En gård för omställning

Kategori: växthus (Sida 2 av 2)

Orangeri/växthus del 3

För att få allt klart innan förodlingssäsongen kör igång så börjar det bli bråttom. Muren är klar och bottensyllen är tillsågad men muren behöver putsas först. Man ska inte putsa när det regnar men det gör det ju – nästan jämt. Igår putsade jag ovansidan på muren. Tanken var att den åtminstone skulle hinna bränna innan vi behöver lägga på bottensyllen. I värsta fall får sidorna putsas med bottensyllen på. Så var tanken.

Idag visade det sig dock bli uppehåll så jag gick ut tidigt i morse för att putsa resten. Gårdagens regn visade sig då ha förstört putsningen av ovansidan så jag fick börja med att göra om den.

Jag hade inte någon aning om hur man putsar men efter att ha sett Byggmax-filmer och en klämkäck norrman på youtube så visste jag åtminstone hur jag skulle försöka börja.

Blanda bruk är tråkigt även om man har maskin men efter att ha murat ihop alla lecablock har jag åtminstone fått lite kläm på hur konsistensen ska vara. Det är mer förlåtande när man murar än när man putsar så jag fick justera proceduren lite. Blir bruket för vått trillar det av och blir det för torrt så blir det svårt att stryka ut. Det tog ett par hinkar innan det satt.

Jag försökte jobba med två verktyg. En murarslev som jag slevade upp bruk med och en fyrkantig sak som jag inte vet namnet på.

Jag la bruket på det fyrkantiga verktyget och började nedifrån och drog uppåt.

Oftast blev det ganska bra men ibland blev det luckor som på bilden så då fick jag göra en gång till. I början trillade bruket ofta av men man lär sig efterhand och det blev mindre och mindre spill.

Jag har sett till att gräva undan en del utefter muren så jag kom åt lägre ner än markytan. Det är svårt att mura närmast jorden så det var bra. Jag vill inte att lecastenen ska titta fram längst ner men eftersom jag grävt undan så kom jag ganska långt ner.

Det svåraste är den övre kanten. Där var det svårt att få bruket att fastna. Antingen kom det för mycket eller för lite.

Det handlar mycket om lutningen på verktyget. Håller man det parallellt med muren så får man ofta med sig bruket men om lutningen är för brant så blir det inte tillräckligt med bruk.

Skarvarna mellan varje drag syntes väldigt tydligt men jag tog en fuktig murarborste och gick över med efteråt för att jämna ut dem.

Penseln hjälpte också till att jämna ut den övre kanten. Jag lät bli att putsa trösklarna för där vill jag ha någon form av sten att gå på.

Ju längre jag höll på desto bättre gick det och jag började se slutet på jobbet och kände mig väldigt nöjd. Då tog bruket slut.

Det blir till att fortsätta nästa dag utan regn när vi varit och handlat.

Orangeri/växthus del 2

Idag var det dags att lägga bottensyllen på muren. Muren ska putsas också men vi kunde ändå göra klart delarna. Normalt bygger jag i furu och skruvar ihop delarna. Hörnen förstärks med vinkeljärn och det blir inte speciellt snyggt men funktionellt. Vi kallar inte ofta in hantverkare både för att vi gillar att göra saker själv och för att vi har så mycket andra investeringar vi vill prioritera men idag hade vi Magnus Jacobsson, tillika vän och granne från Trampverkstan i Knutstorp som hjälp. Magnus är van att arbeta med handverktyg så vår nyinköpta sänksåg fick stå tillbaka för en fogsvans. Bottensyllen och de stående reglarna liksom förbandet ska göras i ek och takreglarna ska vara i fur.

Eftersom växthuset är elva meter långt så går det åt flera ekstolpar på längden. Varje stolpe skulle först sågas så att den blev rak och sedan skulle hälften sågas bort 30 centimeter in så att stolparna kunde läggas omlott. I hörnen sågade vi bort hälften 10 centimeter in.

När vi sågat igenom stolpen till hälften så ritsade vi ut en linje som riktmärke och använde sedan yxa, träklubba, stämjärn för att få bort virket.

Ytan jämnades sedan till med handhyvel.

Magnus hade med sig egna handverktyg och de var till skillnad från våra egna rejält vassa och nyslipade.

