Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: Uncategorized (sida 1 av 14)

Första kurstillfället efter jul

Första träffen efter jul på min halvfartskurs i odling blev det mer av grupparbete och mindre föreläsning. Vi fick alla presentera de gårdar vi specialstuderat i verkligeheten, via internet eller i boken Compact Farms av Josh Volk.

I USA är market gardening en stor grej så mycket av litteraturen vi läser är hämtad därifrån. Det svåraste med det är att allt mäts i inches, acres och feet så det blir mycket räknande. Deras odlingsförhållanden skiljer sig också mycket från våra men man kan ändå hitta idéer och tankar man kan ta med sig till sin egen odling. Det var intressant att höra övriga deltagare berätta om olika gårdar.

Det finns mycket erfarenhet i gruppen så det är kul att hinna prata mer med de andra. Vi gick igenom olika säljkanaler som torget, matmarknad, REKO, CSA, prenumerationer, gårdsbutik, restaurang, grossist och butiker och diskuterade för och nackdelar med dem.

Sedan fick vi i grupper planera sådd och plantering utifrån tre scenarior. Det första scenariot var att vi hade fått en beställning på 1,5 ton vitkål som skulle levereras vid olika tidpunkter. Det är mer att tänka på än vad man tror. Tidiga sorter som vi behövde använda oss av för att kunna leverera i tid kan inte stå färdiga i landet speciellt länge utan att spricka. När de väl är skördade är de inte heller så lagringsdugliga så vi behövde även planera in sådd av en mellantidig sort och sedan en senare lagringsduglig sort. Lagringssorterna tar längre tid på sig så det måste man också ta hänsyn till.

Nästa scenario gällde morötter där vi skulle leverera 100 knippen i veckan. Även här behövde vi så vid tre olika tillfällen för att ha bra skörd under en lång period. Första sådd 1 april, nästa 30 april och sedan en sen sort i slutet av maj.

Sista scenariot gällde blomkål som skulle levereras i kassar vid två tillfällen. Det är mycket att tänka på. Tidigare har jag mest tittat på varje gröda och inte att det inom varje gröda finns så otroligt många sorter som har så stora skillnader i mognad, skördefönster och lagringsduglighet. De enda grödor där jag har tagit hänsyn till det tidigare har varit morot och rödbeta. Men så har vi inte heller haft så stora möjligheter att lagra grönsaker. Får vi klart kylrummet så blir det helt andra möjligheter till lagring och då kan vi på ett annat sätt planera in successioner i odlingarna med två eller till och med tre grödor som följer efter varandra i samma bädd.

Successioner var också ett ämne som Jonas pratade en hel del om. Grönkål kan sås tidigt och ge tidig skörd men kan också sås ganska sent för att ha som vinterskörd och då hinner man till exempel med kålrabbi innan. Spetskålen kan till exempel följas av blomkål. Sallad kan man hinna tre omgångar i samma bädd om man är tidigt ute. Det ger naturligtvis en helt annan inkomst om man hinner två eller tre kulturer i en bädd.

Sedan var det dags för läxgenomgång. Vi fick två läxor. Dels att beskriva vår egen odling utifrån en modell där vi ska få med sammanhang och mål samt alla delar i odlingen från skiften, bäddar, växtföljd, gödling- och ogrässtrategier, markberedning, sådd, plantering, skörd, lagerhållning till försäljning. Den andra uppgiften var att göra så långt vi kan på vår odlingsplanering. Det handlar inte bara om att planera in vad vi ska så utan att i detalj planera allt för varje gröda i varje bädd. Ska vi förgro eller direktså och i så fall när, ska duk eller nät på, ska vi flamma och när och under vilka veckor kommer grödan att kunna skördas. Det är enormt mycket att tänka på. Lite kul är det men också väldigt komplext och ansträngande – speciellt när man inte har så mycket erfarenhet att luta sig tillbaka på. Fördelen med att göra en grundlig planering är att mycket kommer att kunna återanvändas nästa och kommande år. De bäddar som blir lyckade i år med de inplanerade åtgärderna behöver man ju bara byta bäddnummer på till nästa år. Det som inte blir lyckat däremot kan man lägga mer kraft på inför kommande säsonger.

Leverantörsbil

Under säsongen som varit har vi fått låna min systers bil som är en VW Caddy Maxi. Den är lite längre än vår egen Caddy som har blivit för liten för att använda som leverantörsbil. Vi säljer helt enkelt mer grönsaker än vad som får plats tillsammans med bord och tält. Och då har en Caddy ändå en ganska väl tilltagen volym.

