Framför vårt hus har vi fem hamlade lindar som vi tycker mycket om. Marken under dem är ojämn och full av gropar och ska nog föreställa en gräsmatta men som mest innehåller maskrosor och ogräs. Den är så liten och ojämn så den är svår att klippa. Dessutom sluttar den ner mot vägen. När vi kommer ut ur vårt hus så vill vi ofta gå rakt fram men där finns inte någon gång utan en ful spireabuske så man får gå runt. Gränsen mellan ytan och grusgången har med åren blivit allt mer svårdefinierad och det ser helt enkelt oskött ut.

Vi har länge funderat på vad vi ska göra med ytan och har sedan en tid tillbaka täckt den med plast. Tanken är att göra en kryddträdgård med massor av trevliga goda kryddväxter. Det skulle passa bra eftersom det är så nära köket och dessutom är många kryddväxter bra för insekter och för våra bin.

För ett tag sedan köpte vi flera plåtar på skroten i Bäreberg. De har vi planerat att sätta som gräns mellan grusgången och ytan.

De rostar fint och är lätta att böja vilket gör att vi kan få mjuka kanter.

Rakt fram från ytterdörren tänker vi göra en grusgång så vi kan gå rakt fram till odlingen. Det är en ganska brant sluttning ner mot vägen så där behöver vi bygga någon form av trappa. När jag grävde där idag upptäckte jag att slänten har varit stensatt från början men nu är den täckt av cirka tio centimeter jord. Där har vi planterat 500 krokus. Det får nog fortsätta vara krokusplantering där men just där trappan ska vara så behöver jorden tas bort.

Ytan på båda sidor av gången kommer att innehålla kryddplanteringar och ytan mellan kryddorna ska täckas med flis. Det lär inte bli klart den här säsongen men det är ett trevligt projekt att hålla på med in emellan alla andra sysslor på gården.

Vi slås ofta av hur mycket effektivare vi har blivit i och med att vi skaffar oss mer och mer erfarenhet. I veckan var det dags för purjolöksplantering och bara det att vi på förhand vet vilka redskap vi behöver spar väldigt mycket tid. Allt läggs i skottkärran och så går man bort till bädd 4:12 där vi i oktober förra året bestämde att purjolöken skulle planteras just den här veckan.

Längst till vänster i bild är vår sparrisbädd och sedan följer bädd 4:12 och 4:11 som båda kommer att innehålla purjolök. Bädd 4:12 är planerad att planteras denna vecka och 4:11 ska planteras nästa.

Purjolök är relativt näringkrävande så i bädden tillför vi två skottkärror stallgödsel. Den finns precis utanför odlingen under en blå presenning så det är lätt att hämta.

Gödseln sprids ut i mitten av bädden.

Sedan myllas den ned med hjälp av ett rensjärn. Det kanske inte är det vanligaste redskapet för nedmyllning av gödsel men vi tycker att det fungerar bra eftersom man lättare slår sönder klumpar med det. Kanske kommer vi när vi lär oss mer om gödsel att ha en klumpfri kompost att sprida ut men just nu behöver vi ibland slå sönder mindre klumpar.

Därefter så krattar vi bädden så vi får en relativt jämn yta. Purjolök är inte så känsligt så det behöver inte vara lika fin bädd som om vi ska så t.ex. morötter.

Därefter drar vi upp tre rader med markören.

Sedan använder vi vår egentillverkade purjolöksdibbler. Det är helt enkelt ett gammalt skaft som gått av som vi spetsat till och trätt en gängstång igenom. Gängstången sticker ut 20 centimeter på varje sida så vi kan använda foten och trycka ner den om marken är hård. 20 centimeter är också avståndet mellan purjolöksplantorna så vi använder även dibblern som avståndsmätare.

Vi gör tre rader hål där vi stoppar ner plantorna. Purjolöken sår vi i tråg där vi gör hål med en uttryckare för brätten. Det gör att de får tillräckligt med utrymme för att växa till bra.

Purjolöken är inte speciellt känslig när det gäller rötterna så det är lätt att skilja dem från varandra.

