Kategori: odling (Sida 1 av 28)

Kurs i säsongsförlängning

Hushållningssällskapet arrangerar mycket bra utbildningar och idag har jag varit på sista träffen i kursen Säsongsförlängning och mångfald vid ekologisk grönsaksodling i tunnel och mindre växthus. Kursen har dels bestått av föreläsningar on-line och dels dagens studiebesök/kursdag på Bossgården.

Under utbildningens två första halvdagsträffar on-line gick de igenom förlängning av odlingsäsongen, köp av tunnel, klimat, bevattning, belysning, växtnäringsstrategier, växtföljd med mellangrödor och växtskydd.

Idag träffades vi på Bossgården i strålande vinterväder och Jonas berättade lite om hur de lägger upp säsongsförlängningen, vilka grödor de satsar på, hur de drar upp plantor, när de planterar och hur de får jorden och växterna att må så bra som möjligt under de mycket speciella förhållanden som råder i tunnel där jorden inte utsätts för vädret på samma sätt som när man odlar på friland.

Vi diskuterade för och nackdelar med standardiserade ebb- och flodbord kontra specialbeställda, ventilation, plantuppdragning, isolering, bubbelplast, fläktar och annat intressant.

Med på kursen var odlare som bodde i närheten men också odlare som rest långt för att kunna delta. Marie Hansson från Hushållningssällskapet var också med.

Vädret var bästa tänkbara för att diskutera vinterodling. Medan vi stod i växthusen så värmde solen upp sidan som var vänd mot sydost och snön gled av och så kom det in ännu mer ljus i tunneln. Då värms den upp och sedan rasar snön ner även från den sida som vetter ifrån solen.

En av Bossgårdens tunnlar går på medar som man kan dra från ena halvan av några bäddar till andra halvan. Där sår och planterar de t.ex. betor och morötter tidigt på våren. När det sedan är dags att plantera ut gurka drar de växthuset till den andra halvan av bädden och planterar gurkan där medan morötter och betor får växa vidare utan väderskydd eller under fiber om det är en kall vår. För att kunna dra tunneln med växande gröda i bädden så har de gjort en hög tröskel och så tar de bort plasten under tröskeln för att tunneln ska kunna glida utan att skada den växande grödan.

I det största växthuset växte frodig vinterportlak, spenat och persilja som finns att skörda hela vintern.

Mycket var repetition för mig då jag läst Jonas bok säsongsförlängning hur många gånger som helst och dessutom varit på Bossgården hur många gånger som helst – men det är konstigt för det är alltid något nytt man lär sig.

Första gången jag hörde Jonas berätta om säsongsförlängning så tog jag inte till mig någonting men nu när jag själv har både persilja, vintersallat och spenat växande i tunneln så är jag mycket mer mottaglig för det som sägs.

Att få chans att gå en sådan här utbildning helt utan kostnad är helt fantastiskt. Tack Hushållningssällskapet för allt bra ni gör och tack Jonas och Sanna på Bossgården för att ni tar emot oss gång efter gång.

Såplanering 2023

Så – nu är den ”klar”. Såplaneringen för 2023 finns att ladda ner längst ner i texten.

Eller klar är faktiskt inte riktigt rätt ord för en såplanering eftersom det kommer att göras små justeringar allt eftersom ända fram till nästa års sista plantering. Det är alltid någon gröda som går snabbare än vad det var tänkt och någon annan som tar längre tid. Förra våren var väldigt kall vilket gjorde att stora delar av planeringen fick justeras efter hand. När jag börjar det här jobbet så tar jag helt enkelt förra årets excel-dokument och döper om det. Sedan börjar jobbet.

Det går åt mycket kaffe, promenader och en och annan löprunda medan arbetet sakta framskrider. Jag låter det ta tid för annars blir det inte bra.

Vi odlar i 86 bäddar på friland och 18 bäddar i växthus. I många av bäddarna odlar vi mer än en sak så det blir mycket att hålla reda på. 2023 har jag därför planerat in 116 försådder och 49 direktsådder. De har jag färgmarkerat i planeringen – gult för försådder och blått för direktsådder för att vara extra tydligt.

