Kategori: odling (Sida 1 av 26)

Vatten och minusgrader

3 januari, 2022 / jonas / Inga kommentarer

Vi har inte många utrymmen som är isolerade nog för att det ska vara rimligt att hålla dem frostfria. I det som tidigare var ett fähus eller kostall finns vatten indraget och eftersom kor är högeffektiva värmekaminer var det nog sällan som vattnet frös där. Nu har vi inte några kor utan det är åtta ankor som ska hålla kylan stången. Det fungerar naturligtvis inte.

Vi har kopplat in två ventiler på en pelare. Den till vänster har en grön slang som bara är en halv meter lång, det är för att kunna fylla vattenkannor utan att söla onödigt mycket. Ventilen till höger är kopplat till en längre slang med spridarmunstycke. Den använder vi för att byta vatten i ankornas badkar och för att spola av skitiga grejer.

De två ventilerna fungerar enligt olika principer och därför klarade den ena en köldknäpp men inte den andra.

Den till vänster är förmodligen en kägelventil och fungerar på samma sätt som lite äldre kökskranar. Det går att vrida vredet tre varv moturs, sedan är den helt öppen. Det är alltså en ventil som har en tätning som lyfts när den öppnas. Den är bra på att smygöppna och fanns därför i kök och badrum innan ettgreppsblandarna tog över.

Den högra ventilen är en kulventil. Den består av en kula med ett stort genomgående hål i. Kulan kan vridas ett kvarts varv och går då från att vara öppen till stängd, eller tvärt om. Kulventiler är snabba att reglera och det är enkelt att se om ventilen är öppen eller stängd. På bilden ovan är ventilen öppen vilket visas genom att de två ”vingarna är i linje med röret. När den är stängd syns det på långt håll att de röda vingarna står på tvären mot rörets riktning. De är å andra sidan dåliga på finlir. Det är svårt att öppna lite grann och det är lätt hänt att en stängning blir så snabb att det skakar till i rören.

Det finns en skillnad till som inte visar sig förrän det är kallt. Kägelventilen kan frysa ihop men den går att använda igen efter att den har tinat. Kulventiler däremot fryser gärna sönder.

Här är en bild av den sönderfrusna ventilen. Sprickan syns tydligt.

Det finns ett litet utrymme runt kulan där det står vatten. Vattnet finns där oavsett om ventilen står i öppet eller stängt läge. Kulan tätar mot de båda öppningarna som leder till de två rören och mellan de två tätningarna och runt kulan finns ett lager av vatten.

När det vattnet fryser så finns inget utrymme för isen att expandera i så ventilhuset spricker. Oftast i gjutskarven som finns på sidan av ventilen. När temperaturen stiger och vattnet tinar så beter den sig lite underligt. Den är nästan tät när den är stängd, detsamma gäller när den är öppen. Det droppar kanske lite. Därför blir det en överraskning när ventilen hamnar i halvöppet läge och vattentrycket gör att det plötsligt sprutar vatten ur sprickan.

Här är två bilder på ventilen med ena tätningen borta. Sprickan syns uppe till höger. Utrymmet runt kulan är ganska stort så det går att tänka sig att isen växer tillräckligt mycket för att spräcka ventilhuset.

Jag var på en föreläsning med en av säljarna från Waterboys och de vet en hel del om bevattning. När vi pratade efteråt så kom vi av någon anledning in på att en av våra kulventiler hade frusit sönder. Då fick jag tipset om hur en kulventil ska hanteras för att överleva vintern.

Den här ventilen sprack inte på det traditionella stället som är baksidan. Det är dock inte mycket till tröst när det kommer en riktig kalldusch på den som använder ventilen. Det droppar bara lite när den är öppen eller stängd men när den öppnas eller stängs så kommer vattentrycket till sprickan och det sprutar friskt.

Hur ska då detta undvikas? Det räcker inte att tömma rören på vatten, vattnet runt kulan kommer ändå att spräcka ventilen när det fryser. Tricket är att tömma rören på vatten, i alla fall till en viss del, sedan ställa ventilen på halvöppet, då kan isen expandera utan att spränga ventilen.

Så vi har försökt att göra detta på alla kulventiler vi har i bevattningsanläggningen. Det är lätt hänt att glömma någon. Det är en av punkterna i vår långa lista att göra när vi ”höstar”, alltså gör gården redo för vintern. Men saker ställs undan i väntan på nästa säsong långt innan höstningen och kulventiler ser så ordentliga ut när de är stängda så det är lätt hänt att missa detta. Men det är halvöppet som gäller om de ska kunna tjänstgöra en säsong till. Kulventilen i lagården lyckades vi klara under den första köldknäppen som kom redan i november men när nästa kyla kom glömde vi den. Vi får lägga upp någon plan för det här…

Fröbeställning inför 2022

30 december, 2021 / Ylva Lundin / Inga kommentarer

En aktivitet som varje år kräver en hel del koncentration och tankemöda är årets fröbeställning. Skrivbordet rensas så när som på datorn.

Sedan bär jag in alla fröer som vi har kvar. Det är en hel del. Varje växtfamilj har en märkt godislåda förutom målleväxter som har två och ärtväxter som har en egen back.

Lådorna gås igenom för att se vad som finns kvar från föregående år. De flesta fröer går att spara år från år men vi brukar inte spara salladsfröer och palsternacksfröer då de ofta har sämre grobarhet efter något år.

För att kunna veta hur mycket fröer som finns kvar använder jag en liten våg. Med hjälp av 1000-frövikten kan jag räkna ut antalet fröer bara genom att väga dem vilket spar tid.

Från föregående år har jag ett excelark som vi nu går igenom och skriver in hur många bäddar av varje gröda jag tänker odla, ändrar sortnamn om vi ska byta, lägger till och tar bort grödor m.m.

I excelarket finns sortnamn, fröfirma, antal bäddar, frö per bädd, frön jag beräknar så per bädd (lite svinn räknar jag med). Sedan räknar excel ut hur mycket fröer jag har behov av i år. Jag skriver in hur mycket fröer jag redan har och excel räknar ut hur mycket fröer jag behöver köpa.

