En gård för omställning

Kategori: odling (Sida 1 av 21)

Fröbeställning 2021

Nytt år, nya planer, ny fröbeställning.

Det fina med att odla annueller är att man får en ny chans varje år. Det som inte fungerade förra året kommer att fungera fantastiskt bra i år. Så tänker jag alltid och det slår in ibland. Sallad till exempel är en gröda där jag gått från att vara usel till att bli bra. Morötterna är jag fortfarande på usel men 2021 kommer jag att så fler morotsbäddar och de kommer alla att leverera fantastiska morötter. 🙂 I alla fall i teorin.

I år beställer jag fröer från Olssons, Runåbergs, Semenco och Lindbloms. Det är speciellt roligt att se att Lindbloms är tillbaka efter branden. Ninni Henriksson, Per von Borstel & Loella Birgne Tsuchida har tagit över efter Leif Lindblom som byggt upp och drivit Lindbloms under många år. De har många sorters frö som jag uppskattar och de gör ett bra arbete framför allt när det gäller ekologiska fröer.

Runåbergs var den firma jag beställde i princip alla frön ifrån när jag odlade på kolonilott. Det blir inte lika mycket nu när jag odlar i större skala men de har några sorter som jag verkligen vill ha och därför beställer därifrån. De gör ett kanonjobb med att bevara kultursorter och hade jag varit hobbyodlare hade fler fröer kommit därifrån.

Olssons har jag tidigare bara beställt tillbehör och gröngödslingsfrö ifrån men i år ska jag testa några sorter därifrån. Det är framför allt en tidig vitkål och en tidig broccoli samt några morotssorter. Jag har ännu inte hittat ”mina” morotssorter så det är bra att testa lite nytt. Den största anledningen till att jag inte köper ifrån Olssons är att deras hemsida är så usel. Det gör det hela tungjobbat och ibland blir man tvungen att ringa eller e-posta för att få all information. När man sitter med många beställningar och ska hålla koll på allt tycker jag att det är lättare att ha flera fönster från olika fröfirmor öppna samtidigt och därigenom kunna jobba sig igenom listan och klicka i i de olika webbshopparna.

Semenco beställer jag mer och mer frö ifrån. De är väldigt bra att ha att göra med och webbsidan fungerar kanon.

Förmodligen är inte så många intresserade av detta men vi publicerar vad vi beställt för att vi själva ska ha all info samlad.

Från Runåbergs
Paprika King of the North, ekofrö
Nyzeeländsk Spenat, ekofrö
Tomat, körsbärs- Mei Wei
Gurka Shintokiwa, ekofrö
Tomat, högväxande Stupice
Spetskål Kalibos, ekofrö
Vintersquash Delicata Zeppelin, ekofrö
Vintersquash Sweet Dumpling, ekofrö
Vintersquash Blue Hubbard, ekofrö

Från Lindbloms
Grönkål – Westland winter
Grönkål – Lerchenzungen, storlekssorterat, certifierat ekologiskt utsäde
Kålrabbi – Vikoria, Storlekssorterad, certifierat ekologisk utsäde
Vitkål – Castello F.1, storlekssorterat
Kalorama F.1 RZ, storlekssorterat, certifierat ekologiskt utsäde
Pumpa Jack O’Lantern, certifierat ekologiskt utsäde
Vintersquash Green Hokkaido, certifierat ekologiskt utsäde
Vintersquash Rondini, certifierat ekologiskt utsäde
Zucchini – Dunja F.1, certifierat ekologiskt utsäde
gurka – Vorgebirgstrauben, certifierat ekologiskt utsäde
Rödbeta – Forono, storlekssorterat, demeter/certifierat ekologiskt utsäde
Rödbeta – Egyptisk Plattrund, demeter/certifierat ekologiskt utsäde
Polka Tondo di Chioggia, certifierat ekologiskt utsäde
Tomat Sakura F.1, certifierat ekologiskt utsäde
Gurka – Mertus F.1 RZ
Gurka – Katrina F.1, certifierat ekologiskt utsäde

Från Olssons
Morot – Bentley
Morot – Calibra
Vitkål – Constable
Broccoli – Sirtaki

Från Semenco
Buskbrytböna Faraday, ekologiskt odlat frö
Buskvaxböna Dior, ekologiskt odlat frö
Gul lök Boga F1 – ekologiskt odlad sättlök
Gul lök Troy F1
Rödlök Red Baron ekologiskt odlad sättlök
Matpumpa Uchiki Kuri, ekologiskt odlat frö
Prydnadspumpa Sweet Dumpling
Salanovakrisp Vidotex RZ, ekologiskt odlat frö
Butterheadsalanova Barlach RZ, ekologiskt odlat frö
Dill Hera, Ekologiskt odlat frö
Tomat Chocolate Cherry
Tomat Sungold F1
Rougella RZ F1, ekologiskt odlat
Rödkål Klimaro F1, ekologiskt odlat frö
Spetskål Caraflex F1, ekologiskt odlat frö
Broccoli Belstar F1, ekologiskt odlat frö
Blomkål Goodman, ekologiskt odlat frö
Brysselkål Dagan F1, ekologiskt odlat frö
Morot Adana F1 –
Majrova Snowball F1

Det som slår en varje år är hur enormt många frön det är som ska ner i jorden.
51 755 grönsaksfrö plus gröngödsling och kryddgrönt ska vi så i år. Det känns rätt orimligt att vi ska hinna med det men på något sätt så går det. I beräkningen ingår då inte alla fröer som vi måste så om för att sniglarna äter upp småplantorna så vi hamnar nog på några tiotusentals frö över.