Förra året missade jag nämligen att så blomkål vid rätt tid vilket innebar att jag missade chansen att fylla ut en bädd efter skörd. Det är inte hela världen men när man odlar en så pass liten yta som vi gör (2000 kvadratmeter bädd- och gångyta på friland) så vill man utnyttja marken så gott det går.

Det är också så att vi vill ha växande rötter i bäddarna så stor del av året som möjligt både på friland och i växthuset.

Plantor som växer skickar ut rotexudat i form av kolhydrater och socker till mikrolivet i jorden. Ett ökat mikroliv ger en ökad mullhalt och bättre odlingsförutsättningar. När jorden liogger bar matas inte mikrolivet med roteudat så jordens mullhalt minskar. Därför vill vi ha in bottengrödor under kål och majs, gröngödsling efter all kepalök osv. I år gjorde vi också försök med gröngödsling av klöver och luddvicker efter gurkväxter men den hann inte växa till sig tillräckligt. Nästa år ska vi istället försöka med råg som får övervintra. Det ska bli spännande. Eftersom vi inte har någon tvåhjulstraktor så kommer det att ge oss en del merjobb på våren efter men det får det vara värt.

På friland har vi kunnat återanvända mycket av planeringen som vi mejslat ut under åren. Då går jag helt enkelt in i excelarken och flyttar om raderna så de hamnar på rätt skifte. Det går ofta att göra sex bäddar i taget. I dokumentet finns det sju flikar för sju skiften. Det finns också en flik för växtföljd och där är varje skifte uppdelat i två för att få till växtföljden.

När jag flyttat runt alla rader så de hamnat i rätt skifte går jag igenom mina anteckningar från säsongen och justerar i dokumentet. Jag har t.ex. flyttat fram den första sådden av morötter på friland en vecka. Vi har otroligt mycket sniglar och i början av våren så har de så lite mat så de svarta små trädgårdssniglarna ger sig på morötterna. Vi har bara ett år lyckats med den första sådden. De små trädgårdssniglarna är väldigt svåra att upptäcka. Speciellt när man blir äldre och ögonen inte är lika bra längre. Vi har nu också börjat odla tidiga morötter i växthuset vilket innebär att det inte gör något om de på friland dröjer ett tag. Ett annat exempel är att vi ska testa att direktså några bäddar med majs. Vi har testat det förut med dåligt resultat och därför förodlat all majs några år. Vi ökar dock antalet bäddar år från år och då tar plantorna stor plats i förodlingen så 2023 blir det tre bäddar förodlad och två bäddar direktsådd majs.

Jag förvarar såplaneringen i en pärm och fram till nu har jag efter såplaneringen i pärmen haft flikar för varje skifte där jag satt in ett dokumentationsblad för varje gröda. Det har varit väldigt mycket papper och jag har haft ambitionen att dokumentera ALLT som sker i bäddarna. Det här har jag hållit på med i tre år nu och det är bara att konstatera att det systemet inte passar mig. Jag är jätteduktig i början av säsongen. Speciellt när jag då har praktikanter men sedan tar arbetet över och jag hinner inte med. Tanken är att man ska dokumentera alla åtgärder och all skörd. Det går helt enkelt inte. Så nu har jag bestämt att jag inte ska ha dåligt samvete för det. Istället har jag lagt till en rad efter varje gröda på friland för att jag där ska dokumentera alla åtgärder jag gör. Däremot har jag behållit dokumentationspappren för växthuset för där har jag så lite erfarenhet så jag måste helt enkelt dokumentera några år tills det sätter sig.

Det jag missar med detta är skördedokumentationen och det är naturligtvis inte bra. I dokumenten som jag tidigare (inte) använt har varje bädds skörd dokumenterats per bädd men om jag går ut och skördar zucchini så tar jag två bäddar åt gången så dokumentationen blir ändå bristfällig. Dessutom glömmer jag många gånger att skriva upp så då blir det ännu mer bristfälligt. Nu har jag bestämt mig för att jag ska pröva en annan metod där jag dokumenterar inte per bädd utan per gröda.