Vi drar helt enkelt upp en planta och stoppar ner den i ett 20 centimeter djupt hål På detta sätt slipper vi kupa och krångla utan purjon hamnar djupt redan från början. Vi vattnar sedan bädden så att hålen fylls igen med jord.

Eftersom en av våra katter hjälpt till i plantuppdragningen trots skyddsåtgärder så räckte inte plantorna till hela bädden. Sista delen satte vi därför rödlök som var över med hjälp av en annan hemmabyggd dibbler.

Det är skönt att ha färdiga planer men de behöver alltid justeras på det ena sättet eller det andra.

Arbetet går framåt och allt fler bäddar görs klart för sådd och plantering.

Så här ser det ut i odlingen just nu. Kvarter ett med palsternacka, morot och betor är i princip färdigsått. Det återstår att plantera ut nyzeeländsk spenat men de tål inte frost så vi får vänta lite med det. Vi kommer också att behöva återså åtminstone en bädd med morötter där sniglarna ätit upp de flesta men annars verkar det ta sig relativt bra.

I kvarter två är grönkål, majrova, broccoli, vitkål och kålrabbi utplanterade och täckta med nät och eller fiberduk.

Längst till höger ska vi plantera ut brysselkål nästa vecka men i bädd nummer två växer grönkålen. När vi sår kål sår vi alltid för många plantor. Dels för att man inte kan vara säker på att alla tar sig men framför allt för man kan vara säker på att en hel del behöver återplanteras eftersom sniglarna tar död på en del. I bädd nummer tre växer utplanterad majrova, sådd majrova och denna veckan planterade vi också ut kålrabbi.

Plantorna ser inte mycket ut för värden än men förhoppningsvis kommer de att ta sig bra. Vi har inte odlat kålrabbi förut så det blir första året. All kål hålls alltid täckt eftersom det finns så mycket skadedjur som gillar kål.

I kvarter tre har vi satt tre bäddar med potatis under halm och så har vi planterat ut sallat och persilja. Sallat sår vi varannan vecka under hela säsongen och skördar efterhand. Jag tror vi har fem olika sorters sallat.

Sallat sätter vi i fyra rader i bädden. De första åren tyckte vi att sallat var hopplös att odla. Vi hade problem med grobarhet och trodde att vi gjorde fel men efter att vi har bytt fröleverantör så har vi inte några problem längre utan i princip 100 % tar sig i brättena.

Vi hade också problem med att sniglarna åt upp för många plantor men med snigelstaket runt odlingen och dagliga morgonpromenader så klarar de flesta plantorna sig nu. Ytterligare ett problem var vinden men nu sätter vi alltid fiberduk över plantorna tills de har etablerat sig så nu blåser de inte sönder längre. Vissa förluster har vi fortfarande men inte alls så att det stör.

I kvarter fyra växer vitlöken bra och fem bäddar lök är också i jorden. Totalt kommer vi sätta lök i nio bäddar vilket innebär att över 8000 lökar kommer att sättas för hand. Vi sätter lök i fyra rader och använder en dibbler för att göra hålen smidigt. Två bäddar kommer att planteras med purjolök och det ska hinnas med denna vecka.

Kvarter fem har vi grävt nya bäddar i. Det kommer att bli en utmaning. Dels så ligger de utanför staketet. Staketet håller harar, rådjur och en del sniglar borta men kvarter fem har inte något sådant skydd än. Eftersom vi inte kan räkna med några wwoofare i år så har vi fått avskriva planerna på att bygga staket i år. Kvarter fem ska innehålla bönor och ärtor och hittills är bara en bädd bondbönor och två bäddar sockerärt sådda. Här sker den mesta snigelbekämpningen och bönorna kommer att få det tufft. Alla bäddar innehåller mycket fröogräs och därför gör vi falska såbäddar så fort vi hinner. Vi har bara två bäddar kvar att göra och det ska också hinnas denna vecka.

