Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: odling (sida 1 av 11)

Julmarknadsförberedelser

Idag skulle vi in till Alingsås på möten så vi passade på att ta med tält och bord till Nolbygård eftersom vår bil är för liten för att få plats med både det och skörd. Det verkar som om det ska bli sol i morgon och det ser vi fram mot. Helst hade vi velat ha snö och sol men hellre bara sol än regn när man ska stå på marknad. På Nolbygård har de legat i och förberett för morgondagens julmarknad genom att sätta upp två cirkustält och en mängd småtält för marknadsförsäljare. Det kommer att bli över 30 säljare i morgon som kommer med lokalproducerad mat och hantverk av olika slag. Det är alltid lika trevligt att komma till Nolbygård. Där finns alltid något som gör en glad.

När vi var klara i stan åkte vi hem för att skörda inför morgondagen. Det finns inte mycket kvar i odlingarna så man får vara glad för det man hittar. Grönkål har vi gott om och den ska vi skörda i morgon bitti. Brysselkålen står också fin i landen och det skördade vi flera stockar av idag. Vi tänker sälja dem på stock. Vi tänker att många säkert inte vet hur brysselkål växer så vi skördade hela stockar och tänker sälja dem så. En stock brysselkål brukar bli lagom till ett kok och då får man dessutom med toppskotten som man kan steka i smör. Bladen gav vi till fåren som blev väldigt glada. 

Purjolöken är fortfarande fin och vi har rätt mycket kvar i landen. Morötterna är inte i säljbart skick utan de får vi äta upp själva i vinter. Palsternackor däremot har vi en del kvar som vi skördade inför morgondagens marknad. Röd- och gul lök har vi lagrat i jordkällaren så de var bara att hämta upp liksom ett par pumpor.

Pumpor som inte håller måttet går till hönorna som också blir glada. Utöver grönsaker kommer vi att sälja lammskinn i tre varianter. Eko-garvade, tvättbara och långhåriga. De långhåriga är våra favoriter. Honungen har vi inte jättemycket kvar av men det kommer räcka till morgondagens julmarknad och en julmarknad till. En kartong ägg har vi också med oss men de lär ta slut inom en halvtimme. Nu tar vi kväll och önskar er välkomna  i morgon!

Treårsjubileum

Så var det dags att titta tillbaka på året som gått igen. 26 oktober 2014 flyttade vi in på vår gård och gjorde upp en fyraårsplan för hur vi skulle få gården i brukbart skick. Vi hade många idéer och tankar om vad vi ville göra men ganska lite kunskap. Idag vet vi mer och börjar få kläm på hur vi vill ha verksamheten. Vi har prövat olika djurslag och funderat över vad vi tycker om och vad vi kan få ett överskott av och fått en allt klarare bild av hur vi vill ha verksamheten om ett år när våra fyra första år har gått.

Anledningen till att vi lagt upp en fyraårsplan är helt enkelt för att vi inser att det tempo vi håller nu inte kan fortgå hur länge som helst. Om ett år kommer lediga söndagar förhoppningsvis att bli en regel snarare än ett undantag och inkomster från gården förhoppningsvis att landa på en nivå så att vi får det att gå runt. Än så länge är det så stora investeringskostnader att göra på gården så att vi båda behöver lönearbeta vid sidan av. Det är en ojämn dragkamp mellan inkomster och tid där vi både behöver gasa och bromsa samtidigt. Vi känner dock att vi gör stora framsteg och den här säsongen har det hänt mycket som gör att vi har gott hopp om verksamheten framöver. Intresset för bra lokalproducerad mat ökar hela tiden och vi har inte några problem att få sålt allt vi producerar (förutom zucchini när den ger som mest – fast det gillar våra hönor)

Som en komihåglista för vår egen skull kommer här årets lista med saker vi hunnit med. Det kommer stunder då vi känner att vi inte kommer någon vart. Då ska vi ta en titt på den här listan, dunka oss själva i ryggen och tar nya tag.

