Kategori: Uncategorized (Sida 2 av 45)

Idag fick jag (Ylva) ett mail från ALIS Talboksmedel där de berättade att vår bok Odla till försäljning har blivit efterfrågad av personer med syn- och läsnedsättning som inte kan läsa tryckt text.

Fortsätt läsa

Idag har vi haft Ler-Ulf på besök. En fantastiskt hjälpsam människa som vi tog kontakt med i onsdags för första gången och som dök upp idag, fredag. Vi kände oss mycket osäkra på vad som var rätt och fel med våra gamla väggar och det var riktigt skönt att få lite tips och råd.

Ler-Ulf kan prata länge om lera, underlag, blandningar, arbetsmetoder, lerans egenskaper och så vidare. Vi diskuterade tjocklek på lera, olika lager och huruvida vi ska riva ner all lera eller ej.

Det visade sig att leran på våra väggar har varit väl tunn så Ulf rekommenderade oss att lägga på tjockare lager i tre steg. Vi bör ta bort all lera från de två ytterväggarna och börja om från början. Först ett lerklister med uppvispad lera, sand och lite fibrer som man lägger i ett tunt lager på max fem millimeter. Syftet med det lagret är att fästa ordentligt vid underlaget. Innan vi lägger på det ska vi borsta av ytan men vi behöver inte göra några fler huggmärken utan kan räkna med att leran fäster på underlaget. Där det är stora hålrum ska vi lägga på lerklistret och lägga i en träbit och sedan klistra igen. Klisterlagret ska inte torka mer än en liten stund. Innerväggarna däremot kan vi låta leran sitta kvar på. Där det är mycket tapet kvar bör vi försöka få bort så mycket som möjligt och om det inte går rugga upp ytan för att få bästa vidhäftningsförmåga. Det finns ju en risk att tapetklistret släppen när det blir blött och då kan det bli en bubbla. Sprickor och där det fattas fyller vi helt enkelt ut med grovputs och det lägger vi sedan också i ett lager över hela väggen.

Runt fönstren behöver vi sala upp med bredare ”lister” så vi har något att putsa emot.

Det är inte någon nackdel att ha tjockare med lera på väggarna då leran har en bra vattenbuffrande förmåga. Fukt i ett badrum tas till viss del upp av lerlagret och återges sedan till rummet när luften torkar.

Vi kommer att bygga ut väggen så den kommer att hamna i liv med pärlspontspanelen. Övergången sätter vi sedan en list för. Vi diskuterade även vilken slutfinish vi skulle välja på väggen och Ulf rekommenderade en öppen färg alternativt att man väljer ett finputslager med pigment i.

Sedan gick vi till pannrummet och kände på vår lera. Där har vi lagt i blöt både vår uppgrävda lera som vi använde för att mura växthusväggen och gammal nedhackad lera från väggarna. Vi diskuterade konsistens och blandningar. Därefter gick vi och besiktigade de olika varianter av sand och kross som vi har liggande. Natursand, stenmjöl och den extremt fina fraktion stenmjölspulver som vi använder i odlingen. Vi tog även en titt på sågspån som kan komma till användning men som kanske behöver kompletteras med kutterspån. Vi kommer att göra olika blandningar för de olika lagren. Generellt kan man ha som regel att de mineraliska materialet man använder inte ska vara större än en tredjedel av lagrets tjocklek. Ska man lägga en grovputs på tre centimeter så får inga partiklar i grovputsen vara större än en centimeter. Ska man lägga en tre millimeter finputs så bör inga partiklar vara tjockare än en millimeter.

Vi kommer förmodligen att använda oss av:

• Kutterspån
• Sågspån
• Hackad halm
• Sand
• Stenmjöl
• Stenmjölspulver
• Gammalt bruk
• ekofiber
• Lin
• Lera
• Vatten

Det mesta har vi redan hemma och det känns bra att använda naturliga material från trakten.

På eftermiddagen var vi i Västra Bodarne och hämtade en tvångsblandare som vi har fått låna och sedan är det bara att sätta igång. Nu känner vi oss mycket säkrare på hur vi ska göra.

Stort tack till Ler-Ulf som ställde upp med kort varsel. Vi får se om vi klarar oss eller om vi får kalla in honom i panik.