Förra säsongen så köpte en grönsakskollega till oss en VW Transporter som hon packade med grönsaker exponerade och klara. Det innebar att hon dök upp på marknaden strax före öppningstid, fällde ner luckorna och var klar att börja ta emot kunder. Den gjorde oss väldigt avundsjuka och sedan dess har vi hållit utkik på blocket eftersom vi inte kan räkna med att få låna bil av min syster i all evighet. På nyårsdagen klockan 07.32 dök det upp en annons på en Transporter i Partille och eftersom vi var på väg hem från Jonas föräldrar i Kungälv och ändå körde förbi så passade det bra att åka och titta på den.

Vi har kollat på Blocket ett bra tag men nästan alla som har den typen av skåp vi ville ha hade dubbelhytt vilket ger ett betydligt mindre flak

Det är en så kallad T5 från 2007 som gått 13000 mil och är i mycket gott skick. Ett litet märke i huven fanns det och en sprint till en stolpe på flaket men utöver det fanns inte mycket att klaga på. Att bilen är från 2007 gör också att den har en miljöklass som är någorlunda ok när det gäller partiklar. Det är skönt att inte komma i ett svart moln när vi ska sälja grönsaker.

Tanken med bilen, förutom att den kommer att bespara oss dryga tre timmar varje marknadsdag i uppackning och nedpackning, är att spara våra kroppar. Hur bra Annes bil än har varit så är det inte bra för ryggen och axlarna att baxa in tunga lådor med rotsaker i bilen. Dessutom börjar även hennes bil att bli för liten eftersom vi utökat vårt utbud med äppelmust som är skrymmande.

Allt eftersom åren går så märker man att kroppen inte pallar lika mycket som förut så mycket av våra tankar och planer går just nu mot att spara på oss själva så vi orkar hålla på i många år än.

Vi slog till och köpte bilen. Förarhytten är rymlig och har tre säten. Det är inte den bekvämaste bilen för långresor för den är ganska bullrig. Tanken är ju dock inte att köra långt utan att åka till Nolbygårds Matmarknad och till REKO-ring Alingsås.

När vi kom hem smorde vi upp alla fästen och lås. Vi hittade fortfarande inte några fel på bilen.

Staget som saknade en mutter fick en ny och blev stabil och bra. Botten på flaket är täckt med durkplåt och så är även taket. Där finns också flera fästöglor så man kan lasta även ovanpå lastkåpan om det behövs.

På varje sida finns två luckor som kan öppnas oberoende av varandra samt en lucka baktill.

Skåpet är ett Chicagoskåp vilket betyder att det inte är integrerat utan sitter på originalflaket. Luckorna har en gasdämpare var som gör dem smidiga att öppna och ställa upp. Varje lucka blir ett tak där vi kommer att stå torra och fina och sälja grönsaker även när det regnar.

När alla luckorna är uppfällda ser det ut så här. Bak på flaket ligger sommardäcken som liksom vinterdäcken var i gott skick.

Fäller man ner lämmarna blir det som ett stort bord. Tanken är att duka upp med grönsaker färdiga till försäljning och lägga en duk eller ett tyg under som man kan hänga ner över sidan när man kommer fram. I taket sitter en lampa som vi kommer att uppskatta mycket när vi säljer på REKO-ringen där det ofta är mörkt.

Premiärturen med bilen blev till Vårgårda för att köpa lister. Smidigt att bara öppna en lucka, lägga in listerna och stänga igen utan att riskera att de flyger iväg. Förutom att leverera grönsaker så kommer vi att köra material och hämta upp äpplen som människor vill musta på det mobila musteriet. Det känns verkligen som ett steg uppåt för vår verksamhet.

Det hela känns lite för bra för att vara sant. Vi hade inte haft möjlighet att köpa den här bilen om det inte varit för Jonas föräldrar Ingrid och Lennart som gjorde en investering i en verksamhet som de alltid stöttar och tror på. Tack för det!

Trädgårdsskjul

Igår byggde vi stommen till vårt nya trädgårdsskjul. Tanken är att ha bara de allra mest använda redskapen samt insektsnät och fiberdukar där. Vi har ett trädgårdsskjul vid wwoofhuset men det är trångt och ligger cirka 30 meter från odlingarna. Att gå dit varje gång man behöver ett redskap blir många onödiga steg. Att där dessutom är trångt och belamrat gör att vi inte alltid vet var redskapen finns. De extra stegen att gå gör också att vi inte hänger tillbaka alla redskap när vi använt dem vilket i sin tur innebär att vi förbrukar tid på att leta efter dem. Vi har tidigare byggt en ställning mitt i odlingen för redskap men dels är redskapen utsatta för väder och vind där och dels är det för litet.

