Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: odling (sida 1 av 17)

Lindbloms frö

Det är en sorglig dag idag. Lindbloms frö, där vi köper merparten av vårt utsäde, har brunnit ner. Värst är det förstås för familjen och ägaren samt de anställda på företaget men det är också en stor sorg för alla småskaliga grönsaksodlare varav många liksom vi köper merparten av sina fröer från Lindbloms.

Någon har tagit sig in i företaget och anlagt branden och tydligen har det brunnit på tre ställen. Polisen rubricerar branden som mordbrand men som tur var så kom inte någon människa till skada.

Lindbloms frö säljer både till hobbyodlare och till småskaliga grönsaksproducenter och har specialiserat sig på ekologiska fröer. De har ett brett utbud och vi har alltid varit nöjda med deras fröer och gillar många av sorterna de säljer. Alla fröer är förstörda just när företaget hade börjat få in beställningar inför nästa säsong.

Det kommer förmodligen att bli svårare att få tag på ekologiska fröer inför nästa säsong. Precis som vi väljer att bereda våra skinn på Tranås skinnberedning eftersom beredningen då sker i Sverige har vi valt att köpa våra fröer från svenska fröfirmor. Det blir ofta billigare att köpa fröer utomlands men vi tycker att det är viktigt att ha kvar svenska fröleverantörer.

Branden i Lindbloms frölager kommer visar på vår sårbarhet. Vi blir lite oroliga inför nästa säsong då vi kommer att få svårt att få tag på vissa av våra favoritsorter. Fröer är det som vi är beroende av för vår odling. Vi använder inte konstgödsel och inte kemiska bekämpningsmedel så den sårbarheten har vi inte men fröer klarar vi oss inte utan. Vissa grönsaker kan man ta egna frö på utan att det är speciellt jobbigt men många sorter är besvärliga att odla frö till själva. Vi har inte heller den extra tid som krävs för en sådan verksamhet.

En annan sak som är bra med Lindbloms är att de har så bra information på sina fröpåsar. Det står t.ex. vad 1000 frö väger vilket man behöver veta när man ska så med såmaskin. Då behöver man väga fröerna före och efter sådd för att ha koll på hur många fröer man har sått. Den informationen har de flesta andra firmor bara på sin webbsida och det blir bökigt att behöva kolla där.

När vi odlade på hobbynivå köpte vi de mesta fröerna från Runåbergs och sedan vi började odla för försäljning har vi även köpt en del fröer från Semenco. Båda företagen är bra på ekologiska fröer. Nu blir det till att sätta sig och kolla över hur vi ska få ihop årets beställningar.

Återträff

Igår var det dags för återträff för oss som gick halvfartskursen i Småskalig grönsaksproduktion vid Hjo Folkhögskola. Alla kunde inte komma men vi var åtta personer som träffades på Östängs Gård. Vi har lite dåligt med mötesrum på gården men eftersom vi isolerade ytterligare väggar i gårdsbutiken i förra veckan så fick den tjäna som möteslokal.

Det är alltid trevligt att träffa andra odlare. Väldigt givande diskussioner och stor förståelse för varandras problem och glädjeämnen. Det kan annars vara svårt för folk att förstå vad det faktiskt innebär att vara småskalig grönsaksproducent med små marginaler, hårt intensivt arbete under halva året och alla utmaningar med lönsamhet, försäljningskanaler, skadedjur, redskap och annat som i den här gruppen är gemensamma hjärtefrågor.

Vi gick en gårdsvandring också och nördade på bevattningsanläggningar, rördimensioner och droppslangar.

Vi diskuterade täckning, nät, fiberduk, förvaring och annat i odlingen.

Men mest av allt pratade vi ekonomi och lönsamhet. Många av oss lägger många, många timmar i veckan på själva odlingen. Vi känner i princip alltid att vi ligger efter med ogräsrensning. Säljandet av grönsaker tar mycket tid och i gruppen varierade antalet försäljningstillfällen i veckan ända upp till sex tillfällen. Några har andelsmedlemmar, många säljer via REKO och andra torgar och det finns för och nackdelar med alla kanaler.

