Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: odling (sida 1 av 17)

Utflyttarkurs

I helgen har vi haft vår första egna kurs. Efter fem säsonger på gården känner vi att vi har lärt oss massor och har en del att dela med oss av. Därför gick vi ut med en bred kurs som innehöll lite av varje när det gäller vad man ska tänka på om man vill lämna staden och skaffa gård.

Det är svårt att nå ut med information så vi fick inte riktigt så många anmälda som vi hade förväntat oss. Dessutom fick vi fyra avbokningar vilket gjorde att vi bara hade fem deltagare. Så här i efterhand så var det bra. Vi har än så länge inte någon bra kurslokal och vädret var visserligen vackert men väldigt kallt. Första dagen åt vi på verandan men till kvällen insåg vi att vi behövde flytta inomhus och det fungerade att klämma in alla i vårt kök eftersom vi var så pass få.

Några av deltagarna anlände redan fredag kväll och installerade sig i wwoofhuset och i wwoofvagnen.

Lördag morgon klockan 09.00 inledde vi med fika och presentation av deltagarna. Det är roligt med kurser och träffar inom det här området för det är spännande människor som söker sig till dem. Människor med drömmar och idéer som vill utmana sig själva och göra något annat av sina liv.

Därefter presenterade vi oss och gav en bakgrund till varför vi gör det vi gör. Alltifrån ett telefonsamtal 2005 som fick oss intresserade av peak-oil och gjorde att Jonas startade www.energikris.nu och förändrade vårt liv via mötet med omställningsrörelsen 2009, försäljning av radhus och halvårslång tågluff i Asien 2012 och grundkurs i permakultur 2012 till gårdsköp 2014.

Sedan visade vi gården och berättade om med- och motgångar under våra år hittills. Läckande tak, trasiga fönster, kollapsande väggar, ruttna bjälkar och annat charmigt som man ofta stöter på när man köper en gård men också hur vi år från år lärt oss att hantera hö, sortera får och hantera de problem vi mött.

Vi var nere i förodlingskammaren och diskuterade pluggbrätten och belysning men också om hur snabbt man växer ur utrymmen som man från början tycker är väl tilltagna.

Vi tittade på verktyg, maskiner och djurutrymmen och avslutade i bigården innan en lunch på en kall veranda.

Efter lunch arbetade vi i skogsträdgården med att skörda vallört och täcka runt träden.

Deltagarna fick smaka på blåbär och sichuanpeppar och vi diskuterade mikroklimat och odlingszoner.

Sedan delade vi plantor och planterade på vårt nygrävda avlopp.

Vi diskuterade snigelbekämpning och välte en ensilagebal för att diskutera mördarsnigelägg.

Vi fortsatte i odlingen och pratade bredgrep, vikten av att täcka jorden, såmaskin, lökdippler, flammaggregat med mera.

Efter en välförtjänt fika hade Jonas en genomgång av vad man ska tänka på när man väljer sin plats på jorden. Kartor som går att hitta på nätet med jordarter, fornlämningar, höjdkurvor, växtzoner med mera gicks igenom. Hustyper och riskkonstruktioner, isolering, virkesdimensioner, skruvar, uppvärmning, solpaneler och annat diskuterades.

Sedan fick de som ville bada bastu och andra via innan vi träffades i köket för en gemensam middag och vidare diskussioner tills deltagarna ville gå och lägga sig.

Vi vaknade till en kylig morgon. Vackert klart väder men väldigt kallt. En av deltagarna, Gabriella, var uppe extra tidigt och fotograferade. Hon tyckte att ankorna gjorde sig bra i det frostiga gräset.

Morgonen inleddes med att vi hand om djuren och gick igenom varför vi skaffat de djur vi har samt för och nackdelar med dem.

Vi diskuterade hur våra hönshus har utvecklats från vårt hästsläp, till första husvagnen och till den sista som vi är mycket nöjda med.

Vi pratade får, lamningar, baggar och varför vi inte har fler får än vi har trots att vi från början siktade på 30 tackor.

Fåren är inhämtade från stora betet eftersom vi ska sortera dem inför slakten. Gabriellafoto igen.

Klockan nio var det dags för en genomgång av permakultur och hur det har påverkat hur vi tänker och hur vi planerar vårt liv på gården. Vi pratade kopplingar, kretslopp, zoner, sektorsanalys och ekologi. Därefter visade vi vårt mobila musteri och diskuterade vikten av att skaffa sig ett nätverk vilket vi gjort i och med vårt gårdssamverkansprojekt.

Sedan tog vi en lång fika med frågestund innan vi gick ut och diskuterade stängsel. Vi började med för och nackdelar med alloxnät och vad man ska tänka på om man väljer den typen av nät. Vi pratade snigelstaket och snigelbekämpning. Därefter blev det en djupdykning i elaggregat, jordning och tråddragning innan lunch. Efter lunch gick vi upp i skogen och klöv en ekstock och pratade mer stängsel.

