Den börjar lida mot sitt slut. Vi har bara två veckor kvar av Nolbygårds Matmarknad och det ska bli skönt med lite lugnare tempo. Vi kommer fortfarande att ha en del grönsaker kvar i oktober och framåt men de kommer vi att sälja via REKO-ring och på vissa höst- och julmarknader. Lök, squash, grönkål och brysselkål t.ex. kommer vi att ha kvar länge än liksom jordärtskockor.

Vi skulle haft klart vårt nya kylrum inför säsongen och väggar och tak var också på plats men det har krånglat en del med kylaggregatet så vi räknar inte med kylrum förrän nästa år. Det har ställt till det en del men inte så mycket som vi först trodde. Planen var att vi skulle använda det för att lagra grönsaker i för att förlänga säsongen men vi har sålt så pass bra så att vi inte kommer att ha så mycket grönsaker kvar att lagra när de måste ur jorden. En del kommer vi att ha i jordkällaren och resten får vi helt enkelt försöka sälja innan det blir frost.

Säsongen har varit bra. Riktigt bra!

Tomater odlar vi inte till försäljning eftersom vi bara har sju kvadratmeter växthus men vi har äntligen fått ordning på tomatodlandet så nu är vi riktigt sugna på att skaffa ett större växthus. Oftast har vi annars sått tomaterna för tidigt och fått rangliga plantor men nu har varje planta blivit fin och gett stor skörd.

Slanggurkorna i vårt lilla växthus har också blivit bra. Vi borde förmodligen ha gallrat en del sidoskott men det får vi göra nästa år. Är inte riktigt nöjd med sorten Tanja eftersom skalet är så hårt men om man skalar dem så är de väldigt goda. Annars äter vi våra västeråsgurkor på friland istället för vanlig gurka. De är minst lika goda. Västeråsgurka har gått åt i år. Det känns som om det är fler och fler människor som vill ta tillvara och lägga in grönsaker.

Det ni ser på den här bilden är ett hav av zucchini, vintersquash och gurka. Egentligen är det fyra separata bäddar men det går inte att se gångarna för alla blad. Innan vi skördar det mesta här så kommer bladen att vissna ner så det blir lättare att hitta. Zucchini har vi skördat två gånger i veckan vilket gör att vi har sluppit monsterzucchini fram tills förra veckan då två zucchini missats under tisdagsskörden.

Vi har bara en bädd zucchini och det räcker gott. I den får det plats 16 plantor vilket gör att vi i år för första gången i vårt odlarliv har haft lagom. Tidigare har det alltid blivit för många zucchini så hönor, får och grisar har fått hjälpa till. I år har de bara fått några enstaka som blivit dåliga innan skörd.

Det vi är minst nöjda med är morötterna. I år igen! Det tar nog några år till innan vi blir riktiga kompisar. I år är de sådda med såmaskin vilket gör dem lite mer uthärdliga. Det är extremt tidsödande att så morötter för hand. Problemet är bara att vi har sniglar som gillar morötter så vi har sått varje bädd två gånger med såmaskin och sedan sått i för hand en tredje gång för att få någorlunda tätt med morötter. Vi har bredgrepat bäddarna och jorden verkar lucker men ändå får vi extremt många morötter som är delade i flera rötter. Det är också problem så fort man har nät över något. Det gör att man obönhörligt kommer efter med ogräsrensandet. I alla andra bäddar ser man ogräset och griper in innan det blivit för stort men i en täckt bädd är det svårt att få det gjort eftersom man måste täcka av först och även om det egentligen inte är jobbigt så blir det inte gjort.

Eftersom det är olika ålder på morötterna i samma bädd så är det också problem med att veta när man ska skörda vilket innebär att vi har många, många som spruckit. Vi borde förmodligen skördat klart den bädden tidigare. Våra baggar blir dock glada…

Sallad som jag svor över förra året har gått galant i år ända fram till nu. Vi har sått varannan vecka i lagom mängd och den har varit lätt att sälja. Nu på slutet missade vi att så så vi kommer inte att ha sallat så länge som vi kunde haft. Nästa år ska vi fortsätt att så långt in på hösten och använda oss av fiberduk för att förlänga säsongen.