För varje år så går det fortare att göra fröbeställningen. Jag känner mig säkrare på vilka sorter jag vill odla och har börjat hitta sådant jag är nöjd med när det gäller nästan allt. En besvikelse 2021 var kvalitén på rödkålen. Klimaro som vi använde då var bra för skörd och försäljning direkt men klarade inte lagring i kylrum speciellt länge. Nu har vi fått tips på en sort från Olssons frö som heter 5105. Extremt tråkigt namn och den finns tyvärr inte som ekologiskt frö men den ska vi ändå testa kommande år i en bädd och så kör vi Klimaro i en bädd för direktskörd. Ett vanligt problem i rödkål är kalciumbrist och det kan påverka lagringsegenskaperna men vi hade inte synliga tecken på det så därför vill vi pröva en annan sort också.

Första beställningen som gick iväg var till Runåbergs fröer. De har många trevliga sorter som vi inte vill vara utan. Äggplanta eller aubergin är nytt för oss. Vi har bara odlat den då vi beställde chillifröer där några visade sig vara äggplanta. Testar också en ny broccolisort som heter Rasmus som ska ge stora bra huvuden och bra storlek på sidoskotten. Paprikan blir andra året för oss. Årets paprikaskörd var ganska misslyckad då vi satte paprikorna på skuggsidan i växthuset. De flesta plantorna blev uppätna av sniglar och övriga gav dåligt och hade dålig tillväxt. I år ska vi testa att odla dem i glasväxthuset och på solsidan i tunneln.

Runåbergs

Äggplanta Diamond, ekofrö
Tomat, körsbärs- Mei Wei, ekofrö
Paprika King of the North, ekofrö
Gurka Shintokiwa, ekofrö
Nyzeeländsk Spenat, ekofrö
Broccoli Rasmus, ekofrö

Andra beställningen gick iväg till Semenco. Där beställer vi det mesta av våra fröer. De är bra att ha att göra med och allt fler sorter i deras sortiment är ekologiska. Dock inte allt. Majsen Earlibird har vi tidigare köpt hos Lindbloms men den har utgått ur deras sortiment så den har vi i år beställt från Semenco. Vi prövar också rotselleri för första gången på många år. Vi har inte tidigare varit speciellt bra på att odla det utan knölarna har blivit alldeles för små för att vara lönsamt men något nytt ska testas varje år.

Semenco

Blomkål Goodman, ekologiskt odlat frö – 250 frö
Brysselkål Dagan F1, ekologiskt odlat frö – 100 frö
Kinakål Bilko F1, ekologiskt odlat frö – 250 frö
Kålrabbi Kolibri F1, ekologiskt odlat frö – 250 frö
Broccoli Belstar F1, ekologiskt odlat frö – 100 frö
Pak Choi Green Parrot F1 – 250 frö
Matpumpa Uchiki Kuri, ekologiskt odlat frö – 100 frö
Prydnadspumpa Sweet Dumpling – 50 frö
Butterheadsalanova Hawking RZ, ekologiskt odlat frö – 500 pellets
Butterheadsalanova Barlach RZ – 100 pellets
Salanovakrisp Tralex RZ, ekologiskt odlat frö – 500 pellets
Salanovakrisp Expertise RZ, ekologiskt odlat frö – 100 pellets
Bataviasalanova Caravel RZ – 100 pellets
Jasperinas RZ, ekologiskt odlat frö – 100 pellets
Gul lök Boga F1 – 20 kg ekologiskt odlad sättlök
Gul lök Troy F1 – 5 kg sättlök
Gul lök Forum F1 – 5 kg sättlök
Rödlök Red Baron – 5 kg ekologiskt odlad sättlök
Rödlök Redlander F1 – 5 kg ekologiskt odlad sättlök
Purjolök Keeper F1 – 250 frö
Purjolök Runner F1, ekologiskt odlat frö – 250 frö
Rougella RZ F1, ekologiskt odlat – 100 frö
Tomat Sungold F1 – 100 frö
Sockermajs Earlibird F1 – 250 gram
Buskbrytböna Faraday, ekologiskt odlat frö – 1 000 gram
Palsternacka Pacific F1, förgrott – 1 000 pellets
Spenat Renegade, ekologiskt odlat frö – 10 000 frö
Rotselleri Balena F1, ekologiskt odlat frö – 500 frö
Rödkål Klimaro F1, ekologiskt odlat frö – 100 frö

Lindbloms beställer vi alltid mycket ifrån men allt finns inte hemma än vilket göra att vi får skicka en beställning via e-post och så plockar de ihop den när allt kommit in. Lite bökigare men mest för dem själva. Förra året var det någon sort som aldrig kom in men förhoppningsvis så funkar allt bra i år. Vi är glada att personalen tagit över firman så att den får leva vidare efter branden. Många sorter som vi vill odla finns här och mycket är ekologiskt.

Vintersallat Vit, certifierat ekologiskt utsäde
Kalibos, storlekssorterat, certifierat ekologiskt utsäde
Forono, demeter/certifierat ekologiskt utsäde
Cylindra, certifierat ekologiskt utsäde
Egyptisk Plattrund, demeter/certifierat ekologiskt utsäde
Lucullus, demeter/certifierat ekologiskt utsäde
Pirol, certifierat ekologiskt utsäde
Halblange Weiße, demeter/certifierat ekologiskt utsäde
Sakura F.1, certifierat ekologiskt utsäde
Katrina F.1, certifierat ekologiskt utsäde
Mertus F.1 RZ
Petit Gris de Rennes, certifierat ekologiskt utsäde
Dunja F.1, certifierat ekologiskt utsäde
Rondini, certifierat ekologiskt utsäde
Kalorama F.1 RZ, storlekssorterat, certifierat ekologiskt utsäde
Vikoria, Storlekssorterad, certifierat ekologisk utsäde
Westland Winter, certifierat ekologiskt utsäde
Sugar Baby, certifierat ekologiskt utsäde
Vorgebirgstrauben, certifierat ekologiskt utsäde

Olssons beställer vi minst ifrån. Mest beroende på att de inte satsar på ekologiska fröer i någon större utsträckning men också för att de har en så usel webbsida. Rödkålen ska bli spännande att testa, broccolin är extra tidig men framför allt så köper vi våra gröngödslingsfröer från Olssons.

Rödkål 5105
Broccoli Sirtaki
Morot Calibra
Luddvicker
Perserklöver
Subklöver
Bovete
Grönråg

Vi planerar att i år så 92 913 fröer (gröngödsling oräknat) 66 121 fröer har vi kvar sedan tidigare år och när beställningarna gått iväg så kommer vi att ha beställt drygt 35 000 frön. Siffrorna har excel räknat ut och anledningen till att antalet är så exakt är att i en ruta kan det stå 5000 morotsfrön men vintersquashfröerna är mer exakta och kan vara 13. Siffrorna ovan är dock inte alls så exakta som de verkar.