Resten av eftermiddagen försökte vi svara upp mot det deltagarna ville ha mer av vilket visade sig vara huskonstruktioner och vad man ska titta efter när man åker på visning. Vi surfade på billiga hus på hemnet för att hitta risker och saker att tänka på och sedan gick vi igenom en del litteratur och svarade på frågor innan det var dags för utvärdering, avslut och hemfärd. Tack alla deltagare för att ni kom. Vi har haft trevligt!

Tack Gabriella för dina fina bilder!

Grönsakssäsongen

Den börjar lida mot sitt slut. Vi har bara två veckor kvar av Nolbygårds Matmarknad och det ska bli skönt med lite lugnare tempo. Vi kommer fortfarande att ha en del grönsaker kvar i oktober och framåt men de kommer vi att sälja via REKO-ring och på vissa höst- och julmarknader. Lök, squash, grönkål och brysselkål t.ex. kommer vi att ha kvar länge än liksom jordärtskockor.

Vi skulle haft klart vårt nya kylrum inför säsongen och väggar och tak var också på plats men det har krånglat en del med kylaggregatet så vi räknar inte med kylrum förrän nästa år. Det har ställt till det en del men inte så mycket som vi först trodde. Planen var att vi skulle använda det för att lagra grönsaker i för att förlänga säsongen men vi har sålt så pass bra så att vi inte kommer att ha så mycket grönsaker kvar att lagra när de måste ur jorden. En del kommer vi att ha i jordkällaren och resten får vi helt enkelt försöka sälja innan det blir frost.

Säsongen har varit bra. Riktigt bra!

Tomater odlar vi inte till försäljning eftersom vi bara har sju kvadratmeter växthus men vi har äntligen fått ordning på tomatodlandet så nu är vi riktigt sugna på att skaffa ett större växthus. Oftast har vi annars sått tomaterna för tidigt och fått rangliga plantor men nu har varje planta blivit fin och gett stor skörd.

Slanggurkorna i vårt lilla växthus har också blivit bra. Vi borde förmodligen ha gallrat en del sidoskott men det får vi göra nästa år. Är inte riktigt nöjd med sorten Tanja eftersom skalet är så hårt men om man skalar dem så är de väldigt goda. Annars äter vi våra västeråsgurkor på friland istället för vanlig gurka. De är minst lika goda. Västeråsgurka har gått åt i år. Det känns som om det är fler och fler människor som vill ta tillvara och lägga in grönsaker.

Det ni ser på den här bilden är ett hav av zucchini, vintersquash och gurka. Egentligen är det fyra separata bäddar men det går inte att se gångarna för alla blad. Innan vi skördar det mesta här så kommer bladen att vissna ner så det blir lättare att hitta. Zucchini har vi skördat två gånger i veckan vilket gör att vi har sluppit monsterzucchini fram tills förra veckan då två zucchini missats under tisdagsskörden.

Vi har bara en bädd zucchini och det räcker gott. I den får det plats 16 plantor vilket gör att vi i år för första gången i vårt odlarliv har haft lagom. Tidigare har det alltid blivit för många zucchini så hönor, får och grisar har fått hjälpa till. I år har de bara fått några enstaka som blivit dåliga innan skörd.

Det vi är minst nöjda med är morötterna. I år igen! Det tar nog några år till innan vi blir riktiga kompisar. I år är de sådda med såmaskin vilket gör dem lite mer uthärdliga. Det är extremt tidsödande att så morötter för hand. Problemet är bara att vi har sniglar som gillar morötter så vi har sått varje bädd två gånger med såmaskin och sedan sått i för hand en tredje gång för att få någorlunda tätt med morötter. Vi har bredgrepat bäddarna och jorden verkar lucker men ändå får vi extremt många morötter som är delade i flera rötter. Det är också problem så fort man har nät över något. Det gör att man obönhörligt kommer efter med ogräsrensandet. I alla andra bäddar ser man ogräset och griper in innan det blivit för stort men i en täckt bädd är det svårt att få det gjort eftersom man måste täcka av först och även om det egentligen inte är jobbigt så blir det inte gjort.

Eftersom det är olika ålder på morötterna i samma bädd så är det också problem med att veta när man ska skörda vilket innebär att vi har många, många som spruckit. Vi borde förmodligen skördat klart den bädden tidigare. Våra baggar blir dock glada…

Sallad som jag svor över förra året har gått galant i år ända fram till nu. Vi har sått varannan vecka i lagom mängd och den har varit lätt att sälja. Nu på slutet missade vi att så så vi kommer inte att ha sallat så länge som vi kunde haft. Nästa år ska vi fortsätt att så långt in på hösten och använda oss av fiberduk för att förlänga säsongen.