Utöver alla fröer beställer vi i år också:
Två stycken trådredskap för rensning
Uppbindningsgarn i hampa
Tomatkrokar
Fiberduk
Gröngödslingsfrö
Ärtnät
Bubbelplast
Svartvit golvplast

Det är en hel del investeringar att göra varje år men ju fler år vi odlar desto större andel blir fröer. Vi behöver i år t.ex. inte köpa några pluggbrätten eller insektsnät vilket spar mycket pengar.

Nu ser vi fram mot ett bra odlingsår när allt lyckas!


Ut på djupt vatten – igen

Förra vintern byggde vi ett orangeri längst med en luta med plåtvägg. Taket är av kanalplast och väggarna på tre sidor i härdat glas. Bakväggen mot nordost blev kvar från tidigare i form av en plåtvägg. Det var en hel del hål där också som täcktes med plast. Vi odlade tomater och gurka däri i år och det fungerade hyfsat. Bakväggen i plåt ska dock ersättas med en murad tegelvägg i rött tegel som vi varit och hämtat från ett nedlagt mejeri. Kvällarna ägnas just nu åt att försöka hitta information på nätet om hur man murar en dubbelmur i röd sten. Det känns på sätt och vis bra att ändå ha murat grundmuren till orangeriet och att den fortfarande håller. Även det lärde jag mig via youtube och andra informationskanaler på internet.

  • Frågor jag försöker få svar på just nu är:
  • Bör jag ankra muren i lutans stolpar så som man ankrar en tegelmur i en fasad?
  • Var får jag tag i rätt kalkbruk?
  • Hur gör jag mot växthusets gavelstolpar? Sätter jag en tjärpapp mellan ekstolpen och stenen eller låter jag teglet ligga mot? Eller fogar jag emellan?
  • Hur gör jag för att de båda delarna av väggen ska sitta ihop? Vilket förband bör jag välja?

Det är många frågor som ska få svar innan jag kan sätta igång fast å andra sidan kan jag inte mura förrän det med säkerhet är över fem plusgrader. Dessutom har jag en hel del förarbete som ska klaras av.

Enligt en uppgift ska det gå åt 40 sten per kvadratmeter enkelmur. Jag ska ha en dubbelmur så det borde bli 80 sten. En elva meter långmurvägg som är tre meter hög blir 33 kvadratmeter vilket betyder 2640 tegelstenar. Vi har hämtat tegelsten men de är inte fria från bruk så först ska jag knacka rent dem. Det är ett relativt ok jobb eftersom man kan sitta inne i växthuset när det regnar och göra det. Jag blir rätt trött i armen av det så det blir bara en stund i taget.

På baksidan av plåtväggen har vi staplat tegelpannor som vi varit och hämtat på ett annat ställe. De ska användas så småningom men det kommer inte att ske i tid för att jag ska kunna vänta med murväggen tills de är borta. Problemet är att de lutar sig mot plåten och plåten måste bort innan jag kan börja mura.

Tittar man på plåten så ser man att den är alldeles bucklig och det blev den när vi var tvungna att sänka plåtarna för att kunna ankra sparrarna i taket vid lutans vägg. Vi orkade inte stapla om allt tegel då utan sköt det på framtiden. Lossade en plåt i taget och försökte skjuta den nedåt utan att teglet skulle ge sig av och sedan fästa plåten igen.

Skjuter man ett problem på framtiden så har man det kvar. Vi har rätt så mycket vi vill hinna med innan säsongen sätter igång och eftersom murningen är väderberoende så är det bra att ha allt förberett ifall det skulle bli milt någon vecka. Dagens jobb blev därför att stapla om allt tegel så det inte lutar sig mot någon plåt och sedan lossa och bära iväg plåtarna.

Det är många tegelpannor så det gick inte att nå de längst bak från lutans sida. Därför fick jag lossa en plåt i taget och jobba även bakifrån med att lägga pannorna ner.

Just nu är det väldigt rörigt i växthuset och värre kommer det att bli när allt rengjort tegel ska staplas upp i väntan på murning.

En plåt i taget togs ner och till slut var alla tegelpannor omstaplade och alla plåtar nere. Då är det bara att knacka rent kvarvarande cirka 2500 tegelsten – men det får bli en annan dag.

Fröer inför 2021

I två dagar har jag suttit med fröbeställningen inför nästa år. Jag är inte klar än men ett samtal till Olssons frö i morgon och sedan beställning från Semenco och så ska jag vänta på att Lindbloms öppnar för beställning och sen så är jag klar.

Det är mycket som behöver fram såsom fröer, böcker, kaffe m.m. När man ska odla 85 bäddar där flera bäddar kommer innehålla fler än en kultur + två växthus på 44 respektive 240 kvadratmeter så är det ett ganska stort system att hålla koll på. Tack och lov så börjar jag få en del rutin men växthus har jag inte odlat i i den här skalan förut så det är nytt.