Så det var dags för en mer permanent lösning. Vi satte i sju stolpar i de stolpskor vi slog ner häromdagen. Grässvålen ska grävas undan och sedan ska vi fylla med grus och lägga plattor. Vi har fått en hel del plattor från människor som inte behöver dem längre. Det är toppen att ha ett lager av plattor när man behöver. Vi har också ett lager med virke som vi sågat upp vilket gör att vi alltid har material hemma att bygga av. Våra sågar gör också att vi alltid kan få till rätt dimensioner på det vi behöver.

De sju stolparna bands först ihop med två överliggare och sedan på ungefär halva höjden.

Sedan satte vi på två sneda reglar som band ihop framsidan med baksidan så vi kunde lägga ytterligare en överliggare på mitten. Vi kommer att sätta ett plåttak på och två fönster i bakre väggen. Alla väggarna ska kläs med brädor. Vi kommer inte att ha någon dörr utan utrymmet ska vara öppet. På utsidan under tak kommer vi att hänga våra två bredgrepar, rensjärn, grepar och en spade och invändigt kommer vi att förvara såmaskin, flamningsaggregat, hjulhacka, insektsnät och fiberdukar.

Det blir nog bra, det här.

Wwoofhuset

Idag har vi jobbat i wwoofhuset. Vi kom att prata om hur det var när huset var ”klart” och de första wwoofarna var på väg. I vanlig ordning hade vi gjort klart till 90% så när de första wwoofarna var på ingång höll Jonas på hysteriskt med det sista medan jag åkte till Hallavadet och hämtade. Jag körde mycket långsamt tillbaka och det var ”rimligt” klart när vi kom fram. Sedan dess har det gått tre år och en del i wwoofhuset har inte blivit färdigt. Det har inte gjort så mycket eftersom wwoofare är ett tåligt släkte. Många har varit runt på andra ställen och bott i husvagnar, ladugårdar, baracker och inne i folks hus. I vår tänker vi hyra ut wwoofhuset via Airbnb så idag gick vi igenom det och funderade över vad som behövde fixas för att vi skulle kunna hyra ut det med gott samvete.

I köket har vi tapetserat men med många wwoofare som lagat mat så har tapeten bakom spisen blivit rätt solkig. Därför kaklade vi väggen i köket igår.

Vi fick börja med att dra ut kyl, spis, vask och tvättmaskin från väggen. Det visade sig vara bra för där bakom behövde det städas. Vi satte upp en gipsskiva på väggen.

Kakla är roligt för det går fort och blir väldigt mycket bättre på kort tid. Vi skruvade upp en bräda i våg nedanför skivan.

Sedan var det bara att sprida ut fix och trycka dit kakelplattorna. Vi sätter kakel med kakelsnöre mellan plattorna för att få jämnt avstånd. När fixet har torkat så är det dags att gå på med fog och gummiskrapa för att få fogarna bra. Kakling är ett av de mest tillfredsställande jobb man kan göra.

Kaklingen gjorde stor skillnad. Ett annat dåligt samvete vi haft länge är att vi inte haft några spjälor i trappräcket mellan sovloftet och vardagsrummet. Hittills är det bara vuxna som har bott i huset så det har inte varit akut men om vi ska hyra ut och det kommer någon barnfamilj så krävs det lite säkerhet. Idag kom spjälorna på plats.

En sida av fyra

Vi har också satt upp dörrlister i badrummet, målat klart vissa fläckar som bara var grundande, skruvat fast några hyllor och skåp och satt upp en liten bit vägg som har fattats så att man har sett isoleringen. I morgon har vi lite slutstädning kvar innan vi kan ta emot våra första airbnb-gäster.

Lättast är naturligtvis att hyra ut på sommaren men eftersom vi då behöver wwoofhuset för wwoofare så kan vi bara hyra ut det mellan oktober och april. Vi har tidigare försökt hyra ut som tillfälligt boende via blocket men det är svårt när man inte kan erbjuda kontrakt för hela året. Airbnb känns som ett relativt bra alternativ. Det innebär mer jobb eftersom man måste städa och byta lakan efter varje gäst men i gengäld betalar de mer per natt än vad en vanligt hyresgäst betalar. Vi har fått en del förfrågningar och förhoppningsvis kan det ge en viss inkomst.

