En gård för omställning

Kategori: odling (Sida 1 av 23)

Snigelstaket version 2

Idag har vi äntligen byggt klart nya områdets snigelstaket och det var på tiden för nu har de vaknat. I morse gick jag över bäddarna och överallt där grödor kommit upp huserar mängder med trädgårdssniglar.

Små svarta smala som inte gör någon större skada i odlingen när grödorna blivit några centimeter stora men som kan tömma en hel bädd på nyuppkomna morötter eller rödbetor. Femtio per bädd i snitt där det fanns grödor och inga alls i de falska såbäddarna där inget är sått ännu.

Vi klipper alla sniglar vi ser med en sax doppad i järnferramol. När man klipper isär en snigel så ser man om den redan har kalasat på järnferramol.

En trevlig upptäckt i morse var att även trädgårdssniglarna äter järnferramol precis som de spanska skogssniglarna. Vi har känt oss lite osäkra på det men som ni ser på bilden ovan så är snigeln jag just klippt full med blått slem. Det gör kampen lättare.

Vi har haft utkik efter de spanska skogssniglarna ett tag nu och bara hittat enstaka men idag hade de krupit upp ur jorden och satt på undersidan plaster som låg i odlingen.

Mängder klipptes med sax doppad i järnferramol och sedan hoppas vi att de kommer och äter upp sina kompisar och får i sig ferramolet på köpet.

Vi har en träsarg längst ner på staketet runt hela odlingen. Den första delen vi byggde är kantad med L-formad plåt som gör en hel del för att stoppa sniglarna även om det inte tar död på dem. Tanken är att det är svårt för en snigel att ta sig över den vassa kanten och vi tror att det fungerar.

En stor fördel med plåten är att vi kan lägga järnferramol under den som ligger skyddat från regn. Men i år har vi bestämt oss för att testa en ny variant som vi fått idén till av Anette på Boäng.

I den nya delen började vi med att lägga ut stenmjöl, som vi hade över, längs med träsargen på utsidan för att det inte ska vara så enkelt för sniglarna att komma under sargen.

Marken är så ojämn så ibland satt träsargen en bit ovanför marken.

Det är många meter träsarg som vi byggt av egenuppsågat virke från vår egen skog. Sargen är fastsatt i stolparna som håller uppe ett alloxnät mot rådjur, katter och hönor.

Sedan tog vi vår nyinköpta rostfria tråd och rullade ut längst med sargen.

Sedan häftade vi fast två parallella trådar runt hela odlingens nya del.

En person fick vara trådansvarig för att se till att rullen inte fick eget liv och snurrade upp sig. Vi försökte hålla tråden sträckt hela tiden för att slippa uppleva trassel.

Inne i trädgårdsskjulet satte vi upp en 24 volts transformator för att få en spänning som räcker för att ta död på en snigel men som inte skadar något annat. Transformatorn kopplades sedan till ett vanligt vägguttag. Våt transformator har ingen likriktare utan levererar växelspänning på sekundärsidan, alltså på lågspänningsidan. Förmodligen är de flesta snigelstaket försedda med likspänning så vi får se om vårt fungerar trots detta.

Från transformatorn går en ledare ner till de två trådarna och runt hela odlingen. Vi har tre dörrar in i den nya delen. I två av dem har vi satt upp en tjock regel på marken och satt fast trådarna på.

Det är grindar som vi går ut och in igenom men där vi inte kör skottkärra så ofta. Den tredje grinden använder vi dagligen så där kopplade vi trådarna till en kabel som vi grävde ner för att komma upp på andra sidan grinden och kopplas på trådarna igen. Det ger visserligen sniglarna ett ställe att komma in på men vi tror inte de är så smarta så de söker upp just det stället medvetet.

Kopplingarna är inte väderskyddade för vi ville se om det fungerar först. Så här långt ser det bra ut. I den slutet av trådarna var det 27 volt mellan trådarna. Först kändes det fel med 27 volt från en transformator som ska ge 24 volt men det stämmer. Transformatorn är från tiden då vi hade 220 volt i ledningarna i stället för 230 volt som vi har idag så det bör bli något högre lågspänning än de utlovade 24.