Han hanterar yxan med van hand och precision.

Själv tyckte jag det var svårt att träffa precis där jag skulle så jag fick ibland övergå till stämjärn. När stolparna var klara bar vi ut dem till muren och la dem på plats. Ibland fick vi göra vissa justeringar för att det skulle passa ihop ordentligt.

Allt han inte bli klart men det är bara en stolpe kvar att fixa till. Nästa gång ska vi göra tapphål att fästa de stående reglarna i. Det är inte heller något jag kan än.

Orangeri på gång

Eller kanske snarare växthus. Orangeri låter dock finare. Tanken är inte att vi aktivt ska värma upp det över vintern men försöka förlänga säsongen rejält med passiv uppvärmning genom vattentankar m.m. Vi har länge velat fram och tillbaka när det gäller växthus. Vårt nuvarande på sju kvadratmeter är inte mycket nytta med även om det ger oss lite tomater och gurka varje år. I somras grävde wwoofarna ena långsidan på det som nu ska bli ett större växthus i glas. Vi har sedan grävt övriga tre sidor ner till 60 centimeters djup.

Vi bygger det längst ena väggen på en luta i söderläge. Rutor har vi fått av en god vän. Grunden har vi gjort i lecablock som vi murat ihop. Det kommer att bli skjutdörrar på båda kortsidorna och ett öppningsbart fönster i söderläge. Taket kommer att byggas av kanalplast som ansluter under lutans plåttak. Mellan plåttaket och lutans plåtvägg är en 20 centimeters glipa. Där kommer vi att sätta för plast under våren och vintern men ha öppet under sommaren så att det inte blir för varmt i växthuset. Behövs det kommer vi i efterhand sätta in även takventilation. Syllen, överliggaren och hörnstolparna kommer vi att bygga i 4″4″ ek och övriga stolpar kommer att vara i 3″3″ ek.

Takstolarna kommer vi att använda oss av våra egensågade furureglar. Så är i alla fall planen. Rutorna vi fått är av olika storlek så vi behöver pussla och räkna för att få det att räcka. Södersidan är elva meter lång och kortsidorna är 4,40. I bakkanten kommer vi till att börja med inte bygga någon vägg utan lutans plåtvägg utgör norrvägg. På sikt kommer vi dock att mura en vägg på norrsidan för att kunna lagra dagens solvärme. Eftersom vi vill ha det klart tills det är dags att börja förodla kål så får det dock vänta. Växthuset ska i huvudsak användas för förodling men det kommer att bli en bädd längst vardera långsida. I den främre är tanken att plantera tomater och i den bakre vill vi sätta ett fikonträd och kanske en aprikos. När förodlingssäsongen är över kommer vi även att odla i stora hinkar på ”golvet”.

För att undvika nattfrost är tanken att bygga ett rum i rummet med treskikts bubbelplast. Där i ska vi ha ett eller två stora bord byggda av formplywood där vi ska regla upp kanter. Skivan ska sedan fyllas med sand och värmekabel som vi fick med när vi hämtade frysrummet i Skåne. Ovanpå sanden ska vi sätta en plåt med uppbockade kanter i vilken vi ska lägga en underbevattningsmatta. I sargen runt skivan ska vi skruva fast fästen där vi kan köra ner bågar för att kunna lägga över fiberduk när det är risk för nattfrost. Så är planen men där är vi inte riktigt än.

Det har regnat mycket i januari. Jonas har ägnat sig åt skogen och slungrummet och jag åt växthuset. När man gräver ett sextio centimeter djupt dike längst en luta så kommer man att stå precis i takdroppet. Det blir vått och kallt i nacken men eftersom säsongen snart kommer så har det inte funnits mycket att välja på. Januari har använts till att gräva. I februari har vädret inte varit lika illa så grundmurningen har vissa dagar till och med skett i solsken. Vi har aldrig murat något förut och det tar tid att lära sig.

Jag blandar bruket med en omrörare kopplad till en borrmaskin. Har man aldrig gjort det förut så tar det lite tid att lära sig. När bruket blir för torrt så är det jättejobbigt men man vill inte heller att det ska bli för blött. De första omgångarna var det svårt att få allt bruk upprört så torrt bruk fanns kvar på botten och på sidorna.