Det här är ett engagerat gäng som brinner för det de pysslar med men som emellanåt drabbas av tvivel på om det är värt det. Det finns en rörelse i Sverige just nu där allt fler startar upp med småskalig grönsaksproduktion. Om merparten av dessa ska finnas kvar om några år så måste vi bli bättre på att finna lösningar på de utmaningar som verksamheten har. Vi behöver bli bättre på att ta tillräckligt betalt, att marknadsföra de mervärden som våra produkter har och att hitta vägar att minska de stressmoment som finns. Själva räknar vi inte den tid vi lägger i odlingen och därför vet vi inte heller vår lönsamhet per timme och det var många i gruppen som inte heller räknar eller som inte hunnit sammanställa odlingsåret än. För vissa ligger dock lönsamheten så lågt som 50 kronor per arbetad timme och det är ju självklart inte acceptabelt.

Efter fem säsonger på Östängs Gård så har vi själva ökat vår försäljning rejält sedan första året. Vi har odlat upp större yta, blivit mer effektiva men framför allt har allt fler kunder upptäckt att det är skillnad på närproducerade, obesprutade grönsaker jämfört med mycket man hittar i affären. Smaken är bättre och hållbarheten går inte att jämföra. Det gör att vi får allt fler stammisar. De som haft ett isbergssalladshuvud från oss i kylen under fyra veckor utan att det blivit dåligt vill hellre köpa våra grönsaker än affärens. Vi har en stark tro på att vi kommer att kunna öka både produktion och försäljning ytterligare och har absolut inte några planer på att lägga ner.

Studiebesök hos Katarina

Idag var det dags för den årliga turen till Tranås för att lämna in våra insaltade skinn på Tranås skinnberedning. Det är en lång bilresa och även om man alltid blir trevligt bemött på skinnberedningen så blir det en ganska tråkig dag. Idag hade jag dock bestämt med Katarina Ferbeek som jag lärt känna på odlingskursen förra året att jag skulle stanna till hos henne i Hökerum på vägen hem. Det gjorde en annars ganska tråkig dag mycket intressantare.

Anledningen till besöket var att jag funderar på att bygga mig en caterpillartunnel till nästa säsong. Det finns färdiga att köpa men Katarina har byggt sina tre själv och det känns lockande.

Rören är bockade galvaniserade vattenledningsrör.

För att kunna bocka rören enkelt har hon köpt en rörbockningsmanick från biltema.

Rören träs på ett 120 cm långt armeringsjärn som är till hälften nedslaget i marken. Runt armeringsjärnet nedanför röret har hon fäst en slangklämma som håller en karbinhake i vilken en flagglina sätts fast som löper över nock till nästa stag på andra sidan för att hålla fast plasten.

Plasten var avtagen eftersom säsongen för tomater är slut. Fördelen med en caterpillartunnel jämfört med en växthustunnel är att den är lätt att flytta till nästa plats när säsongen är över. Det blir ett sätt att få in t.ex. tomaterna i växtföljden och inte behöva odla tomater på samma plats år från år. Det i sin tur kan hjälpa till att minska angreppen av t.ex. bladmögel. Plasten tas av över vintern vilket gör att den håller längre. Å andra sidan kan man tänka sig att linan som löper över plasten skaver en del. En stimulerande tanke är det dock att köpa rör och plast och helt enkelt bygga sitt eget. Den här idén får ligga till sig ett tag innan beslut fattas men nu har jag i alla fall bättre underlag för att fatta ett så småningom.

Det är alltid bra och roligt att besöka odlingskollegor. Man hittar alltid smarta lösningar och roliga prylar som man inte haft chans att titta på på nära håll. Ett sådant här planteringsrör t.ex. borde underlätta planteringen av t.ex. kålplantor betydligt. Får fundera på ett sådant också.

Odlingsplanering i Tylösand

Jonas mamma och hennes syster har sedan de var i tonåren ägt en stuga nere i Tylösand. Där har vi spenderat mycket tid. När vi väntade vårt första barn var vi där i åtta veckor och bara tog det lugnt. En sommar satt jag här och skrev en bok medan Jonas var ute med barnen på stranden. Under småbarnsåren har vi varit där många veckor varje år och byggt sandslott och hoppat på klipporna.

Sedan vi köpte gården så har det inte blivit lika ofta men några dagar varje år har vi åkt dit.

Stugan ligger bland många andra på en udde där man kan bada från klipporna och med Tylösands långa sandstrand på ena sidan och Tjuvahålans mindre strand på andra sidan.

Stugan är på 30 kvadratmeter och tomten består av ett trädäck. Här kan man inte göra mycket annat än att koppla av eller koncentrera sig.

Det har varit en intensiv säsong med wwoofare varje dag utom en från 15 april till fjärde oktober. Vi har haft upp till sex säljtillfällen per vecka hela säsongen och en rad studiebesök och vår första kurs. Det har varit en rolig och lyckad säsong men nu är vi lite trötta.