Om detta fungerar som det ska så kommer vi förmodligen att ta bort de L-formade plåtarna och sätta upp detta runt hela odlingen.

Det är både billigare och lättare än att sätta plåt och dessutom dödar det sniglarna istället för att bara få dem att vända om.

För att bygga ditt eget snigelstaket behöver du:

  • Träsarg runt odlingen
  • Rostfri ståltråd eller förtennad koppartråd
  • Häftklamrar – helst rostfria
  • En 24 V transformator
  • Ett el-uttag

Våra erfarenheter säger att det är ganska enkelt att få en sådan här konstruktion att fungera en säsong men att det krävs mer eftertanke om konstruktionen ska fungera även säsong fyra och fem. Den ska vara någorlunda väderskyddad, någorlunda sparktålig och klara av att sitta upp även vintertid. Sedan ska materialen som leder ström tycka om varandra så att det ena inte får det andra att ärga eller rosta. De flesta protyper vi bygger blir till av något vi har köpt in som får samsas med annat som vi råkar ha hemma. Det är trevligt när konstruktionen fungerar några år för felsökning är inte alls lika kul som att konstruera!

Droppbevattningen fungerar!

Vi har berättat tidigare om att det inte var enkelt att veta vilka delar som behövs för bygga en anläggning för droppbevattning. Idag var det premiär med en timmas testkörning.

Vattnet kommer in i bågväxthuset i den gulsvarta 19-mm slangen till vänster. Vattnet har fullt tryck så därför har vi ett tappställe för vattenkannor till vänster. Åt höger kommer först en kulventil och sedan ett lamellfilter som kan behövas eftersom vi använder ytvatten. Efter filtret sitter ett solblekt tidur från Biltema och en svart förtjockning som är en tryckreducering. Den sänker trycket från 4-5 bar ner till 2,5 bar. Till sist en gardena koppling och en klen 12 mm slang som för vattnet till droppslangarna.

Droppslangarna har en öppning var 30:e centimeter och vid en första snabb inspektion ser alla ut att fungera.

För att se hur mycket vatten som kommer ur ett droppställe under en timma ställde vi en godislåda under droppslangen och tyngde ner lite med en säck för att vattnet inte skulle hamna utanför. Enligt tillverkaren ska ett droppställe ge 6 dl vatten per timma. Trycket spelar faktiskt mindre roll. Varje droppställe har en inbyggd flödesbegränsare som minskar flödet vid högre tryck. Fiffigt. Det innebär att droppställena ger samma vattenmängd även om slangen är mycket lång med det tryckfall som alltid kommer med långa slangar.

Filmen visar att droppställena har olika intervall mellan dropparna. Jag antar att vattendroppar i allmänhet har samma storlek men det kanske kan variera lite beroende på hur slangen ser ut vid hålet. Jag såg inte hur det uppmätta hålet droppade men det gav ca 5 dl under en timma. Tillräckligt bra för att det ska gå att ge tomaterna lagom mycket vatten.

Odlingskurs på Östängs Gård

I söndags hade vi en endagars odlingskurs här på gården. Den riktade sig till människor som odlat en del förut och många av deltagarna siktade mot att bli småskaliga grönsaksproducenter. Dagen arrangerades ihop med Studiefrämjandet.

Efter en inledning och en presentationsrunda började med att prata om jord, näring och kretslopp. Ett besök hos lammen och fåren som är våra kompostleverantörer blev en bra start innan vi gick till gödselplattan och studerade olika stadier av ströbädd. Sedan hämtade vi ett par skottkärror med komposterad stallgödsel och började anlägga bäddar.

Vi pratade om falska såbäddar och ogrässtrategier och tittade på olika redskap. Sedan fick deltagarna pröva att bredgrepa en bädd, rensa bort den kvickrot som tagit sig in på kortsidan, kratta bädden plan och dra upp sårader med såmarkörskrattan.

Sedan gjorde vi markeringar med lökdibblern och satte lök.