Isbergssallat har vi haft under stora delar av säsongen. Vi ska så lite mindre av den nästa år men kunderna är nöjda. En kund berättade häromdagen att hon hade haft ett av våra isbergssallatshuvuden i en hel månad. Hon hade tagit blad för blad och förvarat den i kylen och den var inte det mista dålig efter fyra veckor när hon åt upp det sista av huvudet.

Mest skillnad är det nog på majsen. Vi har aldrig lyckats med majs förut men här står den ståtlig och väntar på att bli skördad.

Den är såååå god. Den är dessutom lättsåld. Nästa år blir det nog två bäddar majs.

Bönor är en annan gröda som gått bra i år. Vi skördar två gånger i veckan och har lyckats plantera bönor så vi har haft en utsträckt säsong.

Nu är buskbönorna slut för säsongen men störbönorna ger fortfarande skörd.

Vi har gjort en permanent jordärtskocksbädd. Vi vet att de bör ingå i växtföljden och att det inte är bra att ha dem på samma ställe men det tänker vi strunta i. De gör ett bra jobb som vindskydd. Vi tänker skörda av dem allihop och bättra på jorden med rejält med bokashi och kompost för att sedan återplantera de bästa knölarna. Anledningen till att vi inte vill flytta dem är att man aldrig lyckas få upp alla knölar så det blir alltid ett ogräsproblem.

Mangold har vi bara en halv bädd av i år och det är nog lagom. Det är en tacksam grönsak. Den täcker ut bra så det blir lite ogräs och ger hela tiden ny skörd hur mycket man än skördar. I år har vi dessutom haft väldigt lite problem med blomning. En halv bädd får det bli nästa år igen. Bortom mangolden är det två bäddar palsternacka. Det har varit för mycket. Nästa år får det kanske ändå bli två bäddar. En av sorterna är lagringsduglig och hade vi haft ett kylrum så hade det kanske varit lagom. Nu vet jag inte riktigt vad vi ska göra med alla. Vilka djur gillar att äta palsternacka?

Persilja har vi både blad och krus. Fina plantor som vi skördar om och om igen. Lagom mycket så där blir det likadant nästa år. Vi har även odlat koriander som vi sått varannan vecka. Vi räknade dock inte med den långsamma tillväxten så här i slutet av säsongen så nu har några kunder blivit besvikna för det har varit glapp i leveranserna. Dill har vi sått på var sin sida om sockerärtorna. Dill luktar otroligt gott och har varit mer lättsåld än vad vi räknade med. Vi har haft flera kunder som har velat köpa flera kilo för att ha och frysa in för vintern.

Spenatodlingen är också något vi är nöjda med. Vi sådde spenat tidigt i våras och slutskördade den innan den gick i blom. Sedan sådde vi rödbetor i den bädden. Strax innan vårspenaten tog slut började den Nyzeeländska spenaten ge skörd.

Nu har vi två bäddar med spenat på gång. En i en nygrävd bädd som till våren ska bli hallonland och den på bilden som är sådd i en bädd där det tidigare växte rödbetor.

Kålskiftet har varit täckt med 7.20 meter breda nät. Vi har varit noga med täckningen och har inte haft ett enda angrepp. All kål har inte gått bra eftersom vi har stora problem med jordloppor. Vi kommer nog att strunta i savoykål och pak choi nästa år och istället odla mer spetskål, vitkål, rödkål och broccoli.

Vårt största broccolihuvud har vägt över 9 hekto. Broccoli är nog den gröda där flest kunder känner skillnad i smaken på vår broccoli och broccoli köpt i affären.

Försäljningen har också gått bra. Vi har en väl fungerande REKO-ring som under grönsakssäsongen har utlämning varje vecka. Där har vi i huvudsak sålt grönsakskassar där vi väljer ut de grönsaker som ser bäst ut för dagen och som vi har i tillräcklig omfattning. Vi är noga med att skicka med tips på vad kunderna kan göra med innehållet i kassen vilket gör att många har börjat köpa en kasse vid varje utlämning för att de tycker att de lär sig hur man kan använda lite mer ovanliga grönsaker och äta efter säsong.

På fredagarna har vi öppet i vår gårdsbutik. Helst hade vi sålt alla grönsaker där men kundunderlaget är inte så stort. Vi märker dock att fler och fler hittar till oss och det är trevligt att ge folk möjlighet att komma och besöka oss på gården. Det blir också ett sätt att vara öppna med vad vi gör. Vi är ju inte certifierade men eftersom vi bara säljer direkt till kund så ser vi inte det som något problem. Då känns det också bra att alla är välkomna ut till oss för att se vår gård.