Jag kan se i mitt kassasystem iZettle hur många kilo eller antal jag sålt av varje gröda. Däremot blir det problem med det jag lägger i kassarna för det registreras i iZettle som grönsakskasse och inte gröda för gröda. Så nu har jag skapat en fil i mitt gigantiska dokument med alla grödor och alla veckor så jag där kan skriva ner vad jag lagt i kassarna. Det borde innebära att jag får en uppfattning om ungefär hur varje gröda har gått. Det blir inte exakt men det blir åtminstone närmare sanningen än den dokumentation som jag hittills prövat och inte orkar ro i land.

Vi försöker leva efter devisen ”Har vi inte kul så gör vi det på fel sätt” och dokumentation bädd för bädd har i tre år bara varit ett dåligt samvete och inte kul alls.

Mest jobb har jag i år fått lägga på växthusplaneringen för vårt tunnelväxthus. Jag vill ha in både vintergrödor, sena höstgrödor, tidiga vårgrödor, tomater och gröngödsling. Det är ett pussel där jag dessutom har mycket begränsad erfarenhet. Här har Jonas Ringqvists bok Säsongsförlängning kommit väl till pass.

Den är nu bra mycket mer tummad och läst än tidigare. Jonas har lång erfarenhet och är mycket duktig på att odla, dokumentera och förmedla. Vill du bli bättre på att utnyttja ditt växthus är det här ett givet hjälpmedel. Det som förvånar mig själv en hel del är hur mycket jag använder Odla till försäljning del 2 – våra bästa grönsaker. Den har jag själv varit med och skrivit men att odla en så här stor bredd av grönsaker gör att man har stort behov av en uppslagsbok. Jag blir ofta tveksam kring detaljer och behöver gå tillbaka och kolla igen och igen. Även här gäller det mest de grönsaker jag ännu inte odlat i så många år som gurka och tomat. Känner du att du behöver hjälp i din odlingsplanering så finns böckerna att beställa här. Det spelar inte någon roll om du odlar till försäljning eller satsar på självförsörjning du kan ha nytta av informationen i båda fallen.

I dokumentet finns också en flik för fröbeställning. Där skriver jag in hur många bäddar av varje gröda jag behöver frö till. Sedan tidigare har jag matat in alla grödor, hur många fröer det går åt till mina 16-meters bäddar, formler för att räkna ut hur många fröer jag behöver och hur många som ska beställas. Det enda jag ändrar i denna flik år från år är kolumnen för hur många fröer jag har kvar.

Sedan finns det en flik för information om varje gröda. Där står näringsbehov, avstånd m.m.

Eftersom jag anser att vi behöver fler grönsaksproducenter i Sverige så delar jag med mig av min såplanering, inte i form av ett pdf- dokument, utan som en excel-fil. Det går alltså alldeles utmärkt att ladda ner hela filen och sedan använda det som passar dig.

Tänk på att jag odlar i zon 3 så du behöver anpassa dina odlingsaktiviteter efter din odlingszon.

Vilken odlingszon du har hittar du här på Riksförbundet Svensk Trädgårds zoomningsbara zonkarta.

Jag anlände till den lilla stugan i Tylösand i lördags och satte igång i söndags. Idag är det fredag och nu är det ”klart”. Det tar tid men jobbet underlättas av att jag kan stänga in mig och göra detta koncentrerat under några dagar utan stress, med mycket reflektionstid, tid för inläsning och tid för god mat, promenader, joggingturer och besök på gymmet.

Biokolstankar i november

Vi har skrivit om biokol förr. Vi har prövat att göra biokol. Dels i en kakburk i pannan men det blir väldigt lite biokol i en kakburk som dessutom går sönder efter några gånger.

Vi har också prövat att göra biokol i ett öppet badkar och det fungerade bättre men det var mycket som inte blev förbränt och vi hade inte tid att följa upp projektet.

När jag var på Koster senast fick jag se en annan biokolsmodell i form av en kon med tappkran i botten. Den lär fungera bra.

Nu är säsongen slut och jag har tagit mig ner till stugan i Tylösand på min årliga retreat. Då kommer tankar på allt möjligt. Nu ska jag tänka tankar klara och göra såplanering i lugn och ro samt läsa böcker, gå promenader och börja träna upp konditionen inför vintern. Det är ett stort privilegium att ha den här möjligheten. (Tack svärmor Ingrid för att du spenderade din första sommarlön på att köpa stugan!)