Det finns än så länge inte så mycket att flamma i odlingen men de deltagare som ville fick pröva flamaggregatet i alla fall.

Sedan gjorde vi i ordning ytterligare två bäddar och planterade tidig vitkål. Vi såg till att alla pluggarna var genomfuktade innan plantorna sattes i jorden något djupare än vad de suttit i pluggen. Sedan täckte vi med fiberduk som lades ovanpå VP-rör.

Efter det skolade vi om tomater som deltagarna fick ta med sig hem. Därefter hade vi en frågestund och diskussion och sedan var dagen över. Jag märker att jag varit fullt upptagen för det har inte blivit bilder tagna på alla moment.

Ytterligare två sådana här endagarskurser är inplanerade – en i maj och en i juni. Mer info finns på Studiefrämjandets sida.

Läget på gården vecka 16

Just nu är vi många på gården och otroligt mycket blir gjort. Det innebär inte att vi på något sätt känner att vi är i kapp men det rullar på rätt bra. En fördröjning på grund av kallt väder gör att mycket av sysslorna har ska ske på kort tid och då är det bra att ha wwoofare, vänner och praktikanter till hjälp.

Just nu är det mycket fokus på lamningarna och på att få lammen att må bra. Vi väger alla nyfödda lamm en gång om dagen tills vi ser att de går upp ordentligt i vikt. Ibland behöver de lite stöd och hjälp för att få riktig kläm på det där med att äta. Vi har tre tackor kvar som ska lamma.

Bevattningsanläggningen är utburen och inkopplad så vi har vatten till hela odlingen.

Det är också en sak som brukar ta väldigt mycket tid men som går på mindre än en halvtimme om man är många som bär. Det blev också ett tillfälle för Jonas att gå igenom bevattning med praktikanterna. Vattenpumpar, vattentryck, slangdimensioner, klokopplingarnas fördelar och annat som han har satt sig in i ordentligt.

I tunneln växer redan ganska stora plantor av vitkål, spetskål, majrova, kålrabbi, lök och sallat. De blev planterade och sådda där samtidigt som Jonas byggde gavlarna och kommer sig fint trots att bäddarna är långt ifrån ogräsfria.

I glasväxthuset är det knökfullt med plantor. Vi som aldrig odlat tomater i någon större skala är lite tagna på sängen av hur enormt mycket plats som går åt när man börjar skola om tomater. Vi har dessutom precis som alla andra sått för många plantor. Men det verkar vara oundvikligt.

Det är tur att bäddarna börjar bli klara för att ta emot alla plantor av kål.

På friland har vi satt den första löken, sått flera bäddar rödbetor, planterat ut majrova och vitkål under fiberduk, sått spenat, sockerärt, bondbönor och dill. Gjort väldigt många, men inte tillräckligt många, falska såbäddar.

Just nu har vi fyra praktikanter. Emma, Emma, Theres och Sandra. De läser alla på Uddetorp för att bli småskaliga grönsaksproducenter. Det är verkligen kul att ha praktikanter. De är motiverade och vill lära sig och jobbet går väldigt mycket fortare när vi är flera.

Dessutom har vi två wwoofare som heter Gerlien och Jonas. De tar hand om djuren på morgonen och sedan jobbar vi alla tillsammans med något tungt jobb fram till fikat och med grönsaksjobb fram till lunch. Efter lunch tar de och gör något ifrån vår wwooflista på egen hand. De rör sig redan hemtamt på gården och får mycket gjort. Det är roligt att låta wwoofare välja själva. De väljer verkligen inte de sysslor som vi själva hade valt. Gerlien har tvättat båda hönshusvagnarna på utsidan och Jonas har städat verkstaden samt fixat trasiga grindar och annat som vi inte fått gjort.

Efter lunch kan jag koncentrera mig på praktikanterna. Vi sår för hand och med såmaskin, planterar och diskuterar. Det blir på lite nördigare nivå än när wwoofarna är med då det är lättare att förklara vissa saker på svenska. Vill wwoofarna vara med även på eftermiddagarna så får de självklart vara det men ofta tycker de det är skönt att sköta sig själva.