Gårdsbutiken

Sedan två säsonger tillbaka har vi en liten gårdsbutik som vi har öppet varje fredag under odlingssäsongen. Vi har helt enkelt målat och inrett det gamla garaget. Det är oisolerat men eftersom vi bara har öppet på sommaren så har det inte varit något större problem. Ett större problem är att de gamla garageportarna slutar en decimeter ovanför golvet och där kan katterna ta sig in. Än så länge har vi inte haft besök av möss men de kan naturligtvis också krypa in i affären. Av någon konstig anledning så blåser det in löv under portarna vilket innebär att det blir en hel del onödig städning.

Det är skälet till varför vi länge har velat bygga en riktig vägg innanför portarna. På sikt vill vi också isolera gårdsbutiken så vi kan förvara saker där som inte tål frost. I dagsläget så får vi ta in ägghanteringen i boningshuset när det blir minusgrader och det är inte helt optimalt. Vi tänker att vi ska utöka antalet hönor nästa säsong och behöver då helt enkelt en plats att förvara ägg även vintertid.

För en tid sedan kom vi över tre helt nya ytterdörrar på Blocket. Det är helt fantastiskt vad man kan hitta där om man bara har tålamod och vet långt i förväg vad man behöver. Vi har en mängd bevakningar på blocket och så dök en annons upp. Någon hade köpt fel dörrar och sålde dem billigt. Vi lagrar våra blocketfynd i ladan tills det är dags för det planerade projektet. För en tid sedan reglade vi upp väggen och satte in dörren. Vi hade dock tänkt fel visade det sig och dörren hamnade för nära karmen vilket innebar att vi inte kunde öppna den mer än nittio grader. Några veckor senare tog vi ner den igen och reglade om väggen. I förra veckan satte vi in en av dörrarna och ett fönster som vi också kommit över på blocket. Idag var det dags att ta tag i väggbygget på riktigt.

Vi satte på vindpapp och spikade sedan på läkt för att få en luftspalt.

Det är bra att ha många olika projekt som löper samtidigt vintertid eftersom man är så väderberoende och eftersom det var solsken idag så gjorde vi inte mer utan övergick till att påbörja ett redsakpsskjul i grönsaksodlingen.

Sju stolpskor slogs ner i marken eftersom vi inte vet när tjälen slår till. När de väl är nere så kan vi fortsätta det bygget även när det är minusgrader.

Det blir inte någon tjock välisolerad vägg men det gör stor skillnad redan nu när väggen är oisolerad bara genom att det inte kan blåsa rätt in.

I morgon ska vi spika på bräder på väggen som sedan ska målas med falu rödfärg. Tanken är att ha kvar garageportarna så vi kan stänga dem och fortfarande ha kvar originalutseendet men ställa upp portarna när affären är öppen. En av portarna är rödmålad på insidan redan nu men den port som vi själva byggde när vi flyttade in är fortfarande omålad. De ska få ny färg båda två till våren.

Blir vädret dåligt så har vi även ett kakelprojekt i wwoofhusets kök på gång, en målning av badrummet inne, lister som ska upp i köket, ett kylrum som ska monteras ihop m.m. Blir vädret riktigt bra kanske väggen får vänta ett tag till för då är det trevligare att vara i solen och bygga redskapsbod. Detta är definitivt en av de största fördelarna med att jobba hemma på gården och styra sin egen tid. Vi varierar helt enkelt sysslorna efter väder och vad vi känner för just för stunden.

Kylrum

Idag har vi varit i Dalsland. Vi lånade en extra bil med dragkrok och hyrde ett släp på vår utmärkta släputhyrare Edgar i Magra. Direkt efter frukost och djurtillsyn gav vi oss iväg med var sitt släp på frostiga vägar. Vägen mellan Sollebrunn och Trollhättan var inte saltad så där fick vi ta det lite försiktigt. Vi passerade Vänersborg och svängde av i höjd med Frändefors. Ganska snart skulle vi ut på grusvägar och de var täckta med is men vi tog oss i alla fall fram till gården där objektet låg.

Bilsläpkärra är kanonbra för lite större saker.

Det är mycket skog i Dalsland så mycket av vägarna låg i skugga och därmed låg isen kvar. På vissa ställen var det bara is på en väghalva så då gick det ganska bra.