I går började jag med att ta fram alla fröer och själva bäddplaneringen som jag gjorde redan i oktober. Den är gjord i Excel med ett blad för varje kvarter plus ett blad för växthusen. I kalkylen finns också en sida för fröbeställningen. Den innehåller följande kolumner:

  • A: Gröda
  • B: Sortnamn
  • C: Ev ersättningssort
  • D: Fröfirma
  • E: Antal bäddar som ska odlas med grödan
  • F: Frön/plantor som behövs
  • G: Behov av frön per bädd (en uppskattning eftersom sniglar och annat kan göra att inte allt tar sig)
  • H: Behov totalt (denna kolumn multiplicerar automatiskt kolumn E
    med kolumn G)
  • I: I lager
  • J: Att beställa (denna kolumn subtraherar automatiskt kolumn I från kolumn H)

Jag har kopierat hela kalkylarket från föregående odlingsår och utökar nu helt enkelt med nya bäddar och ändrar nummer för att flytta grödorna till nya kvarter. Mycket av informationen är den samma men allt gås igenom och justeras i oktober. När det gäller fröbeställningsdokumentet är det först och främst kolumnen för antal bäddar som gås igenom. Sedan ändrar jag sorter om någon sort inte blev som jag ville. Därefter börjar inventeringen av kvarvarande fröer.

Till det behöver jag min våg som väger ner till tiondels gram + 1000-frövikten från fröfirman. Lindbloms är duktigast på att skriva ut detta men inte heller de har det på alla fröpåsar. Semenco har det ibland och sämst är Runåbergs som inte har någon information alls på sina fröpåsar utöver grönsakens namn och datum. När 1000-frövikten saknas får man gå in på respektive webbsida och kolla.

Sedan har jag ett blad i excel där jag skriver in vikt i lager, 1000-frövikten och så räknar en formel jag lagt in i excel ut hur många frön det är utan att jag behöver sitta och räkna varje frö. Lagersaldot skriver jag in i kolumn I ovan.

För att få reda på hur många frön som behövs till varje bädd har jag en annan avdelning på samma blad där jag skriver in bäddlängd, antal rader, plantavstånd och så räknar en formel ut antal frö som jag skriver in i kolumn F ovan. Det gjorde jag för de flesta grödorna förra året men när nya grödor tillkommer eller om jag bestämmer mig för att ändra avståndet så använder jag den delen. Jag kommer t.ex. öka avståndet för den sena vitkålen så jag behöver 80 plantor per bädd istället för 96 som jag satte förra året.

Jag beställer frö från fyra firmor i år: Runåbergs, Semenco, Lindbloms och Olssons. En beställning till Runåbergs skickade jag iväg i dag och i morgon ska jag ringa Olssons för att beställa det jag ska ha där. Behöver kolla upp en del kring några produkter som jag tycker är svårt att utläsa ur deras katalog. Olssons har väldigt mycket bra saker men saknar webshop så det blir mycket bökigare än att beställa från de andra firmorna. De har dock en del saker som inte de andra har så då får det bli telefonen.

Nedan är dagens lilla beställning från Runåbergs.

1 x Paprika King of the North, ekofrö (ArtNr: 7045, Portion). 35.00kr
1 x Nyzeeländsk Spenat, ekofrö (ArtNr: 6990, Portion). 35.00kr
2 x Tomat, körsbärs- Mei Wei, ekofrö (ArtNr: 7440, Portion). 70.00kr
1 x Gurka Shintokiwa, ekofrö (ArtNr: 3190, Portion). 35.00kr
1 x Tomat, högväxande Stupice, ekofrö (ArtNr: 7325, Portion). 35.00kr
1 x Spetskål Kalibos, ekofrö (ArtNr: 5350, Portion). 35.00kr
1 x Vintersquash Delicata Zeppelin, ekofrö (ArtNr: 3985, Portion). 35.00kr
1 x Vintersquash Sweet Dumpling, ekofrö (ArtNr: 3955, Portion). 35.00kr
1 x Vintersquash Blue Hubbard, ekofrö (ArtNr: 3885, Portion). 35.00kr

Istället för julmarknad

I morgon och på söndag kommer vi att stå utanför Vikaryds Köttbod och sälja grönsaker, honung, lammskinn och äppelmust. Normalt brukar det vara julmarknad där den här helgen med många hantverkare och matproducenter både inne i magasinet och ute på gårdsplanen. I år är alla julmarknader inställda på grund av corona.

Köttboden är öppen så du kan köpa närproducerat kött och vi kommer att finnas på plats tillsammans med Brobacka Vedugnsbageri, Bräutigams och en julgransförsäljare. Vi kommer att stå utomhus på bra avstånd från varandra så att det inte blir någon risk för trängsel.

Vi saknar julmarknaderna. Det är något speciellt med stämningen när det är mycket folk och nästan alla är glada.

Vi brukar ha provsmakning på äppelmust kokt med kanelstång och det kommer vi ha i helgen också även om det inte är en riktig julmarknad. Musten har vi mustat på Alingsås Mobila Musteri som vi driver tillsammans med några andra gårdar i kommunen. Den kan man köpa i treliters bag-in-box till sig själv eller som en julklapp.

Idag har vi skördat och det är också speciellt eftersom snön föll igår. Jag trodde den skulle smälta fram på dagen men det gjorde den inte så det var bara att bita ihop och skörda purjo, brysselkål och grönkål. Det är kallt om händerna!

Igår skördade vi chilli i växthuset. Känns konstigt att den är så fin så här in i december månad. Jag gillar det här med att laga och äta det som finns på hösten. Kål i alla de former, kokta rödbetor med smör eller gratinerade med chevré, rödbetssallat, jordärtskockssoppa, fräst brysselkål med parmesan, stekt spetskål med asiatisk sås, rödkålssallad, grönkålssallad, långkål, picklad rödlök och mycket mer. Det finns så mycket gott man kan göra så här på hösten.