Jag har därför valt att dra mig tillbaka till den lilla stugan. Fyra nätter och fyra dagar ska jag få rå mig själv och bara nörda in mig på nästa års odling.

En hög med odlingsböcker, en annan med pärmar, datorn, löparkläder och kylskåpet full med god mat bäddar för en lyckad odlingssäsong även 2020.

Tack Ingrid och Kerstin för lånet!

Utflyttarkurs

I helgen har vi haft vår första egna kurs. Efter fem säsonger på gården känner vi att vi har lärt oss massor och har en del att dela med oss av. Därför gick vi ut med en bred kurs som innehöll lite av varje när det gäller vad man ska tänka på om man vill lämna staden och skaffa gård.

Det är svårt att nå ut med information så vi fick inte riktigt så många anmälda som vi hade förväntat oss. Dessutom fick vi fyra avbokningar vilket gjorde att vi bara hade fem deltagare. Så här i efterhand så var det bra. Vi har än så länge inte någon bra kurslokal och vädret var visserligen vackert men väldigt kallt. Första dagen åt vi på verandan men till kvällen insåg vi att vi behövde flytta inomhus och det fungerade att klämma in alla i vårt kök eftersom vi var så pass få.

Några av deltagarna anlände redan fredag kväll och installerade sig i wwoofhuset och i wwoofvagnen.

Lördag morgon klockan 09.00 inledde vi med fika och presentation av deltagarna. Det är roligt med kurser och träffar inom det här området för det är spännande människor som söker sig till dem. Människor med drömmar och idéer som vill utmana sig själva och göra något annat av sina liv.

Därefter presenterade vi oss och gav en bakgrund till varför vi gör det vi gör. Alltifrån ett telefonsamtal 2005 som fick oss intresserade av peak-oil och gjorde att Jonas startade www.energikris.nu och förändrade vårt liv via mötet med omställningsrörelsen 2009, försäljning av radhus och halvårslång tågluff i Asien 2012 och grundkurs i permakultur 2012 till gårdsköp 2014.

Sedan visade vi gården och berättade om med- och motgångar under våra år hittills. Läckande tak, trasiga fönster, kollapsande väggar, ruttna bjälkar och annat charmigt som man ofta stöter på när man köper en gård men också hur vi år från år lärt oss att hantera hö, sortera får och hantera de problem vi mött.

Vi var nere i förodlingskammaren och diskuterade pluggbrätten och belysning men också om hur snabbt man växer ur utrymmen som man från början tycker är väl tilltagna.

Vi tittade på verktyg, maskiner och djurutrymmen och avslutade i bigården innan en lunch på en kall veranda.

Efter lunch arbetade vi i skogsträdgården med att skörda vallört och täcka runt träden.

Deltagarna fick smaka på blåbär och sichuanpeppar och vi diskuterade mikroklimat och odlingszoner.

Sedan delade vi plantor och planterade på vårt nygrävda avlopp.

Vi diskuterade snigelbekämpning och välte en ensilagebal för att diskutera mördarsnigelägg.

Vi fortsatte i odlingen och pratade bredgrep, vikten av att täcka jorden, såmaskin, lökdippler, flammaggregat med mera.

Efter en välförtjänt fika hade Jonas en genomgång av vad man ska tänka på när man väljer sin plats på jorden. Kartor som går att hitta på nätet med jordarter, fornlämningar, höjdkurvor, växtzoner med mera gicks igenom. Hustyper och riskkonstruktioner, isolering, virkesdimensioner, skruvar, uppvärmning, solpaneler och annat diskuterades.

Sedan fick de som ville bada bastu och andra via innan vi träffades i köket för en gemensam middag och vidare diskussioner tills deltagarna ville gå och lägga sig.

Vi vaknade till en kylig morgon. Vackert klart väder men väldigt kallt. En av deltagarna, Gabriella, var uppe extra tidigt och fotograferade. Hon tyckte att ankorna gjorde sig bra i det frostiga gräset.

Morgonen inleddes med att vi hand om djuren och gick igenom varför vi skaffat de djur vi har samt för och nackdelar med dem.

Vi diskuterade hur våra hönshus har utvecklats från vårt hästsläp, till första husvagnen och till den sista som vi är mycket nöjda med.

Vi pratade får, lamningar, baggar och varför vi inte har fler får än vi har trots att vi från början siktade på 30 tackor.