I år har vi också inlett ett samarbete med Vikaryds köttbod så varje fredag står Jonas i gårdsbutiken samtidigt som jag är på Vikaryd med vår ”delivery truck”. Hade vi inte haft den så hade vi inte hunnit med en sådan försäljning då det tar för lång tid att packa upp tält, bord och alla grönsaker för att ha öppet i några timmar.

Vår huvudsakliga försäljning sker dock på Nolbygårds Matmarknad. Där står vi varje lördag 10-14 oavsett väderlek från lördagen efter midsommar tills september månad är slut. Där har vi många stammisar som kommer varje vecka och som inte handlar grönsaker någon annan stans än hos oss. Det känns fint!

Studiebesök från Holma folkhögskola

De var här förra året och valde att komma tillbaka med nästa årskull. Ett längre besök för att vi skulle hinna mer det här året. Vid elva dök de upp och vi började en allmän genomgång om varför vi skaffat gård och vad vi sysslar med här. Därefter åt vi lunch gemensamt med våra fyra wwoofare.

De som besökte oss idag kommer från kursen Mat ur jorden – grundkurs i hållbar grönsaksodling som är en helfartskurs med start i februari och slut i november. Tänk om man hade fått gå den kursen innan man satte igång. Så mycket man måste lära sig på så många kursdagar. Kursen är upplagd med föreläsningar och praktiskt arbete och deltagarna sköter en odling tillsammans med kursledarna. Det de odlar konsumeras av deltagarna. Kursen är mycket bredare än bara odling och det ingår också en hel del livsmedelsförädling.

I går besökte de dels Tillsammansodlingen i Mölndal och sedan har de tältat på Lilla jordbruket i Lerums kommun tills idag. Efter besöket hos oss åkte de vidare för övernattning innan de i morgon ska besöka Jonas och Sanna Ringqvist på Bossgården utanför Tidaholm.

Hos oss la vi fokus på allt runt omkring odlingen eftersom de andra ställena de besöker är mer specifikt inriktade på just odling.

Vi pratade hus, utrymmen, hönor, bin, skogsträdgård, stängsling, biologisk mångfald, ankor, får, kor, bete, vinterfoder, hamling, wwoofare, projekt, försäljningskanaler, musteri, bevattning och en hel del annat.

Ett snabbt dopp i grustaget hanns också med och det var nog tur för det blev varmt att vandra runt i solen.

Vid fyratiden kom Jonas hem lagom för att berätta om musteriet.

Sista passet skedde i odlingen med provsmakning av nyzeeländsk spenat och prat om bäddstorlek, kvickrot, fröogräs, insektsnät, såmaskin, bredgrep med mera.

När de åkte vid kvart över fem hade jag i princip pratat oavbrutet i sex timmar. Stackars människor.

Kål

Vi odlar 12 bäddar kålväxter innanför grönsaksstaketet. Vi har inte någon markduk utan odlar i bäddar med jord i gångarna mellan. Ytan täcks av tre stora nät som är 720 centimeter breda. Över småplantorna som vi satte ut satte vi böjda vp-rör för att nätet inte skulle tynga ner de små plantorna. När plantorna växt sig högre än vp-rören kan de lyfta duken utan problem.

Det mesta har tagit sig fint och vi har inte haft ett enda angrepp av mal eller fjäril. Sniglarna åt upp en del småplantor men vi hade extra som vi satte ut så fort en planta försvann. Brysselkål, grönkål, kålrot, vitkål, rödkål, broccoli har gått över förväntan i år. Kraftiga fina plantor och broccolihuvuden som vägt nästan ett helt kilo.

I år odlar vi för första gången majrova. Det var inte någon riktig hit. Vi prövade två sorter. Dels White ball som drog mer åt rädisa i smaken och dels Petrowski som påminde mer om kålrot. De var inte så lätta att sälja och jordlopporna gick hårt åt bladen vilket gjorde att vi inte kunde knippa dem utan fick sälja dem utan blast. Fördel är såklart att det är en tidig rotfrukt. Om vi prövar majrova igen så kommer vi bara att odla White ball.

Blomkålen blev inte riktigt vad vi hoppats. Huvudena blev för små och inte riktigt fina. Salladskålen och pak choi blev nästan helt förstörda av jordloppor. Kålroten har blivit fin men det är svårt att sälja kålrot. Kanske kommer det att gå bättre fram mot hösten. Vi upplever att de grönsaker som vi själva tycker mest om är det som går lättast att sälja. Det kanske inte är så konstigt för då är det lättare att tala för varan.

Vi bestämde oss också för att sätta en bädd med grönkål utanför staketet. Där använde vi oss för första gången av markduk som vi brände hål i och där satte vi plantorna. De tog sig fint men utanför snigelstaketet finns det fler sniglar så ett par dagar efter utplantering så fanns det inte många plantor kvar.