Det gröna på bilden är fröogräs. När vi hinner göra falska såbäddar så kan vi enkelt flamma bort detta innan vi sår. I den här bädden har dock sockerärtorna kommit upp tillsammans med två rader dill så här är inte flamning aktuellt. Det innebär att fröogräset måste bekämpas med rensjärn. Kanske blir det inte någon dillskörd i denna bädd. Att gå med rensjärn om det bara är en dubbelrad sockerärt är inte något problem men dillen kan ligga risigt till då det är svårt att rensa i raden.

Vi har stora vindproblem. Det blåser nästan alltid alltid ifrån väster och vindarna verkar bli värre för varje år vi bott här.

Vindarna har enligt SMHI ökat alla månader i år jämfört med medelvärdet för 1996-2015 och ligger på 110-130 procent.

Vi har planterat en del träd ner mot betet och har beställt fler för vi inser att vi behöver mer vindskydd. I år har vi också ställt upp en rad med gamla ensilagebalar som vi fått av grannen. I dem tänker vi plantera pumpor som täcker dem eftersom de är rätt fula. Förhoppningsvis kommer de att innebära visst vindskydd för bönorna i alla fall. Återstår att se om vi vinner kriget mot sniglarna.

Så här ser purjolöksplantorna ut just nu och i veckan ska de få komma ut i landet.

Jag brukar säga att jag klipper ungefär 500 sniglar om dagen. Det gäller inte längre. Varje morgon går jag ut med en liten hink järnferramol och en sax och tar död på alla jag ser. Jag doppar saxen i järnferramol mellan varje klipp så det hamnar blå korn på alla döda sniglar. Eftersom de är kannibaler så äter de sedan upp både sina artfränder och ferramolet och dör.

I år är snigelinvasionen värre än någonsin. Idag satte jag två personliga rekord. Dels så klippte jag fyra sniglar på ett blad som satt på rad med ett enda klipp och dels så klippte jag 79 sniglar utan att flytta fötterna. Man måste roa sig med något i denna tröstlösa sysselsättning.

Sniglarna har haft en bra vinter med för lite kyla och dessutom har det regnat mycket vilket verkar ha gynnat dem.

Vi har tidigare haft linderödsgrisar som äter sniglar och mignonankor som även de mumsar i sig en del sniglar men vi har inte några grisar i år och ankorna bestämde sig för att rymma lagom till sniglarnas säsongstart. Jag har inte räknat men jag tippar på att jag nog klipper 1000 om dagen. Att ge upp är inte att tänka på om man vill odla grönsaker. Varje snigel som får leva kan ge upphov till 400 nya under säsongen. Så jag försöker tänka på att 1000 sniglar om dagen ger 400000 sniglar mindre under säsongen. Det kommer att bli bättre med tiden men just nu är det bara att hålla i.

Vi har som alla andra odlare en hel del ogräs. Även när vi täcker med plansiloplast så finns de där under och bidar sin tid. Plasten hjälper mest mot fröogräs men rotogräset blir bara blekt.

Bädden till vänster är rensad men bädden till höger är bara avtäckt. Det mesta av ogräset som syns är vitgröe som vi fått in allt mer av. Det är ett fröogräs som sprider sig rejält och är ganska svårt att bli av med. De sätter frö ganska snabbt och tar man inte bort det innan dess så får man många fler små plantor.

Det mesta på bilden ovan är vitgröe. Vi börjar med att bredgrepa bädden och sedan är det lätt att få bort det.

Utanför plasten är vitgreöen mörkare grön men i övrigt är plantorna nästan lika dana.

Ovan ser ni en planta veketåg. De är ganska vanliga i åkrar som inte har tillräcklig dränering. Vi har dem ibland i bäddarna men de är inte något större problem. Är det inte stora tuvor så är det inte svårt att få bort dem.

Ovan är det en skräppa. De får djupa pålrötter och är det en kraftig planta så är det nästan omöjligt att få upp hela roten. Även en liten planta som den ovan kan ha tio centimeter pålrot. Frö från skräppa sägs kunna ligga i jorden i 50 år och ändå gro. Vi hade massor av skräppa när vi började men nu är de inte ett lika stort problem.