Fåren är inhämtade från stora betet eftersom vi ska sortera dem inför slakten. Gabriellafoto igen.

Klockan nio var det dags för en genomgång av permakultur och hur det har påverkat hur vi tänker och hur vi planerar vårt liv på gården. Vi pratade kopplingar, kretslopp, zoner, sektorsanalys och ekologi. Därefter visade vi vårt mobila musteri och diskuterade vikten av att skaffa sig ett nätverk vilket vi gjort i och med vårt gårdssamverkansprojekt.

Sedan tog vi en lång fika med frågestund innan vi gick ut och diskuterade stängsel. Vi började med för och nackdelar med alloxnät och vad man ska tänka på om man väljer den typen av nät. Vi pratade snigelstaket och snigelbekämpning. Därefter blev det en djupdykning i elaggregat, jordning och tråddragning innan lunch. Efter lunch gick vi upp i skogen och klöv en ekstock och pratade mer stängsel.

Resten av eftermiddagen försökte vi svara upp mot det deltagarna ville ha mer av vilket visade sig vara huskonstruktioner och vad man ska titta efter när man åker på visning. Vi surfade på billiga hus på hemnet för att hitta risker och saker att tänka på och sedan gick vi igenom en del litteratur och svarade på frågor innan det var dags för utvärdering, avslut och hemfärd. Tack alla deltagare för att ni kom. Vi har haft trevligt!

Tack Gabriella för dina fina bilder!

Grönsakssäsongen

Den börjar lida mot sitt slut. Vi har bara två veckor kvar av Nolbygårds Matmarknad och det ska bli skönt med lite lugnare tempo. Vi kommer fortfarande att ha en del grönsaker kvar i oktober och framåt men de kommer vi att sälja via REKO-ring och på vissa höst- och julmarknader. Lök, squash, grönkål och brysselkål t.ex. kommer vi att ha kvar länge än liksom jordärtskockor.

Vi skulle haft klart vårt nya kylrum inför säsongen och väggar och tak var också på plats men det har krånglat en del med kylaggregatet så vi räknar inte med kylrum förrän nästa år. Det har ställt till det en del men inte så mycket som vi först trodde. Planen var att vi skulle använda det för att lagra grönsaker i för att förlänga säsongen men vi har sålt så pass bra så att vi inte kommer att ha så mycket grönsaker kvar att lagra när de måste ur jorden. En del kommer vi att ha i jordkällaren och resten får vi helt enkelt försöka sälja innan det blir frost.

Säsongen har varit bra. Riktigt bra!

Tomater odlar vi inte till försäljning eftersom vi bara har sju kvadratmeter växthus men vi har äntligen fått ordning på tomatodlandet så nu är vi riktigt sugna på att skaffa ett större växthus. Oftast har vi annars sått tomaterna för tidigt och fått rangliga plantor men nu har varje planta blivit fin och gett stor skörd.

Slanggurkorna i vårt lilla växthus har också blivit bra. Vi borde förmodligen ha gallrat en del sidoskott men det får vi göra nästa år. Är inte riktigt nöjd med sorten Tanja eftersom skalet är så hårt men om man skalar dem så är de väldigt goda. Annars äter vi våra västeråsgurkor på friland istället för vanlig gurka. De är minst lika goda. Västeråsgurka har gått åt i år. Det känns som om det är fler och fler människor som vill ta tillvara och lägga in grönsaker.

Det ni ser på den här bilden är ett hav av zucchini, vintersquash och gurka. Egentligen är det fyra separata bäddar men det går inte att se gångarna för alla blad. Innan vi skördar det mesta här så kommer bladen att vissna ner så det blir lättare att hitta. Zucchini har vi skördat två gånger i veckan vilket gör att vi har sluppit monsterzucchini fram tills förra veckan då två zucchini missats under tisdagsskörden.

Vi har bara en bädd zucchini och det räcker gott. I den får det plats 16 plantor vilket gör att vi i år för första gången i vårt odlarliv har haft lagom. Tidigare har det alltid blivit för många zucchini så hönor, får och grisar har fått hjälpa till. I år har de bara fått några enstaka som blivit dåliga innan skörd.

