Kategori: odling (Sida 1 av 24)

Vi odlar en ganska stor yta. 86 bäddar som är 16 meter långa. I de flesta bäddarna har vi bra koll på ogräset. Helt perfekt är det inte men det är inga bäddar där vi låter ogräs gå i frö så att vi förstorar problemet till nästa år – förutom i kållandet.

Vi har gått ifrån att odla tolv bäddar kål till 16 bäddar. Av de 16 bäddarna täcker många grödor ut ogräset relativt väl men eftersom bädden är täckt med nät så du inte har koll.

Varje nät täcker fyra bäddar vilket gör att det inte blir så många skarvar men däremot så blir det stora och ganska otympliga nät så det är skönt när man kan vara flera. Vi har gott om marginalnät på sidorna så vi kan skrynkla ihop det för att förvilla krypen som vill in.

Ogrässtrategin i kållandet ser ut så här: Vi gödslar och gör i ordning bäddarna på våren så snart det går och vi hinner med. Det innebär att många bäddar blir falska såbäddar även om vi inte hinner med i alla bäddarna. I de yttre bäddarna i kvarteret odlar vi i markduk där vi bränt hål för kålen. Det gör att vi slipper att rotogräset i form av kvickrot och revsmörblomma anfaller längst långsidorna. Vi gillar egentligen inte att odla i markduk men har insett att fördelarna när det gäller ogräset är så pass stora så vi ändå har gett med oss.

Vi planterar ut all kål. Ingen kål direktsås vilket innebär att grödan får ett försprång framför ogräset. Där vi har haft en falsk såbädd kultiverar vi inte innan plantering utan flammar och planterar ut för att inte röra upp nya ogräsfrön. Sedan kultiverar vi mellan plantorna vid något tillfälle och tanken är att vi därmed ska klara oss utan för stora uppslag av ogräs.

Det fungerar INTE!

Anledningen till det är nog i huvudsak att vi odlar kål i våra nyare bäddar. Där har vi inte hunnit få bukt med ogräset än utan det är otroligt mycket uppslag av vitgröe, skräppa, revsmörblomma, kvickrot, groblad och annat. I de kvarter där vi odlat några år hade det absolut räckt med någon eller några kultiveringar men i år hade vi behövt kultivera varje vecka för att inte tappa greppet och det har vi inte hunnit med. Fram till och med midsommar höll vi jämna steg men efter midsommar så har skördandet tagit allt mer tid och ogräsrensningen har fått stå tillbaka. När det hela är täckt med nät så blir det dessutom svårt att se när ogräset börjar ta över.

Huvudkålen täcker bädden bra men på kanterna och i gångarna är det gott om oönskade gäster.

Börjar man titta ordentligt uppifrån så ser man att det växer mycket mer än kål i bäddarna.

En blommande ogräsplanta ger många, många ogräsfrön till nästa år. Det ska helt enkelt inte hända.

I veckan har vi därför tagit ett rejält grepp om kålkvarteret. Det som slår en är att vi inte behöver göra något alls i de bäddar där vi odlar i markduk. Där finns inte något ogräs. Det är också mindre sniglar i de bäddarna. De kan visserligen gömma sig under markduken men verkar inte gilla det lika mycket som att ligga och gotta sig bland våtarven.

Det går ändå förhållandevis snabbt att få ordning på en bädd även om det ser helt hopplöst ut när man täcker av.

I den här bädden har vi skördat sommarvitkål. Vi har sått in subklöver som subgröda för att hålla marken täckt och slippa så mycket ogräs. Klövern hjälper till att täcka ut. Det är nog en jättebra idé om man odlat på platsen några år och fått ner ogrästrycket. Det hade vi inte i detta fallet utan subklövern är uppblandad med många andra blommande ogräs som vi behöver rensa bort för hand.

Det är provocerande att titta på de yttre bäddarna där det inte finns något ogräs överhuvudtaget. Markduken är mycket effektiv och täcker både bädd och gångar. Det mest tidseffektiva hade nog varit att odla all kål förutom majrova, kålrabbi och kålrot i markduk. Nästa år kommer vi återigen att ha relativt nyanlagda bäddar till kålen. Det är trist med plastväv, men …Vilken strategi kommer vi att använda nästa år?

Idag har vi skördat 32 meter bädd med vitlök. Vi odlar bara en sort som heter Alexandra. Det är en hardnecksort som inte går att fläta som vi är mycket nöjda med. Vi sköljer inte vitlöken utan rensar av den värsta jorden och hänger dem på tork i knippen om tio lökar så det är lätt att hålla ordning på hur många man har.