  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem och föregående års 51 bäddar.
  • Planterat 75 äppleträd
  • Köpt och planterat 2000 krokuslökar till våra bin
  • Anlagt en blomsteräng till bina
  • Planterat 20 bärbuskar
  • Odlat potatis i ett skifte utanför själva grönsaksodlingen (Det har inte gått jättebra på grund av dålig jord och för mycket ogräs)
  • Täckt skördade bäddar med ensilage
  • Märkt upp och påbörjat grävningen av nästa års bäddar
  • Haft gårdsförsäljning vid femton tillfällen
  • Startat Nolbygårds Matmarknad utanför Alingsås för alla som vill sälja egenproducerade produkter. Genomfört 15 marknadsdagar.
  • Deltagit i Matfest utanför Vikaryds köttbod
  • Varit med och dragit igång REKO-ring Alingsås i slutet av säsongen och sålt kassar vid två tillfällen
  • Installerat fler vattentankar för vattning med tempererat vatten
  • Gjort odlingslådor för gräslök som i år beblandade sig lite för mycket med kvickrot
  • Skördat mängder med fina grönsaker
  • Lärt oss mer om vilka grönsaker som fungerar bra att sälja och vad vi ska odla mer respektive mindre av
  • Byggt flyttbara odlingsbänkar för avhärdning av plantor
  • Köpt och spridit ut stenmjöl i odlingarna

Djur

  • Fått 18 lamm varav ett bagglamm sålts till liv. Fyra tacklamm har behålls till liv av oss
  • Slaktat två tackor som vi gjort 26 kilo korv samt tre rökta fårfioler av
  • Slaktat 15 lamm varav vi sålt 13 som lammlådor
  • Kört 16 skinn till Tranås för beredning
  • Köpt två nya samhällen och gjort fyra avläggare i bigården
  • Köpt 40 lohmanhönor och startat en ny flock så vi i år haft två
  • Inrett en gammal krockad husvagn och ett hästsläp till våra hönsflockar så de kan flyttas runt på åkrarna
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning vid vägen, i gårdsbutiken på fredagarna och på Nolbygårds Matmarknad
  • Skaffat 6 mignonankor
  • Fått två kullar kattungar. Fem ungar i första kullen varav fyra är sålda och fyra i den andra kullen varav alla ska säljas
  • Slaktat och styckat två grisar på drygt 200 kilo vardera

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone november ut
  • Lassat upp löshö på vårt nybyggda höloft

 

 

 

 

 

 

 

Före detta fähuset har fått renoverade fönster. Inte helt klart, men det blåser inte rakt genom och vi slipper höra skallrande lösa rutor.

Snickerier, målning m.m.

  • Byggt ett ankhus
  • Byggt en fårklipparstol
  • Tillverkat hundratalet biramar
  • Målat delar av stenväggen på ladugården med kalkfärg
  • Tagit ur och blästrat alla ladugårdens järnfönster, glasat, kittat om och målat dem samt satt in dem igen så det nu är tätt
  • Skrapat två sidor av boningshuset (vi hann inte måla innan regnen kom)
  • Byggt en gårdsbutik i ett av våra garage
  • Byggt färdigt grönsakslinjen för hantering av grönsaker
  • Flyttat hem en bastu
  • Lagat taket på vår nyinköpta ”cirkusvagn” som kommer att bli en ny wwoofbostad till nästa säsong
  • Räddat en vägg mellan ladan och ladugården (och hela ladugårdstaket) genom att byta delar av ruttna bjälkar, golv och riktat upp väggen som höll på att rasa
  • Byggt trappor till två loft i ladan
  • Köpt en rikt- och planhyvel
  • Satt upp flera fågelholkar
  • Tagit ner och ersatt det gamla taket i hönshuset samt murat igen hål i hönshusets väggar
  • Rivit ut gammal inredning i före detta sädestorken och gjort om utrymmet till målarverkstad och förvaring
  • Börjat renovera en balkong
  • Rensat ur vår jordkällare och byggt potatislårar och hyllor
  • Lagat växthuset och byggt ny hylla

Värme

  • Fällt, kapat och kluvit 30 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Bytt ut två fönster mot treglasfönster i boningshuset