Kall vår

Våra stackars praktikanter har fått sin praktik förlagd vecka 13-16. En vår som denna blir det en kall och ganska otrevlig upplevelse. Tack och lov för att vi i år faktiskt har tillgång till vår växthustunnel där det finns mycket jobb att göra för efter en förmiddag med jobb på friland är det skönt att få gå in.

Här sår vi kål och sallat i brätten. Vi har gått igenom hur man rationellt fyller brätten med jord för att få upp tempot när det är många brätten som ska sås.

I tunneln prövar vi olika tekniker för att klara av ogräset i nyanlagda ogräsrika bäddar. Här planterade vi kål för två veckor sedan och nu fyller vi på med ytterligare kålplantor.

Ogräsproblemen är minimala när vi planterar i markduk med brända hål. Lökbäddarna längre till höger har dock stora ogräsproblem och vi får se hur vi klarar upp det. All verksamhet i tunneln är testverksamhet i år. Det som funkar det funkar och det är inte någon katastrof om något misslyckats. Det har varit väldigt många kalla nätter. Även om vitkålen växt under fiberduk så ser det ut som om plantorna inte mår så bra. De kan räta upp sig men kylan ger dem en hård start i livet. Bilden ovan är tagen ifrån mitten av tunneln. Det ser ganska stort ut. Bilden nedan är tagen mot samma bäddar fast i början av tunneln. Den känns gigantisk. Här kommer vi att kunna odla mängder av tomater.

Idag har vi dragit upp trådar för att skotta upp jord så vi får ordning på alla tomatbäddar. De ska gödslas med stallgödsel som ska myllas ner och sedan får de ligga till sig så vi kan hålla lite koll på gräset innan tomaterna planteras ut. Nu vill vi ha lite värme så vi kan börja så och planterat även på friland.

Vårbruk vecka 14

Nu är båda växthusen uppe och ”klara” så vi kan koncentrera oss på vårbruket. I tisdags satte vi igång och gjorde falska såbäddar i sex bäddar. Det är egentligen lite tidigt eftersom vädret är så kallt men med fiberduk över kanske en del ogräsfrön kan gro i alla fall.

Vi gjorde sex bäddar i kvarter tre där vi kommer att odla lök i år. I tre bäddar låg organiskt material kvar från potatisodlingen förra året. Det tog vi bort genom att kratta ner i gångarna och en del bättrade vi på täckningen runt hallonplantorna med. Sedan bredgrepade vi alla bäddarna för att luckra jorden så att vi får ner syre och gynnar rätt bakterier.

Därefter kultiverade vi bäddarna ytligt för att sönderdela större klumpar och så krattade vi ytan så att det blev en fin och slät såbädd.

Alla bäddarna vattnades och sedan la vi på fiberduk för att få en så bra miljö för ogräset som möjligt. Tanken är att så många frön som möjligt ska gro så vi kan bli av med en hel del innan huvudgrödan ska i.

I helgen har jag satt in fönster i tegelmuren i glasväxthusets bakkant. De ska göra det lätt att vädra ut för varm luft. I och med att de sitter högt upp så hoppas jag att värmen ska ta sig ut den vägen när det blir för varmt. Här sår praktikanterna mer kål och det börjar bli trångt på förodlingsborden i växthuset.

Vi fick helt enkelt göra i ordning ett nytt plantbord. Vi lägger reglar på lecablock som praktikenterna ser till att få i våg. Det är viktigt så inte allt vatten hamnar i ena änden när man underbevattnar. Plåtarna har jag specialbeställt på en plåtfirma inne i Alingsås som bockat till kanterna så inget vatten rinner ut. Plåtarna ligger på en formplywood som stagas upp av reglarna. På detta lägger vi en underbevattningsmatta. (om det inte vore för att jag har slarvat bort mina nyinköpta men en ny är beställd) Det är ett system som vi tycker fungerar bra. Vi har två plantbord inne i ett bubbelplasttält. Det går att utöka så att tre bord hamnar innanför men just nu har vi alla kålplantor utanför då växthuset ändå håller ganska bra temperatur tack vare murvägg och extra plast för fönstren.