Isbergssallat har vi haft under stora delar av säsongen. Vi ska så lite mindre av den nästa år men kunderna är nöjda. En kund berättade häromdagen att hon hade haft ett av våra isbergssallatshuvuden i en hel månad. Hon hade tagit blad för blad och förvarat den i kylen och den var inte det mista dålig efter fyra veckor när hon åt upp det sista av huvudet.

Mest skillnad är det nog på majsen. Vi har aldrig lyckats med majs förut men här står den ståtlig och väntar på att bli skördad.

Den är såååå god. Den är dessutom lättsåld. Nästa år blir det nog två bäddar majs.

Bönor är en annan gröda som gått bra i år. Vi skördar två gånger i veckan och har lyckats plantera bönor så vi har haft en utsträckt säsong.

Nu är buskbönorna slut för säsongen men störbönorna ger fortfarande skörd.

Vi har gjort en permanent jordärtskocksbädd. Vi vet att de bör ingå i växtföljden och att det inte är bra att ha dem på samma ställe men det tänker vi strunta i. De gör ett bra jobb som vindskydd. Vi tänker skörda av dem allihop och bättra på jorden med rejält med bokashi och kompost för att sedan återplantera de bästa knölarna. Anledningen till att vi inte vill flytta dem är att man aldrig lyckas få upp alla knölar så det blir alltid ett ogräsproblem.

Mangold har vi bara en halv bädd av i år och det är nog lagom. Det är en tacksam grönsak. Den täcker ut bra så det blir lite ogräs och ger hela tiden ny skörd hur mycket man än skördar. I år har vi dessutom haft väldigt lite problem med blomning. En halv bädd får det bli nästa år igen. Bortom mangolden är det två bäddar palsternacka. Det har varit för mycket. Nästa år får det kanske ändå bli två bäddar. En av sorterna är lagringsduglig och hade vi haft ett kylrum så hade det kanske varit lagom. Nu vet jag inte riktigt vad vi ska göra med alla. Vilka djur gillar att äta palsternacka?

Persilja har vi både blad och krus. Fina plantor som vi skördar om och om igen. Lagom mycket så där blir det likadant nästa år. Vi har även odlat koriander som vi sått varannan vecka. Vi räknade dock inte med den långsamma tillväxten så här i slutet av säsongen så nu har några kunder blivit besvikna för det har varit glapp i leveranserna. Dill har vi sått på var sin sida om sockerärtorna. Dill luktar otroligt gott och har varit mer lättsåld än vad vi räknade med. Vi har haft flera kunder som har velat köpa flera kilo för att ha och frysa in för vintern.

Spenatodlingen är också något vi är nöjda med. Vi sådde spenat tidigt i våras och slutskördade den innan den gick i blom. Sedan sådde vi rödbetor i den bädden. Strax innan vårspenaten tog slut började den Nyzeeländska spenaten ge skörd.

Nu har vi två bäddar med spenat på gång. En i en nygrävd bädd som till våren ska bli hallonland och den på bilden som är sådd i en bädd där det tidigare växte rödbetor.

Kålskiftet har varit täckt med 7.20 meter breda nät. Vi har varit noga med täckningen och har inte haft ett enda angrepp. All kål har inte gått bra eftersom vi har stora problem med jordloppor. Vi kommer nog att strunta i savoykål och pak choi nästa år och istället odla mer spetskål, vitkål, rödkål och broccoli.

Vårt största broccolihuvud har vägt över 9 hekto. Broccoli är nog den gröda där flest kunder känner skillnad i smaken på vår broccoli och broccoli köpt i affären.