Då brydde vi oss inte om att täcka med nät och det visade sig ganska snart hur viktigt det är. Kålfjärilen har besökt alla plantorna och kålfjärilslarverna har kalasat på bladen.

Vi är väldigt nöjda med att vi köpt breda nät som täcker fler än en bädd. Det är lite bökigt när man ska täcka av för att rensa i gångarna men mycket lättare att hålla skadedjuren borta.

Wwoofarna vi har nu har varit på två andra gårdar före vår. Där fick de stå och granska varje blad efter skörd då det var så mycket angrepp. Här har de inte hittat ett enda. Det känns bra!

Senfärdig beskärning

Vi planterade två vinstockar vid lagårdsväggen. Vi har påmint oss själva om att de ska beskäras och bindas upp men det har liksom inte blivit av. Vi har väntat på att väggen skulle målas och det har inte hunnits med. Först med väggen vitmålad har vi kunnat bygga en träställning som vinet ska få klättra på. När väggen väl var målad och pergolan klar så blev det lite hektiskt med marknader, odlingen och skörd så vi har helt enkelt inte varit hemma båda två utan att vara upptagna med något annat – förrän idag.

En av stockarna har verkligen trivts och försökt ta sig över vägen. Den är av sorten Himrod och har trasslat in sig i sig själv ganska ordentligt.

Våra förra wwoofare byggde en bra träställning som vi hoppas att vinstockarna ska hålla sig till. Det gömde sig lite för många druvklasar i det som såg ut som en lövhög men det är nog för sent att gallra nu. Vi får hoppas på mycket sol i slutet av sommaren så att de hinner mogna.

Betydligt bättre än innan. Proffs kanske skulle gjort på annat sätt men vi upplever det som ett stort framsteg.

Den här typen av frilandsdruvor kallas för ”staketdruvor”, tydligen en felaktig översättning från lettiska eller ryska. Det borde vara ”trädgårdsdruvor” men trädgård och staket är tydligen samma ord och då blev det som det blev.

De är lite speciella eftersom de inte får beskäras under våren men måste beskäras under både sommar och vinter.

Inne i hörnet står en annan staketdruva. Den borde ha ännu mer värme men den är betydligt mindre så kanske får den mindre vatten än den andra. Eller så står den andra i en gammal gödselhög. Vem vet?

Lägesrapport från grönsakslandet

Att odla grönsaker har sina för och nackdelar. Så här års finns inte så mycket att visa upp eftersom vi ännu inte har någon odlingstunnel eller växthus. Det har dessutom varit en kall vår så det har växt långsamt. Det som finns skördeklart är majrovor, rabarber, pak choi och spenat och det kommer vi att skörda för att sälja på en tillfällig lokal matmarknad i Nolhaga park under Grill-SM nu på lördag.

Flädern blommar så snart är det dags att göra flädersaft.

Vi odlar 12 bäddar kål. De är täckta med nät fyra och fyra. Näten är väl tilltagna och hålls nere av sandsäckar. Över bäddarna har vi satt halva VP-rör som håller uppe näten. Vi började med att sätta hela VP-nät i kryss som syns i en bädd men det blir inte lika stabilt så det ska vi sluta med. Kålodlingen har inte gått lätt i år. Fröerna grodde ojämnt och plantorna blev rätt klena. Det gjorde att vi hade för lite plantor och fick direktså en del. Lagringsvitkålen grodde sämst och det brättet med flest lyckade plantor råkade jag dessutom tappa och sedan hade jag inte några frön kvar. Då får man improvisera och så mer rödkål.

Spenaten har i alla fall växt bra. Den är skördeklar och har gett massor med stora fina blad. Nu kommer den snart att gå i blom så vi ska slutskörda på fredag.

Vissa bönbäddar ser också bra ut med jämn uppkomst och fina plantor. Bädden till höger ser sämre ut och där har vi fått så om på sina ställen.

Störbönor satte vi ut en dag som verkade bra men sedan ökade vinden så att det blåste friskt på kvällen så nästa dag var alla plantor döda. Nu har vi satt ut nya plantor och även sått i en del där plantorna inte räckte.

Jordärtskockorna har vi en permanent bädd till eftersom det är så svårt att få upp alla. Vi vill därför inte flytta dem i växtföljden utan har planterat dem i en speciell bädd. Det är inte optimalt men vi förbättrar den jorden med bokashi och mycket gräsklipp och de verkar trivas riktigt bra. De blir dock inte skördeklara förrän sent i höst.

Sockerärtor har vi flera olika sorter av. Några är högväxta och några lågväxta. De får klättra på armeringsjärn. Vi har sått dem i en så kallad dubbelrad mitt i bädden och sedan sått dill på vardera sida.