Det vi är minst nöjda med är morötterna. I år igen! Det tar nog några år till innan vi blir riktiga kompisar. I år är de sådda med såmaskin vilket gör dem lite mer uthärdliga. Det är extremt tidsödande att så morötter för hand. Problemet är bara att vi har sniglar som gillar morötter så vi har sått varje bädd två gånger med såmaskin och sedan sått i för hand en tredje gång för att få någorlunda tätt med morötter. Vi har bredgrepat bäddarna och jorden verkar lucker men ändå får vi extremt många morötter som är delade i flera rötter. Det är också problem så fort man har nät över något. Det gör att man obönhörligt kommer efter med ogräsrensandet. I alla andra bäddar ser man ogräset och griper in innan det blivit för stort men i en täckt bädd är det svårt att få det gjort eftersom man måste täcka av först och även om det egentligen inte är jobbigt så blir det inte gjort.

Eftersom det är olika ålder på morötterna i samma bädd så är det också problem med att veta när man ska skörda vilket innebär att vi har många, många som spruckit. Vi borde förmodligen skördat klart den bädden tidigare. Våra baggar blir dock glada…

Sallad som jag svor över förra året har gått galant i år ända fram till nu. Vi har sått varannan vecka i lagom mängd och den har varit lätt att sälja. Nu på slutet missade vi att så så vi kommer inte att ha sallat så länge som vi kunde haft. Nästa år ska vi fortsätt att så långt in på hösten och använda oss av fiberduk för att förlänga säsongen.

Isbergssallat har vi haft under stora delar av säsongen. Vi ska så lite mindre av den nästa år men kunderna är nöjda. En kund berättade häromdagen att hon hade haft ett av våra isbergssallatshuvuden i en hel månad. Hon hade tagit blad för blad och förvarat den i kylen och den var inte det mista dålig efter fyra veckor när hon åt upp det sista av huvudet.

Mest skillnad är det nog på majsen. Vi har aldrig lyckats med majs förut men här står den ståtlig och väntar på att bli skördad.

Den är såååå god. Den är dessutom lättsåld. Nästa år blir det nog två bäddar majs.

Bönor är en annan gröda som gått bra i år. Vi skördar två gånger i veckan och har lyckats plantera bönor så vi har haft en utsträckt säsong.

Nu är buskbönorna slut för säsongen men störbönorna ger fortfarande skörd.

Vi har gjort en permanent jordärtskocksbädd. Vi vet att de bör ingå i växtföljden och att det inte är bra att ha dem på samma ställe men det tänker vi strunta i. De gör ett bra jobb som vindskydd. Vi tänker skörda av dem allihop och bättra på jorden med rejält med bokashi och kompost för att sedan återplantera de bästa knölarna. Anledningen till att vi inte vill flytta dem är att man aldrig lyckas få upp alla knölar så det blir alltid ett ogräsproblem.

Mangold har vi bara en halv bädd av i år och det är nog lagom. Det är en tacksam grönsak. Den täcker ut bra så det blir lite ogräs och ger hela tiden ny skörd hur mycket man än skördar. I år har vi dessutom haft väldigt lite problem med blomning. En halv bädd får det bli nästa år igen. Bortom mangolden är det två bäddar palsternacka. Det har varit för mycket. Nästa år får det kanske ändå bli två bäddar. En av sorterna är lagringsduglig och hade vi haft ett kylrum så hade det kanske varit lagom. Nu vet jag inte riktigt vad vi ska göra med alla. Vilka djur gillar att äta palsternacka?

Persilja har vi både blad och krus. Fina plantor som vi skördar om och om igen. Lagom mycket så där blir det likadant nästa år. Vi har även odlat koriander som vi sått varannan vecka. Vi räknade dock inte med den långsamma tillväxten så här i slutet av säsongen så nu har några kunder blivit besvikna för det har varit glapp i leveranserna. Dill har vi sått på var sin sida om sockerärtorna. Dill luktar otroligt gott och har varit mer lättsåld än vad vi räknade med. Vi har haft flera kunder som har velat köpa flera kilo för att ha och frysa in för vintern.

Spenatodlingen är också något vi är nöjda med. Vi sådde spenat tidigt i våras och slutskördade den innan den gick i blom. Sedan sådde vi rödbetor i den bädden. Strax innan vårspenaten tog slut började den Nyzeeländska spenaten ge skörd.

Nu har vi två bäddar med spenat på gång. En i en nygrävd bädd som till våren ska bli hallonland och den på bilden som är sådd i en bädd där det tidigare växte rödbetor.

Kålskiftet har varit täckt med 7.20 meter breda nät. Vi har varit noga med täckningen och har inte haft ett enda angrepp. All kål har inte gått bra eftersom vi har stora problem med jordloppor. Vi kommer nog att strunta i savoykål och pak choi nästa år och istället odla mer spetskål, vitkål, rödkål och broccoli.