Försäljningen har också gått bra. Vi har en väl fungerande REKO-ring som under grönsakssäsongen har utlämning varje vecka. Där har vi i huvudsak sålt grönsakskassar där vi väljer ut de grönsaker som ser bäst ut för dagen och som vi har i tillräcklig omfattning. Vi är noga med att skicka med tips på vad kunderna kan göra med innehållet i kassen vilket gör att många har börjat köpa en kasse vid varje utlämning för att de tycker att de lär sig hur man kan använda lite mer ovanliga grönsaker och äta efter säsong.

På fredagarna har vi öppet i vår gårdsbutik. Helst hade vi sålt alla grönsaker där men kundunderlaget är inte så stort. Vi märker dock att fler och fler hittar till oss och det är trevligt att ge folk möjlighet att komma och besöka oss på gården. Det blir också ett sätt att vara öppna med vad vi gör. Vi är ju inte certifierade men eftersom vi bara säljer direkt till kund så ser vi inte det som något problem. Då känns det också bra att alla är välkomna ut till oss för att se vår gård.

I år har vi också inlett ett samarbete med Vikaryds köttbod så varje fredag står Jonas i gårdsbutiken samtidigt som jag är på Vikaryd med vår ”delivery truck”. Hade vi inte haft den så hade vi inte hunnit med en sådan försäljning då det tar för lång tid att packa upp tält, bord och alla grönsaker för att ha öppet i några timmar.

Vår huvudsakliga försäljning sker dock på Nolbygårds Matmarknad. Där står vi varje lördag 10-14 oavsett väderlek från lördagen efter midsommar tills september månad är slut. Där har vi många stammisar som kommer varje vecka och som inte handlar grönsaker någon annan stans än hos oss. Det känns fint!

Vi odlar 12 bäddar kålväxter innanför grönsaksstaketet. Vi har inte någon markduk utan odlar i bäddar med jord i gångarna mellan. Ytan täcks av tre stora nät som är 720 centimeter breda. Över småplantorna som vi satte ut satte vi böjda vp-rör för att nätet inte skulle tynga ner de små plantorna. När plantorna växt sig högre än vp-rören kan de lyfta duken utan problem.

Det mesta har tagit sig fint och vi har inte haft ett enda angrepp av mal eller fjäril. Sniglarna åt upp en del småplantor men vi hade extra som vi satte ut så fort en planta försvann. Brysselkål, grönkål, kålrot, vitkål, rödkål, broccoli har gått över förväntan i år. Kraftiga fina plantor och broccolihuvuden som vägt nästan ett helt kilo.

I år odlar vi för första gången majrova. Det var inte någon riktig hit. Vi prövade två sorter. Dels White ball som drog mer åt rädisa i smaken och dels Petrowski som påminde mer om kålrot. De var inte så lätta att sälja och jordlopporna gick hårt åt bladen vilket gjorde att vi inte kunde knippa dem utan fick sälja dem utan blast. Fördel är såklart att det är en tidig rotfrukt. Om vi prövar majrova igen så kommer vi bara att odla White ball.

Blomkålen blev inte riktigt vad vi hoppats. Huvudena blev för små och inte riktigt fina. Salladskålen och pak choi blev nästan helt förstörda av jordloppor. Kålroten har blivit fin men det är svårt att sälja kålrot. Kanske kommer det att gå bättre fram mot hösten. Vi upplever att de grönsaker som vi själva tycker mest om är det som går lättast att sälja. Det kanske inte är så konstigt för då är det lättare att tala för varan.

Vi bestämde oss också för att sätta en bädd med grönkål utanför staketet. Där använde vi oss för första gången av markduk som vi brände hål i och där satte vi plantorna. De tog sig fint men utanför snigelstaketet finns det fler sniglar så ett par dagar efter utplantering så fanns det inte många plantor kvar.

Då brydde vi oss inte om att täcka med nät och det visade sig ganska snart hur viktigt det är. Kålfjärilen har besökt alla plantorna och kålfjärilslarverna har kalasat på bladen.

Vi är väldigt nöjda med att vi köpt breda nät som täcker fler än en bädd. Det är lite bökigt när man ska täcka av för att rensa i gångarna men mycket lättare att hålla skadedjuren borta.