Dags för boksläpp!

På annandagen är det boksläpp på tre odlingsböcker varav jag (Ylva) varit med och skrivit den ena. Hade det varit ett vanligt år så hade vi ställt till med fest men nu får det bli boksläpp via Zoom.

Helena von Bothmer från Kosters Trädgårdar kommer att hålla i släppet och styra upp oss. Vi kommer att presentera tre böcker:

Odla till försäljning del 1 – att försörja sig på småskalig grönsaksproduktion som är en omarbetad, utökad och förbättrad upplaga av Jonas Ringqvists bok med samma namn. Den finns inte längre till försäljning men har använts flitigt av grönsaksodlare i Sverige och som kurslitteratur på odlingsutbildningar. Det är nog den enda boken om grönsaksodling som har varit inriktad på produktion för försäljning. Den nya upplagan är mycket snyggare med färgbilder, många tydliga exempel, utförligare beskrivning kring näring och gödsel och bra tabeller. Jag tycker det är en fantastiskt bra bok som jag verkligen hade behövt när jag började odla i den här skalan. Den nya upplagan skiljer sig rätt mycket åt gentemot den förra så även om man har första upplagan så har man stor nytta av denna nya.

Odla till försäljning del 2 – våra bästa grödor är skriven av mig, Sanna Mattsson Ringqvist och Jonas Ringqvist. Den har vi ägnat vintersäsongen åt. Vi har träffats två gånger men i övrigt har allt arbete skett på distans med gemensamma dokument och bildmappar på internet. I denna del tar vi upp ca 30 olika grödor som kan utgöra basen i en småskalig grönsaksproduktion till försäljning. Grödor som oftast är lönsamma och som är bra att ha i sitt sortiment. Det är en riktigt nördig bok med mycket information om varje grönsak. Den går på djupet när det gäller näring, förfruktsvärde, bäddförberedelser, temperaturer, bevattning, försäljningstips och mycket annat.

Säsongsförlängning – skörd året runt med energisnåla metoder är ett häfte som kompletterar de båda böckerna om man har tillgång till växthus och vill förlänga sin säsong. Det har Jonas Ringqvist skrivit.

Bokskrivandet har tagit mycket tid i vinter och därför känns det oerhört skönt att vi nu gått i mål innan säsongen kör i gång på allvar. Det känns också bra att alla odlare därute får tillgång till böckerna innan säsong även om vi inser att fler nog hade velat ha dem i vintras.

Böckerna går i alla fall redan nu att beställa från länken nedan och kommer inom kort även att gå att beställa från de vanliga online-bokhandlarna.

Vill du hänga med på boksläppet så kan du läsa mer om det och anmäla dig till eventet på facebook eller gå direkt in på Zoom klockan 17 på måndag via denna länk.

Praktikanterna är här!

Idag kom tre praktikanter från Uddetorp hit. De läser en utbildning som heter Småskalig ekologisk grönsaksodling och ska vara här på praktik i tio dagar under våren.

Vädret var inte det bästa så vi koncentrerade oss på arbete i växthusen idag. I ena halvan skulle vi om tidsplanen hade följts redan ha planterat en hel del samt sått morötter och spenat men eftersom växthuset fick plast på sig först förra veckan och gavlarna kommit upp först i helgen, även om en del saknas, så har det inte varit möjligt. En del plantor står och stampar i sina brätten men det får ta den tid det tar.

Vi började med att sätta ner armeringsjärn för att markera bäddar och gångar i halva växthuset. Här ska vi odla tidiga versioner av de grödor som vi annars har på friland. Det blir majrova, kålrabbi, spenat, vitkål, spetskål, knipplök och sockerärtor. I den andra halvan ska det bli tomat men de ska inte ut än på ett tag så den halvan får vänta.