Dagen till ära invigdes nya grönsaksskottkärran. Den fungerade som den skulle. Det kommer att bli ett lyft i odlingen.

Kom gärna och hälsa på mig på Vikaryd i morgon!

Grönsakskärra del 2

Ikväll när mörkret fallit blev det tid för att fundera vidare kring grönsakskärran som påbörjades igår. Den ruttna skakeln och två ruttna tvärstag bytte jag igår men jag behövde pausa för att komma på hur jag skulle lösa resten. Den gröna bågen fram tjänar som ett bra stopp. Backarna kan ställas på skaklarna men eftersom hjulet går upp mellan skaklarna så behövde jag bygga något så att backen hamnade ovanför hjulet. Enklast hade förstås varit att bara sätta ett stopp bakom hjulet och satt backarna där men dels så riskerar de att glida i sidled och dels så hamnar vikten för långt bak. Helst ska tunga backar stå ovanför hjulet så det blir lätt att köra.

Jag insåg att jag skulle behöva göra någon form av ram som backarna kan stå på. Min första tanke var att bygga en ram och sätta på en vattentålig skiva. Problemet med det är att det kommer att samlas jord och vatten på skivan. Därför bestämde jag mig för att bara göra ett öppet ramverk. Det gör att man kan spola av grönsakerna i backarna på kärran och all jord och smuts rinner rätt igenom.

Jag satte fast en regel precis bakom hjulet och en annan tunnare regel där två backbredder tar slut. Sedan fäste jag en regel på varje sida från den bakre tvärregeln över regeln bakom hjulet och ända fram till den gröna metallbågen.

På båda dessa längstgående reglar skruvade jag på en list en bit ner och sedan skruvade jag fast fyra rillor från ena sidan till den andra.

Rillornas översida är lägre än de längstgående reglarna vilket gör att backarna kommer att vila på de längstgående reglarna som samtidigt stoppar dem från att glida i sidled. Rillorna mellan de längstgående reglarna är till för att hålla distansen och inte för att backarna ska vila på dem.

På regelkonstruktionen får det plats två backar efter varandra.

Konstruktionen är byggd i ek för att hålla för utomhusbruk. Jag ville inte att kärran skulle bli för tung så därför har jag kluvit ek i den dimension som jag gissade skulle räcka för att hålla. Delarna är i huvudsak ihopsatta med bult och jag hittade samma dimension som redan använts på skottkärran så man inte behöver byta verktyg om man ska skruva på den i framtiden.

Om man vill så kan man sätta en back även bakom regelkonstruktionen så att man får plats med tre backar. Då blir kärran tyngre att lyfta så förmodligen är det lättare att stapla på höjden istället för att sätta tre backar.

Fördelen kan dock vara om man skördat ojordiga grönsaker och vill få med sig ytterligare en back där grönsakerna är jordiga så kan man sätta den där.

Det ska bli spännande att testa kärran på riktigt. I morgon har jag en del skörd att göra så då blir det skarpt läge. Om något inte fungerar så är det bara att skruva isär och justera. Det bästa med kärran tror jag kommer att vara att den går att köra i gångarna mellan bäddarna. Då slipper vi bära backar fulla med vitkål någon längre sträcka.

Grönsakskärra

Vi transporterar mycket grönsaker från odlingen till affären. Hittills har vi oftast gjort det på en liten perrongkärra med två hjul. Två hjul är väldigt bra på slätt underlag men sämre om man kör på gräsmatta med hål och ojämnheter. Grönsakerna studsar omkring i backarna och det är inte alltid bra. Det händer även att en och annan grönsaksback åker av. Jag har spänt remmar på sidorna för att det inte ska hända men det känns inte bra.

Igår när jag råkade bli vid en skottkärra på tippen började jag fundera över det här med kärror igen. Vi har väldigt många skottkärror men vi saknar ofta minst en i alla fall. Ska man vara sex personer som kör in ved t.ex. så går det åt sex skottkärror. Ibland är en skottkärra packad med verktyg som behövs för något speciellt projekt som kanske pågår under någon/några veckor. Då vill man inte behöva packa ur och i den utan bara köra in den någonstans till nästa dag. Eftersom vi ibland är många som jobbar på gården kan det vara mer än en skottkärra upptagen på detta sätt. Det gör att vi har ögonen öppna för skottkärror på tippen och på andra ställen. En av våra skottkärror har vi faktiskt köpt ny men de andra sex har vi fått eller köpt begagnat.

En av de begagnade har plastbalja. Det är en dålig idé.

Den var lite trasig redan när vi köpte den begagnad. Baljan är fäst i skaklarna med hjälp av bult. Två bultfästen hade ätit sig igenom plasten så baljan satt löst. Det fixade jag för två år sedan med hjälp av ett par brickor. Det fanns även en spricka i plastbaljan och sprickan har med tiden blivit större och fått sällskap av fler.

Det är bara att inse att den inte går att rädda. Det går att köpa nya reservdelar till skottkärror på www.horbybruk.se men det verkar inte som om man kan köpa själva baljan. Då öppnar sig nya tankar.

Monterade av själva baljan och upptäckte då att de två tvärstagen var helt ruttna.

En av skaklarna var tyvärr också helt bortom räddning.