Övrigt

  • Stängslat in äppleodlingen med alloxnät mot rådjur och älg och eltråd mot vildsvin
  • Satt eltråd runt skogsträdgården mot vildsvin
  • Förstärkt elstängslet runt stora betet med två trådar
  • Fällt träd och sålt till slipers och massaved (ingen jättebra affär)
  • Grävt och anlagt nytt avlopp
  • Köpt en ny fyrhjulsdriven traktor
  • Varit med och dragit igång leader-projektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” och deltagit i fem arbetsdagar på olika gårdar inom projektet
  • Skrapat alla överväxta grusade ytor på gårdsplanen och grusat om dem samt lagt ner dränering så vi inte behöver vada i gyttja i framtiden
  • Tagit emot studiebesök
  • Haft en praktikant från årskurs nio
  • Spelat in ett podavsnitt med odlarna
  • Varit på flera studiebesök för att lura ut hur vi bäst inreder en mustvagn

Om någon vill se våra tidigare årsbokslut hittar ni dem här Ettårsjubileum och Tvåårsjubileum

Återigen sänder vi en tacksamhetens tanke till alla människor omkring oss som ställer upp och hjälper till när vi behöver det. Ju längre vi bor på gården desto viktigare blir våra nätverk av människor som rycker ut i tid och otid. Tack till Sara och Guillaume för hjälp med skörd och avlusning av får, till Hugo för traktorkörning, byggen, vedhantering m.m, till Lasse och Agneta för verktyg, till deltagarna i gårdssamverkan för kunskap och plantering av äppleträd, till alla våra wwoofare för hjälp i den dagliga skötseln och alla fågelholkar, till klass fem på Långareds skola för hjälp med sådder och plantering, till Richard som ställer upp med maskiner, råd och stöd, till Milú för slakthjälp, rensning och potatissättning, till Mats för hjälp med slakt, till Leslie för skörd och ogräsrensning, till Lena som tittade förbi för att prata men som rensade lite i bara farten, till Lena som fick fart på REKO-ringen, till marknadsförsäljarna på Nolbygård som gjort den så bra, till Valter som upplåter mark, till Ulf som satt in våra järnfönster, till Eva för alla blomsterfröer och plantor, till Christian som grävt vårt avlopp och till våra familjer som följer och stöttar oss i vårt projekt.

Ett hårt år kvar. Det finns många planer och idéer inför det men det vi redan nu vet att vi ska ta oss an är byta innertaket på ladugården, inreda cirkusvagnen till wwoof-bostad, måla två sidor av huset, stängsla skogsbeten, fälla träd till fler brädor och plankor, utöka antalet insektsgynnande växter, laga ett till läckande tak och gräva de sista himla grönsaksbäddarna. Helst hade vi hunnit med att bygga ett stort ingångsskafferi, bygga en pub och ett tillagningskök också – men det får nog vänta.

Ifall någon av er undrar så har vi fortfarande roligt även om det en period under värsta högsäsongen var väl mycket även för oss.

Soluppgång 28 december förra året. Grönsaksodlingen ligger i djup vila.

Något fler potatisar

För ett år sedan  skrev vi ett inlägg kallat Sättpotatis i hink. Det var det första lilla steget för att få fler potatisar av några udda sorter som vi hade fått från NordGen. Vi fick två-tre små potatisar av varje sort. De förökade sig i hinkar och övervintrades i matkällaren. I år så gjorde vi om hela proceduren med skillnaden att det var för många potatisar för hinkar så det fick bli halva småtunnor, två per sort. En handfull potatis i varje tunna.

Förra sommaren blev det en hel del panikvattningar när potatisplantorna började sloka. I år ville vi spara lite tid och lite panik, så vi satte dem på nordostsidan av wwoofhuset. De två tunnorna till vänster är Tylva, sedan kommer två med Röda krokar. Tunna 5 och 6 är Gula islenskar och de sista två är Tärendö Karl Krekula.

Bilden är tagen i mitten av augusti och visar en del intressanta saker. Först och främst, det gick utmärkt att ha dem så att de bara får lite morgonsol. Vi behövde bara vattna tre-fyra gånger på hela sommaren vilket var en stor lättnad. Det är fullt upp med de ordinarie odlingarna under torrperioder och då är det lätt hänt att de här potatisarna torkar ihjäl, men nordost fungerade bra.