Vårt största broccolihuvud har vägt över 9 hekto. Broccoli är nog den gröda där flest kunder känner skillnad i smaken på vår broccoli och broccoli köpt i affären.

Försäljningen har också gått bra. Vi har en väl fungerande REKO-ring som under grönsakssäsongen har utlämning varje vecka. Där har vi i huvudsak sålt grönsakskassar där vi väljer ut de grönsaker som ser bäst ut för dagen och som vi har i tillräcklig omfattning. Vi är noga med att skicka med tips på vad kunderna kan göra med innehållet i kassen vilket gör att många har börjat köpa en kasse vid varje utlämning för att de tycker att de lär sig hur man kan använda lite mer ovanliga grönsaker och äta efter säsong.

På fredagarna har vi öppet i vår gårdsbutik. Helst hade vi sålt alla grönsaker där men kundunderlaget är inte så stort. Vi märker dock att fler och fler hittar till oss och det är trevligt att ge folk möjlighet att komma och besöka oss på gården. Det blir också ett sätt att vara öppna med vad vi gör. Vi är ju inte certifierade men eftersom vi bara säljer direkt till kund så ser vi inte det som något problem. Då känns det också bra att alla är välkomna ut till oss för att se vår gård.

I år har vi också inlett ett samarbete med Vikaryds köttbod så varje fredag står Jonas i gårdsbutiken samtidigt som jag är på Vikaryd med vår ”delivery truck”. Hade vi inte haft den så hade vi inte hunnit med en sådan försäljning då det tar för lång tid att packa upp tält, bord och alla grönsaker för att ha öppet i några timmar.

Vår huvudsakliga försäljning sker dock på Nolbygårds Matmarknad. Där står vi varje lördag 10-14 oavsett väderlek från lördagen efter midsommar tills september månad är slut. Där har vi många stammisar som kommer varje vecka och som inte handlar grönsaker någon annan stans än hos oss. Det känns fint!

Studiebesök från Holma folkhögskola

De var här förra året och valde att komma tillbaka med nästa årskull. Ett längre besök för att vi skulle hinna mer det här året. Vid elva dök de upp och vi började en allmän genomgång om varför vi skaffat gård och vad vi sysslar med här. Därefter åt vi lunch gemensamt med våra fyra wwoofare.

De som besökte oss idag kommer från kursen Mat ur jorden – grundkurs i hållbar grönsaksodling som är en helfartskurs med start i februari och slut i november. Tänk om man hade fått gå den kursen innan man satte igång. Så mycket man måste lära sig på så många kursdagar. Kursen är upplagd med föreläsningar och praktiskt arbete och deltagarna sköter en odling tillsammans med kursledarna. Det de odlar konsumeras av deltagarna. Kursen är mycket bredare än bara odling och det ingår också en hel del livsmedelsförädling.

I går besökte de dels Tillsammansodlingen i Mölndal och sedan har de tältat på Lilla jordbruket i Lerums kommun tills idag. Efter besöket hos oss åkte de vidare för övernattning innan de i morgon ska besöka Jonas och Sanna Ringqvist på Bossgården utanför Tidaholm.

Hos oss la vi fokus på allt runt omkring odlingen eftersom de andra ställena de besöker är mer specifikt inriktade på just odling.

Vi pratade hus, utrymmen, hönor, bin, skogsträdgård, stängsling, biologisk mångfald, ankor, får, kor, bete, vinterfoder, hamling, wwoofare, projekt, försäljningskanaler, musteri, bevattning och en hel del annat.

Ett snabbt dopp i grustaget hanns också med och det var nog tur för det blev varmt att vandra runt i solen.

Vid fyratiden kom Jonas hem lagom för att berätta om musteriet.

Sista passet skedde i odlingen med provsmakning av nyzeeländsk spenat och prat om bäddstorlek, kvickrot, fröogräs, insektsnät, såmaskin, bredgrep med mera.

När de åkte vid kvart över fem hade jag i princip pratat oavbrutet i sex timmar. Stackars människor.

Kål

Vi odlar 12 bäddar kålväxter innanför grönsaksstaketet. Vi har inte någon markduk utan odlar i bäddar med jord i gångarna mellan. Ytan täcks av tre stora nät som är 720 centimeter breda. Över småplantorna som vi satte ut satte vi böjda vp-rör för att nätet inte skulle tynga ner de små plantorna. När plantorna växt sig högre än vp-rören kan de lyfta duken utan problem.