När det är trädetaljer så är det inte så stora problem utan lätt att tillverka ersättningsdetaljer.

Den ser inte mycket ut för världen isärmonterad. Fram på kärran sitter en metallbåge som har hållit uppe plastbaljan. De fästena finns inte på skottkärrorna med metallbalja.

Hela skottkärran är ihopskruvad med bultar och muttrar i samma storlek. Det är alltid trevligt när man kan ta fram ett spärrskaft och att det sedan räcker med en hylsa. Ännu trevligare är det nu när vi har total ordning på våra nyckelverktyg.

Bulten har tidigare gått genom baljan, genom skakeln, genom tvärstaget och genom metallstaget som kärran vilar på när man satt ner den. Jag monterade ihop det på samma sätt fast utan baljan.

Så här ser det ut nu och nu ska jag sova på saken.

Tanken är att det ska gå att ställa tre svarta backar efter varandra. Problemet är att hjulet går upp mellan skaklarna så där kan inte någon back stå.

Eller också nöjer jag mig med plats för två backar men de måste hur som helst vara ovanpå där hjulet är. Det är nämligen där man vill ha all tyngd. Packar man några backar med rödbetor och ställer dem långt bak så blir det alldeles för mycket att lyfta. Däremot kan man packa några tunga backar längst fram och få med en back med sallat längst bak utan problem. Har någon någon tanke som kan hjälpa mig framåt i projektet så kommentera gärna.

Årsredovisning år sex

Nu har det gått sex år och det är dags för en redovisning av vad som hunnits med under det senaste året. Mest för vår egen skull. Sluta läsa här om du tycker dessa inlägg är tröttsamma. Vi behöver dem för att komma ihåg.

Odling

  • Odlat i 67 bäddar samt en del pumpa och potatis utöver det
  • Odlat tomater för försäljning för första gången
  • Grävt ytterligare 18 bäddar i nya området
  • Fortsatt bygga snigelstaket och nu fattas bara själva eltråden
  • Planterat några fruktträd och fler bärbuskar
  • Anlagt en kryddträdgård framför huset
  • Anlagt en jordgubbsbädd
  • Anlagt två hallonbäddar
  • Planerat nästa års odling
  • Stängslat in nya delen av odlingen med rådjursstaket och snigelstaket
  • Köpt ett begagnat bågväxthus och satt upp (utan plast än så länge, men snart…)
  • Fått igång kylrummet
  • Byggt ett bubbelplastrum
  • Konstruerat en sandbädd med värmeslinga

Försäljning

  • Haft gårdsförsäljning vid 19 tillfällen
  • Sålt på REKO-ringen i Alingsås hela säsongen
  • Sålt på Nolbygårds Matmarknad vid 19 tillfällen
  • Haft öppet vår egen gårdsbutik vid 15 tillfällen
  • Sålt grönsaker på Nolbygårds julmarknad
  • Sålt grönsaker på julmarknad på Vikaryds, Nääs, i Larv, på Dahlbogården samt vid jul i Kvarnbyn
  • Varit med på Jul på Trampverkstan
  • Sålt grönsakskassar till BestEl som de lottat ut till sina kunder
  • Skördat sparris och vindruvor till försäljning för första gången
  • Sålt grönsaker som dekoration till Operan i Göteborg
{”total_effects_actions”:0,”total_draw_time”:0,”layers_used”:0,”effects_tried”:0,”total_draw_actions”:0,”total_editor_actions”:{”border”:0,”frame”:0,”mask”:0,”lensflare”:0,”clipart”:0,”text”:0,”square_fit”:0,”shape_mask”:0,”callout”:0},”effects_applied”:0,”uid”:”4CBB94D6-DC25-4BAF-8431-197F50C51E5F_1541934590722″,”width”:2745,”photos_added”:0,”total_effects_time”:0,”tools_used”:{”tilt_shift”:0,”resize”:0,”adjust”:0,”curves”:0,”motion”:0,”perspective”:0,”clone”:0,”crop”:0,”enhance”:0,”selection”:0,”free_crop”:0,”flip_rotate”:0,”shape_crop”:0,”stretch”:0},”origin”:”gallery”,”height”:2745,”subsource”:”done_button”,”total_editor_time”:155,”brushes_used”:0}

Djur

  • Fått 11 lamm
  • Låtit slakta två tackor och en bagge
  • Skickat 9 lamm till slakt som vi sålt som lammlådor
  • Saltat in och kört 12 skinn till Tranås för beredning
  • Köpt 60 Bovanshönor
  • Sålt alla ägg vi har fått fram
  • Köpt nya ankor

Djurfoder:

  • Tagit in löshö men skörden blev sämre än vanligt på grund av regn så det kommer inte att räcka hela vintern
  • Hamlat tre lindar

Musteriet

  • Utvecklat musteriet med ett extra expansionskärl samt uppsamlingskärl.
  • Köpt ett ton KRAV-äpplen från Äppelriket i Skåne
  • Tagit emot trädgårdsäpplen på gården vid åtta tillfällen och på Nolbygård vid åtta tillfällen
  • Mustat äpplena på Alingsås Mobila Musteri
  • Fortsatt arbetet med vår ekonomisk förening som heter Gårdssamverkan i Alingsås Ekonomisk förening
  • Fermenterat mustresterna med microferm