En annan sak är att tunnorna fick olika mycket hästgödsel  från början. Mörkgröna plantor har fått mycket och det ljusgröna har fått lite. Snyggt experiment, även om det var oavsiktligt.

Till sist kan man se att Tärendö Karl Krekula var de som dukade under först för bladmögel.

En månad senare såg det ut så här.

Alla har gett upp. Bladmöglet hade drabbat dem olika hårt, en del såg ut att helt enkelt ha höstvissnat. Det var lite dumt att vänta så länge innan skörd men så blir det ibland.

Trots att Tärendö Karl Krekula dukade under först var det Gula Islenskar som hade drabbats mest av skorv som, om vi inte fattat saken fel, är en följd av bladmögel som vandrat ner till knölarna.

De andra tre sorterna har klarat sig bättre. Nästa år har vi tillräckligt många potatis för att sätta korta rader. Om vi sköter om dem bra kanske vi till och med kan få provsmaka dem också.

 

Höstpyssel

Säsongen är slut och vi kan se tillbaka på 15 marknadsdagar på Nolbygård, en på Vikaryd och två REKO-utlämningar samt 15 dagar då vi har haft gårdsbutiken öppen. Det har varit roligt men också ganska tidskrävande. Inför varje försäljningstillfälle går det åt en dag för skörd så det är mycket tid vi har lagt på att sälja våra grönsaker, ägg och vår honung. I slutet av säsongen hade vi dessutom lammslakt och leverans av lammkött till de som förbeställt. Skinnen skulle dessutom hämtas, saltas två gånger och köras till Tranås för beredning. Nu pustar vi ut och försöker komma ikapp. Säsongen har varit fantastisk. Vi har sålt i princip allt vi har kunnat skörda förutom en och annan zucchini när de växte som bäst. Äggen går åt som smör och honungen säljer sig själv. Vi kan konstatera att trenden går mot att äta bra, lokalproducerad mat. Vi har mött många kunder som är väldigt nöjda över möjligheten att köpa grönsaker och ägg från oss. De kommenterar smaken, utseendet och att de gillar direktkontakten med oss producenter. Flera av säljarna på Nolbygård önskar en fortsättning nästa år och så kommer det att bli med start veckan efter midsommar.

Frosten har sett till att många grödor inte levererar längre. Bönor, zucchini, pumpor och vintersquash dör direkt när det blir frost. Kålen klarar sig bättre och den kommer vi att kunna skörda länge än och även sallat klarar frost bättre än vad vi trodde. Hösten är en vacker tid och på sätt och vis känns det bra att det börjar mörkna tidigare på kvällarna. Det innebär automatiskt att arbetsdagarna blir något kortare och stunderna av vila längre.

Men det är fortfarande mycket att göra på gården. Denna vecka har fårklippar-Magnus varit på besök och snyggat till fåren. De flesta har varit med förr och tittar nyfiket på när vi förbereder för klippning. Ungtackorna däremot vet inte riktigt vad de är med om och är märkbart oroligare. Magnus är van och lugn med djuren så det känns väldigt bra. De nyklippta fåren glänser i pälsen. Ullen rensar vi och säljer till viss del men ull är inte lättsålt i Sverige. Det känns lite synd men det kanske också ändrar sig med tiden.

Vi har också köpt en ny bagge från Lexby gård. Den förra vi hade köpte vi också därifrån och den var vi väldigt nöjda med så det känns bra. Lexby har en fin besättning och ordning och reda på papperna så man vet att djuren man köper är bra. 

Denna gång heter baggen Totoro. 

Vi håller fortfarande på att ta upp potatis och den måste sorteras. Sättpotatis för sig. Säljbar potatis för sig och sedan skadad potatis som vi själva får äta upp. Ibland råkar man sätta grepen i en, vissa är angripna eftersom vi inte tog av blasten i tid och andra är genomborrade av kvickrötter. Inget av det gör potatisen oduglig att äta men de går varken att sälja eller att spara som sättpotatis.

Gårdsbutiken är nu stängd för säsongen men ibland tittar kunder förbi ändå. Då har vi möjlighet att sälja pumpor, lök, potatis, grönkål, purjolök, palsternacka, ägg och honung. 