Kylelementen låg längst in i en paddock där bara vår egen lilla kärra gick in så vi fick köra in och hämta de längsta kylelementen som utgör tak och golv och köra upp dem till den stora kärran för omlastning och sedan åka tillbaka in och hämta ytterligare ett omlastningslass innan vi kunde lägga det sista lasset på vår kärra. Vi lämnade gården men efter 500 meter fick jag stopp i första branta backen. Jag hade inte tillräckligt med fart för att passera alla partier utan grus och allt bara gled. Att backa med släp i isiga backar är inte något jag gillar så Jonas fick ta över och backa ner bilen. Det var så halt att handbromsen inte räckte. Så det fick bli en abrovink för att byta förare.

Jag gick upp i backen för att kolla så ingen kom. Jonas tog sats och körde upp för backen men precis innan krönet så började bilen att slira igen. För dålig fart. Han fick backa ner igen och försöka ta fart för att kunna backa upp i en isig backe för att kunna ta fart framåt därifrån. Till slut gick det men det skumpade rejält så kylelementen hade rört sig en hel del. Det kändes inte bra att köra vidare men som tur var så träffade vi på en snäll dalslänning och kunde köpa en extra lång spännrem av honom. Bil nummer två hade mycket lättare släp så där var det inte några problem att ta sig upp.


Så fort vi kom ut från grusvägen så stannade vi till vid en av Dalslands alla nedlagda butiker, Stigens Livs. Det kändes fint att få en kaffe och skinkmacka efter den pärsen.

Dalsland är fullt med vackra fikaställen men det är också lite sorgligt med alla nedlagda bruk, affärer och restauranger. Efter fikat så bar det av hemåt för att lasta av båda släpen och försöka förstå hur de ska sättas ihop. Det är vi inte helt säkra på än men det får vi ta tag i en annan dag. Det är lite vågspel att köpa isärplockade kylrum på blocket men vi tror att alla delar är med och om allt går som det ska så ska vi snart ha ett rejält kylrum på cirka 13 kvadratmeter med 2,40 i takhöjd. Vi tänker bygga upp det inne i lutan bakom affären. Planen är också att bygga ihop det med ett isolerat utrymme där vi kan hålla frostfritt. I kylrummet kommer vi att förvara grönsaker mellan skörd och försäljning men också för lagring. Vi kommer också att försöka skilja av en del av rummet där vi kan ställa in backar med äpplen mellan upphämtning och mustning. Utrymmet utanför som inte ska vara kylt men kunna hållas frostfritt ska vi ha som lager för mustkartonger, färdig must, papperskassar, ägg, honung m.m. Nu ska vi bara ha ihop allt också…

Lean

Sista kurstillfället innan jul på kursen Småskalig grönsaksproduktion för försäljning gick Jonas Ringqvist igenom Lean utifrån boken The Lean Farm- Guide to growing vegetables. 

Lean kommer ursprungligen ifrån Toyotas fabrik i Japan. Ordet Lean kommer ifrån Lean-meat vilket betyder kött utan fett. Metoden handlar om att kapa alla onödiga moment (få bort allt onödigt fett) i produktionen för att kunna fokusera på de moment som skapar värde och alltså får ditt företag mer lönsamt och/eller effektivt. 

Det kan till exempel innebära att du tittar över var och hur mycket du går under en dag. Var går du och hur mycket av detta är onödigt om du strukturerar det du gör på ett annat sätt? Verktygen kanske ska hänga mitt i odlingen och inte i ladugården? Det kan också innebära att du gör dig av med allt du inte använder för att kunna koncentrera dig på de redskap du faktiskt behöver. Har du inte för många redskap så är det lättare att hålla de du har i skick genom att rengöra och slipa dem. Många av de här tankarna är inte nya för oss. Vi har redan försökt minimera onödigt gående eftersom vi använt oss av permakulturprinciperna för planeringen av vår gård. Odlingen som vi besöker ofta ligger nära och skördade grönsaker tas ut ur odlingen till sköljen som ligger på vägen upp mot bilen och affären dit de ska. Detta har vi skrivit om tidigare i Grönsakshantering.

Vi har ett ställ för de mest använda trädgårdsredskapen i mitten av odlingen så det känns också i linje med Lean. Det vi kommit fram till är att vi behöver dels flera lagringsplatser för sandsäckar och dels ett skjul vid ingången till odlingen för förvaring av skottkärror, nät, fiberduk, såmaskin och vält m.m. Förhoppningsvis kommer vi hinna bygga detta skjul innan säsongen kör igång.

