För två och ett halvt år sedan fick vi ett kuvert med några minipotatisar. Vi hade beställt gratisprover av gamla potatissorter från Nordgen som skickar kostnadsfritt. Nordgen håller liv i gamla sorter och har det ganska välkända fröförrådet på Svalbard. Verksamheten finansieras av Nordiska ministerrådet. Årets potatislista finns här.

Vilka sorter som finns varierar år från år och vi fick sorterna Gula islenskar, Tärendö Karl Krekula, Röda krokar och Tylva. Potatisarna som kom var mycket små, som en tumme. Det berodde inte på att Nordgen ville få mindre portokostnader utan för att potatisarna kommer från virusfria celler i provrör. Det var 3-4 av varje sort. I slutet av april satte vi dem i fyra hinkar som hade dräneringshål i bottnarna.

Det finns ett talesätt om att potatis bara ska ha vatten vid två tillfällen, vid sådd och vid kokning, men det gäller nog bara om de får växa i den riktiga marken. I små hinkar behövs lite vatten från och till men det är lätt hänt att glömma att ge dem en skvätt vatten då och då. Hinkarna står på samma ställe hela sommaren och blir ganska osynliga med tiden.

Det var spännande med första skörden och det skrev vi om i ”Sättpotatis i hink”. Alla sorterna hade överlevt och förökat sig och nu hade vi fler sättpotatisar inför 2017.

Den här gången var hinkarna för små men vi hade dränerade dunkar med bra djup. Hösten 2017 hade de blivit ännu fler. Vi skrev om det i ”Något fler potatisar”.

Våren 2018 var sättpotatisarna så många att vi planterade dem på friland. De fick nog inte den kärlek och kupning som de borde fått men de klarade sig ganska bra ändå.

Det blev ännu fler potatisar och den här gången var de så många att det äntligen var dags att proväta.

Resultatet blev lite snöpligt efter allt arbete. Även vi kunde utse en vinnare så blev det ingen wow-upplevelse. När vi tänkte efter lite så var det inte så konstigt att vi inte hittade någon fantastiskt god potatis bland de fyra. Extra goda potatissorter blir inte utrotningshotade, om man säger så. Vilken som vann? Tylva. Kanske är det bara den som vi ska odla vidare.

Vi får inte sälja avkomman av de potatisar vi fått från Nordgen men om någon vill ha några knölar så är det bara att komma hit och hämta eller skicka ett frankerat vadderat kuvert. Även om dessa potatisar inte var något extra så har de sina styrkor och svagheter och någon dag kanske det är just de egenskaperna som blir värdefulla.