Idag har jag suttit med såplaneringen hela dagen men efter många timmar vill man göra något annat så då läste jag FOBO:s lilla skrift Svart jord – Terra preta skriven av Karin Jansson. Texten från skriften finns även på nätet.

Där kan man bland annat läsa att träkol i jorden ger följande fördelar:

  • Förbättrad tillväxt
  • Minskade utsläpp av metan
  • Minskade utsläpp av kväveoxid
  • Minskat behov av gödning (10%)
  • Minskat läckage av näring
  • Kolet lagras under lång tid
  • Minskar försurning i jorden
  • Minskad risk för att aluminium löser sig
  • Förbättrad jordstruktur genom fler jordaggregat
  • Förbättrad vattenhållning
  • Ökad mängd lättillgängligt kalcium, magnesium, fosfor och kalium
  • Ökad mikrobiell andning
  • Ökad mängd mikroorganismer
  • Stimulerar kvävefixering hos baljväxter
  • Ökning av mykorrhiza
  • Ökad katjonbyteskapacitet

För att få alla fördelar krävs minst fem kilo träkol per kvadratmeter men redan ett kilo kol ger betydande förbättringar. Källa: http://terrapreta.bioenergylists.org/

Fem kilo träkol per kvadratmeter i min odling ger 86 bäddar a 12 kvadratmeter = 1032 kvadratmeter gånger fem kilo = 5160 kilo träkol!!! Målet får nog istället bli det lägre värdet på ett kilo kol per kvadratmeter vilket gör att jag behöver komma över 1032 kilo biokol… Det kanske inte blir gjort på en säsong utan får ses mer långsiktigt.

Jag blir sugen på att göra experiment men vet att när säsongen väl är igång så är det svårt att få tid. Jag skulle vilja välja ut några grödor där jag odlar fler än en bädd och ladda den ena med biokol och se om det blir skillnad. Några saker jag i så fall behöver fundera vidare på är:

  1. Vad ska jag ladda kolet med? Ska man använda biokol i odlingen så är det viktigt att tänka på att kolet i början drar till sig näring så växterna får mindre att tillgå om du inte först laddar biokolen med t.ex. gödselvatten – men då är det svårt att veta om det är gödselvattnet eller kolet som ger eventuellt större skördar.
  2. Var får jag tag i biokol? Jag inser att våra kakburksexperiment från förra inlägget om biokol inte är gångbart.

Jag har skrivit ett mail till en lokal hembygdsförening som gör en kolmila varje år och frågat om man kan köpa av dem och det verkar som om jag får positiv respons. I så fall så kanske jag snabbare kan nå upp i den kvantitet jag vill. Löser inte det sig så får jag i vinter tända ett par badkar så jag har biokol till våren eller pröva den metod som Rotad i Vånga förespråkar. Jag måste undersöka detta närmare.

Wae Nelson är en biokolsfantast som berättar om alla fördelar i sitt TedX talk.

När man ska tillverka biokol krävs en syrefattig process som kallas pyrolys. För att något ska brinna krävs syre och när trä brinner bildas aska. Om trä upphettas utan tillgång till syre förkolnar det och istället för aska får du biokol. I häftet beskrivs en biokolstillverkningsprocess som Folke Günter har använt sig av. Folke var en svensk biokolsfantast som vi träffade första gången på vår Permakulturkurs på Ankhult 2012. Han gör biokol en en stor tunna som han vänder upp och ner i en ännu större tunna. Den inre tunnan fylls med trävaror, pinnar, spån och sedan eldar man i den yttre tunnan. Fördelen med den här processen är att rökgaserna som bildas i den inre tunnan kommer ut i elden i den yttre tunnan och förbränns där. Det ger också möjlighet att skapa mer biokol än kakburksmodellen.

Biokol ska ge speciellt stor effekt på mullfattiga jordar då egenskaperna motsvarar mullens. I Kenya har SLU gjort experiment med biokol i majsodlingen. Försöken visar att skörden kan fördubblas. I jordar med mycket kol har man sett höga innehåll av mykorrhiza och svampar.

Terra Preta eller den svarta jorden beskriver de jordar man funnit i Amazonas med 1-2 meter djupa jordlager med stort kolinnehåll. De har visat sig vara självgenererande och bygger upp sig själva med cirka en centimeter per år.