Det mesta har tagit sig fint och vi har inte haft ett enda angrepp av mal eller fjäril. Sniglarna åt upp en del småplantor men vi hade extra som vi satte ut så fort en planta försvann. Brysselkål, grönkål, kålrot, vitkål, rödkål, broccoli har gått över förväntan i år. Kraftiga fina plantor och broccolihuvuden som vägt nästan ett helt kilo.

I år odlar vi för första gången majrova. Det var inte någon riktig hit. Vi prövade två sorter. Dels White ball som drog mer åt rädisa i smaken och dels Petrowski som påminde mer om kålrot. De var inte så lätta att sälja och jordlopporna gick hårt åt bladen vilket gjorde att vi inte kunde knippa dem utan fick sälja dem utan blast. Fördel är såklart att det är en tidig rotfrukt. Om vi prövar majrova igen så kommer vi bara att odla White ball.

Blomkålen blev inte riktigt vad vi hoppats. Huvudena blev för små och inte riktigt fina. Salladskålen och pak choi blev nästan helt förstörda av jordloppor. Kålroten har blivit fin men det är svårt att sälja kålrot. Kanske kommer det att gå bättre fram mot hösten. Vi upplever att de grönsaker som vi själva tycker mest om är det som går lättast att sälja. Det kanske inte är så konstigt för då är det lättare att tala för varan.

Vi bestämde oss också för att sätta en bädd med grönkål utanför staketet. Där använde vi oss för första gången av markduk som vi brände hål i och där satte vi plantorna. De tog sig fint men utanför snigelstaketet finns det fler sniglar så ett par dagar efter utplantering så fanns det inte många plantor kvar.

Då brydde vi oss inte om att täcka med nät och det visade sig ganska snart hur viktigt det är. Kålfjärilen har besökt alla plantorna och kålfjärilslarverna har kalasat på bladen.

Vi är väldigt nöjda med att vi köpt breda nät som täcker fler än en bädd. Det är lite bökigt när man ska täcka av för att rensa i gångarna men mycket lättare att hålla skadedjuren borta.

Wwoofarna vi har nu har varit på två andra gårdar före vår. Där fick de stå och granska varje blad efter skörd då det var så mycket angrepp. Här har de inte hittat ett enda. Det känns bra!

Senfärdig beskärning

Vi planterade två vinstockar vid lagårdsväggen. Vi har påmint oss själva om att de ska beskäras och bindas upp men det har liksom inte blivit av. Vi har väntat på att väggen skulle målas och det har inte hunnits med. Först med väggen vitmålad har vi kunnat bygga en träställning som vinet ska få klättra på. När väggen väl var målad och pergolan klar så blev det lite hektiskt med marknader, odlingen och skörd så vi har helt enkelt inte varit hemma båda två utan att vara upptagna med något annat – förrän idag.

En av stockarna har verkligen trivts och försökt ta sig över vägen. Den är av sorten Himrod och har trasslat in sig i sig själv ganska ordentligt.

Våra förra wwoofare byggde en bra träställning som vi hoppas att vinstockarna ska hålla sig till. Det gömde sig lite för många druvklasar i det som såg ut som en lövhög men det är nog för sent att gallra nu. Vi får hoppas på mycket sol i slutet av sommaren så att de hinner mogna.

Betydligt bättre än innan. Proffs kanske skulle gjort på annat sätt men vi upplever det som ett stort framsteg.

Den här typen av frilandsdruvor kallas för ”staketdruvor”, tydligen en felaktig översättning från lettiska eller ryska. Det borde vara ”trädgårdsdruvor” men trädgård och staket är tydligen samma ord och då blev det som det blev.

De är lite speciella eftersom de inte får beskäras under våren men måste beskäras under både sommar och vinter.

Inne i hörnet står en annan staketdruva. Den borde ha ännu mer värme men den är betydligt mindre så kanske får den mindre vatten än den andra. Eller så står den andra i en gammal gödselhög. Vem vet?

Lägesrapport från grönsakslandet

Att odla grönsaker har sina för och nackdelar. Så här års finns inte så mycket att visa upp eftersom vi ännu inte har någon odlingstunnel eller växthus. Det har dessutom varit en kall vår så det har växt långsamt. Det som finns skördeklart är majrovor, rabarber, pak choi och spenat och det kommer vi att skörda för att sälja på en tillfällig lokal matmarknad i Nolhaga park under Grill-SM nu på lördag.

Flädern blommar så snart är det dags att göra flädersaft.