Till slut lärde jag mig dock proportionerna och det blev lättar för varje hink. Många hinkar går det åt. En halv säck bruk i en hink räckte för att mura tre lekablock.

Jag har murat ca 100 stenar vilket innebär att jag blandat över 33 hinkar bruk. På bilden ovan ser ni andra lagret. Det blir bara ett lager över mark. Från början hade jag tänkt två lager men eftersom fönstren jag fått är så pass höga och jag måste ta hänsyn till taklutningen så får det bli ett.

Varje block ska vara i våg med föregående block. Är man inte väldigt noga på första lagret så får man problem på andra. Det var extra spännande när jag efter 30 meter skulle väga in sista blocket med det första. Det hade inte varit konstigt om det inte hade stämt men det passade perfekt.

Varje block måste dessutom vara i våg åt andra hållet. Fogarna ska vara en centimeter tjocka och fyllda med bruk. Jag kan inte garantera att mina fogar håller för en kontrollmätning men förhoppningsvis håller de. Längst med sidorna har jag spänt rep för att alla blocken ska hamna i linje.

I varje lecablock finns två spår där jag lagt bistål.

Bistål är stegar av järn som gör att hela muren blir stark. Eftersom jag murat tre lager och man ska ha bistål i det första lagret och det näst sista (enligt youtube) så blev det bistål mellan varje varv. Bistålen kan böjas i nittio grader om man sågar av det ena längstgående järnet. För att få ner bistålet i hålen får man hugga bort lecasten i hörnen.

Bistålet gör att hörnen blir väldigt starka. Bistålen ska sedan läggas omlott och najas ihop med najtråd för att hållas på plats.

Lecablocken är ibland för långa. I början delade jag dem med en gammal fogsvans men det var väldigt jobbigt så till slut övergick jag till att göra en skåra runt om med vinkelslipen för att sedan dela stenen med huggmejsel.

Igår tog vi ledigt på förmiddagen men eftersom väderleksrapporten spådde riktigt dåligt väder så murade jag så mycket jag hann på tredje varvet när jag kom hem.

Jag stötte dock på problem längst väggen till lutan. Jag har inte vågat gräva precis framför lutans plintar eftersom de inte verkar vara så välgjorda och inte heller tillräckligt djupa. Därför har jag murat de två första lagren mellan de fem plintarna på lutan och lämnat marken som den är precis framför plintarna. Jag ville inte riskera att de gav sig iväg och att lutan rasade. Det är inte världens stabilaste bygge.

Min tanke var att mura ihop tredje lagret så det blev helt. För att jämna ut under tredje stenen så la jag en regel framför och fyllde ut med bruk. När det har torkat ska regeln tas bort.

När jag kom till nästa plint så visade det sig dock att plintarnas gjutning låg i vägen på de övriga plintarna. Därför fick jag ägna mycket tid åt att försöka hugga bort tillräckligt av den gamla betongen för att få plats med sista lagret. Det var ett tungt jobb så jag tog ibland hjälp av vinkelslipen men det tog ändå lång tid. Till slut var det dock så mörkt så jag hade svårt att se om stenen låg i våg. Det var bara att ge upp.

I morse regnade det som sjutton men jag gick ut i alla fall och murade klart de sista fem stenarna. Naturligtvis hade jag lämnat de som var rätt under takdroppet. Regnet var dock så kraftigt så det inte var frågan om takdropp utan snarare vattenfall. Det är svårt att mura i regn då bruket inte ska ha mer vatten i sig. Jag fick ha lock på brukhinken och snabba mig vid varje murning så det inte skulle bli för löst.

Nu är i alla fall alla stenarna på plats. Det kan verka korkat att mura i regn men på tisdag kommer vår vän Magnus och ska hjälpa mig att lägga syllen. I morgon måste jag kontorsarbeta och man kan inte lägga syll på helt nymurade stenar.

I varje kortända har jag lämnat ett hål där skjutdörrarna ska vara. Tanken är att göra två på var sida som skjuts åt var sin sida. Jag ska mura fast någon form av platta på lecablocken vid ingången. Sedan behöver jag också gräva ut en del jord och grusa upp framför väggen.