Jag har mullfattiga, sura, näringsfattiga jordar även om de är bra mycket bättre på många sätt nu än när jag började för åtta säsonger sedan. Då var det mycket ont om mask men nu är jorden full av liv. Som odlare vill du dock alltid bli bättre och på alla möjliga sätt bidra till tjockare jordlager och rikare mikroliv.

Jag kommer i alla fall att använda biokol i mina framtida komposter. Ett bra sätt att hindra näringsämnen från att läcka ut från komposterna är att lägga ett lager biokol i botten på komposten. Den kommer att suga åt sig mycket av det som vill läcka ut.

Är det någon där ute som jobbar medvetet med biokol? Dela gärna med er av era erfarenheter i så fall.

Fågeldrake

Fåglar gillar majs så när majsen börjar mogna kommer småfåglar och hackar i toppen av majskolvarna. Det kan bli många majskolvar som inte går att sälja och det är ju tråkigt.

I år har vi testat en billig fågelskrämma från Rusta. Den kostar etthundra kronor men trots priset så höll den hela den viktiga tiden, det vill säga sensommaren. Snöret gick visserligen av en gång men det var bara att knyta ihop igen.

Vi vill inte skrämma bort några fåglar under första halvan av sommaren. De behövs för att hålla nere antalet bladlöss, larver och annat som vill äta på grödorna. Så vi behövde komma på ett enkelt sätt att montera upp draken och att ta ner den. Det blev en bit träregel med ett lodrätt borrat hål.

Spöt som gör så att draken flyger bra har ett handtag som är långt nog för att slinka ner i hålet och inte trilla ur.

Visserligen fick vi fågelskador på majsen även i år kanske framför allt för att fågelskrämman kom upp för sent men det kunde varit värre. Fågelskrämman är nerplockad och bör kunna tjänstgöra i alla fall en säsong till. Den är påtagligt billig i konstruktionen men har fungerat hittills, inklusive en kraschlandning!

Sichuanpeppar

Nu har vi skördat årets sichuanpeppar. En bricka full som nu ska torka.

Vi planterade vår buske 2015, de två första vintrarna frös den ner och såg ganska död ut men nu klarar den vintrarna bra. Den blir större för varje år och ger också större och större skörd. Just nu är det en två meter hög buske med många stammar men den kan bli stor.

Sichuanpepparn kommer från Sichuan-provinsen i sydvästra Kina och kan bli upp till 5 meter hög. I Kina används framför allt skalet runt de små bären som krydda. De små kärnorna bör rensas bort då det annars känns som man fått grus i maten. Sichuanpeppar ingår i den kinesiska kryddblandningen fem kryddor.

I Japan använder man mest de färska bladen som är mildare och har en mer uttalad citrussmak än bären. Dessa används för att smaksätta grönsaker, soppor och nudelrätter. Om man tar ett blad och gnuggar det mellan fingrarna så luktar det otroligt gott.

Sichuanpeppar tillhör släktet Zanthoxylum och finns i flera varianter. Kinesiskt pepparträd Zanthoxylum simulans och Japanskt pepparträd Zanthoxylum piperitum och det finns även en härdigare amerikansk variant Zanthoxylum americanum. Växten tillhör vinrutexäxter och är närmast släkt med citrusfrukter som apelsin och citron. Det är alltså inte alls släkt med peppar.

Det går att ta sticklingar på sichuanpeppar men det är inte helt enkelt. Vi har prövat utan att lyckas. Lättare är att föröka genom att så frön som först får stratifieras över vintern. Det har vi ännu inte prövat men vi ska testa med några i år.

Sichuanpeppar finns att beställa hos Plantido och Cramers. Plantido har även den japanska och amerikanska varianten.

Vi är väldigt förtjusta i vår sichuanpepparbuske och tycker mycket om smaken. När man får in den i munnen smakar den mycket. Först känner man en citrussmak, sedan ökar salivavsöndringen och till sist blir munnen lite bedövad. Inte oangenämt utan en kvillrande känsla. Ibland känns det som att det kommer en droppe väldoftande bensin på tungan.

Innan vi köpte vår gård var vi på en halvårslång tågluff i Asien och spenderade en hel del tid i sichuanprovinsen. Där användes frukten i många maträtter, ibland utan måtta. Då blir det inte längre angenämt för oss som inte är vana, vi fick skrapa bort kornen från vår mat.