Ovan syns en kvickrot bland vitgröen. Båda är gräs men kvickroten har långa vita rötter som växer snabbt. Lämnar man en bit blir det en ny planta. De är inte svåra att få upp i en tom bredgrepad bädd men desto värre att ha att göra med när man väl har sått.

Ogräset ovan vet jag inte vad det heter. Vet någon så upplys mig gärna. Det är livkraftigt även under plast men inte svårt att bli av med.

Maskros däremot är jobbig. Rötterna går ofta djupa och går lätt av. Då kan det komma upp en ny planta. Det sägs att blekt maskros ska vara gott men jag har faktiskt aldrig prövat.

Vi försöker att inte ligga på knä och rensa ogräs under säsong men så här i uppstarten så är det det som gäller. Vi vill verkligen inte börja säsongen med rotogräs i bäddarna så efter bredgrepen så sätter vi oss med en vanlig grep och tar bort allt ogräs vi ser.

Sedan låter vi bädden vara några dagar och håller koll för att ta bort det vi missat innan vi behöver så. Det är alltså en stor fördel när vi hinner göra denna bearbetning en vecka innan vi ska använda bädden.

Vi älskar hallon och det var verkligen något som vi ville ha på gården redan från början. Vi köpte några plantor men hann inte göra iordning något riktigt hallonland. Därför tog vi och grävde bort den värsta kvickroten längst en fåra och så la vi markduk på båda sidorna om de plantor vi fick i jorden. Efterhand har vi fått fler plantor av goda vänner och de har vi stoppat ner på samma ställe. Vår kvickrot är av det värre slaget så det där med markduk höll inte ens en säsong.

Hela situationen urartade värre och värre. Det går inte ens att se att det legat markduk längst sidorna. När man inte är nöjd med något så besöker man det mer sällan. Hallonen har helt enkelt fått överleva bäst de kunnat och vi har inte klippt dem, inte rensat och knappt ens skördat trots att det funnits en del bär.

Nu gör vi om och gör rätt. Det blir två rader hallon. Till höger i bild ligger våra grönsaksbäddar. De första åren var här gräsmatta med mycket kvickrot och den tog sig in i bäddarna så vi fick rensa kvickrot flera gånger per säsong. Det råder nolltolerans mot kvickrot i våra bäddar för låter man dem ta sig in så blir de snabbt fler och ett stort problem. Bäddar som vi en gång handrensat, med en sopsäck kvickrötter per kvadratmeter som resultat, tillåts inte invaderas igen. Till vänster i bild finns en blomsterbädd med perenna blommor innanför snigelstaket/rådjursstaket. Utanför staketet får kvickroten härja tillsammans med tulpaner, pärlhyacinter och påskliljor. Varje höst när affärerna rear ut överblivna vårlökar köper vi mängder och gräver ner. Vi behöver mycket vårblommor till våra bin och till andra pollinerande insekter. Mellan hallonlanden finns gångar med tidningar och flis. Det kommer att behövas fyllas på med mer flis men just nu håller det bra.

Dessa bäddar rensades förra året och då odlade vi spenat och rödbetor i dem. De har varit täckta med plansiloplast över vintern så ogrässituationen var rätt ok även om där fanns en del vitgröe och maskrosor som vi fick ta bort.

Sedan bredgrepade vi bäddarna och gick och hämtade kompost ur vår stora fina gödselhög.

Det är en fröjd att hämta kompost numera när vi kört högen genom gödselspridaren. Den är inte perfekt men ger en försmak på hur det kommer att vara nästa år när komposten gått genom spridaren två gånger. För att inte tala om året efter när vi ska ha testat med tre gånger genom spridaren.

Bädden till höger är gödslad mellan plantorna. Sedan gick vi till våra gamla ensilagebalar som vi fått av en granne och hämtade material som vi täckte hela bädden med.

Sen glömde vi ta en bild på det färdiga resultatet men vi kan lova att det ser väldigt mycket bättre ut än vårt gamla hallonland.