Vissa fröer som morot och rödbeta sår vi med såmaskin men det är ändå väldigt många fröer som ska i jorden.

Skördeförkläde

9 december, 2021 / Ylva Lundin / Inga kommentarer

För några år sedan sydde jag ett vitt skördeförkläde av ett gammalt tält. Det har fungerat jättebra men efter ett par säsonger fyllt av gurkor, bönor och ärtor så gav det upp och började spricka sönder. Jag har länge tänkt att jag skulle sy fler för det är till stor hjälp i skörden och ofta är vi flera som skördar.

Nu har jag äntligen kommit till skott och sytt tre nya av ett superstarkt tyg min syster hade över. Tyget har hon köpt för att det ska vara extra slitstarkt och inte lätt kunna rivas sönder eftersom hon syr hundtillbehör på sitt företag Amoken.

Förra gången jag sydde skördeförkläde så fick jag pröva mig fram och sy om och ändra eftersom jag inte riktigt visste hur jag ville ha det.

Nu var det bara att klippa till tyget och börja sy.

Det här är formen jag utgår ifrån.

Sedan viker jag den för hand och syr ihop den nedre raka delen av kortsidorna samt fållar den sneda delen.

Den bakre delen fållas så att ett skärp kan träs igenom. I den fållen sys två ringar fast en decimeter in från kortsidan.

Den främre delen fållas också och där sys två hakar fast längst ut mot kortsidorna.

Hakarna hakas sedan fast i ringarna som sitter i den bakre delens fåll. Det gör att tyget buktar ut både vid sidorna och rakt fram vilket gör det lätt att stoppa ner skörden. När du vill tömma så hakar du loss hakarna och tömmer ut innehållet i en skördeback.

Skördeförklädet sparar mycket tid då man inte behöver gå fram till backen hela tiden eller plocka upp skörd som hamnat utanför när du försökte pricka backen som alltid står lite för långt bort.

Tyget räckte även till en skördepåse som kan hakas fast i byxornas hällor och hängas på sidan om man inte vill ha ett skördeförkläde mitt fram.

Det känns bra att kunna använda tyg som blivit över i annan verksamhet men hade jag köpt tyget nytt kanske jag hade valt en annan färg…

Vitlöksplantering

28 november, 2021 / Ylva Lundin / Inga kommentarer

Idag när vi vaknade var det vinter och enligt SMHI kommer det inte att bli plusgrader någon gång de närmsta tio dagarna.

Lite blåsigt och rätt kallt och helst hade vi velat sitta inne men med den väderprognosen så var det inte så mycket att välja på. Igår anlände nämligen det sista vitlöksutsädet.

Det finns ännu inte någon tjäle som tur är. Jonas tog på sig att bredgrepa bädden och hämta ett lass gödsel. Det är tungt att köra skottkärra i tio centimeter kramsnö.

Vi satte två bäddar 16 november och det kändes som om det var rätt tid. Rekommendationerna för vitlökssättning är ofta 2-4 veckor innan tjälen sätter in – men det är en ganska klurig instruktion då man sällan vet när det kommer att ske. Vi brukar ha som riktmärke att göra det första halvan av november så att vitlöken hinner rota sig innan tjälen kommer men eftersom vi inte hade allt utsäde då så fick det bli sättning vid två tillfällen.

Vi har de senaste åren bara odlat Alexandra som är en hard-neck sort som vi är väldigt nöjda med. Vitlöksutsäde är väldigt dyrt att köpa så vi har de senaste åren tagit eget utsäde. Det går åt 480 klyftor för en 16 meters bädd och ur varje vitlök kan man få cirka tio klyftor. Det innebär att vi behöver 48 hela vitlökar i utsäde per bädd.

Vi tjänar mycket på att ta eget utsäde även om det är lite av en chansning. De klyftor vi sparar är stora och fina och vi ser inte några tecken på skador eller angrepp. Det sägs dock att man efter ett par år får in virus eller svampangrepp så när det händer kommer vi att behöva förnya utsädet igen.

Förra året ökade vi från en bädd till två och tänkte att det skulle räcka men all vitlök har gått åt så nu står vi utan igen. Det gör att vi nu kommer öka till tre bäddar och då ville vi testa en soft-neck-sort och föll för Stephan. Vi köpte utsäde för 350 kronor och det räckte bara till 2,5 meter av bädden. Det innebär att utsäde för en hel bädd skulle kosta en bra bit över 2000 kronor. Vi sparar alltså en hel del på att ta eget utsäde.

Eftersom bäddarna där vi nu satt vitlöken inte gödslades förra året och eftersom förfruktseffekten på föregående års gröda är näst intill obefintlig så har vi gett vitlöksbäddarna en grundgödsling i samband med sättning. Nu fick bädden 90 liter komposterad fårbädd som myllades ner.

Vi satte vitlöken i tre rader med tio centimeter mellan klyftorna och sedan krattade vi igen och plattade till. Det känns rätt absurt att vara ute och jobba i bäddarna när det är snö.

Övriga bäddar är eller kommer att bli täckta för vintern med plansiloplast men det fungerar ju inte för vitlöksbäddarna. Eftersom vi inte vill att jorden ska ligga bar så täcker vi dessa tre bäddar med fårens rator. Ett tunt lager med hö som de inte har velat äta kommer på detta sätt till användning i odlingen i stället.

Förhoppningsvis kommer Stephan visa sig vara en lika bra sort som Alexandra så vi kan gå vidare med två sorter framöver. I april månad kommer vitlöksbäddarna att behöva lite extra snabbverkande näring innan mikrolivet kommer igång i marken men sedan kan de växa bra på den gödsling de fått nu.

Biokol och kompost

24 november, 2021 / Ylva Lundin / 2 kommentarer

Igår kom Helena von Bothmer från Kosters Trädgårdar och hälsade på. Det är alltid trevligt med besök och väldigt roligt med människor som delar många av ens intressen. Vi satt och pratade hela kvällen men efter en lång frukost var det dags att göra något.