Vitlökarna sorteras i tre högar. Alla lökar har haft samma förutsättningar, vad vi kan se, men de växer väldigt olika. Rotsystemet är alltid mycket mer utvecklat på de stora lökarna. Det vore roligt att få veta vad som gör skillnaden.

I en hög lägger vi alla som inte håller måttet. Det kan vara minilökar, spruckna lökar och skadade lökar. De går till hushållets kök.

En hög med fina stora lökar som vi kommer att skicka med i våra prenumerantkassar, REKO-kassar eller sälja på marknader eller i vår Gårdsbutik.

En hög med ”perfekta” instagramvänliga vitlökar. Stora jämna utan halslökar som vi sparar, inte för att fota till instagram utan för att ha till nästa års utsäde.

Helst hade vi skördat 100 % av den sista gruppens lökar men det viktiga är att det för varje år blir färre lökar i den första gruppen. Vi äter ganska mycket vitlök i vår familj men hellre att även vi får äta vitlök av mellangruppens utseende än att det blir vitlökar över som är osäljbara.

Vi sätter vitlöken sent på hösten. Det brukar bli någon gång i november. Då har bädden fått en grundgödsling. När vitlöken sedan börjar växa på våren så ger vi någon form av snabbare gödsel eftersom mikrolivet inte lyckas tillgängliggöra långsam gödsel vid låga temperaturer. Sedan är vi noga med att vitlöken får ganska mycket vatten.

De här åtgärderna tror vi bidrar till att vi numer har mycket större vitlökar än vad vi hade förr om åren. Förra året odlade vi bara en bädd men då räckte inte vitlöken mer än fram till jul. Nu blev det 16 backar lök som ska tas om hand och hängas på tork.

Halslökarna planterar vi i kruka inomhus i omgångar under hösten. Det gör att vi har vitlöksblast att skörda under vintern.

Vi väntar inte för länge med att skörda vitlöken utan vill ta dem innan de börjar spricka upp. Spricker de så blir lagringsegenskaperna sämre. Nu hittade vi bara en sprucken lök men hade vi väntat en vecka så hade situationen varit en annan.

Det är lätt hänt att bilder som läggs ut på nätet bara visar bilder på vackra grönsaker som ser mer eller mindre perfekta ut. Så är det inte alltid så här kommer en rapport från kålkvarteret.

Jag odlar i sju kvarter och ett kvarter kål har känts för lite. Därför odlar jag från och med i år ett och ett halvt kvarter kål vilket innebär 18 bäddar istället för förra årets tolv. Det kändes kanonbra när jag väl räknat ut en växtföljd som var tillräckligt bra för att få till så pass många kålbäddar.

När jag gjorde den teoretiska planeringen i oktober förra året så tyckte jag att jag fick till det riktigt bra. Det som jag har haft för lite av kändes det som om jag fick alldeles lagom mycket av och jag tyckte att jag lyckades planera så jag skulle ha en jämn skörd som räckte till den försäljning jag räknade med.

Teorin stämmer inte alltid överens med praktiken. Det första problemet med 18 bäddar kål istället för tolv är att det är många fler bäddar under nät där man kan förlora kontrollen över ogräset. Fram till midsommar höll vi bra koll men sedan när skörden har kommit igång på riktigt så blir det mer fokus på att skörda och mindre fokus på ogräsrensning. Det straffar sig ganska snart. Till nästa år behöver jag göra en bättre plan för ogräset.

Det andra problemet är att det blir väldigt mycket kål. Jag gillar kål men en 50% ökning var nog lite att ta i. Plantuppdragningen gick ganska bra i år jämfört med tidigare år. Jag brukar dock bli av med en hel del plantor till sniglarna precis efter utplantering så jag sår alltid många fler plantor än vad jag egentligen ska behöva.

I år har sniglarna inte tagit mer än högst sex plantor per bädd jämfört med nio av tio i en av bäddarna förra året. Det gör att jag haft många plantor över. När så musen åt upp alla grönkålsplantorna så tog jag av alla överblivna och gjorde en ”gott-och-blandat-bädd”. Det är inte att rekommendera.

I min planering står det när jag kan beräknas ha skörd. Då går man till bädden och kollar och noterar hur det ser ut. I en gott-och-blandat-bädd finns ingen struktur och ingen notering så där blir det lätt att man tappar kontrollen.

Här har vi sått kålrot men någon verkar ha tappat kontrollen även över fröerna för det finns inga rader utan ser mer ut som bredsådd kålrot. Aj, aj.

Den kalla våren som följts av den varma sommaren har också ställt till det så plantorna som sattes tidigt har tagit lång tid på sig medan plantorna som sattes senare har kommit i kapp. Vi skördar stora broccolihuvuden (1,3 kilo är rekordet) men det gör att vi har fått för mycket broccoli och missat skörda vissa huvuden som gått i blom.