Jag visste att vi skulle vara flera personer så jag hade lånat in en bredgrep av min långgranne och kollega Lena Manea så alla bäddarna bredgrepades snabbt och lätt.

Därefter blev det en del rensning av rotogräs. Platsen var täckt förra säsongen men det finns ändå en hel del ogräs mest olika gräs, skräppor och maskrosor. Vi försökte rensa rimligt mycket och inte för noga.

Sedan gödslade vi och det ska vi fortsätta med i morgon för sedan var det dags för lunchrast.

Efter lunch gick vi och tittade på gödselhanteringen. Vi har komposterat fårens ströbädd och idag lastade Jonas den komposterade bädden i gödselspridaren och körde ner utanför grinden till skiftet där vi i år ska odla kål. Det är de bäddar som vi i huvudsak gödslar med stallgödsel så då är det bra att få gödseln upplagd precis utanför grinden. Gödselspsridaren av äldre modell gör ett bra jobb med att sönderdela eventuella klumpar vilket gör hanteringen mycket lättare.

Sedan gick vi in i glasväxthuset och fyllde odlingsbrätten med jord och sådde sallat, blomkål, broccoli, salladskål och spetskål.

När fröerna hade lagts i varje plugg siktade vi jord över.

Sedan var det dags för omplantering av tomater. Vi har sått en del tomater lite för tidigt med mening. De kommer att sättas ut i växthuset på chans några veckor för tidigt. Blir det en varm vår så har vi en bra start men kommer det en köldknäpp så kommer vi ha andra tomater på vänt som kan ersätta eventuella förluster.

Dagen avslutades på verandan med dokumentation kring vad vi gjort under dagen. Jag ska försöka vara duktig på att dokumentera allt i år och då är det en hjälp att ha praktikanter. Är man dålig på att dokumentera och dessutom tycker att det är rätt tråkigt så blir det lätt att man struntar i det när man är trött i slutet av dagen.

Förodling

Nu när bakväggen i glasväxthuset är klar är det dags att göra i ordning förodlingen ordentligt. Temperaturen är ganska stabil i växthuset i och med att muren i bakkant lagrar värme. Dessutom har vi fyllt en kubikmetertank med vatten som också hjälper till att jämna ut temperaturen. Vi har också tätat överallt och satt upp bubbelplast för fönster och dörrar. Vi har satt ut en del kålplantor redan eftersom de inte är så känsliga utan klarar svalt väder bra. Snart måste vi dock få ut våra tomatplantor eftersom de inte längre får plats i förodlingskammaren. Planen för dagen var därför att bygga upp ett bubbelplasttält inuti växthuset.

I detta inre bubbelplastrum kommer det att finnas två odlingsbord. Det ena består av en formplywood med ett plåtkar ovanpå där det ligger en underbevattningsduk på. Där kommer känsliga plantor som vill ha ganska bra temperatur att stå.

Det andra är ett värmebord som också har ett plåtkar med underbevattningsduk men under så finns en sandbädd med värmekabel i. Tanken med det bordet är att kunna ställa sådder som ännu inte grott där. Många grönsaker kräver högre värme just när de ska gro men klarar något lägre temperatur senare.

Utanför det inre bubbeltältet kommer det att finnas ytterligare två odlingsbord där mindre värmekrävande grödor som kål kommer att kunna stå när de väl har grott. De mår bara bra av lite svalare temperaturer som gör att plantorna blir kraftigare eftersom de inte växer så fort.

Just nu har vi alldeles för många plantor som är förvuxna i brätten stående i växthuset eftersom den stora tunneln ännu inte är klar.

I helgen är det prioritet att få klart tunneln nu när växthuset är igång.

Droppbevattning

Vi har än så länge inte använt oss av droppbevattning. Den största anledningen till det är nog att vi inte har haft växthus tidigare och då får man ju hjälp av regnet när det gäller bevattning. Åtminstone de flesta år. 2018 var ett undantag men då klarade vi bevattningen eftersom en dam gav oss en bevattningsanläggning som hon inte behövde längre. Med den följde sju stycken vattenspridare av kyrkogårdsmodell. Vi har ändå tänkt att vi vill ha underbevattning eftersom det är så vattenbesparande jämfört med att vattna ovanifrån.

