I veckan fick jag ett stipendium från stiftelsen Fred med jorden. Stipendiet var på 8000 kronor och ska användas för att bekosta såmaskinen Jang och ett flamaggregat. Båda inköpen är till för att spara arbetstid och göra odlingen mer effektiv. När man övergår från hobbyodlande för självhushåll till att odla för försäljning så blir det allt viktigare att finna sätt att spara på arbetstid. Vi har inte några anställda utan gör allt jobb själv. Ibland har vi wwoofare som hjälper till men det går inte att se dem som anställda eftersom de är oerfarna och här så pass kort tid. De hinner helt enkelt aldrig få upp tempot. För att vi själva ska hinna med odlingarna på snart 2000 kvadratmeter så duger det inte att släppa ner ett morotsfrö i taget för hand. Vi måste också bli mycket mer effektiva när det gäller att ta hand om ogräset innan rötterna blir för stora. Helst så fort det tittar upp. Där är ett flamaggregat ovärderligt.
Flory Gates stiftelse Fred med jorden har som syfte att ”stimulera och stödja personer, i första hand kvinnor, som vårdar sig om modernäringen genom att yrkesmässigt driva jordbruk eller handelsträdgård enligt metoder som bygger på kunskap om och tillit till jorden egen förmåga att förse en odling med nödvändiga växtnäringsämnen, när dess mikrobiologiska liv tillföres vad det behöver för en allsidig utveckling, samt att stödja forskning inom detta område.”
När man tittar igenom vilka som tidigare tilldelats stipendiet så hittar man många bekanta namn och det känns som man är i ett fint sällskap. Det jag gillar med stiftelsen är att den inriktar sig på småskalighet. Den delar inte heller ut några jättesummor utan precis de summor som gör den där lilla skillnaden i en småskalig produktion. Här köps inte in några nya traktorer eller byggs nya djurstallar för miljonbelopp utan kvinnor söker för handverktyg, insektsnät eller forskning inom småskalig produktion som vårdar jorden.
För att få stipendiet måste man ha någon som kan intyga att man har en verksamhet som går i stiftelsens linje.
Flory Gate var en svensk lantbrukare, konstnär och fredsaktivist som levde på 1900-talet. Hon föddes i Göteborg men flyttade till Småland och köpte en gård. Hon var nära vän med Elin Wägner och var med och grundade Elin Wägner-sällskapet.
Med stipendiet så fick man Elin Wägners bok Fred med jorden. Den ser jag fram mot att läsa men den får ligga till sig till efter säsongen för nu med arbete med Framtidsveckan och årets odlingssäsong så finns inte tid för att läsa.
Elin Wägner-sällskapet ger ut en skriftserie och nummer nio handlar om Flory Gate. När man läser den slås man av hur nära tankarna kring jordbruket ligger permakultur. Det talas mycket om att jorden ska behandlas väl och alltid täckas av organiskt material. Att mikrolivet är viktigt och att ekologiska metoder är de enda rätta. De pratar om att använda naturligt gödsel och stenmjöl och om vikten av att inte plöja. De talar negativt om kalhyggen. Flory Gate önskade att all slakt finge ske med ambularande slaktbilar. Alla tankarna man finner i boken känns väldigt i ropet just nu trots att de har många år på nacken. Hon var en klok kvinna Flory.
”Det gäller ju att kompostera istället för att köpa konstgödesel, att låta bakterierna skapa mylla, att hålla jorden vid liv – det gällde hela livets framtid i stället för kortsiktiga rekordskördar” Skrev Flory på 40-talet. Flory Gate och Elin Wägner förstod redan då att det fanns viktigare saker än att optimera den ekonomiska lönsamheten. Det känns fint att ha fått ett stipendium i deras anda. Vilka förebilder!