Helena har mycket längre odlingserfarenhet än oss och är speciellt intresserad av att bygga bra jord. Att hitta på system så mängden infört material i odlingen blir mindre. Att få en jord som lever och kryllar av mikroliv och som förser växterna med det de behöver men också att skapa ny jord genom kompostering för att minska behovet av att köpa in produkter.

Därför bestämde vi oss dels för att göra biokol och dels för att lägga en seriös kompost i växthuset.

Vi har tidigare gjort biokol i kakburk i pannan men inte kommit längre än så. Helena gör regelbundet biokol i ett badkar och nu var det dags att testa det här på Östäng. Vi har ett gammalt badkar stående som vi placerade bakom ladugården.

Vi bottnade med kartong för att det inte skulle vara så kallt där vi försökte tända elden.

Sedan fyllde vi på med småpinnar och tidningspapper och satte eld. När elden väl tagit sig får man lägga på lite i taget.

Så fort man ser att det börjar bildas grått på sidorna av trät så håller träbitarna på att förvandlas till aska och det vill man inte. Förbränningen ska vara någorlunda kontrollerad så att det brinner men utan att bli aska.

Det blir en hel del väntan och vi hann med både att prata och att dricka kaffe under tiden som vi höll på.

Till slut var hela badkaret fullt med brinnande restprodukter från diverse byggprojekt på gården och efter ett tag var det dags att släcka innan allt förvandlats till aska. Man kan välta ut allt och lägga tillbaka de träbitar som inte förkolnat än och fortsätta med en omgång till men eftersom vi även ville lägga en kompost innan Helena skulle ge sig av så fick det räcka med en omgång. Det innebär att de översta träbitarna inte blev förkolade utan de får vi ta med nästa gång vi ska göra biokol.

Vi släckte allt med hjälp av vattenslangen och sedan välte vi ut det hela på gårdsplanen så det skulle svalna.

Den största delen hade förvandlats till kol men de översta fick vi raka undan. Biokolet ska vi sedan smula sönder till småbitar och tillföra komposten nästa gång vi vänder den. Sedan hamnar kolet tillsammans med komposten i odlingarna som jordförbättrare.

Kolets porositet gör att det blir ett bra ställe för alla mikroorganismer att hålla till och genom att gräva ner biokol i marken så binder vi ner mer kol.

Sedan var det dags att samla material till komposten. En back ruttna äpplen, en hink färskt hönsbajs, lökblastrens, resterna efter spritade kokbönor, halm från ankorna, rator från fåren, egengjord flis, löv och material från en okontrollerad oförbränd kompost fick följa med till växthuset.

Där la vi allt i lager i en fyrkant. Vi försökte hålla kanterna raka för att få volym på komposten då det är lättare att få upp värmen om högen inte är för liten.

Fårens rator band ihop det hela bra. Vid grönsakssköljen har vi en kompost stående där vi tippar i sådant som vi tar bort från grönsakerna vid sköljning. Där hamnar allt möjligt och den sjunker ihop efterhand men det är inte någon kontrollerad procedur och vi har varken koll på temperatur eller vad för material som hamnar där. Därför var det skönt att få den tömd och kunna använda materialet i vår nya kompost.

För att få in lite mer kolrikt material så använde vi oss också av träflis och av ihopkrattade löv.

Sedan vattnade vi med ankornas badvatten för att få igång processen ordentligt.

En liten ramp upp gjorde att det var lättare att tömma materialet uppepå högen.

Till sist bäddade vi in det hela i fårull från vårklippningen. Den är ändå svår att använda till annat då den är full av bös och skräp.

Till slut satte vi i komposttermometrar och dem ska vi kolla av varje dag för att se om/hur temperaturen stiger. När kompostens innetemperatur varit hög i några dagar kommer vi att gräva om komposten så att de yttre delarna hamnar i mitten. På så sätt kommer allt material att komma upp i temperatur och vi får en bra förbränning.

Vi la en kompost enligt konstens alla regler i höstas med våra praktikanter men den låg utomhus och vi glömde av att täcka den ordentligt. Dessutom glömde jag sedan av att kolla temperaturen så hela processen blev lite misslyckad. Den här gången ska det bli bättre…

Såplanering 2022

4 november, 2021 / Ylva Lundin / Inga kommentarer

Veckan efter säsongens slut är det nu mer regel att jag åker iväg till Tylösand där vi har möjlighet att låna en pytteliten stuga med en trädgård i form av ett litet trädäck där det inte finns ett enda ogräs att rensa. 2019 åkte jag dit i tre dagar, 2020 blev det fyra dagar och 2021 kommer det att bli en hel vecka totalt.

Tanken med ”flykten” är i huvudsak att göra nästa års såplanering medan årets succéer och mindre lyckade åtgärder finns färskt i minnet. Det blir också ett sätt att verkligen avsluta odlingen så jag slipper tänka på den mer före jul. Men det är också ett sätt att få tänka tankar till slut utan att bli avbruten av vare sig människor eller djur eller av något som blåser iväg. Ett sätt att utvärdera och gå ner i varv och känna efter om vi är på rätt väg. Jag varvar jobb med god mat, yoga, träning och promenader.

När jag kommer hem härifrån ska jag täcka de sista bäddarna, ta ner kvarvarande tomatplantor och sätta nästa års vitlök. Sedan blir det vintersäsong och andra typer av jobb.

Vi har än så länge inte brytt oss om någon satsning på säsongsförlängning och odling av grödor i växthus på vintern. Jag är helt enkelt inte sugen på att odla så här års utan trött och nöjd med säsongen.

Den såplanering som jag har gjort nu är inte skriven i sten. Den kommer att justeras och ändras i en del när jag beställer fröerna efter jul men det är en grovplanering som jag kommer att hålla mig till i stora delar.

Planeringen är gjord i excel och återvinns från år till år. Det går till så att jag sparar ner en ny kopia av förra årets planering och sedan flyttar jag om blad och rader så att det passar nästa år. Varje rad gås igenom utifrån årets erfarenheter. Blev det skördeklart när det är markerad skörd i dokumentet? Räckte näringen eller behöver jag justera gödslingen? Behöver jag verkligen så mycket bönor? Ska jag minska antal rader i bädden? Är läget på grödan inom kvarteret effektiv med tanke på täckning?

I excelarket har jag en flik för varje skifte och jag har sju skiften.