Målning, snickerier och byggnationer

  • Satt upp flera wwoofarbyggda fågelholkar
  • Gjort om golvet i fårstallet
  • Isolerat väggarna i gårdsbutiken
  • Byggt ett orangeri/växthus
  • Byggt ett slungrum
  • Lagat gamla växthuset
  • Byggt ett lager i mellanrummet mellan gårdsbutiken och kylrummet
  • Plockat ner ett frysrum i Skåne och transporterat hem det
  • Byggt ny inredning till hönshuset inne

Skog

  • Fällt, kapat och kluvit årsbehovet av ved
  • Sågat en hel del virke till plank och reglar på lånad såg

Övrigt

  • Tagit emot studiebesök från Hjo folkhögskola
  • Haft en praktikant som återställt en del av skogen till betesmark
  • Haft tre praktikanter i odlingen
  • Har haft få wwoofare på grund av Corona och är väldigt tacksamma för de vi trots allt fått
  • Fortsatt med arbetsdagarna inom  ”Gårdssamverkan och mobilt musteri”  men det har blivit klart färre detta året
  • Haft öppen gård med över 400 besökare på Framtidsveckan
  • Deltagit i odlardagarna
  • Köpt en ny slunga och honungspress till honungen
  • Köpt en gödselspridare
  • Köpt en flismaskin och flisat massor av flis
  • Köpt en skogsvagn med griplastare
  • Blivit filmade av Alingsås Museum

Såplanering 2021

Sitter alldeles själv i en stuga i Tylösand och har tid att göra en seriös planering inför nästa säsong. Jag önskar att jag hade dokumenterat allt från 2020 men det är bara att inse att de flesta bladen över bäddskötsel och skörderesultat gapar tomma. Jag hade som mål 2020 att jag skulle bli bättre på dokumentation men det sket sig totalt. Det har inte varit en lätt säsong men det bästa med att odla annueller är att man får en ny chans nästa år.

Vi använder iZettle som kassasystem så med hjälp av det kan jag ändå se när jag började sälja de olika grödorna och i vilka volymer jag sålt dem. Det är inte dokumentation på bäddnivå då många grödor odlas i fler bäddar men det är ändå en liten hjälp. Det jag mest önskar att jag dokumenterat är när jag bladgödslat och var vi förra året spred ut mustrester. Vissa grödor har inte gått bra i år men eftersom jag inte dokumenterat så kan jag inte se om det beror på åtgärder jag gjort eller något annat.

Sju kvarter har i min planering blivit 14 ”halvkvarter”. Tanken med det är att grödorna ska ”hoppa” tre steg varje år. Det gör att jag kommer att odla kål var fjärde år i sex bäddar och var femte år i tolv bäddar. Det är den bästa lösningen jag kommit fram till om jag vill odla ett och ett halvt kvarter med kål.

Om jag följer växtföljdsplaneringen ovan inser jag att jag nått pensionsålder när 2029 infaller. Det är lite hisnande. Kommer att orka hålla på så länge?

Nästa år kommer jag att odla ungefär samma mängd lök som tidigare år. Det jag behöver utöka är skörden av vitlök då jag sålde slut årets vitlök redan i september.

Jag kommer att utöka antalet bäddar med gurka och squash men även där är jag rätt så nöjd med årets resultat. Jag odlade i år bara en bädd zucchini eftersom det är lätt att få för mycket av den varan men eftersom jag blivit bättre på att skörda flera gånger i veckan så har jag lyckats hålla dem relativt små vilket gör att jag nästa år kommer att utöka till två bäddar.

Kål blir det 18 bäddar av istället för årets 13. Trots det så känns det som om jag lätt skulle kunna odla mer kål men jag inser att det får räcka med det.

Bönor och ärtor vill jag inte odla mer av. Inte för att det inte är lätt att sälja men för att det tar så enormt mycket tid att skörda.

Morötter är mitt största problem. Jag har ALDRIG lyckats bra med morötter men det är en gröda som är lätt att sälja och som framför allt går att lagra under vintern så jag vill verkligen lära mig att odla morötter. Nästa år ska jag bredgrepa bäddarna mycket noggrant och hålla ännu bättre koll på sniglarna så kanske det går trots allt.

Betorna ska få mer gödsel nästa år. Jag har inte producerat alls den mängd stora betor som jag brukar göra i år men vad det beror på vet jag inte riktigt. Bättre bredgrepning även här. Vitbetor kommer jag att odla mindre av men gulbetorna kommer jag att så fler av då de sålt mycket bra.

Majs har jag provat både direktsådd och förodlad och nästa år blir det bara förodlad då den direktsådda inte blivit klar än. Kanske hinner den innan säsongen är över men jag vill inte riktigt chansa på det.

Några bäddar gröngödsling ser det också ut att bli. Det känns bra men om jag känner mig själv rätt så är risken stor att även de planerade gröngödslingsbäddarna kommer att fyllas med annat.

Jag gör min såplanering i excel. Det gör att jag kan kopiera rader från föregående år och sedan behöver jag bara justera utifrån skördedokumentation och erfarenheter. Sedan skriver jag ut planeringen och sätter in den i en pärm. Inför varje vecka skriver jag upp vad jag ska göra på en whiteboard och prickar av allteftersom jag hinner med att utföra sysslorna.

Om någon är intresserad av min planering så hittar ni den i följande dokument:

Gröngödsling

Gröngödslingsgrödor är ett bra sätt att få mer organiskt material ner i bäddarna. Men bäddarna vill man gärna odla grönsaker i så det blir mindre gröngödsling än vad som är bra. Eller rättade sagt det blir i princip ingen gröngödsling alls. Tanken inför nästa säsong är att det ska ändras.