Rivstart för REKO-ring

18 säljare körde in på parkeringen vid Savannen ungefär klockan 18 ikväll. Skyltar och varor packades ur bilarna. Havtornsdryck, glass, ost, rapsolja, kalvdans, strutskött, griskött, getost, grönsaker, ägg, fårkött, honung, inläggningar och bröd fanns att handla. 18.30 började utlämningen. Många kunder hade en lång lista med vad de hade beställt hos de olika producenterna. Kassar och varor lämnades över och pengar bytte ägare. En halvtimme senare var det över och alla kunder hade fått sina varor. De allra flesta säljarna hade blivit av med allt som var beställt. Ett fåtal kunder dök inte upp och sådant är alltid tråkigt men de allra flesta kom. REKO-ring-konceptet är väldigt effektivt på det sättet. Man hinner knappt börja förrän det är över. Själva passade vi på att köpa några goda ostar från Skattegårdens Lantost och glass från Vänga gårdsglass.

Kassarna vi sålde var packade med grönkål, lök, bönor, nyzeeländsk spenat och rödbetor. Eftersom kunderna inte själva bestämmer över vad som finns i kassen så har vi lagt upp recept som vi själva brukar använda oss av på http://ostangsgard.se/recept/ Den sidan kommer vi att fylla på med fler recept allteftersom.

Skörda för REKO-ring

Idag har vi fått en ny upplevelse. Att skörda till REKO-ring är helt annat än att skörda till marknad. När vi ska till marknaden går vi ut på morgonen och skördar lite av allt som är skördeklart. Några pumpor, alla tillräckligt stora squash, rödbetor så mycket vi tror går åt, alla skördeklara bönor osv. Vi gissar ungefär hur mycket som kommer att gå åt och har blivit ganska bra på att gissa ungefär rätt på mycket. Den här gången är allt färdigställt. 22 likadana kassar + en bestämd mängd spenat, bönor, grönkål och honungsburkar. Det gjorde att vi inte behövde tänka alls idag på morgonen utan skördelistan var klar. 44 gula och 22 röda lökar, fem kilo bönor, sex kilo spenat, åtta kilo grönkål, och 88 rödbetor.

Vi hade förberett dagen genom att ställa ut kassar i lådor i butiken. Varje kasse var märkt med namn, nummer på kassen, vad kunden beställt samt vad kunden ska betala. Sedan skördade vi allt och först när allt var färdigskördat började vi packa kassarna. Det tar ett tag att skörda åtta kilo grönkål. Som tur är så kom vår wwoofare André tillbaka igår. Några som har beställt både en hel kasse och något som vi skördat till kassen fick t.ex. mangold, sallat eller sockerärtor istället. De hade vi inte så mycket av så det räckte till alla kassar. Bönor och sallat packade vi i små papperspåsar. Det känns bra att undvika plastpåsar. Kunderna vet att de har beställt grönsaker för ett värde av 150 kronor (men de kommer att få lite mer än så) och de vet att de får minst fem olika sorter men har inte någon aning om vilka. Skörden gick idag mycket fortare än vad det gör en marknadsdag i och med att vi kunde koncentrera oss på ett fåtal grödor. Det blev dock en tråkigare skördedag då just mångfalden alltid brukar få oss på bra humör. Det som är bra med att skörda till REKO-ring är dock att vi kommer att åka hem helt tomhänta, om ingen glömmer att hämta ut sin påse. Efter en marknadsdag har vi alltid gissat fel på någon gröda som vi själva måste ta hand om när vi kommer hem. Lördags- och söndagsmiddagarna hemma hos oss består nästan alltid av överbliven mat från marknaden.

Fördelen med att sälja på marknad är däremot att kunderna alltid blir nöjda. De ser vad de köper och väljer det de vill ha. Det innebär att de oftast vet vad de ska göra med grönsakerna. Nu vet vi inte om de blir glada över det vi plockat i kassarna. Kanske vet de inte hur de ska använda mangold, grönkål eller spenat? Det finns en viss risk för att de inte blir lika nöjda som marknadskunderna. Vi håller tummarna för att de ska bli nöjda i alla fall.