Varje åtgärd har en bokstav som skrivs in på varje rad med versaler. I vissa bäddar är det fler än en gröda och då skrivs grödan efter åtgärden i gemener. När jag har praktikanter börjar vi alltid måndagen med att gå igenom alla nio bladen och skriver upp alla veckans åtgärder på en whiteboard. Då kan vi gå igenom om det är något nytt och får överblick över vad som ska göras och så prickar vi av efter hand.

När jag inte har praktikanter gör jag samma sak men på ett papper som jag har i fickan.

Jag älskar att jobba i excel och använder programmet till väldigt mycket. Att göra såplaneringen i programmet är för det första en hjälp då jag enkelt kan flytta rader inför nästa år och återanvända det som har varit bra men också ändra det som behöver förbättras.

I år har den största segern varit morötterna. Det är något vi aldrig har lyckats med förut och det ska bli spännande att se om det var en tillfällighet eller inte.

Vi är också nöjda med kålen som har varit enormt produktiv i år. Kålen har jag dock lagt ner en hel del arbete på för att effektivisera de 18 bäddarna för att få ut så mycket som möjligt ur varje bädd. Vissa kålsorter upptar ju bädden hela säsongen medan broccoli, blomkål, spetskål, kålrabbi, majrova och salladskål går att kombinera på olika sätt för att få mer än en skörd. Effektivt är också att lägga grönkål efter en gröda då vi alltid behöver mer grönkål i slutet av säsongen än i början. Vi inleder därför med en bädd och det räcker gott men fram åt jul vill vi gärna ha mycket extra grönkål.

En gröda som vi kommer att öka på rejält inför nästa år är majs som vi i år odlat tre bäddar men nästa år kommer att odla fem bäddar. Anledningen till det är dels att våra prenumeranter gillar majs men också för att vi kommer att så in perserklöver under majsen och sedan köra majsstänglarna genom kompostkvarnen. På så sätt kommer vi i dessa fem bäddar att få en skörd och ändå odla rejält med grönmassa för att förbättra bäddarna.

Om någon är intresserad av att ta del av planeringen så hittar ni den här.

Såplanering-2022W Ladda ner

Det är helt ok att kopiera valda delar om det kan hjälpa dig i din planering. Tänk bara på att det skiljer mycket från plats till plats så att allt inte blir skördeklart på samma tid men också att delar av planeringen är chansningar som kanske inte alls kommer att fungera. Det är inte heller säkert att vi kommer att följa planeringen som den är skriven här för varje gång vi tar fram den blir det någon justering.

Grödors gödselbehov

2 november, 2021 / Ylva Lundin / Inga kommentarer

Gödsling är ett område som många tar för lätt på, inklusive vi själva hittills. Det är en fråga som är komplicerad och svår att förstå och litteraturen i ämnet är anpassad för människor som odlar på åkrar med traktor och inte i några bäddar för hand.

Läser man tips på sociala medier så låter de allt för ofta som om mer gödsel är bättre. Men bara att man pratar om gödsel och inte gödslets näringsinnehåll gör att det blir problematiskt. Det du riskerar är bland annat att du uppförstorar andelen fosfor i din jord vilket försvårar livet för mykorrhizasvamparna som hjälper till exempel löken med sin näringsförsörjning. Gödslar du för mycket, vilket vi själva har gjort, så får du för höga fosforvärden och behöver sedan kämpa med att få ner värdena för att inte misslyckas med lök, purjolök och andra växter som samarbetar med mykorrhiza.

Bortförsel

I vår bok ”Odla till försäljning del 2 – Grödbeskrivningar” finns det tabeller för hur mycket som förs bort av respektive makronäringsämne vid skörd av 100 kilo. Det är bra som underlag för ens beräkningar men jag personligen har svårt att få en riktig överblick av siffror. Jag behöver se det mer visuellt för att förstå skillnaden. Därför har jag här gjort några cirkeldiagram som visar på skillnaderna i bortförsel (och därmed behov av tillförsel av de olika grödorna.)

Först två grödor som behöver mycket kväve:

Siffrorna i diagrammet är först gram av näringsämnet som förs bort. 51% respektive 49% är kväve. För du bort 100 kilo broccoli så för du bort 500 gram kväve medan dillen för bort 350 gram. Det är alltså ganska stor skillnad i hur mycket näring som förs bort även om procentsiffran är lika.

Sedan två grödor som behöver förhållandevis ”mycket” fosfor:

Även om detta är grödor som behöver mycket fosfor så ligger fosforbehovet ändå bara på 9-10 % eller 60-90 gram. Jag har inte hittat någon gröda som behöver mer fosfor än övriga näringsämnen. Det gör också att om man ökat på sina fosforhalter i jorden för mycket så är det svårt att få ner dem då grödorna inte kräver så mycket fosfor. I ett rådgivningsbrev från en hortonom så fick vi beskedet att vi ”behöver tära på våra fosforhalter”. Det försöker vi göra nu men det är lättare sagt än gjort.

Till slut två grödor som behöver förhållandevis mycket kalium:

Här borde zucchinin varit med igen då den tillsammans med vintersquash och pumpor har förhållandevis litet behov av kväve. Till samma släkte hör ju gurka även om siffrorna skiljer sig något åt men även morötter behöver förhållandevis mycket kalium.

Om man vet vad varje gröda för bort per hundra kilo skörd så kan man också räkna ut hur mycket gödsel man ska tillföra. Men då måste man också titta på hur mycket av respektive näringsämne ens gödselmedel innehåller.

Om vi börjar titta på en djupströbädd från höns så ser det ut så här:

Ett kilo innehåller 17 gram kväve, 8 gram fosfor och 10 gram kalium.

Som ni ser så motsvarar det ingen grödas andel fosfor. Det finns alltså stor risk att du höjer fosforhalten i din jord om du gödslar med detta gödselmedel.

Tittar vi istället på djupströbädd från nöt så innehåller det 5 gram kväve, 2 gram fosfor och 10 gram kalium.

Det ser genast bättre ut även om fosforandelen fortfarande är hög.

Vi använder djupströbädd från får och den har följande fördelning:10 gram kväve, 2 gram fosfor och 10 gram kalium.

Lucern är en kvävefixerande växt som odlas för att ge till hästar som mat. Många grönsaksodlare använder det som gödselmedel då det är lätt att hantera och innehåller följande makronäringsämnen: Kväve 25 gram, fosfor 2 gram och kalium 25 gram per kilo lucern.