Vi vet inte riktigt vilka plantor som är vilken sort men får ta och märka upp dem när de kommit upp ordentligt. Vi har hösthallon, gula hallon och vanliga röda sommarhallon. Nu kommer vi att ha lättare att hålla efter även om det kommer komma upp ett och annat hallonskott i gångarna. Vi kommer definitivt skörda mer hallon eftersom landen ligger bättre till i en del av trädgården där vi ofta rör oss. Vi inser dock att vi behöver gräva fler land eftersom alla plantor inte fick plats men det får bli en annan dag.

Förra veckan hade jag praktikanter varje dag och vi fick gjort massor.

Plasten täcks av allteftersom och vi lägger i ordning bäddarna. Eftersom vi grävde om bäddarna förra året räknar vi med förhållandevis stort ogrästryck i år så vi försöker göra så många falska såbäddar vi hinner med. Så här såg odlingarna ut i söndags. Kvarter ett är närmast och där kommer vi att odla morrötter och betor. Kvarteret bortanför har nummer två och där blir det 13 bäddar kål. Kvarteret till vänster om kvarter ett har nummer tre och där täcker plasten än så länge hälften av bäddarna. Där kommer vi att odla potatis, sallat och gurkväxter. Kvarter fyra kommer innehålla tolv bäddar lök. Bortanför kvarter två håller vi på att anlägga nya bäddar i det som ska bli kvarter fem. Där blir det ärtor, bönor och majs.

Här i kvarter ett har vi sått sommarmorötter i bädd ett, rödbetor i bädd fyra och fem, polkabetor i bädd sex, gul och vitbetor i bädd sju och de andra otäckta bäddarna är falska såbäddar.

I kvarter två är de två första bäddarna täckta med mypex-duk. Där ska vi bränna hål för brysselkål och grönkål. I bädd tre har vi planterat och sått majrova. I bädd fyra satte vi salladskål idag och i bädd fem spetskål. Sedan följer en falsk såbädd och i bädd sju har vi planterat vitkål. Sedan väntar några bäddar under plast där vi ska göra falska såbäddar i veckan och i bädd 13 har vi idag planterat ut den första broccolin. Kvarter fem bortom kvarter fyra har vi sått sockerärtor och bondbönor och resten är falska såbäddar.

I kvarter tre har vi inte hunnit göra så mycket än. De närmsta bäddarna kommer att innehålla gurka, zucchini och vintersquash. De bäddarna kommer vi förhoppningsvis att hinna täcka med ensilage. Under fiberduken har vi satt ut sallat och vi har också sått koriander i en del av en bädd. De tre bäddarna längst bort kommer att innehålla potatis och den ska odlas under ensilage. Det är ett test som vi inte vet hur det faller ut.

I kvarter fyra innehåller bädd ett vitlök och sedan har vi satt gul knipplök i två bäddar och röd lök i en. Övriga bara bäddar är falska såbäddar och några är kvar att göra men ligger och väntar under plast.

När vi lyfter på plasten hittar vi en hel del maskrosor och en del vitgröe. Någon enstaka kvickrot och revsmörblomma tittar också upp men det är ganska bra läge när det gäller ogräs generellt. Nu har det ju varit såpass kallt hittills i år så fröogräset har inte tittat upp på så många ställen. Vi försöker täcka falska såbäddar med fiberduk för att snabba på ogräset men vi hinner inte täcka alla bäddar vi gör i ordning. Under fiberduken tittar en del små blad fram så det märks att duken gör skillnad.

På andra sidan grusvägen har grannen ett gammalt grustag. Det är fyllt med vatten just nu. Vi använder det som badsjö efter varma arbetsdagar men också som bevattningsdamm. Det är lyxigt att vi får låna vatten därifrån och placeringen kunde inte bli mycket bättre.

I växthuset växer rädisor som har kommit en bra bit på väg. På natten täcker vi över dem med dubbel fiberduk som vi lyfter av när solen värmer på.