Wwoofarna vi har nu har varit på två andra gårdar före vår. Där fick de stå och granska varje blad efter skörd då det var så mycket angrepp. Här har de inte hittat ett enda. Det känns bra!

Att odla grönsaker har sina för och nackdelar. Så här års finns inte så mycket att visa upp eftersom vi ännu inte har någon odlingstunnel eller växthus. Det har dessutom varit en kall vår så det har växt långsamt. Det som finns skördeklart är majrovor, rabarber, pak choi och spenat och det kommer vi att skörda för att sälja på en tillfällig lokal matmarknad i Nolhaga park under Grill-SM nu på lördag.

Flädern blommar så snart är det dags att göra flädersaft.

Vi odlar 12 bäddar kål. De är täckta med nät fyra och fyra. Näten är väl tilltagna och hålls nere av sandsäckar. Över bäddarna har vi satt halva VP-rör som håller uppe näten. Vi började med att sätta hela VP-nät i kryss som syns i en bädd men det blir inte lika stabilt så det ska vi sluta med. Kålodlingen har inte gått lätt i år. Fröerna grodde ojämnt och plantorna blev rätt klena. Det gjorde att vi hade för lite plantor och fick direktså en del. Lagringsvitkålen grodde sämst och det brättet med flest lyckade plantor råkade jag dessutom tappa och sedan hade jag inte några frön kvar. Då får man improvisera och så mer rödkål.

Spenaten har i alla fall växt bra. Den är skördeklar och har gett massor med stora fina blad. Nu kommer den snart att gå i blom så vi ska slutskörda på fredag.

Vissa bönbäddar ser också bra ut med jämn uppkomst och fina plantor. Bädden till höger ser sämre ut och där har vi fått så om på sina ställen.

Störbönor satte vi ut en dag som verkade bra men sedan ökade vinden så att det blåste friskt på kvällen så nästa dag var alla plantor döda. Nu har vi satt ut nya plantor och även sått i en del där plantorna inte räckte.

Jordärtskockorna har vi en permanent bädd till eftersom det är så svårt att få upp alla. Vi vill därför inte flytta dem i växtföljden utan har planterat dem i en speciell bädd. Det är inte optimalt men vi förbättrar den jorden med bokashi och mycket gräsklipp och de verkar trivas riktigt bra. De blir dock inte skördeklara förrän sent i höst.

Sockerärtor har vi flera olika sorter av. Några är högväxta och några lågväxta. De får klättra på armeringsjärn. Vi har sått dem i en så kallad dubbelrad mitt i bädden och sedan sått dill på vardera sida.

Vi ligger rätt bra till med ogräsrensning men det tar enormt mycket tid när alla bäddarna är nygrävda. Mycket nya ogräsfrön har kommit upp i jorden vid grävningen och därför har vi gjort falska såbäddar som vi flammat och/eller kultiverat. I den här bädden har vi sått märgspritärtor men uppkomsten är så ojämn så här ska vi så in nya och samtidigt rensa bort allt ogräs.

Bondbönorna har vi sått i en bädd men i två omgångar för att få skörd under en längre period. Kanske kommer vi till och med att skörda första sådden och så om igen men det får vi se när de blir klara.

Sparris får vi inte skörda i år och inte nästa heller men sedan kommer vi att ha gott om sparris under våren och det ser vi verkligen fram emot. Den är kraftig och fin och mäter 190 centimeter. Vi har inte tjuvsmakat en enda sparris men det har varit svårt att hålla sig. Vi ser till att hålla ogräset borta genom att gå med ett rensjärn varje vecka för att plantorna ska må så bra som möjligt.

Potatisen i bäddarna blommar redan så förhoppningsvis kommer vi att ha färsk potatis redan till midsommar. Vi odlar potatis i vanliga rader också men de förodlade vi inte så de kommer mycket senare. Vi vill ha egen potatis till midsommar så i två bäddar satte vi potatis som vi lagt i jord redan i början av mars. De hade både rötter och blad när vi planterade ut dem i mitten av april och därför är de så tidiga.

