått stöd av Göteborgs insjörike och drivs av Studiefrämjandet som ställer upp med Karin Gustavsson som projektledare. Karin hade planerat mötet så vi gjorde det vi behövde göra som att göra upp en tidsplan för de delar som vi åtagit oss att genomföra.

Att äga och driva en gård riskerar att bli ett ensamt arbete. Var och en går hemma på sin gård och är så upptagen med alla sysslor så man försummar umgänge med andra och avbrott i vardagen. Ofta tänker man och till och med pratar om att man borde träffas och jobba mer ihop men dagarna går och det dagliga arbetet tar över. Det blir sårbart ifall de som driver gården skulle bli sjuka eller skadade. Tanken med gårdssamverkan är att ett antal minera gårdar går samman och lär känna varandra. Varje gård arrangerar en större arbetsdag per år då gruppen gör det som behövs på gården. Det kan vara större arbeten som annars inte blir gjorda som att reparera en stenmur, måla om ladan, gräva nya odlingsbäddar eller annat som gårdens folk känner att de behöver hjälp med. Det skulle också kunna vara en lång lista med massor av smågrejer som annars inte riskerar att bli gjorda. När man träffas hemma hos varandra lär man sig också varandras gårdar och vet var djurfoder förvaras, vad vattenkranar sitter hur djuren ska skötas o.s.v. Det gör att man lättare kan hoppa in och hjälpa till ifall någon behöver resa bort eller blir sjuk. 

På träffen igår diskuterade vi farhågor och förväntningar samt tankar om mervärden och åtaganden. Farhågorna var ganska få och handlade mest om att deltagarna var oroliga för att vi åtagit oss för mycket och kanske inte kan vara med på varje arbetsdag, något som alla verkade vilja. Vi enades om att det var viktigt att ingen fick dåligt samvete för att man får förhinder.  Förväntningarna var desto fler och handlade om att få inspiration och nya idéer från varandra, att få jobb gjorda, att få en trygghet i att veta att andra kan hoppa in. Det handlade om att få nya vänner och att ha kul ihop men också om att hjälpa varandra att öka lönsamheten på gårdarna så att nödvändigheten att lönearbeta minskar.

Att stärka samarbetet mellan ett antal gårdar på det här sättet kan på sikt leda till nya verksamheter. Vi har beslutat att i första skedet skaffa ett mobilt musteri som kan delas mellan de gårdar som ingår i samarbetet. Musteriet ska vara effektivt och lätthanterligt samt uppfylla livsmedelsverkets krav på hygien. En arbetsgrupp med fem personer bildades som fick i uppgift att nörda in på musteridetaljer. Vad ska vi välja för press och pastöriseringsmaskin? Ska det drivas av el eller gasol? Hur många liter i timmen kan man få igenom varje del i must-linjen? Frågorna är många och då är det bra att några tittar närmare på det.

Musteriet ska kanske mest ses som ett exempel på saker som går att samäga och driva ihop. Mobila enheter i form av sågverk, vedmaskin, slakteri… Det är lätt att tankarna far iväg när man är i ett gäng med kreativa driftiga människor. Tidsplanen för de 18 månaderna som projektet ska pågå är i alla fall påbörjad och nästa träff är planerad. 

Vi ska också åka på studiebesök till flera intressanta platser och gårdar där det händer spännande saker men mer om det när allt är på plats. Tanken är också att bjuda in andra intresserade till arbetsdagarna. Fler händer kan behövas och det kan också bli ett tillfälle för nyfikna att komma och pröva hur det är att arbeta på en gård. Ett roligt sätt att träffa nya bekantskaper och knyta kontakter. Första arbetsdagen kommer att bli i maj på Östängs gård då 125 fruktträd ska ner i jorden. Gropar ska grävas, sorknät ska klippas till och sättas om rötterna och stöd för träden ska sättas upp. Vi återkommer med datum.

 

 

© 2017 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