En fin plats

Idag har vi varit på Nolbygårds Matmarknad, som alla lördagar den här sommaren. Eftersom vi är ansvarig är vi där tidigt och sätter upp vårt tält och bord och arrangerar våra grönsaker. Det känns alltid bra. Vi trivs verkligen på Nolbygård liksom många andra människor. Men vad är det egentligen som gör att man trivs på en offentlig plats samtidigt som andra offentliga platser inte känns välkomnande alls? Idag funderade jag lite över det. Det finns något på Nolbygård som gör platsen speciell. Egentligen ligger den ganska fult. Runt omkring är det nyuppförda plåtlador med byggvaror, arbetskläder, hundmat, bilprovning, färghandel och en hel del mer . Alingsås värmeverk ligger t.ex inte särskilt långt bort. Nolbygård är en gammal bondgård och tidigare omslöts den av åkrar men Alingsås växer och mycket av åkermarken är idag industri- eller affärsområden. Åkermarken kommer aldrig mer att kunna användas som åker och det är sorgligt. Ändå trivs man på Nolbygård. Det är många små detaljer som gör det. Som en gammal rostiga skottkärran med blommor med en skylt som uppmanar oss besökare att flytta till den plats vi vill.  Ganska knäppt egentligen men det gör att man känner sig delaktig. Vi brukar flytta den så att den hindrar bilar från att köra in bland marknadsstånden. Trädgården är full med olika skyltar som manar till eftertanke och reflektion. Ett gammalt dött träd har målats rött och vid foten av trädet har någon planterat en humleplanta. Bredvid står en skylt som berättar om humle och dess historia.

I trädgården står en rälsbuss. Även det ganska knäppt om man tänker efter. Rälsen är inte ens trettio meter. Den används av människor som vill fika på Nolbygårds ekocafé och bageri men som vill vara lite för sig själva.  Man kan köpa fika i en korg som man tar med sig ut i rälsbussen om man hellre vill sitta där än i trädgården. Förra veckan var det musikfestival på scenen framför rälsbussen och ibland är det sagoläsning för barn.

I trädgården finns också skålar med vatten för hundarna och det händer att Lasse bagare bjuder fyrbenta vänner på hundgodis. Grupper av stolar inbjuder till fika i trädgården trots plåtladan i bakgrunden. Blommor är planterade i rabatterna och i krukor som står efter gångarna. Trädgården sköts av människor som arbetstränar i Nolbygårds intresseförenings regi. De får vara med och utveckla platsen till den oas det är. Rälsbussens lillebror i form av en elbil står ofta parkerad på gården. I den levereras bröd in till staden. På sidan av bilen står Amnesti Nu! #Vi står inte ut. Få företagare vågar ta så tydlig ställning som Lasse Bagare. På Nolbygård finns många människor med hjärtat på rätt ställe och kanske är det där hemligheten med platsens dragningskraft ligger. Men det är inte bara människor och hundar som tas om hand på Nolbygård. Valter Samuelsson som driver Hus till Hus är en mästare när det gäller att vårda gamla byggnader. Det gamla boningshuset som idag rymmer café, ett revisionsföretag och Ullabutta sömnad och design är varsamt renoverat med miljövänliga material och målat med linoljefärg. I lokalerna får lokala konstnärer möjlighet att ställa ut sina alster så det hänger alltid nya tavlor på väggarna. Maria Söderberg som driver Ullabutta sömnad och design syr unika klädesplagg av återvunna tyger, spillbitar från Mariedal design och av gamla tyger som hon hittat på olika ställen. Kläder med känsla som inte gör så stora miljömässiga avtryck på vår planet. På Hus till Hus kan alla som vill vårda byggnader hitta detaljer till sina hus. Gammalt byggnadsmaterial återbrukas på detta sätt. På Hus till Hus finns också massa rekvisita som används i olika filmer. En verksamhet som inte är så känd bland besökarna men en dag kanske vi får se en avdelning där dessa föremål ställs ut. Det vore fint. Gamla föremål får nya uppgifter som den här sängen som nu blivit en blomsterplantering.

Det odlas i bäddar och växthus och växer överallt. Växthuset är naturligtvis byggt av gamla återvunna fönster som ger det en alldeles speciell känsla. Nolbygård drivs och befolkas av människor som har omsorg om sin omgivning. Är det därför vi känner oss så välkomna?