I år ska vi försöka få upp vår växthustunnel så i veckan anlände vår beställning från Waterboys. Vi har träffat på dem flera gånger förut bland annat på odlardagarna och de ger ett väldigt proffsigt intryck. Alla odlare vi känner har beställt sina bevattningsanläggningar från just Waterboys och det känns skönt att inte behöva välja bland massor av olika firmor. Så här ser delarna ut:

  • 1 rulle DripNet PC 500 meter
  • 2 stycken Tryckregulatorer R20 2,5 bar
  • 40 stycken 12x16x12 mm T-anslutningar
  • 10 stycken 17/16 mm kulventiler i plast
  • 2 stycken lamellfilter R20 0,13 mm
  • 40 stycken M42 Hanslutstycke KXV 76
  • 60 stycken droppslangsförankring
  • Alltihop gick på 7245 kronor

Från vänster: Lamellfilter, Tryckregulator (det fanns ställbara men det som inte finns kan inte gå sönder), Kulventil, Ändstopp (slangen ska gå genom båda ringarna och vecket som bildas stoppar vattnet), T-rör för vanlig 1/4-tums trädgårdsslang, Förankring.

För att bevattningsanläggningen ska fungera behöver vi dra vatten fram till växthusets mitt och det kommer vi att göra med en vanlig vattenslang. På vattenslangen kommer vi först att koppla en huvudkran så vi kan slå av allt vatten ute i växthuset ifall något skulle gå fel. Därefter följer en T-koppling så vi får en tappvattenkran om vi vill bevattna sådder och annat ovanifrån. På det andra utloppet på T-kopplingen kommer vi att sätta en tryckregulator som tar ner vattentrycket till 2,5 bar som det ska vara i droppbevattningsslangarna istället för 4-5 bar som det är annars.

Därefter kopplar vi in ett filter som ser till att vattnet inte för med sig massa partiklar som sätter igen droppslangarna.

Efter filtret hamnar ytterligare en T-koppling så vi får en slang som går ut till vardera halva av växthuset. På var och en av dem kommer vi att sätta en enkel timer så vi kan vrida på hur länge vi vill att bevattningen ska vara igång.

Efter timern går det två slangar längst mittgången i växthuset och vid varje bäddkortsida fästs två droppslangar per bädd.

Vår vana trogen så har vi nog överplanerat en smula och kanske beställt några saker i onödan. Många klarar sig utan kulventiler och har mycket få förankringspunkter men det blir lätt så här vid beställning utanför våra erfarenheter.

Droppslangen är en DripNet PC med hål var 30 centimeter. Vi trodde att den skulle vara tung och ohanterlig men hela rullen gick att lyfta med en hand. Droppslagsförankringsspik håller slangen på plats i bäddarna och i slutet på varje slang sätts ett ändstopp.

Så här ser droppställena ut i närbild. Det syns att det sitter någon fiffig plastgrej på insidan av varje droppställe. Huvuduppgiften för ”grejen” är (om vi har fattat rätt) att den stryper flödet vid högre tryck och öppnar mer vid lägre tryck. Tanken är att det ska komma ungefär lika mycket vatten ur droppställena i början och slutet av slangen.

Droppslangen finns bara att köpa i 500 meters längder så vi kommer att få slang över till vårt andra växthus plus att det blir ytterligare längder över som vi kommer att lägga i salladsbäddarna bland annat.

Timrarna kommer vi att köpa på Biltema

Waterboys har varit med på alla tre odlardagar som varit. Den här gången var de med digitalt och gav ett erbjudande på tio procent till alla som deltog i odlardagarna. Det kändes som ett fint erbjudande som dessutom gjorde att vi fick beställt i tid och inte i sista stund som det annars lätt kan bli. Det bästa är nog nästan att man kan ringa till Waterboys och att de tar sig tid att förklara. De har ett gediget kunnande som de gärna delar med sig av.

« Äldre inlägg

© 2021 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