Kanske kommer det till och med bli så att vi avsätter några bäddar helt till gröngödsling. Alltså att vi inte odlar någon avsalugröda i dem alls på hela säsongen. Det tar emot – men det vore bra.

Möjligheten finns också att så in en gröngödslingsgröda efter en tidig skörd. Ska det vara något i den bädden året efter som ska sås tidigt så får man välja en gröngödslingsgröda som dör ner på vintern. Är det istället en bädd som ska sås sent så kan man välja en gröngödslingsgröda som övervintrar men som dör om man myllar ner den på våren.

Följande ettåriga gröngödslingsarter rekommenderar jordbruksverket i ekologisk grönsaksproduktion:

  • Perserklöver som växer snabbt och som därför passar både som helårs- och delårsgröda. Har en stor grönmassa ovan jord men klena rötter. Kan slås av flera gånger under odlingssäsongen. Tål ej frost.
  • Fodervicker växer snabbt och bildar stor grönmassa samt har ett relativt bra rotsystem. Kan klara en avslagning tidigt men man måste då lämna en hög stubb. Bäst är att inte slå av alls. Ettårig,
  • Luddvicker är bra på att konkurrera ut ogräs eftersom den lägger sig ner och kväver ogräset. Luddvicker fixerar kväve och tål köld bra. Ettårig men tål frost så kan sås på hösten och övervintra. Kan odlas tillsammans med åkerböna och sötväppling som den därmed kan klättra på.
  • Blodklöver bildar mindre grönmassa än andra klöversorter men har en pålrot. Kan fixera kväve vid låga temperaturer. Ettårig. Sås maj till september. Kan övervintra.
  • Subklöver har ett krypande växtsätt och tål skugga bra. Bildar inte så mycket grönmassa så den passar bäst som subgröda. Tål avslagning bra och har pålrot. Ettårig. Kan med fördel sås under kål och majs men bör sås in först när huvudgrödan etablerat sig.
  • Lupiner är bra på att förbättra jordstrukturen eftersom den har en djup pålrot. De bör inte slås av. De blir vedartade på hösten och därför svåra att hantera om man inte har maskiner. Ettårig.
  • Åkerböna har en djup pålrot och är därför bra på att förbättra jorden. Kan slås av men man bör helst inte göra det. Den förvedas också kraftigt på hösten. Ettårig.
  • Honungsört fixerar inte kväve men används för att den har god förmåga att ta upp växtnäring i marken. Används som en tidigt sådd fångstgröda. Trivs den så bildar den bra grönmassa. Går den i frö kan den bli ett ogräsproblem så därför bör den slås direkt efter blomning. Ettårig. Kan sås tidig vår till juni. Tål ej frost. Fröna bör myllas ner då de är mörkgroende.

Andra exempel på gröngödslingsgrödor som jordbruksverket inte tar upp i sin skrift är:

  • Bovete som etablerar sig snabbt och därför kan passa bra mellan två kulturer eller efter en kultur. Tål ej frost.
  • Westerwoldiskt rajgräs kan vara bra för att fånga in kväve som frigörs om man odlar klöver. Därför är de bra att kombinera. Tål ej frost.

Redan i år prövade jag klöver som subgröda (en gröda man sår under huvudgrödan) till vitkål och majs men det fungerade inte så bra. Jag sådde i samband med plantering och det var för tidigt. Nästa år ska jag pröva igen men så först när plantorna växt till sig lite.

Jag prövade också att så in bovete och perserklöver i en bädd som blev tom. När grödorna växt till sig så täckte jag bädden med plansiloplast. Det ska bli spännande att se hur det ser ut där i vår.

Jag har en yta (den röda) som jag vill använda till att så gröngödsling för avslagning och uppsamling för att lägga mellan raderna i annan växande gröda som t.ex. rödbetor, palsternackor och lök. Det bör vara gröngödslingsväxter som tål avslagning flera gånger per säsong som t.ex. gräs, råg, perserklöver, lusern och havre. Eftersom jag är ny på det här så måste jag pröva mig fram.

Jag har tidigare slagit gräsmattan mellan mina kvarter och använt det som gröngödsling men jag upplever att jag uppförstorar problemen med framför allt vitgröe. Därför undviker jag att täcka med gräsklipp. Vitgröe är nog det vanligast förekommande gräset i vår gräsmatta tyvärr och det fröar av sig flera gånger per säsong. Det är jobbigt att få in det i bäddarna så nu undviker jag gräsklipp bland grönsakerna.

Växtföljdsplanering

Växtföljd är inte lika viktig i småskalig grönsaksodling som den är om man odlar stora arealer med samma gröda. När jag läser vad jordbruksverket skriver om växtföljd i ekologisk grönsaksodling så är skriften framtagen för odling på fält där de i alla sina växtföljdsexempel har flera år med vall mellan grönsakerna. Därmed får jag inte riktigt någon hjälp med min planering utifrån deras exempel men de har en hel del annat matnyttigt att ta till sig.

För att förbättra mullhalten och markstrukturen rekommenderar de att man odlar grödor med kraftiga rotsystem. Helst vall och gröngödsel. Vall kommer inte på fråga i mina bäddar och gröngödsling har jag inte riktigt lust att lägga in i växtföljden då jag verkligen vill odla grönsaker i alla bäddar. Jag ska de kommande dagarna fundera mer på hur jag kan få in mer gröngödsling på annat sätt.