Det ska bli väldigt spännande att resa väggarna på växthuset. Så mycket det kommer underlätta årets odlingssäsong. Nu ska lecastenen bara putsas också men det får bli en annan dag för resten av dagen ska jag ägna åt att göra en ritning över de olika fönsterrutornas placering.

Växthus nedplockat

Med frysrumsäventyret förra veckan i bakhuvudet så var det med viss bävan som vi gav oss av i morse. 07.05 rullade vi mot Hökerum utanför Ulricehamn. Mycket kan gå fel när man ska plocka ner saker. Med oss i bilen hade vi diverse verktyg, stegar och, tack och lov, två arbetsvilliga tonåringar. Solen hade just gått upp när vi anlände till platsen för växthuset där vi började med kafferast.

Sen inspekterade vi dagens projekt innan vi började plocka ner väldigt många plastade vajrar som var spända från gavel till gavel.

När de spänts upp så mycket man kan så sätter man hakar runt varje båge och vrider till för att spänna ytterligare.

Det är ett högt växthus så vi fick använda vår högsta stege för att nå upp och lossa hakarna på varje båge.

Vajrarna vevade vi sedan ihop i härvor och knöt om snöre för att minska risken för trassel.

Vi kommer förmodligen inte att kunna återanvända dem eftersom växthuset vi plockade ner var 27 meter men det finns material till 30 meter. Det gör att vajrarna kommer att bli för korta men de kommer säkert till användning i något annat projekt.

Därefter plockade vi ner gavlarna. Växthuset har några år på nacken och den armerade plasten som sitter på gavlarna har blivit lite skör.

Vi skulle helst vilja ha en skjutport åtminstone i ena änden av växthuset men de här gavlarna har en dörr med gångjärn och sedan kan man lyfta hela gaveln för att öka ventilationen. Vi får fundera på hur vi ska ha det. Behålla detta eller bygga några andra dörrar på den ena eller båda gavlarna.

Efter att gavlarna var nedtagna så fällde vi båge för båge och skruvade isär dem.

Bågarna går att dela i fyra böjda delar. Mellan delarna sitter ett ”kryss” och från kryssen träs tunnare järnrör på för att hålla isär bågarna från varandra.

Bågarna är gotiska för att snö och regn ska rinna av. Det är kraftigt gods i bågarna och allt är i gott skick.

Sedan tog vi lunch i orangeriet. Det är som alltid roligt att vara på andra gårdar då man hittar fiffiga lösningar och idéer till sina egna projekt.

Oskar hade byggt orangeriet i lärk och satt fast fönstren med läkt på in och utsidan. Dörren var en skjutdörr som han byggt av tre gamla fönster.

Fiffig lösning. Studerade plåtar, upphängningar, takstolar, mur och annat intressant under lunchen.

På varje båge sitter ett stag som är fem meter långt från sida till sida. Det är den längsta delen på växthuset och går inte att dela. Från detta långa stag går sedan två stag upp till bågen för att öka stabiliteten.

Bågarna skruvades isär en efter en och alla delar bars bort och sorterades i högar.

En del delar låg på övervåningen på ladan så medan jag och Jonas angrep bottendelen medan tjejerna hämtade ner allt därifrån.

Varje båge sätts ner i ett annat kryss som är nedgrävt i marken. Mellan kryssen går korta rör som gör att det blir en linje längst med båda långsidorna.

När vi var och tittade på växthuset häromdagen var de nedre rören förankrade med ett jordankare. Dessa saknades på det här växthuset. Kanske har det tillkommit i senare modeller men det får vi kolla med Grönsta som levererar växthusen.

Brännässlor, kvickrot och annat rotogräs gjorde sitt bästa för att hålla nere kryssen och rören och på de flesta ställen var det minst en decimeter jord och rötter som vi behövde gräva upp.

Vi lastade alla bågar på kärran och alla kryss och kortare rör inne i bilen. Gavlar och de långa rören fick ligga kvar då det finns en gräns för hur mycket man kan få ombord på en kärra.

På hela dagen så var det i princip inget som krånglade, inte ens en blå tumme! Så vi kunde lämna Hökerum innan mörkret föll. Det kändes bra även om vi inte fick med oss allt utan Jonas måste åka tillbaka och hämta resten i morgon.