Vår buske är den kinesiska varianten men vi är sugna även på en japansk.

Handledningsträff

Idag har jag haft mina adepter på säsongssummeringsbesök här på Östäng. Nicklas, Malin, Valera och Vasilika var på besök. Jag handleder dem inom ett projekt som Hushållningssällskapet leder. Ett bra projekt med ett mycket fritt upplägg som gör att jag och mina adepter lägger upp det hela som vi vill utefter hur det passar oss. Vi som är handledare inom projektet har 2-4 adepter var och upplägget i de olika grupperna skiljer sig mycket åt.

I vår grupp började vi med en träff här på Östäng. Sedan har gruppen hållit ihop och vi har träffats hemma hos var och en. Även om det är jag som ska vara handledare så har gruppen utvecklats så att vi allihop har nytta av varandra.

Utöver träffarna hemma hos deltagarna kommunicerar vi i en chattgrupp på facebook och ibland även via videomöte.

Idag stod säsongssummering på programmet. Vi började med kaffe för vissa hade åkt långt sedan gick vi laget runt och var och en fick berätta om vad som fungerat bra den gångna säsongen men också lyfta det som inte fungerat.

Sedan gick vi en sväng på gården och tittade på olika utrymmen och på odlingen.

Även om de allihop har varit här förut så är det en annan säsong nu och de har också andra ögon att titta med eftersom erfarenheten är så mycket större än sist.

Det är ett kul projekt att vara med i. Jag lär mig mycket och blir sporrad dels att ta reda på mer varför saker fungerar eller inte fungerar men också till att pröva nya saker. Det är också väldigt roligt att följa andra odlares verksamhet och utveckling på lite närmare håll än annars. Bra initiativ av hushållningssällskapet!

Årets Trädgårdsbok

I dag har vi fått reda på att vår bokserie ”Odla till försäljning” har blivit nominerad till Årets Trädgårdsbok av Stockholms Gartnersällskap. Det är stort!

Det är 13 böcker som är nominerade och de återfinns alla på föreningens hemsida. Alla böckerna handlar om odling och trädgård på något sätt men det är en väldig bredd. Det känns fint bara att någon har läst och tyckt så pass mycket om våra böcker så att de hamnat på listan bland de andra nominerade. Men det som gör mig gladast är formuleringen i nomineringen:

Med ett lättsamt språk tar de tre böckerna Odla till försäljning läsaren igenom en stor mängd grundläggande odlingsfakta och bjuder generöst på erfarenheter och knep för en förenklad odlarvardag. Det är skolböcker som fyller sitt pedagogiska syfte genom att ledigt balansera mellan torr odlingsprecision och uppsluppen uppmuntran till avsteg från densamma. Alla som vill starta småbruk eller bli bättre på självförsörjning – vildhjärnor eller receptföljare – har i Odla till försäljning en trygg och trevlig mentor.”

Visst är det väldigt fint skrivet? Vår målgrupp för böckerna är de som vill odla till försäljning och boken används nog mest som kurslitteratur på olika odlingsutbildningar. Vi vet också att många av våra kollegor har köpt böckerna. Men böckerna är nog ännu inte lika kända i kretsarna bland självhushållare och människor som helt enkelt har ett brinnande intresse för att odla grönsaker. Alla de skulle kunna ha nytta av böckerna men kanske skrämmer titeln?

Sedan 2014 satsar Gartnersällskapet på att presentera all tillgänglig utgivning av trädgårdstitlar för allmänheten på vårens mässa Nordiska Trädgårdar i Stockholm. Det är imponerande. Jag vet att jag har varit i en sådan monter när jag för flera år sedan var i Stockholm på trädgårdsmässan. Jag minns inte att det var Stockholms Gartnersällskap, men jag minns upplevelsen. Listan på böcker jag villhövde blev lång.

Stockholms Gartnersällskap är en förening som bildades 1848 av några trädgårdsmästare för att:” Utveckla sina idéer och framställa resultaten av sina rön.

Från början var alla medlemmar trädgårdsmästare men idag kan alla som är yrkesutövare och studerande inom park-och trädgårdsområdet eller en person som verkar för den gröna sektorn välkomna att bli medlem.