Har man höga fosforhalter är lucern värt att överväga. Vill man inte använda lucern så kan klipp ifrån andra kvävefixerande grödor göra samma jobb.

Förfruktseffekt

För att göra det hela än mer komplicerat så måste man räkna med föregående års grödas förfruktseffekt. Med det menas de näringsämnen som lämnas kvar i bädden från föregående år. Odlar du knippmorötter där du levererar knippena med blasten kvar så blir i princip ingenting lämnat i bädden. Odlar du däremot majs och skördar en majskolv per planta så blir det mycket kvar i bädden och om du lyckas finfördela detta så fungerar majsen som en gröngödslingsgröda med stor förfruktseffekt. Samma sak om du odlade en kvävefixerande växt som ärtor eller bönor. Förfruktseffekten har påverkan på hur mycket du behöver gödsla. Du behöver alltså titta på vad du odlade i bädden året innan.

Tidigare års gödsling

Tittar du även på hur du gödslade förra året i bädden så upptäcker du ofta att den gödsel du tillförde då även har effekt både ett och två år senare. En tillförsel av komposterad stallgödsel ger god effekt år ett men har även betydelse år två och tre. Detta behöver du också ta med i beräkningen.

Tillförsel

För att inte ställa till det för dig själv bör du alltså fundera över hur mycket du behöver tillföra. Utgå ifrån hur många kilo av grödan du tror du kommer att skörda, fundera över hur mycket som finns kvar från föregående års gröda i form av förfruktseffekt och tidigare gödsling och titta sedan på vilket gödselmedel som du kan/bör använda för att motsvara den mängd du behöver.

Det här inlägget kan låta som det är skrivet till er läsare – men i själva verket är det ett inlägg för att jag bättre ska förstå vad jag håller på med själv. Jag har gjort så många fel under åren och lär mig långsamt eftersom det är så många komponenter som ska tas med i beräkningen. Även om jag tycker att jag har rätt så bra koll nu för tiden så måste jag göra sådana här grundliga genomgångar mellan odlingsäsongen för att känna att jag utvecklas som odlare.

Jag försöker alltså se hur jag kan tära på mina fosforförråd och försöker gödsla så lite som det bara går. Jag har just nu landat i följande gödselstrategi: Jag gödslar kålbäddarna, vitlöken och purjolöken med komposterad stallgödsel från får. Det innebär att jag bara sprider stallgödsel på 21 av 85 bäddar vilket är ungefär en fjärdedel. Det här spar inte bara på gödsel utan även på arbete då det är tungt att sprida stallgödsel. Det här innebär också att vi kommer att minska antalet tackor vi har över vintern då vi förmodligen klarar oss med djupströbädden efter 5-8 tackor istället för de 10 vi har haft hittills.

Vi gödslar vallen från vilken vi tar fårens mat med hönornas gödsel så vi slipper få in den i grönsaksodlingen. Skälet till det är att hönsgödsel innehåller sådana enorma mängder fosfor.

Vi låter gurkväxterna följa på kålen i växtföljden så slipper vi gödsla dem trots att de är näringskrävande.

I övrigt gödslar vi med klipp från gröngödslingsväxter eller lucern. Vi har t.ex. planterat in klöver efter kepalök som växer fint i bäddarna trots att det är november. De får växa där tills frosten tar dem och sedan täcker vi bäddarna med plansiloplast och räknar med att det ger viss gödslingseffekt utan att vi behöver tillföra något. Vi har också avsatt några bäddar för att odla gröngödsling hela säsongen. Denna kan vi sedan slå med lie och använda som täckmaterial till de grödor som behöver.

De närmaste dagarna ska jag fundera vidare på denna gödselstrategi för att se om jag kan hitta saker att fila på.

Hansi

1 november, 2021 / Ylva Lundin / Inga kommentarer

Hansi kom till oss som praktikant vid Kristihimmelfärdshelgen och avslutade sin praktik den 22 oktober. Han läser till trädgårdsmästare vid Gunnebo Slott och det är en gedigen treårig utbildning med mycket praktik. Det är sällan vi har praktikanter under så lång tid eftersom de flesta skolor har 10-12 dagar och några upp till tre veckor.

Att få en praktikant under så lång tid som dessutom har kompetens att fälla träd, beskära träd och mycket annat är en stor lyx. När vi tog med wwoofare och vänner upp i skogen för jobb så kunde vi sätta Hansi på trädfällning medan övriga jobbade med grensax och röjsåg.

I början handlade mycket jobb om att få ner grödorna i marken. Här sätts purjolöken i hål 20 maj.

Bädd efter bädd täcks av och plansiloplasterna flyttas till andra platser över säsongen.

Den första kålen planterades ut och alla kålnät behövde ses över och lagas.

Kålnätstäckning är en konst och något som det tar tid att lära människor. Det är lätt hänt att det blir en glipa mellan nätet och marken och då tar sig kålfjärilarna in. Hansi har med tiden blivit en klippa när det gäller nättäckning och en av få som jag släpper det ansvaret till helt.

När Hansi kom hade vi säsongens första wwoofare på plats och de kom snabbt överens. Hansi bor permanent på en ö i Mjörn och våra wwoofare från Tyskland fick möjlighet att åka med ut och besöka honom. Något som de uppskattade mycket. Sedan dess har Hansi sett wwoofare och praktikanter komma och gå.

När man gör praktik under så lång tid så blir det en del jobb som måste göras som inte direkt har med odlingen att göra som att få in veden när regn hotar.

Det har blivit otaliga fikaraster och luncher med många samtal.

Hansi var med när Magnus hjälpte oss att byta en bjälke i ladugården.

Sedan hjälptes jag och Hansi åt att bygga stommen till löktorken i stolpverksteknik.

Sedan har Hansi självständigt ersatt en borttagen stolpe i ladugården samt byggt färdigt hela löktorken.

Skörd av sommarvitkål 14 juni. Det blir många kilo att hantera. I år skördade vi första vitkålen i maj och så här tidigt har vi aldrig varit ute förut.

Hansi har skördat i ösregn och i solsken. Det har blåst och vräkt ner och det är lika bra att vänja sig om man ska bli grönsaksodlare.

Vissa fredagar har han fått ansvar för att ställa i ordning butiken. Det är bra för mig också att få någon annans upplägg att hämta idéer ifrån.

Han har tjuvat, bundit upp och sänkt ner 196 tomatplantor mer än en gång. Det är jobb man kan göra varje vecka och ändå alltid ligga efter med.