Växthustankar mottages tacksamt!

Vi har nu odlat på Östängs gård i fem säsonger. Än så länge bara på friland eftersom vi inte har något växthus. Det gör bland annat att vi inte odlar tomater och slanggurka till försäljning. Vi har velat fram och tillbaka och inte vetat vad vi vill ha. Riktigt bra växthus är dyra och så stora investeringar har vi inte haft råd med än. För en månad sedan landade vi i att tillverka vår egen caterpillartunnel genom att köpa vattenrör hos Rinkaby och kröka till själva. Jag var på studiebesök hos en odlarkamrat som gjort det och vi lånade till och med en ”rörkrökarmojäng” av henne för att kröka rören.

Vi har också varit inne på att söka leader-bidrag för att finansiera ett växthus. Vi har andra odlarkollegor som fått sådana projekt beviljade och det har låtit väldigt bra men visade sig vara sämre när ansökan väl landade hos Jordbruksverket. Det stöd som det lokala leaderkontoret beviljat blev inte alls av samma storlek när Jordbruksverket tittade på ansökan.

Ett av de växthus vi tittat på är en tunnel av märket Nordic Lair från Grönsta. Vi kom så långt så vi beställde hem en offert på ett växthus på 8 gånger 21 meter men när vi såg priset så avskrev vi detta växthus som ouppnåeligt.

Sedan har vi funderat på att bygga ett orangeri/växthus i glas. Glaset har vi fått av en vän och han har också lovat att ställa upp och hjälpa till att bygga stommen till växthuset. I somras grävde vi för grunden, i alla fall till hälften.

För en tid sedan la en annan bekant ut en annons i en facebookgrupp om att han hade ett begagnat Nordic Lair att sälja. Plasten var förbrukat så det rörde sig bara om själva stommen. Jag råkade sitta vid datorn vid rätt tillfälle och anmälde snabbt intresse. Dagen efter kontaktade jag Grönsta och frågade vad ny växthusplast skulle kosta och om det fanns reservdelar att köpa. Priset för plasten var överkomligt och reservdelar fanns. Vi slog till och har nu köpt stommen till ett 8 gånger 30 meter stort växthus.

Vi tycker det låter väldigt stort men som alla odlare vi känner säger så har ingen människa någonsin stött på en odlare som anser att hen har ett för stort växthus.

Idag har vi varit hos ytterligare en odlarkollega som har ett Nordic Lair. Vi ville kolla in olika detaljer. Det var ett mycket givande besök och vi har pratat mycket om ventilation, dränering, bevattning, förodlingsanordningar, ärtstöd, förodlingsbord med värmekabel och för- och nackdelar med dubbel- och enkelplast.

Det vi framför allt var intresserade av att titta på var den här mackapären som sitter på båda sidor av växthuset. Det är en motor som styr sidoventilationen.

Motorn är sitter på en vinkelväxel som växlar ner varvtalet betydligt. Vinkelväxeln är driver en stång via två kardanknutar. Stången vrider sig så plasten på sidan rullas upp. Här är plasten nedfälld men när motorn kör igång snurrar stången långsamt och på bilden nedan är plasten upprullad.

Utanför plasten sitter ett vindnät som släpper igenom luft men hindrar vinden från att bli för stark.

I varje gavel finns två skjutdörrar. Varma dagar kan man ha båda långsidorna öppna och även båda gavlarna. Det gör att temperaturen inne i växthuset blir rimlig.

På väggen i växthuset sitter en styrpanel som är kopplad till temperatur- och vindmätare. När det blir för varmt i växthuset så rullas sidorna upp automatiskt. Det gör att man inte behöver passa utan allt styrs med automatik.

På taket sitter en vindmätare och en vindriktningsmätare som är kopplade till styrenheten inne i växthuset.

Plasten som går över nock går bara ner till en list som går längst med hela sidan ner till vindnätet.

Under vindnätet är en vajer spänd och där sitter en plast som sedan är nedgrävd i ett dike utanför växthuset.

Växthuset har en gotisk form med en rundad spets som gör att snö rasar av. I taket är plastade vajrar spända för att hålla plasten spänd. Varje både har fackverksstag som gör att det blir stabilt.