Salladskålen har också kommit en bit på väg. Vi tränar i år på att odla tidiga grönsaker i växthuset. Till nästa säsong kommer vi kanske att ha fått upp vårt 240 kvadratmeter stora växthus så vi vill pröva oss fram lite i år.

Löken i växthuset har också kommit en bra bit på väg men växer väldigt ojämnt.

Kampen om plats på förodlingsbordet är hård. Salladskålen som är de ljusgröna plantorna fick komma ut i landet idag liksom broccolin som är brättet i vänster bakkant.

Persiljan är otroligt fin. Den har vi satt i tuvor i QP24 brätten som vi ska plantera ut i landet nästa vecka. På bordet bakom bubbelplasten står också chilli, tomater och aubergine.

I förodlingskällaren har vi också fått gjort en hel del. Många sorters kål är sådda och här får plantorna stå tills det finns plats i växthuset. Vi har också omskolat nyzeeländs spenat och hosta. Båda brättena på bilden innehåller små hostaplantor. Vi kommer att ha ungefär 150 hostaplantor att plantera ut så småningom. De är egentligen för små för att skola om men vi har hört att de är så svåra att få att gro så vi bredsådde massor med frön i en liten ask. Det verkar som om de flesta har tagit sig.

För att kunna odla behöver man vatten, fröer och näring i någon form. Vi vill gärna skapa ett system där vi producerar lagom mycket gödsel för att fylla våra behov i grönsaksodlingen. Vi har tio lammande tackor som producerar mycket kiss och bajs under vinterhalvåret. Detta hamnar i en ströbädd av halm som med tiden blir som en stenhård kaka. Den gödslar vi ut och lägger på gödselplattan. Året efter vänder vi högen med skopan på traktorn och sedan är det tänkt att högen ska transporteras ut i odlingen.

Så vi har svurit! När vi lyfte på presenningen förväntade vi oss något som mer liknade jord än ströbädd men sanningen låg snarare någonstans däremellan. Stora sjok lassades upp i skottkärran och sedan har vi försökt sönderdela sjoken genom att hugga den i bitar med en spade. Hur vi än har slitit så har det inte gått att mylla ner för sjoken har visserligen varit mindre efter spadhanteringen men inte små nog.

På youtube-klipp kan man se att odlare lassar kompost i hinkar som de sedan strör ut över bädden. Det kan vara lite klumpar i men på det stora hela ser det lätt och bra ut. Så tänkte vi oss att vår ströbädd skulle bete sig men ett sjok går nästan inte ner i en hink och skulle man vända på hinken så skulle allt landa i en stor hög.

Jag ringde en odlarkollega häromdagen och frågade hur sjutton han gjorde. Han berättade då att han hade en gammal smal gödselspridare så när det var dags att vända komposten efter en vinter så lassade han i ströbädden i gödselspridaren och sedan sprutade gödseln ut där bak och lades i en limpa i väntan på nästa år. Det lät bra. Vi skannade av blocket och där var det dyrt.

Vi skickade ett SMS till vår granne Richard och frågade om han visste någon i bygden som hade en gammal gödselspridare stående. Ganska omgående fick vi svar att han hade en själv som han skulle ha lagt ut på Blocket förra helgen men han hade inte hunnit. Vi åkte över idag på förmiddagen och nu har vi en gödselspridare.

Vi hade planer på att göra helt andra saker idag men det kändes så spännande så vi satte igång direkt och lassa upp gödseln från gödselplattan i spridaren.

Sedan körde vi ner närmare odlingen och satte igång. En fascinerande maskin. Det sprutade gödsel och det var definitivt en annan storlek på klumparna som kom ut.

Dessutom sparar vi genom den här hanteringen cirka 200 meter skottkärrekörning per lass. Förmodligen kommer det att bli ännu bättre nästa år eftersom vi ska ta förra årets ströbädd och köra genom spridaren när vi vänder den.

Kanske går det till och med att köra den nya ströbädden genom spridaren innan den ska komposteras? Vi får helt enkelt testa.