2003 instiftades utmärkelsen Årets Trädgårdsbok, för att främja trädgårdsböcker av god kvalité. Förlag och författare skickar själva in de böcker de vill ha med för bedömning och sedan är det en fackmannajury som bedömer alla inskickade böcker enligt följande kriterier:

”Inkomna böcker värderas efter målgrupp och relevans, allmänna intryck, saklighet och överskådlighet som källhänvisningar och litteraturförteckning. Även pedagogik och förmåga att väcka lust och nyfikenhet värderas. Stil och tonalitet bedöms, liksom allmängiltighet eller personlig skildring. Språkhantering och estetik granskas, såsom kvalitén på illustrationer, layout, tryck och fotografi. Slutligen bedöms även bokens livslängd som “annuell eller perenn”.”

Från början skedde valet av Årets Trädgårdsbok genom en omröstning på Nordiska trädgårdsmässan men sedan 2013 så är det en jury som utser vinnarna som har blivit:

  • 2013 Jord – Funderingar kring grunden för vår tillvaro, Håkan Wallander
  • 2014 Arkitektens trädgård, Kenneth Kauppi 
  • 2015 Så ett frö, Annelie Johansson
  • 2016 Träd i urbana landskap och Stadsträdslexikon, Henrik Sjöman och Johan Slagstedt
  • 2017 I trädgården hörs andra ekon, Göran Greider
  • 2018 Skogsträdgården: Odla ätbart överallt, Philipp Weiss och Annevi Sjöberg
  • 2019 Bin och människor: Om bin och biskötare i religion revolution och evolution samt många andra bisaker av Lotte Möller
  • 2020 Ormbunkar, Anton Sundin

Den enda bok av ovanstående som vi har själva är Skogsträdgården men den tycker vi väldigt mycket om. Nu har Philipp Weiss blivit nominerad ännu en gång med Nötodlarens handbok och den har vi faktiskt också. Det blir spännande att se vilken bok som vinner vilket tillkännages den 12 oktober. Själv tippar jag på att Phillip återigen kammar hem det!

Löktorkning påbörjad och veden inburen

Idag kom åska och regn efter många dagars solsken. Det innebar att vi gjorde ett sista ryck med att fylla vedförrådet med torkad ved och att vi startade igång löktorken.

Målet är att ha ved för två år men nu har vi nog ved så det räcker för tre eller åtminstone två och ett halvt.

Vårt vedhus rymmer många kubik och när dagen var över var det staplat upp till taket ända fram till dörren. Ändå ligger många staplar kvar utomhus och all ved är inte ens uppkapad och kluven.

Våra wwoofare och Jonas ansvarade för veden och jag och vår praktikant för löken.

Vi lossade löken för flera dagar sedan och den låg först i bäddarna men sedan behövde vi vattna och ville undvika att vattenspridarna skulle stänka vatten på löken som stod på tork så vi flyttade in den i backar till gårdsplanen. Där har vi idag packat den i säckar. Vi har märkt varje säck med vilken löksort som finns i säcken då vi vill ha lite koll på vilka lökar som klarar sig bäst i lager i vinter. Vi hade lite för mycket lök som ruttnade förra året.

Därför var vi i år också väldigt noga med att sortera ut lök som redan visade tecken på att ruttna. Vet inte om det är att betrakta som mycket eller lite men en bottenskyla rutten lök av innehållet i säckarna på bilden ovan.

Löken har ruttnat vid roten och jag har inte någon aning om vad det beror på.

Mycket av blasten är fortfarande grön även om årets skörd är mycket torrare än förra årets. Då hade vi sån otur med vädret så vi fick lägga in helt grön lök i torken. Vi staplar säckarna omlott så luften ska tvingas upp genom lökarna och inte hitta en enkel väg. Nu kommer temperaturen att öka i löklagret och målet är att få upp värmen i löken för att få den lagringsduglig.

Vi är extremt nöjda med årets skörd. Det finns fler lökar som ser ut som den till vänster än den till höger. Många har en diameter på sju centimeter och så stora lökar har vi aldrig tidigare fått. Någon enstaka stor lök men inte så här, så de flesta håller en stor storlek. Frågan är vad den goda skörden beror på. Det behöver vi fundera mer på.