Vi ligger rätt bra till med ogräsrensning men det tar enormt mycket tid när alla bäddarna är nygrävda. Mycket nya ogräsfrön har kommit upp i jorden vid grävningen och därför har vi gjort falska såbäddar som vi flammat och/eller kultiverat. I den här bädden har vi sått märgspritärtor men uppkomsten är så ojämn så här ska vi så in nya och samtidigt rensa bort allt ogräs.

Bondbönorna har vi sått i en bädd men i två omgångar för att få skörd under en längre period. Kanske kommer vi till och med att skörda första sådden och så om igen men det får vi se när de blir klara.

Sparris får vi inte skörda i år och inte nästa heller men sedan kommer vi att ha gott om sparris under våren och det ser vi verkligen fram emot. Den är kraftig och fin och mäter 190 centimeter. Vi har inte tjuvsmakat en enda sparris men det har varit svårt att hålla sig. Vi ser till att hålla ogräset borta genom att gå med ett rensjärn varje vecka för att plantorna ska må så bra som möjligt.

Potatisen i bäddarna blommar redan så förhoppningsvis kommer vi att ha färsk potatis redan till midsommar. Vi odlar potatis i vanliga rader också men de förodlade vi inte så de kommer mycket senare. Vi vill ha egen potatis till midsommar så i två bäddar satte vi potatis som vi lagt i jord redan i början av mars. De hade både rötter och blad när vi planterade ut dem i mitten av april och därför är de så tidiga.

Rödkålen är den kål som växt bäst och vi kommer att ha gott om rödkål eftersom vi hade mer frön kvar av den än av vitkål. Vi vet inte varför rödkålplantorna blev bra när vitkålen inte blev det men med tiden lär vi oss nog.

Och så till vårt största problem. Dessa sniglar! Varje morgon går vi en sväng med saxen och det är många att ta hand om varje morgon. Ankorna hjälper till och snigelstaketet också men det finns ändå alltid massor att ta död på. Vårt största problem med sniglarna är att de äter upp våra morötter. En bädd morötter har vi sått om tre gånger. Det har helt enkelt försvunnit så många plantor så det inte har varit någon idé att behålla dem. Vi har också upptäckt att det finns ytterligare en snigel som gillar morötter. En minivariant av mördarsniglarna men mörkare i färgen. De ser inte ut som vanliga åkersniglar utan är smala och mörka. Tyvärr har jag inte någon bild på dem för de är bara framme tidigt på morgonen. Det verkar som om de bor i morotsbädden och kryper ner i hålor i den.

Studiebesök från Hjo

Idag har vi haft ett heldags studiebesök från kursen Odling för självförsörjning vid Hjo Folkhögskola. Jonas Ringqvist som leder kursen var även min kursledare på vinterns kurs kring Odla till försäljning. Den här kursen har en mer praktisk inriktning med träffar på Jonas egen gård Bossgården där deltagarna får sköta en odlingsyta och lära sig massor om självförsörjningsodling. Han tog med även förra årets grupp till oss men då var det ett kortare studiebesök. Idag stannade de hela dagen och det kändes ändå som om tiden var knapp. Det är svårt att sluta prata när man väl börjat och när man har en hel gård med många olika verksamheter så blir det ändå bara lite grann om varje sak.

Vi började på verandan med en presentationsrunda så vi skulle veta vilka besökarna var. Därefter berättade jag och Jonas om vår bakgrund och om varför vi skaffat gård.

Seden tog vi en fikapaus i trädgården.

Sedan gick vi upp till hönorna och nördade på detaljer kring hur man kan inreda en husvagn för att få ett effektivt system som är lätt att sköta.

Lucköppnare, bajsbrädor, matautomater, redesstängning och annat gicks igenom. Fördelen med att ha en hel dag på sig är ändå att man hinner nörda ner sig lite grann.

Det bästa med att ha besök på gården är dock att man själv alltid lär sig något nytt. Jonas visar här hur man kan känna på en höna för att veta om hon fortfarande värper.

Jonas provkänner så han ska kunna sortera ut hönor som slutat värpa. Får man plats med två fingrar mellan benen framför kloaken så värper hönan fortfarande men om man inte får plats med två fingrar så värper hon inga ägg.

Vi stannade till vid baggarnas hage och pratade om solcellsladdning av stängselaggregat. Vi har köpt begagnade solpaneler på blocket och med hjälp av en regulator så kan vi hålla batteriet laddat.

Baggarna var nyfikna men höll sig på lite avstånd eftersom det var många nya människor. Vi berättade en del om att ha får men gick inte in så mycket på det eftersom de flesta deltagarna inte har stora gårdar och får kanske inte står först på det de kommer att sätt igång med.

Sedan gick vi upp till skogsträdgården och berättade om tankarna bakom den och hur vi fick den anlagd genom att ordna en kurs i skogsträdgårdsodling.