Årets stora arbete är annars att gräva om våra bäddar. Även det gör vi i ett försök att effektivisera odlingen. Vi har tidigare haft fem meter långa 120 centimeter breda bäddar. Vi har trivts rätt bra med det men de är inte optimala ur effektivitetssynpunkt. Dels så tär det på kroppen att skörda den mittersta raden och dels så är de inte lämpliga om man vill använda en såmaskin. Hittills har vi sått allt för hand men det tar enormt mycket tid att så morotsfrön t.ex. Vi hoppas att vi kommer att få köpt en Jang seeder innan säsongen startar.

Mycket av Lean går ut på att effektivisera och vi ser att vi har mycket att lära när det gäller hantering av grödorna. Hittills har vi skördat och transporterat grödorna till rens- och packstationen och där skurit bort rötter och fula blad. Det innebär att man tar upp varje purjolök en gång till och varje gång du lyfter en grönsak förlorar du tid. Det är inte många sekunder det rör sig om men lägger man samman alla sekunder på varje gröda så är det tid som går åt. Nu ska vi istället försöka lyfta upp purjolöken, skära av rötterna och delar av bladen samt ta bort det yttersta fula och lägga dem direkt i backar. Sedan kan vi bara skölja bort överskottsjorden som blir kvar. På samma sätt ska vi försöka bunta morötter direkt i fält för att minska hanteringen.

När det gäller ogräshantering har vi nog mest att lära. Vi har hittills rensat en hel del ogräs när det vuxit sig rätt stort. Nu är planen att vi ska bli duktigare på att använda falska såbäddar, fördröjda såbäddar, flamning, täckning och tidig kultivering.

Mycket av våra tankar inför nästa år innebär hur vi ska effektivisera vårt arbete. Bakgrunden till det är att vi har jobbat för hårt under den gångna säsongen. Det finns flera orsaker till det. Det har varit vårt sista år i vår fyraårsplan som innebar att vi skulle testa så mycket som möjligt. Odlingsytan var större, marknadstillfällena fler, REKO-ringsförsäljningen blev dessutom ett extra tillfälle i veckan, vi hade fler djur än tidigare, de sista hagarna skulle stängslas och därtill så har vi skött två Leader-projekt och dragit igång ett mobilt musteri. Så kan vi inte fortsätta så nu försöker vi att inte dra igång några fler projekt utan effektivisera hanteringen av de vi redan startat. Vi tycker dock båda att det är väldigt kul att starta nya projekt så lär bli en utmaning. I januari kommer vi få hjälp med planeringen av våra nästa fyra år och fram tills dess ska vi själva sätta upp mål för verksamheten. Det är kul att utveckla vår gård men också nödvändigt att ta hand om det vi redan skapat.

Stamkvista ekar

Det var dags att skaka ner julmaten med lite annandagspyssel. Vi har några ekar i den stora beteshagen som har bra förutsättningar att ge raka och fina stockar men kvistarna behöver tas bort för att de inte ska ”störa” de raka stockarna. Stamkvistningen gör inte att stockarna blir kvistfria men de kapade kvistarna växer naturligtvis inte mer och snittytorna kommer att vallas över av barken och stammen kommer att växa över den gamla stumpen. Det blir en stor skillnad jämfört med om grenen sitter kvar och växer i takt med trädet.

Första försöket före stamkvistning…
…och efter stamkvistning
Det blir en liten påskbrasa av varje ek.
Ek nummer två före.
Ek nummer två efter.

Ek nummer två var kanske i grövsta laget både när det gäller stamdiameter och grenstorlek. Vi får se hur den utvecklar sig. Ekar är välkända för att växa sakta men de växer fortare än vad många föreställer sig. Man måste inte vänta 300 år innan en ek fälls om det inte är nödvändigt att stocken ska vara en meter tjock eller mer.

Vissa ekar har genom betning eller av andra skäl inga förutsättningar att ge bra stockar.
Men de är charmiga och har andra värden i hagen.

Vi kommer förmodligen även att stamkvista utvalda tallar för att få riktigt bra brädor i framtiden. Det är trevligt att ha en egen skog där man kan välja ut träd för olika ändamål och där man själv kan bestämma vilka träd vi vill spara och vilka vi vill ta ner. Varje trädslag har sina speciella användningsområden. Ek passar bäst om man vill göra stolpar, björk använder vi när vi vill elda i kakelugnen, gran och tall som vi gallrar ut använder vi i pannan. Större granar som är utan röta blir starka reglar och bjälkar och tall använder vi till brädor som tål ganska mycket regn utan att ruttna.