Fredagsskörden hjälps alla åt med då vi skördar i princip alla grödor. Det har varit skönt att ha någon som faktiskt vet hur man skördar allting eftersom det annars tar väldigt mycket tid när man ska instruera nya praktikanter hela tiden.

Hansi har deltagit i gårdssamverkans arbetsdagar både hos oss och hos Maria och Magnus. Ett bra tillfälle att knyta nya kontakter och bredda sitt nätverk.

Han har varit med och konstruerat rullbanorna till musteriet.

Vi har inte räknat samman hur många ton äpplen vi mustat i år än men det har blivit många backar att fylla, skölja, krossa och musta.

Vid det här laget kan Hansi alla delarna i musteriet och vet lika bra som jag och Jonas hur det ska skötas.

Vi har målat skyltar som vi sedan satte upp vid vägen. Hansi har fixat hängrännor så vi slipper få dropp i nacken när vi går ut genom dörren till grönsakssköljen. Sådana detaljer hinner inte vi ta tag i och de flesta wwoofare och praktikanter är inte hos oss länge nog för att få tillräckligt många droppar i nacken.

Våra wwoofare får till skillnad från våra praktikanter egna projekt att driva på eftermiddagarna. De väljer från vår wwooflista vilket gör att de får eget ansvar men också att de får sköta sig själva vilket frigör tid för oss. Praktikanter som är kortare tid hos oss och dessutom är inriktade på grönsaksodling behöver få mer handledning även om de jobbar bra de också. Hansi tog sig an slänten framför huset som varit en sorglig syn.

Det visar sig att den är stensatt men att jord sedan har rasat ner över stenarna och där har ogräset tagit över. Vi har tidigare planterat 500 krokuslökar i slänten men nu har Hansi med wwoofares hjälp grävt fram alla stenarna, återplanterat krokuslökarna och sedan planterat stenpartiväxter mellan stenarna. Sedan har praktikant-Emma fyllt på med ytterligare växter som delat isär hemma. Detta gör att vägen blir lite bredare och att det ser lite snyggare ut. Vi saknar fortfarande några stora stenar så vi kan bygga trappa upp till huset men i övrigt börjar det se bra ut.

Vi har flisat grenar till gångar och jag har tappat räkningen på hur många personer Hansi har lärt ut flismaskinen till. Man kan tänka sig att det bara är att trycka ner grenar men i arbetet ingår också att ta isär maskinen när det fastnat grejer vilket händer emellanåt.

Efter att ha flisat grenar många gånger kom Hansi på att vi kunde dra ut kompostkvarnen och köra igenom majsstänglarna i den. Om vi hade haft en tvåhjulstraktor med slaghack hade vi kört över bädden en gång och så hade vi haft finfördelat material direkt i bädden. Vi har tidigare år fört bort materialet från bäddarna men då förlorar man majsens gröngödslingseffekt. Nu drog vi fram en lång elkabel och körde ner alla stänglarna och spred ut materialet direkt.

Ju längre tiden har gått desto mer ansvar har Hansi fått ta. Det har varit nytt för oss – att ha någon som kan verksamheten så väl så att vi kan lämna över vissa delar helt. Morgonrutinerna med att vattna och vädra i växthusen (något som jag har en tendens att glömma) men även att lära ut såmaskinens inställningar och skörd av olika grödor.

Han har varit med om precis allt som finns att göra i en grönsaksodling från bäddläggning, gödsling, ogräsrensning och skörd och har blivit en hejare på att rensa effektivt och att täcka med kålnät.

Han har hämtat in rymmar-får, sköljt oräkneliga backar och mycket mer.

Alla som gör något bestående på Östängs gård sätter upp en skylt. De består oftast av en bräda där namn och år målas med målarfärg. Hansi började på sin skylt men löktorken han bli klar och använd utan att den kom upp. Den hade följt med Hansi hem och vi tjatade på att vi ville ha upp den. Sådana saker är annars lätt att glömma och vi gillar verkligen att ha minnen kvar efter folk på gården.

Till slut kom skylten, inte helt färdig, tillbaka till gården och Hansi jobbade vidare på en extremt ambitiös löktorksskylt.

Till slut kom den på plats!

Standarden på skyltar på gården har därmed blivit en annan. Tack Hansi för den här tiden och för allt arbete du gjort.

Hansi håller på att anlägga grönsaksodling på Stora Torstö i Mjörn. Planen är att han kommer att starta ett företag med trädgårdstjänster. Alla som bor runt Mjörn kommer att kunna beställa beskärning, anläggningstjänster, grönyteskötsel, plantor eller grönsaker som levereras med båt. Hur coolt är inte det!

Knalten

3 oktober, 2021 / Ylva Lundin / 2 kommentarer

Härom veckan var jag och vår praktikant Hansi på besök på Knalten. Det är en småskalig grönsaksodling utanför Ulricehamn som drivs av Pierre och Sonia. De har odlat i många år och har mycket större och mer effektiva odlingar än vi.

Skälet till att vi åkte dit var att Hansi skulle köpa en bredgrep. Sonia och Pierre importerar detta fantastiska redskap från Frankrike och det går att beställa direkt från dem. Om jag skulle få välja ett enda redskap att investera i för att odla grönsaker i fasta bäddar så är det en bredgrep. Den används mycket hos oss och jag talar mig varm för den vilket innebär att de flesta av mina praktikanter förr eller senare införskaffar en. Knaltens bredgrepar finns med fyra, fem eller sju piggar. Vi har en med fyra och en med sju.

Vi hade förvarnat att vi skulle komma så de hade bredgrep hemma och vi passade naturligtvis också på att titta på deras odlingar. Tavlan visar de olika odlingskvarteren och sitter på väggen där alla redskap förvaras. Knalten har verkligen en annan skala än vi. Vi har ett flamaggregat men de har en värsting som flammar hela bädden på en gång. Fem munstycken som sitter bakom en skiva som hindrar blåsten gör att hela bädden flammas effektivt på en gång.

Till vänster om flamaggregatet skymtar en Terratech hjulhacka och de har både deras enhjuliga och deras tvåhjuliga. Det finns många redskap att köpa till hjulhackan och eftersom de är många som jobbar på en gång så har de flera redskapsbärare för att inte behöva byta redskap.