Vi har redan slutskördat bäddar av vitkål, kålrabbi, majrova, spetskål, salladskål , blomkål och broccoli så nu är det dags att plantera ut kultur nummer två. Jag försöker notera allt som händer i kålkvarteret så att jag kan förfina planeringen till nästa år.

Ankorna är till stor hjälp under näten och hittar sniglar som vi inte kommer åt.

Här skördade vi blomkål för tre dagar sedan och tog av stjälken strax under tillväxtpunkten. Rötterna arbetar fortfarande för det är vått i fläckar just där plantorna suttit. Nu sätter vi ner nya plantor precis vid de gamla. Kanske får de nya hjälp av de gamla rötterna?

Kålhuvuden som inte blir skördade när de precis är färdiga angrips lätt av åkersniglar. Idag ”hittade” vi en spetskålsbädd med övervägande delen angripna huvuden som vi faktiskt inte kan sälja. Tråkigt men sådant som händer. De får helt enkelt gå till fåren som blir desto gladare.

Idag har det varit odlingskurs på Östäng för tredje gången den här våren. Ett tillfälle per kurs mellan 10-15. Det måtte vara ont om den här typen av odlingskurser för folk har kört från Åmål och södra Småland för att vara med på dem. Kanske är det lättare att komma iväg när utbildningen bara är på en dag så man kan köra fram och tillbaka. Jag känner dock att det blir väldigt mycket att hinna med och gå igenom på en dag.

Vi började i trädgården med presentationsrunda och genomgång av jord och mikrolivets betydelse för jorden. Sedan gick vi för att titta på olika grader av komposterad ströbädd och diskuterade vikten av syresättning i en kompost och skillnaden på kompost och syrning med bokashi.

Vi studerade tomat och kålplantor i växthustunneln och identifierade näringsbrist och diskuterade åtgärder samt tjuvade några tomater i farten. I glasväxthuset diskuterade vi sådder, förodling och plantuppdragning och alla deltagare fick så ett brätte med kålplantor. Vi pratade skillnaden på vatten i tomatväxthus och gurkväxthus och diskuterade vilka plantor som kan planteras ner och inte. Vi hittade några mördarsniglar som vi matade ankorna med och så tittade vi på snigelstaketet och jag berättade hur vi klipper de sniglar som trots allt tar sig in med järnferramol och sax.

Sedan var det dags för lunchrast i trädgården innan vi gick en runda på friland och tittade på ogräs och ogräsförekomst i olika kvarter. Rotogräs kontra fröogräs diskuterades och även ogrässtrategier med falska såbäddar, flamning, att rensa innan ogräset syns, att täcka och att aldrig låta något gå i frö.

Sedan prövade vi hjulhacka, radmarkör, bredgrep och olika typer av rensjärn. Vi gjorde i ordning en bädd och satte årets sista omgång knipplök. Vi pratade successioner och nyttan av att plantera många grödor vid olika tider på säsongen för att få en längre skördeperiod av grödan.

Vi avslutade i trädgården med frågestund och sammanfattning. Jag tror att deltagarna var nöjda även om det var mycket information på kort tid. Jag hade i alla fall trevligt.

Det har varit en kall vår. Så kall så att vi använt fiberduk till all kål vi planterat ut för att de ska få en bra start med lite extra värme. Men nu kommer värmen och då blir det snabbt lite för bra under fiberdukarna så i fredags och under helgen så har vi bytt ut all fiberduk över kålen till kålnät.

Jag har hela vintern haft planer på att laga kålnäten men det är så tråkigt så det har skjutits upp. Men i fredags när vi var många på gården så satte vi igång att kolla kålnät och laga hål.

Det underlättar när man kan jobba utomhus och sprida ut näten över hela gårdsplanen.

Sedan täckte vi av bädd efter bädd och såg efter vad som behövde göras. Ogräs behövde verkligen rensas. Vi såg många tydliga angrepp av sniglar så plantorna letades igenom för att hitta så många som möjligt.

Ett av problemen med fiberduk är att man inte ser vad som händer under dem. Ogräs växer lätt för mycket, sniglar äter upp plantor och ibland har vi till och med missat att skörda för att vi inte haft koll på grönsakerna som döljer sig under.

Det är också väldigt tråkigt att inte få se all vacker kål växa.

Spetskålen tar sig bra men behöver några veckor på sig till.

Grönkålen växer fint. Förra året fick vi ersättningsplantera 9 av 10 plantor i en bädd men i år har bara fyra av 98 strukit med. Det känns bra.

Fikapaus framför ankdammen med de nya ankorna som underhållning.