De föreslår också att man använder stallgödsel och det gör vi redan. Stallgödsel har effekt som varar i många år och vi har inte några planer på att använda något annat. Det här året har vi börjat en process med att förbättra stallgödselhanteringen genom att införskaffa en gödselspridare som gör det lättare för oss att få stallgödseln finfördelad. Det ser vi fram mot att jobba mer med.

Nästa tips är att hålla marken bevuxen så mycket som möjligt. Under säsong täcker våra grödor bäddarna då vi kan plantera så mycket tätare än vad man kan om man odlar på fält. Vissa grödor som rödbetor och huvudkål täcker ut nästan allt ogräs men det är värre med t.ex. lök. Vissa år har vi hunnit med att täcka de bäddar där grödan inte täcker ut med gammalt ensilage. Det känns bra och det minskar ogräset och håller jorden täckt.

I år lyckades vi inte med det men planen är att försöka hinna med det nästa år. Vi har från och med i år även börjat med att täcka tomma bäddar med plansiloplast. Det är inte något jag gillar så där värst mycket men det är bra för jorden och mikrolivet och sparar massor av arbete med ogräset. Vi kommer att fortsätta med det men även här ska jag funder mer kring hur vi före och efter huvudgrödan kan arbeta mer med gröngödsling.

Deras sista tips är att inte bearbeta jorden så mycket och där ligger vi bra till. I år har vi inte ens grävt i potatislandet då vi odlat potatisen direkt på jorden under halm.

Det kommer vi också fortsätta med men utveckla. En anledning till att man inte ska bearbeta jorden är att all bearbetning ökar omsättningen av det organiska materialet och eftersom en av de viktigaste sakerna man kan göra för att få en bra jord är att öka mullhalten i jorden så vill man inte ha en ökad omsättning.

Många grönsaksodlare som odlar i fasta bäddar skaffar sig en tvåhjulstraktor. Till den kan man bland annat koppla en slaghack. Slaghacken kan man köra över majsbäddar och kålbäddar för att slå sönder alla skörderester och på så sätt få ett stort tillskott av organiskt material till kommande år. Vi har inte någon tvåhjulstraktor, dels för att det är en stor investering och dels för att jag inte riktigt gillar att få in en bökig fossildriven maskin i odlingen. Det gör att vi behöver föra bort mycket av det organiska materialet då det tar för lång tid att bryta ner om det inte är sönderslaget. Jag ska testa om det går att köra t.ex. majsstänglarna genom vår nya flistugg. Det kommer att innebära en del merarbete med att föra bort majsen till flistuggen och sedan återföra det sönderslagna materialet men det ska ändå bli spännande att testa.

Förfruktsvärdet är en term som återkommer ofta när man läser om grönsaksodling och växtföljd. Med det avser föregående års grödas kvarlämnande effekter. Det kan vara hur mycket näring som lämnas kvar i form av skörderester både ovan och under jord samt hur grödan påverkar jordens struktur. Vi använder en hel del skörderester som tillskottsfoder till hönor och får. Fåren älskar att få blad från kål och hönorna älskar i princip allt utom lök. Problemet med det är att vi samtidigt för bort grönmassa från odlingen som annars blir en del av förfruktseffekten. Det behöver vi fundera mer över.

När förfruktsvärdet inte är bra nog behöver man tillföra stallgödsel för att kompensera för bristen på näring i jorden. Men gödsling har inte samma effekt på markstrukturen som en bra förfrukt ger i form av skörderester och rotsystem. Att tillföra för mycket gödsel är inte bra av andra orsaker också. Det blir stor risk för växtnäringsläckage och det kan också leda till för höga halter av fosfor i jorden vilket kan missgynna grönsakerna.

Nästa år kommer jag att odla i sju kvarter med tolv bäddar i varje. Så mycket har jag inte odlat förut så därför behöver jag göra en ny växtföljdsplanering. Planen just nu är att jag inte ska odla mer än så här. Jag ska inte utöka till fler kvarter efter det här. (Note to self)

Problemet i växtföljden är att jag älskar att odla kål. Kålväxter är utan konkurrens mina favoriter. Kanske inte kålrot, majrova och kålrabbi men jag gillar verkligen att odla spetskål, grönkål, vitkål, broccoli, blomkål, brysselkål, salladskål och rödkål. De är tacksamma växter som ger stora skördar och är lätta att sälja och goda att äta. Många av dem tål lagring vilket gör det möjligt att förlänga säsongen med grönsaker från lagret nu när vi har kylrum. Men kål bör ha en växtföljd på sju år vilket gör att jag bara kan odla tolv bäddar kål – men det räcker inte.

I år har jag odlat kål i ett kvarter. Jag skulle verkligen vilja odla kål i ett och ett halvt men då kommer jag ner till en växtföljd där kålen kommer in var femte år. Det är en risk. Men kanske är den värd att ta. Det finns också klumprotsresistenta sorter av kål att ta till ifall man blir drabbad. Saken är den att man väldigt sällan hör talas om människor som odlar småskaligt som drabbats av klumprotsjuka. Kanske är folk väldigt duktiga på att odla kål bara vart sjunde år eller också är problemet inte så stort. Den som har tankar om detta får väldigt gärna kommentera!

« Äldre inlägg

© 2021 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