Så här i Coronatider med uteblivna wwoofare så känns vår nya praktikant som en tjänst från ovan. Carina har en gård i Hemsjö där hon tänker starta ett andelsjordbruk så nu går hon utbildning på Angereds Gård i Market Gardening.

Hon har varit hos oss i två dagar och vi har hunnit med en hel del redan. Vi startar dagen på verandan med en genomgång av vad vi ska göra under dagen och sedan avslutar vi dagen på samma ställe när vi reflekterar över vad vi hunnit med och tänker igenom om det finns ytterligare frågor.

Båda dagarna har vi börjat med att anlägga en ny bädd. Vi bredgrepar först hela bädden och sedan sätter vi oss ner och rensar bort allt rotogräs vi hittar. Vi identifierade maskros, kvickrot, tistlar, revsmörblomma och knäpparlarver. Allt vi vill ha bort. Ytan har varit täckt med plansiloplast så det var inte jättemycket ogräs synligt men kvickrötterna finns därunder när man vänder jorden med grep. Vi använder inte spade utan grepar eftersom vi vill spara så många maskar vi kan.

Sedan krattade vi igenom en bädd som legat som en falsk såbädd i två veckor. Det har inte varit så mycket idé då temperaturerna har varit för låga för att ogräset ska ha hunnit börja växa. I bädden fick Carina sedan pröva vår hemmagjorda lökdippler för att göra hål i våra uppdragna rader.

I hålen satte vi sedan ner sättlökar av en tidig sort som vi kommer att sälja som knipplök i början av säsongen.

Med en kratta gick vi sedan över bädden för att täcka över all lök.

Sedan anlade vi två nya falska såbäddar där vi kommer att sätta lök senare. Vi bredgrepade hela bädden, hämtade gödsel från gödselplattan som vi la i bädden, strödde över stenmjöl och krattade till bädden så den blev hyfsat jämn.

Därefter krattade vi igenom ytterligare två bäddar som legat som falska såbäddar i två veckor och drog upp rader. Vi sådde rödbetor i båda bäddarna. Vår såmaskin Jang är en utmaning och det var svårt att få till rätt antal frön i bädden. Vi fick helt enkelt köra över med såmaskinen flera gånger för att få rätt antal frön.

Vi har också hunnit med att rensa en bädd och så bondbönor och sått ett brätte sallat och fyra brätte vitkål. Carina har med sig en lista med saker som vi ska titta på och gå igenom under praktiken så vi hann även med att diskutera försäljning och marknadsföring under arbetet. Det känns som vi hann en hel del på två halvdagar. I morgon kommer ytterligare en praktikant.

Igår var Jocke här och hjälpte oss med det allra sista för att vi ska få igång vårt kylrum inför säsongen. Han har varit här förut och gjort det mesta men sedan hade vi hit en elektriker som gjorde elinstallationen och nu behövdes det toppas upp med köldmedium och kollas så allt var ok.

Jocke är kyltekniker sedan många år och vi är väldigt glada och tacksamma för att han tar sig tid och hjälper oss igång.

Det har visat sig under installationen att ett kylaggregat är betydligt mer komplicerat än ett kylskåp, även om funktionen och tekniken är ganska lika. Kylaggregatet har dubbla fläktar på förångaren i kylrummet för att sprida kylan och en fläkt på utsidan för att bli av med värmen. Om den sista fläkten inte funkar så kommer köldmediets temperatur att bli så hög att en smältsäkring släpper ut gasen. Inte bra. Det finns tre pressostater för att styra aggregatet. Det finns kanske en eller flera i ett kylskåp men i så fall är vi lyckligt ovetande om det.

Hur som helst så säger Jocke att det är ett fint aggregat och det är dessutom fyllt med ett köldmedium som kommer att vara tillgängligt i många år till. Inte självklart när man handlar på Blocket.

Nu är kylrummet klart och vi kan ställa in det på vilken temperatur vi vill. Målet är någonstans mellan 2-4 plusgrader och det kommer att göra stor skillnad när det gäller att förvara och lagra grönsakerna under kommande säsong.