Vi odlar 12 bäddar kål. De är täckta med nät fyra och fyra. Näten är väl tilltagna och hålls nere av sandsäckar. Över bäddarna har vi satt halva VP-rör som håller uppe näten. Vi började med att sätta hela VP-nät i kryss som syns i en bädd men det blir inte lika stabilt så det ska vi sluta med. Kålodlingen har inte gått lätt i år. Fröerna grodde ojämnt och plantorna blev rätt klena. Det gjorde att vi hade för lite plantor och fick direktså en del. Lagringsvitkålen grodde sämst och det brättet med flest lyckade plantor råkade jag dessutom tappa och sedan hade jag inte några frön kvar. Då får man improvisera och så mer rödkål.

Spenaten har i alla fall växt bra. Den är skördeklar och har gett massor med stora fina blad. Nu kommer den snart att gå i blom så vi ska slutskörda på fredag.

Vissa bönbäddar ser också bra ut med jämn uppkomst och fina plantor. Bädden till höger ser sämre ut och där har vi fått så om på sina ställen.

Störbönor satte vi ut en dag som verkade bra men sedan ökade vinden så att det blåste friskt på kvällen så nästa dag var alla plantor döda. Nu har vi satt ut nya plantor och även sått i en del där plantorna inte räckte.

Jordärtskockorna har vi en permanent bädd till eftersom det är så svårt att få upp alla. Vi vill därför inte flytta dem i växtföljden utan har planterat dem i en speciell bädd. Det är inte optimalt men vi förbättrar den jorden med bokashi och mycket gräsklipp och de verkar trivas riktigt bra. De blir dock inte skördeklara förrän sent i höst.

Sockerärtor har vi flera olika sorter av. Några är högväxta och några lågväxta. De får klättra på armeringsjärn. Vi har sått dem i en så kallad dubbelrad mitt i bädden och sedan sått dill på vardera sida.

Vi ligger rätt bra till med ogräsrensning men det tar enormt mycket tid när alla bäddarna är nygrävda. Mycket nya ogräsfrön har kommit upp i jorden vid grävningen och därför har vi gjort falska såbäddar som vi flammat och/eller kultiverat. I den här bädden har vi sått märgspritärtor men uppkomsten är så ojämn så här ska vi så in nya och samtidigt rensa bort allt ogräs.

Bondbönorna har vi sått i en bädd men i två omgångar för att få skörd under en längre period. Kanske kommer vi till och med att skörda första sådden och så om igen men det får vi se när de blir klara.

Sparris får vi inte skörda i år och inte nästa heller men sedan kommer vi att ha gott om sparris under våren och det ser vi verkligen fram emot. Den är kraftig och fin och mäter 190 centimeter. Vi har inte tjuvsmakat en enda sparris men det har varit svårt att hålla sig. Vi ser till att hålla ogräset borta genom att gå med ett rensjärn varje vecka för att plantorna ska må så bra som möjligt.

Potatisen i bäddarna blommar redan så förhoppningsvis kommer vi att ha färsk potatis redan till midsommar. Vi odlar potatis i vanliga rader också men de förodlade vi inte så de kommer mycket senare. Vi vill ha egen potatis till midsommar så i två bäddar satte vi potatis som vi lagt i jord redan i början av mars. De hade både rötter och blad när vi planterade ut dem i mitten av april och därför är de så tidiga.

Rödkålen är den kål som växt bäst och vi kommer att ha gott om rödkål eftersom vi hade mer frön kvar av den än av vitkål. Vi vet inte varför rödkålplantorna blev bra när vitkålen inte blev det men med tiden lär vi oss nog.

Och så till vårt största problem. Dessa sniglar! Varje morgon går vi en sväng med saxen och det är många att ta hand om varje morgon. Ankorna hjälper till och snigelstaketet också men det finns ändå alltid massor att ta död på. Vårt största problem med sniglarna är att de äter upp våra morötter. En bädd morötter har vi sått om tre gånger. Det har helt enkelt försvunnit så många plantor så det inte har varit någon idé att behålla dem. Vi har också upptäckt att det finns ytterligare en snigel som gillar morötter. En minivariant av mördarsniglarna men mörkare i färgen. De ser inte ut som vanliga åkersniglar utan är smala och mörka. Tyvärr har jag inte någon bild på dem för de är bara framme tidigt på morgonen. Det verkar som om de bor i morotsbädden och kryper ner i hålor i den.

Äldre inlägg

© 2019 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