Lökskörd

Idag har jag och vår wwoofare Katarina lossat all lagringslök. Det ska bli torkväder några dagar så det känns bra att kunna lossa löken så att den får torka en del innan den åker in i löktorken. Vi har haft otur med torkväder vid lökskörden i några år nu så det känns bra att det äntligen är bra väder.

Vi är dessutom väldigt nöjda med löken i år. Lagringslöken sätts med sju centimeters mellanrum och på många ställen så fyller löken ut hela mellanrummet vilket ger lökar som är sju centimeter i diameter. Så stora lökar har jag inte haft förut.

Alla är naturligtvis inte så stora men de stora lökarna är definitivt inte något undantag. Detta gäller den gula löken. Den röda är svårare att få bra storlek på. Vad det beror på vet vi inte.

Vi har varit lite osäkra på hur stor lökskörd vi skulle få eftersom vi är så sparsamma med gödslingen. Löken har inte fått någon stallgödsel i år och förra året växte det gurkväxter på platsen och de fick inte heller något stallgödsel. Året innan odlade vi kål i bädden och det är där vi lägger den stallgödsel vi sprider. Gurkorna fick lite extra nässelvatten vid behov men annars inget tillskott.

Vi har varit noga med vattning i år och tror att löken mår bra av att få ordentligt med vatten i början av tillväxten. En gång har vi också vattnat med nässelvatten.

Nu ska löken ligga till sig några dagar innan vi packar den i nätkassar som läggs in i löktorken för att sluttorkas. Det blir också vårt löklager så där kommer löken att fortsätta att ligga så länge vi har lök kvar att sälja.

Vi hittade enstaka ruttna lökar och det vet vi inte heller vad det beror på. De ska dock inte med in i löktorken. När löken torkat här ett tag kommer vi att så in gröngödsling som sedan får vara fram tills den fryser ner och bildar ett täcke över vintern. Till våren kommer här att växa morot och betor.

Artikel i AT

För någon vecka sedan var Emelie Skoog från Alingsås Tidning på besök. Hon kontaktade oss för att göra ett reportage om de allt dyrare matpriserna. Det är inte första gången vi är med i AT men den här gången skulle artikeln inte handla om vår odling utan om hur vi som odlare såg på de stigande matpriserna. Reportern tog god tid på sig och lyssnade verkligen på vad jag sa. Och det blev ett helt uppslag!

Det skrivs mycket om att allt blir dyrare. Matpriser, huspriser, energipriser och räntekostnader går upp. I tidningsrapporteringar används ofta ord som skenar eller rusar och man tävlar om att göra reportage om hur dyrt allt blivit. ”Så dyr blir midsommarmaten” var rubriken i någon tidning samtidigt som midsommarens viktigaste mat, färskpotatisen, kostade en krona kilot i affären.

När jag blev intervjuad av reportern försökte jag sätta dagens matpriser i lite perspektiv. Även om priserna gått upp en del den senaste tiden så betalar vi ändå mindre för maten idag än vad vi gjort genom nästan hela historien. Vi svenskar lägger inte mer än 12 % av våra pengar på mat och av dessa 12 % går nästan 40% till godis, läsk och snacks. Samtidigt får skriverierna om de skenande matpriserna människor att hålla i plånboken vilket gör att många väljer billigare alternativ.

Som jag ser det så är det en farlig utveckling. Just nu borde vi alla slå oss vinn om att köpa närproducerade livsmedel för att hålla igång matproduktionen i landet. Det lär vi komma att behöva när Ukraina inte kan exportera, när många sådder inte blev gjorda i våras och när Po-deltat i Italien upplever den värsta torkan på 70 år vilket beräknas minska skördarna med 30 %.

Detta försökte jag få fram till journalisten som kanske hade tänkt sig en något annorlunda vinkel innan intervjun. Jag tycker dock att hon gjorde ett bra jobb även om jag inte är speciellt nöjd med rubriksättningen – ”Dyrare mat ingen match – sårbarheten ett större problem”. Vadå match? För en ensamstående med barn kan dyrare mat vara en katastrof – även om den fortfarande är billigare än vad den var under 1900-talet.

« Äldre inlägg

© 2022 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