På väggen hängde en paper-pot. En maskin som planterar förodlade småplantor i rader. På Knalten använder de den framför allt för att plantera ut rödbetor. De odlar i zon fem och att kunna förodla rödbetor gör att de får ett visst försprång.

De hade även en tvåhjulstraktor som heter Grillo och som fungerar ungefär på samma sätt som en BCS som är ett vanligare märke.

Grillon använder de framför allt för att hacka ner gröngödsling.

De täcker kålen med nät även så här sent på säsongen för att hålla rådjuren ifrån kålen. Vi diskuterade problem med kålfjäril och de undviker att använda Turex då de bara haft små lokala angrepp. Knalten är krav-certifierat och det har odlats ekologiskt på gården sedan 70-talet. Pierre berättade att även om de hittar angrepp av kålfjärilslarver så blir angreppen bara lokala och försvinner ganska snabbt. Hans teori är att eftersom de inte sprutar så tar de inte heller död på maten för de insekter och kryp som äter kålfjärilslarver. Det gör att det finns tillgång till kryp som kan ta hand om angreppen. Det låter logiskt. Vi har inte sprutat med Turex sedan 2017. Vi har inte haft några angrepp och jag har tänkt att det har berott på att vi blivit så duktiga på att täcka med nät. Men i år så fick vi ett angrepp på broccolin. Jag hade inte tid att ta hand om det så vi högg helt enkelt av lite blad från fyra plantor och slängde in till hönsen. Tänkte att det fick räcka och att jag skulle ta hand om problemet dagen efter. Det blev inte av och några dagar senare när vi kom att tänka på angreppet så hittade vi inte en enda larv. Vi kan omöjligt ha fått bort alla efter att bara ha huggit av några blad. Spännande.

Knalten odlar tomater både i caterpillartunnel, på friland och i ett växthus.

Eftersom de redan har haft frost så har tomaterna ute gett sig. De planterar tomater utomhus med en meters mellanrum och binder upp dem längst trådar i sidled.

I gångarna mellan rödbetsbäddarna har de lagt plansiloplast. Jag tänkte att det var i huvudsak för att täcka för ogräs men Pierre berättade att det var för att försöka spara vatten. De kan bara vattna med vatten från egen brunn och vattnet är inte tillräckligt för att slösa med. En bieffekt av att täcka gångarna och sidorna på bäddarna är att rödbetorna på ytterkanterna av bäddarna växer mycket snabbare. De skördas därmed först. Att lägga plast i gångarna får därmed tre syften. 1. täcka ut ogräs. 2. spara vatten. 3. påskyndar tillväxten.

Den här välten kan kanske vara ett alternativ till raduppdragningskrattan som vi inte riktigt får styr på. Det borde bli rakare rader.

I tomatväxthuset växte en helt svart tomat. Den är röd innan den är mogen men som mogen blir den svart. Tyvärr var namnet bortglömt.

Sedan fick vi gå in i deras förodlingsväxthus. Tänk ändå om man hade ett sådant. Det är byggt av gamla fönster och virke från egen skog. I taket hänger rustika hyllor och på golvet står mer hyllor. På hyllorna finns stora plåttråg med underbevattningsmattor och gott om plats för förodling. Lättskött och lätt att titta till alla plantor utan att behöva ta sig in i ett bubbelplasttält.

På golvet stod en FreeFlow-kamin med rör efter sidorna som gör att varm luft strömmar ut i rummet och cirkulationen sätts igång. Den blev både jag och Hansi rätt avundsjuka på.

Det är enormt inspirerande att besöka andra odlare. Detaljer och smarta lösningar inspirerar.

Sedan fick vi titta på deras gigantiska gårdsbutik. Där säljer de bredgrepar, grönsaker och franska ostar. Alla som bor i närheten borde verkligen köpa alla sina grönsaker av Pierre och Sonia. Vilken fin verksamhet och så proffsiga odlare. Full av respekt!

Till slut fick Hansi köpt sin bredgrep och vi gav oss av hem till Östäng med nya tankar och nya idéer.

Praktikanter från Angered

27 september, 2021 / Ylva Lundin / 6 kommentarer

Moa, Veronica och Johanna från Naturbruksgymnasiet i Angered har gjort praktik hos oss under fem veckor. Det har verkligen varit jätteroligt att ha dem här. När man tittar igenom bilderna från perioden ser man verkligen att vi hunnit mycket och att vi gått från sensommar till höst.

I början blev det bönskörd i princip varje dag de var här. Det är en tålamodsprövande syssla som jag själv helst undviker men som de tog sig an med glada miner.

En av sockerärtsbäddarna var slutskördade så där fixade de till bädden för ny gröda.

De drog upp linjer för fyra raders sådd och sedan fick de försöka förstå sig på såmaskinen under Hansis ledning.

Såmaskinen är inte helt enkel att ställa in så vägning av frön före och efter och så massor av praktisk matte för att räkna ut hur många frön som faktiskt landade i bädden.

Att köra såmaskin i föruppdragna rader går ofta bra men ibland krånglar det så man får ha bra koll på att kugghjulen rullar som de ska.

De har varit med och skördat massor av bönor, ärtor, gurka, tomat, morot och annat och lärt sig att ta hand om skörden och packa den inför försäljning.

Vi har haft provsmakning av gurka och äppelmust och diskussioner om grödor och användningsområden av de olika grönsakerna.

Vi har slutskördat morötter.

En riktigt regnig dag tillverkade vi flis till gångarna i odlingen.

Med bra regnkläder så jobbade de snabbt och den igenväxta slänten mot övre dammen var helt fri från sly innan kafferasten.

En dag slutskördade vi vitkål och lade i kyllager. De har fått öva på att täcka med kålnät om och om igen.

De har fått slå ner stolpar.

Vi har diskuterat försäljning och marknadsföring.

De har fått packa kassar till prenumeranter och REKO-ring.

De har målat skyltar till skogsträdgårdens växter och till att sätta upp vid vägen.

Vi har tillsammans funderat på hur vi ska skylta upp inför att ha öppen gård.

De har varit med och mustat en dag och då diskuterade vi förädling och märkning av produkter. De har flyttat får och matat hönor, dödat sniglar och rensat ogräs. Och så har vi pratat och diskuterat. Ännu ett gott gäng som förgyllt vår tillvaro på gården.

Det bästa är att de kommer tillbaka till våren. Tack för all hjälp och välkomna tillbaka!