Rödkålen är den kål som växt bäst och vi kommer att ha gott om rödkål eftersom vi hade mer frön kvar av den än av vitkål. Vi vet inte varför rödkålplantorna blev bra när vitkålen inte blev det men med tiden lär vi oss nog.

Och så till vårt största problem. Dessa sniglar! Varje morgon går vi en sväng med saxen och det är många att ta hand om varje morgon. Ankorna hjälper till och snigelstaketet också men det finns ändå alltid massor att ta död på. Vårt största problem med sniglarna är att de äter upp våra morötter. En bädd morötter har vi sått om tre gånger. Det har helt enkelt försvunnit så många plantor så det inte har varit någon idé att behålla dem. Vi har också upptäckt att det finns ytterligare en snigel som gillar morötter. En minivariant av mördarsniglarna men mörkare i färgen. De ser inte ut som vanliga åkersniglar utan är smala och mörka. Tyvärr har jag inte någon bild på dem för de är bara framme tidigt på morgonen. Det verkar som om de bor i morotsbädden och kryper ner i hålor i den.

I början av veckan hade vi Helena von Bothmer på besök eftersom vi sambeställt äppleträd som hon skulle hämta. Helena driver Kosters trädgårdar tillsammans med sin man Stefan och har lång erfarenhet av odling och permakultur. Hon är med i vårt permakulturgäng som träffas en gång om året men nu var hon här på ett extrabesök.

Vi hann med några timmars soffhäng och några timmar i odlingen. Vår nya wwoofare Arlind skulle få sin första introduktion i att ta hand om den dagliga fårtillsynen inklusive fårräkning, vattenpåfyllning och flaskmatning.

Det var en kall morgon så fårens vattenbalja var frusen. Det är ett tufft år för odlingarna så här års och jag är rätt glad att vi inte fått ut så mycket i landen än.

Sedan letade vi rätt på Felicia. Hon är aldrig svår att få fatt på eftersom hon håller sig precis vid sin mor hela tiden.

Sedan började kampen som Felicia alltid vinner till slut. Hittills har jag aldrig lyckats få i henne hela dosen.

Sedan var det dags för odlingarna och vi började med att beundra rotogräs.

Vi har gjort falska såbäddar av varenda bädd i år så flamaggregatet är framme ganska ofta. Det gör att bäddarna hittills är ganska ogräsfria men det beror nog också på den kalla våren. Det är lätt att känna sig nöjd men nu i veckan när värmen kommer finns stor risk för att ogräset exploderar.

Då är det bra att hålla efter det så vi inte får 49 ogräsodlingsbäddar istället för falska såbäddar.

Flamaggregatet har jag köpt för pengarna som jag fick av Flory Gates stiftelse liksom såmaskinen. Det är två inköp som verkligen gör skillnad i odlingen.

Såmaskinen testkördes också. Vi är inte helt kompisar än. Det finns inte så många inställningar men det är svårt att veta när man gör rätt. Vi sådde en rad först och det gick jättebra.

Det vet vi eftersom vi vägde fröerna före och efter på en liten våg som vi köpt på Kjell & Company. Eftersom det står på påsen hur många gram 1000 frön väger och vi vet hur tätt vi vill ha fröna så kan vi räkna ut hur många gram som ska gå åt för en rad. Sedan körde vi en rad till och då gick det nästan inte åt några frön alls. Vi hade inte ändrat några inställningar men något var fel. Vi körde över igen men utan bättre resultat. Frustrerande. Kugghjulen snurrade som de skulle men det hjälpte inte.

Vi lyckades inte få ordning på den innan det var dags för fika och sedan skulle Helena åka iväg för att hinna med färjan tillbaka till Koster.

Med bilen full av träd gav hon sig av. Det är fint att få en stund då man kan jobba ihop och diskutera odlingsrelaterade saker med någon som också odlar. Man lär sig alltid nya saker och får nya tips på hur man kan göra.