När det gäller Nolbygårds matmarknad så kommer vi att ha igång den september månad ut men redan nu funderar vi över hur vi ska kunna driva marknaden vidare även nästa säsong. Vi vill helt enkelt spendera mer tid på den här fantastiska platsen. Tack alla ni som skapar den så vi andra kan få komma till er!

Lökskörd

Vi har odlat mycket lök i år. Lök är lätt att odla även om det tar tid att få ner alla i jorden. Vi har prövat både att odla i rader där vi gått med radhacka emellan och i bäddar där vi täckt med gräs. Vi ser inte någon skillnad på löken även om täckodling naturligtvis är bättre för jorden. Nästa år vet vi inte om vi kommer att välja att radodla eller sätta löken i bäddar. Får tänka på det lite.

Vi har sedan veckan efter midsommar skördat lök som vi knippat och sålt. Den har varit populär. Många har halverat löken och lagt på grillen vilket vi också prövat. Kanongott. Nu på lördag blir nog sista gången vi säljer knippad lök eftersom blasten börjar bli ful. Annars fungerar blasten utmärkt att skära ner i sallader. Löken är fortfarande färsk men får säljas i lösvikt.

Idag har vi börjat slutskörden av löken. Det börjar bli dags eftersom blasten lagt sig ner. Grönsakspacklinjen visar sig passa utmärkt även som löktork. Ska man lagra lök över vintern är det viktigt att den får torka ordentligt innan man lägger ner den i matkällaren. Det allra bästa är om man kan dra upp löken och låta den ligga i solen tills all blast torkat. Nu har vi kommit in i en regnig period så det är inte möjligt. Därför hänger vi lökarna upp och ner i nät som vi spänner upp under taket. Vi har mycket bra-ha-saker stående på vår gård. Vi hittade inte mindre än sex galler av olika slag som vi kunde använda. Löken hängs sidan i ”schackmönster” i rutorna så de inte går emot varandra. Vitlöken har vi också börjat slutkörda. Några av dem har redan hunnit bli torra och hängda i bunt eller fläta. Vi odlar än så länge bara gul lök, röd lök och vitlök. 

Vinden kommer nästan alltid rätt in i detta utrymme så det kommer förhoppningsvis att torka bra.

Det är lite pyssel med att hantera varje lök för sig och få in all blast i varje hål.

Än så länge är blasten alldeles grön och först när all blast är helt torr kan man lagra löken.

Frågan är vad vi ska hänga resten av lökarna. Vi har minst lika mycket kvar i landen som vi hängt upp.

Det blåser ganska friskt under taket så det kommer att vara bra torkeffekt i alla fall även om inte solen kommer åt.

Fördel med småskalig närproduktion

Idag kom ytterligare ett larm om gifter i ägg. Denna gång från Holland där man använt kemikalier i djurstallarna för att bekämpa ohyra på hönsen. Monokulturer, vare sig det gäller djur eller grödor, medför ofta att man använder mer gifter för att bekämpa oönskade skadedjur och ogräs. När det finns gott om en gröda eller ett djurslag på samma ställe blir det naturligtvis väldigt gynnsamt för skadedjur. Har man en eller ett fåtal gröder eller djurslag så blir också den ekonomiska förlusten större om man drabbas av något vilket förmodligen oftare leder till att man använder bekämpningsmedel. Stora gårdar som drivs ekonomiskt rationellt med en eller ett par djurslag/grödor drivs som ekonomiska företag och kanske är det då oftare ekonomiskt gynnsamt att använda kemikalier.

Vår gård drivs inte ekonomiskt rationellt. Att sätta och skörda potatis förhand när dieseldrivmedel är så billigt kan nog av många ses som korkat. Men vi är inte intresserade av att driva vår gård ekonomiskt rationellt. Vi vill driva den småskaligt och hållbart. Tanken är att den ska gå att sköta även utan fossil energi om det skulle blir nödvändigt. Även vi använder traktor idag. Inte i odlingarna men när det gäller höskörd och skogsbruk. Det är inte många liter per år som går åt per år men vi har god nytta av traktorn. Något vi däremot aldrig skulle göra är att använda kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Vi har alla djur och odlingar nära vårt boningshus och skulle aldrig komma på tanken att spruta våra grödor. Speciellt inte som vi äter av dem själva. I år har vi fått lusangrepp på våra bondbönor. Om vi hade varit storproducenter av bondbönor så skulle det varit mycket kännbart. Nu rycker vi mer på axlarna åt problemet. De bondbönor vi kan skörda skördar vi och övriga får vara. Skörden kommer inte att bli stor i år men det gör inte så mycket för vi har så mycket annat att skörda. 