Vi pratade om träd, buskar och marktäckande växter och hur man tänker kring lä, solinstrålning och samverkan växter emellan.

Vi planterade ett nytt träd i skogsträdgården. Ett äppelträd som heter Belle de Boskop som är ganska känsligt och egentligen vill växa i Skåne. Vi ska se om det kan överleva hos oss genom att bli planterat i lä i skogsträdgården.

Vi gick även en sväng i skogen och pratade skogsbruk, monokulturer, skogsbete och hur vi tänker kring hur vi sköter vår skog.

Biologisk mångfald, betesmark, vallodling och vinterfoder till fåren blev nästa genomgång.

Strategier för att spara steg och effektivisera odlingen lyftes fram men eftersom vi vet att deltagarna ska spendera mycket tid på Bossgården och jobba i deras odlingar så tog vi odlingsbiten ganska grunt. Vi tittade på misslyckad utplantering av bönor, kvickrotsproblematik och mördarsniglarnas framfart. Vi pratade snigelstaket, vildsvinsstaket, rådjursstaket och jordning.

Efter lunch var det dags för ett praktiskt arbetsplats där varje deltagare fick plantera ett äppelträd på samma sätt som vi planterade trädet i skogsträdgården tidigare. Träden är av sorten Karin Schneider på en starkväxande stam som heter Mm 111. De planterades i två rader i förband och är början på en läplantering som ska hjälpa oss att få bukt med vinden i odlingen. Fler träd kommer att följa för att skapa en ridå mellan betesmarken och grönsaksbäddarna.

Varje deltagare fick gräva en grop, bottna med nät, plantera ner trädet men vara noga med att få ympstället över jord. Fylla på och packa med jord och sedan vika in nätet för att hindra sorken från att äta upp rötterna. Därefter på med mer jord innan trädet fick ett stamskydd och en stödpinne. Det är smidigt att ha besökare som hjälper en att plantera träd för många träd hamnade i backen på kort tid.

Det blev väldigt tydligt för deltagarna att det är bra om man kan samla många människor när man vill ha mycket gjort på kort tid och därmed var det lätt att berätta om nyttan av vårt gårdssamverkansprojekt.

Efter trädplanteringen var det dags för nörderi kring biodling.

Jonas behövde gå igenom kuporna och kontrollera om bina börjar förbereda sig för att svärma och då passade det bra att visa och berätta om biodling för deltagarna.

Han hittade en del drottningsceller och gjorde fyra avläggare under tiden som jag tog med deltagarna ner i trädgården för att prata permakultur och avsluta studiebesöket med frågestund och en runda där deltagarna fick dela med sig av sina intryck av dagen.

Besök i odlingen

I början av veckan hade vi Helena von Bothmer på besök eftersom vi sambeställt äppleträd som hon skulle hämta. Helena driver Kosters trädgårdar tillsammans med sin man Stefan och har lång erfarenhet av odling och permakultur. Hon är med i vårt permakulturgäng som träffas en gång om året men nu var hon här på ett extrabesök.

Vi hann med några timmars soffhäng och några timmar i odlingen. Vår nya wwoofare Arlind skulle få sin första introduktion i att ta hand om den dagliga fårtillsynen inklusive fårräkning, vattenpåfyllning och flaskmatning.

Det var en kall morgon så fårens vattenbalja var frusen. Det är ett tufft år för odlingarna så här års och jag är rätt glad att vi inte fått ut så mycket i landen än.

Sedan letade vi rätt på Felicia. Hon är aldrig svår att få fatt på eftersom hon håller sig precis vid sin mor hela tiden.

Sedan började kampen som Felicia alltid vinner till slut. Hittills har jag aldrig lyckats få i henne hela dosen.

Sedan var det dags för odlingarna och vi började med att beundra rotogräs.

Vi har gjort falska såbäddar av varenda bädd i år så flamaggregatet är framme ganska ofta. Det gör att bäddarna hittills är ganska ogräsfria men det beror nog också på den kalla våren. Det är lätt att känna sig nöjd men nu i veckan när värmen kommer finns stor risk för att ogräset exploderar.

Då är det bra att hålla efter det så vi inte får 49 ogräsodlingsbäddar istället för falska såbäddar.

Flamaggregatet har jag köpt för pengarna som jag fick av Flory Gates stiftelse liksom såmaskinen. Det är två inköp som verkligen gör skillnad i odlingen.

Såmaskinen testkördes också. Vi är inte helt kompisar än. Det finns inte så många inställningar men det är svårt att veta när man gör rätt. Vi sådde en rad först och det gick jättebra.