Nästa vecka ska vi fortsätta att ersätta fiberduk med nät men denna gång över morötterna.

Vi börjar varje arbetsdag med hårt jobb. Många av våra wwoofare är inte så vana vid kroppsarbete så vi låter dem inte jobba med kroppsligt tunga arbeten mer än första arbetspasset på dagen fram till kaffet. Den här veckan har vi lagat hålor i äppelodlingen som hönorna gjort. Hönsen gillar att göra gropar och ha som sandbad även om de har ett sandbad som vi gjort i ordning. Det är lite opraktiskt eftersom det är lätt att snubbla i så vi lägger igen groparna med jord. Andra hårjobb den här veckan har varit att anlägga de sista bäddarna.

Det är stort. Här sitter Gerlien och rensar ut den sista kvickroten ur bädd nummer 85!!! Nu ska vi inte anlägga fler bäddar på Östängs Gård. 85 känns som helt lagom.

Efter fikat är det trädgårdsarbete. Vi har gjort i ordning de flesta bäddarna men inte alla. Här håller Jona och Linus på att mylla ner komposterad stallgödsel och kratta till bäddar där vi strax efteråt planterade ut rödkål. Hittills är alla kålbäddar täckta med fiberduk på grund av kylan men snart ska vi byta till nät om bara temperaturerna vill gå upp lite. Nu har vi bara en av 18 kålbäddar kvar att plantera i första omgången. Det är tredje bädden broccoli som ska ner i jorden. Sedan har vi en hel del plantor på gång i plantuppdragningen som ska ersätta de första majrovorna som är skördeklara om några veckor.

Det enda vi skördar utomhus än så länge är sparris, gräslök och rabarber.

I växthuset skördar vi sallat och majrova.

Spetskål och tidig vitkål har börjat knyta sig men behöver några veckor till på sig.

Kålrabbin har vi skördat de första men om någon vecka slutskördar vi kålrabbi i tunneln.

Löken är på god väg i tunneln också men är inte färdig än på några veckor även om den går att skörda som salladslök redan nu.

Vi skördar och lägger i kylen i gårdsbutiken och de kunder som kommer in för att köpa ägg kan också få med sig några nyskördade grönsaker.

Vi har i veckan också satt purjolök, sått en ny omgång dill och koriander, sått en ny omgång morötter, bönor, ärtor, vaxbönor, kokbönor och satt ytterligare en bädd lök.

Just nu har vi fyra wwoofare och en praktikant. Vår praktikant heter Hansi och kommer från Gunnebo slotts trädgårdsmästarutbildning. Han ska vara hos oss på heltid i två månader. Han har fått sin egna lista att välja uppgifter ifrån på eftermiddagarna för att få lite frihet att välja och lägga upp arbetet lite mer självständigt. Här bredsår han blommor åt våra bin. Det är fortfarande en alldeles för kall vår och svårodlat på grund av det men vi ligger ändå ganska bra till och får gjort mycket varje vecka känns det som.

I söndags hade vi en endagars odlingskurs här på gården. Den riktade sig till människor som odlat en del förut och många av deltagarna siktade mot att bli småskaliga grönsaksproducenter. Dagen arrangerades ihop med Studiefrämjandet.

Efter en inledning och en presentationsrunda började med att prata om jord, näring och kretslopp. Ett besök hos lammen och fåren som är våra kompostleverantörer blev en bra start innan vi gick till gödselplattan och studerade olika stadier av ströbädd. Sedan hämtade vi ett par skottkärror med komposterad stallgödsel och började anlägga bäddar.

Vi pratade om falska såbäddar och ogrässtrategier och tittade på olika redskap. Sedan fick deltagarna pröva att bredgrepa en bädd, rensa bort den kvickrot som tagit sig in på kortsidan, kratta bädden plan och dra upp sårader med såmarkörskrattan.

Sedan gjorde vi markeringar med lökdibblern och satte lök.

Det finns än så länge inte så mycket att flamma i odlingen men de deltagare som ville fick pröva flamaggregatet i alla fall.

Sedan gjorde vi i ordning ytterligare två bäddar och planterade tidig vitkål. Vi såg till att alla pluggarna var genomfuktade innan plantorna sattes i jorden något djupare än vad de suttit i pluggen. Sedan täckte vi med fiberduk som lades ovanpå VP-rör.

Efter det skolade vi om tomater som deltagarna fick ta med sig hem. Därefter hade vi en frågestund och diskussion och sedan var dagen över. Jag märker att jag varit fullt upptagen för det har inte blivit bilder tagna på alla moment.

Ytterligare två sådana här endagarskurser är inplanerade – en i maj och en i juni. Mer info finns på Studiefrämjandets sida.