Röka bacon

Vi blev vid en lite rök för några år sedan. Den heter ”Hälsingeröken och vi har inte hittat någon information om den på nätet. Inte än i alla fall.

När de två grisarna styckades så blev vissa sidor urbenade, ”spritade”, dvs bacon. Andra sidor fick behålla brosk och såg efter styckning  lite annorlunda ut, dvs fläsk.

Vi fick till slut testat röken. Vi eldade med en blandning av sälgved, björkved och några alpinnar. Dessutom så lade vi in en del enris.

Det går att reglera temperaturen genom hur intensiv elden är och hur öppna toppluckorna är. Den ena luckan användes till en termometer som lånades från vedpannans laddomat. Temperaturen skulle vara låg för att det skulle bli kallrökt, 30-50 grader ungefär. Det var inte så lätt att hålla jämn temperatur. Ett litet plåtskåp kyls av snabbt när elden falnar. Men det är kanske inte så noga?

Efter syntes ingen större skillnad. Doften av rök fanns där men ingen stor förändring av utseendet.

Skärmaskinen kom fram. 1mm skivor för bacon och 5 mm tjocka skivor för stekfläsk.

Till sist var det dags för vakuumpackning i portioner. Bacon i den vänstra högen och fläsk i den högra.

Provsmakningen gav ganska högt betyg. Den första rökningen varade i fyra timmar och det var för länge. Andra omgången testade vi med att röka i två timmar och det var lagom.

Ogrässtrategier

Denna vecka koncentrerar vi oss på ogrässtrategier på utbildningen i Småskalig grönsaksproduktion för försäljning. Det är förmodligen där som vi på Östängs gård på sikt kan göra mest tidsvinster. Vi har låtit ogräset växa sig för stort och har därför spenderat en hel del tid på huk eller på knä med att rensa ogräs. Detta bör undvikas och det ska bli spännande att se om vi med hjälp av följande ogrässtrategier kan komma så långt. 

En första strategi är att göra sig helt fri från rotogräs. Det rotogräs som vi har mest problem med är utan tvekan kvickrot. När vi startade rensade vi en sopsäck kvickrötter per kvadratmeter. I våra fasta bäddar är därför detta inte ett stort problem då vi verkligen har rensat ut all kvickrot för hand. Det var dock ett väldigt tidsödande arbete som vi inte vill göra om. I vår radodling utanför själva bäddsystemet har vi använt oss av grisar, potatisodling, täckning men inget av detta biter på kvickroten. Vi kommer ändå fortsätta att odla potatis och lök i rader där eftersom vi har svårt att få plats med det i bäddarna. Det blir att gå med hjulhacka och kup många år än för att få bukt med rotogräset där. Ska vi i framtiden ta mer odlingsyta i bruk så kommer vi att täcka den med plansiloplast ett par år först men i dagsläget odlar vi allt vi mäktar med. 

Jorden innehåller mängder av ogräsfrön. De triggas igång av ljus vilket innebär att det bara är ogräsfröna i det översta lagret som gror. Gräver man i jorden så kommer nya frön upp i ljuset och kan gro. Det räcker med någon sekunds ljus på ett frö för att trigga igång det så en första strategi är att inte vända jorden utan bara röra i det översta lagret. 

Odlar man potatis och purjolök i fasta bäddar så måste man ju röra jorden även i djupare lager vid skörd vilket kan ge upphov till att nya frön gror nästa säsong. Huvudregeln är dock att inte gräva alls om det är möjligt. 

Detta innebär att ju längre du odlar grönsaker i fasta bäddar desto mindre fröogräs får du och det är faktiskt något vi märkt då vi har mycket mindre ogräs i kvarter ett än i kvarter fyra. Vi har också praktiserat täckodling där alla bäddar täckts med ensilage under säsongen och även över vintern. Det fungerar oftast bra men är väldigt irrationellt då det tar enormt mycket tid att flytta så mycket material. 

Falsk såbädd:
En bra strategi kan vara falsk såbädd. Det innebär att du förbereder din bädd som om du ska så men låter bli att så. Du krattar och rör upp det översta jordlagret och sedan vattnar du som om du sått. Täck gärna också bädden med en fiberduk så att ogräset trivs så bra som möjligt. Vissa använder också klar plast för att skapa en så bra miljö som möjligt. Ogräsfröna gror och du kan enkelt gå över bädden så fort hjärtbladen kommit upp antingen med en kultivator eller flamma. Har du tid innan sådd kan du upprepa proceduren en gång till. Detta är speciellt effektivt när du t.ex. ska så morötter som annars kan vara jobbiga att rensa. 