Det vet vi eftersom vi vägde fröerna före och efter på en liten våg som vi köpt på Kjell & Company. Eftersom det står på påsen hur många gram 1000 frön väger och vi vet hur tätt vi vill ha fröna så kan vi räkna ut hur många gram som ska gå åt för en rad. Sedan körde vi en rad till och då gick det nästan inte åt några frön alls. Vi hade inte ändrat några inställningar men något var fel. Vi körde över igen men utan bättre resultat. Frustrerande. Kugghjulen snurrade som de skulle men det hjälpte inte.

Vi lyckades inte få ordning på den innan det var dags för fika och sedan skulle Helena åka iväg för att hinna med färjan tillbaka till Koster.

Med bilen full av träd gav hon sig av. Det är fint att få en stund då man kan jobba ihop och diskutera odlingsrelaterade saker med någon som också odlar. Man lär sig alltid nya saker och får nya tips på hur man kan göra.

Purjolöksplantering

I år hanterar vi purjolöken annorlunda. Tidigare har vi bredsått purjo men de har inte vuxit så bra och dessutom har det blivit ett enda trassel av alla rötter. I år har vi också sått i stora tråg men gjort hål med uttryckaren till QP60 pluggbrätten. Ett frö i varje hål har gett purjolöksfröna mycket bättre förutsättningar och de har vuxit till sig riktigt bra.

Vi har förberett bädden genom att göra en falsk såbädd som vi flammat. I våras tillverkade jag en purjolöksplanteringspinne av ett gammalt skaft som jag gjorde ett hål i där jag trädde igenom en gängstång.

Vi drar upp tre rader med radmarkeringskrattan.

Sedan gör vi hål på lagom avstånd från varandra som är 20 centimeter djupa. Eftersom bädden är bredgrepad så går det enkelt att trycka ner pinnen med hjälp av foten.

Sedan släpper vi ner purjolöken i hålet.

Idag på förmiddagen var vi många som jobbade. Arlind från Albanien kom som ny wwoofare i lördags. Svenja har varit här i flera veckor redan och så hade vi gästbesök av Helena von Bothmer från Kosters trädgårdar. Det går fort att plantera en bädd purjo när man är många som jobbar.

När purjon var på plats vattnade vi bädden så att rötterna täcktes av blöt jord. Fördelen med att plantera purjon så djupt är att den vita delen blir längre.

Eftersom det fortfarande är kallt på nätterna så satte vi halverade VP-rör över bädden som vi täckte med dubbel fiberduk.

Vinterns bästa projekt

Jag är så nöjd med mitt redskapsskjul. Det står innanför grinden till odlingen och innehåller bara precis det jag behöver. Det händer att jag får gå och hämta något extra redskap men det är inte ofta eftersom det är samma få redskap som används dag efter dag.

På ena utsidan hänger mina två bredgrepar. Där ska inte hänga något annat och de ska alltid vara på plats. På så sätt hänger de skyddade från den mesta blötan.

På framsidans högra sida hänger krattor. Dels vanliga krattor och dels en kratta som vi sätter på röda plaströr för att markera raderna i bäddarna. Det är enkelt att flytta för att dra upp två, tre eller fyra rader.

På framsidans vänstra sida hänger rensjärn, grepar, spadar och kultivatorer. I år när jag gjort falska såbäddar på varenda bädd går rensjärnen ofta i odlingen. I flera bäddar har jag hunnit dra över flera gånger redan.

Inne i skjulet har jag byggt bänkar på båda sidor. På ena sidan förvarar jag breda nät som räcker över fyra bäddar på nedersta hyllan och på den översta förvarar jag nät som räcker över en bädd.

På den andra sidan förvarar jag på samma sätt breda och smala fiberdukar. På marken i skjulet står hjulhackan, skottkärran, såmaskinen, flammaggregatet och en spruta som jag använder för att sprida ut koppar, bor och annat som jag fått rådet att tillsätta jorden.

På den bakre väggen hänger min såplanering. Mellan hyllorna har jag längst bakre väggen lagt en kraftig bräda. Där slår jag upp min planeringspärm. I den finns samma såplanering där jag gör en del anteckningar. Dessutom finns det ett A4 blad för varje bädd där jag antecknar allt jag gör i bäddarna.

Det bästa är att man står skyddad för vinden inne i skjulet. Därför förvarar jag också de fröer som ska direktsås och en våg så jag kan väga upp fröer för att se om jag ställt in min nya såmaskin rätt. Jag väger fröerna före sådd och sedan räknar jag ut hur mycket frövikt som borde gå åt om jag ställt in maskinen rätt. Sedan väger jag resterande frö efter sådd. Hittills har det stämt någorlunda. Mängden frön som sprids regleras dels av vilka kugghjul man sätter i maskinen men också av höjden på en liten borste. Idag när jag sådde morrötter insåg jag att borsten satt för lågt så det får jag justera till nästa gång. Allt sådant antecknar jag i pärmen.

Äldre inlägg

© 2019 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