I år hanterar vi purjolöken annorlunda. Tidigare har vi bredsått purjo men de har inte vuxit så bra och dessutom har det blivit ett enda trassel av alla rötter. I år har vi också sått i stora tråg men gjort hål med uttryckaren till QP60 pluggbrätten. Ett frö i varje hål har gett purjolöksfröna mycket bättre förutsättningar och de har vuxit till sig riktigt bra.

Vi har förberett bädden genom att göra en falsk såbädd som vi flammat. I våras tillverkade jag en purjolöksplanteringspinne av ett gammalt skaft som jag gjorde ett hål i där jag trädde igenom en gängstång.

Vi drar upp tre rader med radmarkeringskrattan.

Sedan gör vi hål på lagom avstånd från varandra som är 20 centimeter djupa. Eftersom bädden är bredgrepad så går det enkelt att trycka ner pinnen med hjälp av foten.

Sedan släpper vi ner purjolöken i hålet.

Idag på förmiddagen var vi många som jobbade. Arlind från Albanien kom som ny wwoofare i lördags. Svenja har varit här i flera veckor redan och så hade vi gästbesök av Helena von Bothmer från Kosters trädgårdar. Det går fort att plantera en bädd purjo när man är många som jobbar.

När purjon var på plats vattnade vi bädden så att rötterna täcktes av blöt jord. Fördelen med att plantera purjon så djupt är att den vita delen blir längre.

Eftersom det fortfarande är kallt på nätterna så satte vi halverade VP-rör över bädden som vi täckte med dubbel fiberduk.

Jag är så nöjd med mitt redskapsskjul. Det står innanför grinden till odlingen och innehåller bara precis det jag behöver. Det händer att jag får gå och hämta något extra redskap men det är inte ofta eftersom det är samma få redskap som används dag efter dag.

På ena utsidan hänger mina två bredgrepar. Där ska inte hänga något annat och de ska alltid vara på plats. På så sätt hänger de skyddade från den mesta blötan.

På framsidans högra sida hänger krattor. Dels vanliga krattor och dels en kratta som vi sätter på röda plaströr för att markera raderna i bäddarna. Det är enkelt att flytta för att dra upp två, tre eller fyra rader.

På framsidans vänstra sida hänger rensjärn, grepar, spadar och kultivatorer. I år när jag gjort falska såbäddar på varenda bädd går rensjärnen ofta i odlingen. I flera bäddar har jag hunnit dra över flera gånger redan.

Inne i skjulet har jag byggt bänkar på båda sidor. På ena sidan förvarar jag breda nät som räcker över fyra bäddar på nedersta hyllan och på den översta förvarar jag nät som räcker över en bädd.

På den andra sidan förvarar jag på samma sätt breda och smala fiberdukar. På marken i skjulet står hjulhackan, skottkärran, såmaskinen, flammaggregatet och en spruta som jag använder för att sprida ut koppar, bor och annat som jag fått rådet att tillsätta jorden.

På den bakre väggen hänger min såplanering. Mellan hyllorna har jag längst bakre väggen lagt en kraftig bräda. Där slår jag upp min planeringspärm. I den finns samma såplanering där jag gör en del anteckningar. Dessutom finns det ett A4 blad för varje bädd där jag antecknar allt jag gör i bäddarna.

Det bästa är att man står skyddad för vinden inne i skjulet. Därför förvarar jag också de fröer som ska direktsås och en våg så jag kan väga upp fröer för att se om jag ställt in min nya såmaskin rätt. Jag väger fröerna före sådd och sedan räknar jag ut hur mycket frövikt som borde gå åt om jag ställt in maskinen rätt. Sedan väger jag resterande frö efter sådd. Hittills har det stämt någorlunda. Mängden frön som sprids regleras dels av vilka kugghjul man sätter i maskinen men också av höjden på en liten borste. Idag när jag sådde morrötter insåg jag att borsten satt för lågt så det får jag justera till nästa gång. Allt sådant antecknar jag i pärmen.