Fördröjd såbädd:
Du kan också göra så att du förbereder bädden som ovan utan att så. Låter ogräset få ett försprång genom att vänta med sådden några dagar. När ogräset kommit upp men inte grödan så flammar du bädden vilket gör att grödan när den väl kommer upp har ett försprång. 

Flamning:
Du kan även flamma utan att göra en fördröjd såbädd. Det innebär att du går över bädden dagarna innan din gröda kommit upp. Det här har vi aldrig lyckats med då vi har haft för dålig koll på när grödan kommer upp. För att få bättre koll kan man så in lite rödbetsfrön i morotsbädden eller rädisfrön i rödbetsbädden. De gror nämligen fortare så när de kommit upp så är det dags att flamma. Ett annat alternativ är att täcka en del av raden med en glasskiva. Där blir det bättre förutsättningar så när fröna under glasskivan gror så är det dags att flamma. Morotsfrön kan ta flera veckor på sig att gro tidig vår och mindre än en vecka när säsongen är igång så det är inte helt lätt. Lök går att flamma även efter att den kommit upp då plantan växer även om den blivit lite svedd. Det viktiga med flamning är att du inte ska bränna bort ogräset utan bara sveda det. Det kommer att vissna ner. 

Gångarna:
Gångarna kan man täcka med tidningspapper och halm eller träflis. Vi kommer nästa säsong att ha dem bara då vi gräver om alla gångar. Då kommer vi att gå med hjulhackan varje vecka för att hålla ogräset i schack. Det är i alla fall planen.

Kultivera:
När ogräs växer så är de som mest sårbara i ett tidigt stadie. Därför ska man kultivera ofta. Enligt litteraturen på kursen så ungefär var tionde dag. Då går man över med ett rensjärn eller en kultivator. Detta ska göras soliga dagar. Då vissnar ogräset och dör. Regniga dagar kan ogräset rota sig igen och då har du gjort arbetet förgäves. Rensjärn ska slipas ofta. Ju vassare de är desto lättare skär de av ogräset. (Vi har aldrig slipat våra) Enligt litteraturen bör de slipas varje vecka och dessutom bör du ha med dig ett bryne ut i odlingen för att skärpa till järnet när det behövs. För att din kultivering ska bli rationell så bör du vara noggrann med att så i parallella rader. Det gör inte så mycket om de blir krokiga bara avståndet mellan raderna är exakt lika stort hela tiden. Anledningen till att detta är viktigt är att du då kan gå över med en kultivator och bara behöver hålla ögonen på en av raderna och ändå vara säker på att grödan i den andra raden inte blir skadad. 

Plansiloplast:
Vi har köpt två rullar plansiloplast som kommer att täcka alla våra bäddar när vi delat varje rulle i två. Tanken med den är att täcka bäddarna när de inte är i bruk. Ogräsfröna gillar värmen som skapas under plasten men när de börjar ta fart så dör de då de inte får ljus. Plasten gör också att man får upp värmen i jorden vilket innebär att man kan så tidigare på våren än man annars kunde göra. Vi känner oss fortfarande väldigt tveksamma då vi inte gillar plast men inser också att vi måste hitta vägar att bli mer rationella. Plasten är gjord för utomhusbruk och vi har köpt extra tjock plast som håller åtminstone 5-6 år. När vi börjar odla på våren kommer vi att så och plantera bäddarna i varje kvarter från sidorna så plasten kan täckas av efterhand. Skördade bäddar med skörderester täcks också med plast så att nedbrytningen går snabbare. Plasten släpper inte igenom fukt så bädden har ungefär samma fuktighet när du tar av plasten som när du la på den. 

Markduk:
Detta har vi prövat tidigare. Markduk är svart duk med gröna rutor som släpper igenom fukt. Många odlare bränner hål på lagom avstånd för att plantera t.ex. zucchiniplantor i. På så sätt slipper man fröogräs. Vi har inte tyckt om att använda markduk då den lämnar ifrån sig trådar. Vi har försökt att fålla markdukar för att undvika detta och det ska även gå bra att bränna kanterna men än så länge känns inte markduk som något vi gillar. Får se hur vi gör med det i framtiden.  

Studierna går vidare och är fortfarande mycket givande. Nu på fredag är det träff tre av sex redan. Jag försöker sammanfatta vad jag lär mig på bloggen så jag själv har det kvar framgent. 

Äldre inlägg

© 2019 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