Det är inte utan att vi känner en viss stolthet varje fredag när vi fyller vår gårdsbutik med vackra, färska grönsaker. När vi öppnar klockan två är allt skördat samma morgon och det märks på det vi lägger fram.

Idag har vi för första gången någonsin skördat savoykål. Det måste vara en av de vackraste grönsaker som finns. De olika nyanserna av grönt är fantastiska. För första gången i år har vi också skördat palsternackor, bondbönor och purjolök. Man blir glad när man går ut i grönsaksodlingen och hittar det ena efter det andra som är skördeklart. Våra grönsaker är producerade på ett sätt som vi verkligen kan stå för. Det känns ännu viktigare eftersom vi i princip bara säljer direkt till kund. Idag har det regnat precis hela dagen. Fem minuter i taget har det varit uppehåll. Vi känner att vi gjorde helt rätt som lade tid på att bygga tak över vår grönsaksshanteringslinje i våras. Vi har skördat i regn och i ösregn sedan åtta i morse men när ösregnet övergick i störtregn kunde vi ta oss in under tak och knippa morötter och lök. Det känns också helt rätt att vi gjorde om det gamla garaget till gårdsbutik. Förra året när vi hade försäljning på gården satte vi upp ett gammalt dåligt marknadstält på gårdsplanen. Det var rätt okej så länge det inte blåste eller regnade. Nu lassar vi in i butiken allteftersom vi skördar och man blir gladare och gladare ju längre dagen går. När vi öppnar klockan 14 är det fullt av gult, orange, rött och grönt. Vi kan också ha våra otroligt vackra fårskinn hängande i butiken hela tiden samt honungsburkarna uppradade på hyllan. Det känns lyxigt.

Fula grönsaker

Den här tiden på året äter vi bara fula eller överblivna grönsaker. Det är inte något fel på dem men de går inte att sälja. När man skördar mycket till försäljning så stöter man på en och annan sprucken morot, zucchini som är ful i ena änden, rödbetor som är lite skadade eller potatisar som vi råkat köra grepen i. De går av förklarliga skäl inte att sälja och eftersom vi inte gillar att slänga mat så äter vi upp dem eller stoppar dem i frysen. När vi kommer hem ifrån marknaden på lördagarna förväller vi eventuellt överbliven mangold, spenat eller bönor och har som vinterförråd i frysen. Potatis kan vara svårare att frysa som de är och de är inte heller bra att lagra i jordkällaren om de är skadade. Därför köpte vi en fritös på loppis förra året och gjorde fantastiskt goda pommes frites som vi hade i frysen och plockade upp efter hand. Det kändes riktigt lyxigt eftersom de är väldigt mycket godare än köpepommes. Hittade ett recept på nätet där man skär potatisen i stavar. Förra året stavade vi alla potatisar för hand men i år har vi införskaffat en mandolin vilket gör jobbet så mycket enklare. Potatisarna stavas och läggs i vatten. Sedan kokas de i lättsaltat vatten med lite ättika i. Därefter får de rinna av på hushållspapper innan vi friterar dem i cirka en och en halv minut. När de har svalnat lägger vi dem i frysen. Blir vi sugna på pommes frites så tar vi upp lagom mycket och friterar igen i cirka tre minuter. Vi prövade även att tillaga dem i ugnen förra året och det blev också gott men inte lika bra som i fritösen. De allra minsta potatisarna friterade vi hela enligt samma recept. Har inte någon aning om hur de kommer att bli men det ska bli roligt att testa. Av några potatisar gjorde vi en potatisgratin. Frysen börjar redan bli fylld med grönsaker och pommes frites. Det är skönt att ha ett lager eftersom vi ofta är många som äter.

Äldre inlägg

© 2017 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