Vid varje båge är ett järnspett nedslaget som håller huset på plats.

Varje båge sätts också fast i ett fäste som är nedgrävt.

Inne i växthuset har Sasha byggt odlingsbänkar fyllda med sand och värmekabel. Det gör att hon kan hålla bra temperatur på sina förodlingar. På samma plats finns ytterligare två växthus. Ett bågväxthus med dubbel plast med en fläkt som håller lufttrycket uppe mellan de två plasterna så man får ett isolerande luftskikt. Olle som har det växthuset är inte helt nöjd med konstruktionen. Dubbla lager plast ger mindre ljusinsläpp den tid man behöver det som mest. Visserligen blir det varmare i växthuset men ljuset är enligt honom ett större problem. Han rekommenderade istället enkelt plast för att få mer ljus och att man täcker över bäddarna med fiberduk för att få extra värme på natten.

Vi tittade på ett tredje växthus som hade takventilation istället för sidoventilation. Det är lite bredare än det växthus vi köpt men längden är den samma. Detta växthus står på samma plats som det med sidoventilation men är alltid mycket varmare heta dagar. Sidoventilation låter alltså som en bättre idé.

Jag har haft ett långt samtal med en annan odlarkollega som har lång erfarenhet av växthus och han rekommenderade dubbel plast på hela vårt hus men efter besöket idag känner vi oss tveksamma.

Nu vill vi att alla ni som har erfarenhet av växthus och läser detta ger oss alla synpunkter som ni har så vi ökar vår beställarkompetens innan det är dags för oss att beställa. Dubbel eller enkel plast? Sidoventilation på båda sidorna eller räcker det med en? Och allt annat som ni vill delge oss.

På tisdag åker vi och plockar ner våran tunnel. Efter denna veckas frysrumsnedplockning är vi faktiskt måttligt sugna. SMHI lovar 3 plusgrader och regn. Men vi är ändå glada för att vi tagit ett steg närmare att ha ett växthus även om vi är tveksamma på om vi kommer att odla något i det redan i år.

Tack för alla råd och all hjälp från alla håll och kanter! Jag älskar odlarkollegor!

Bossgården och Wardins Gårdsprodukter

Idag har vi varit på studiebesök med vårt projekt Gårdssamverkan och mobilt musteri. Det är det sista innan projektet avslutas runt årsskiftet. Idag bar det av till Bossgården utanför Falköping där Jonas Ringqvist tog emot. Han och hans fru Sanna odlar grönsaker för försäljning på marknader, via prenumerationer och REKO-ring. De har lång odlingserfarenhet på över 20 år. Jonas är också kursledare för den halvtidskurs som jag ska gå i vinter. 

Gården de bor på är en gammal gård där uthusen har vasstak. Bara det ger poäng. 

Det är härligt med studiebesök bland likasinnade så man kan nörda ner sig i pluggbrätten och vilka storlekar som är optimala. Bossgården har en odlingstunnel där de har fyra bord för att driva upp plantor. Borden kan hålla vatten och är precis avpassade för brättena. 

Sedan några år tillbaka så har de en kylcontainer där de använder halva för att skölja och packa grönsaker och halva som kylrum. Kylrummet gör att de kan skörda kontinuerligt och därmed minskar stressen. 

Just nu fanns det inte så mycket i kylrummet mer än massor av vitkål. 

Packavdelningen värms upp av kylaggregatet vilket är en stor fördel så här års men inte lika positivt mitt i sommaren. 

Jonas har också byggt en löktork. Ett mindre utrymme där de lägger in den nyupptagna löken med blast i säckar ovanpå pallar. 

I ena hörnet finns en fläkt som blåser ner luft till botten av utrymmet under pallarna. Luften passerar upp genom löklagret och torkar därmed ut löken. 

På bossgården odlar de i fasta bäddar som de anlägger med hjälp av en gammal potatiskup som de tagit bort mittenkupen på. Gångarna blir v-formade och väldigt smala men efter att man gått i dem och kört med hjulhacka så breddas gångarna efter ett tag. 

För att minska arbetet så täcker Bossgården alla skördade bäddar med plansiloplast. Plansiloplastens svarta sida läggs uppåt eftersom det ökar värmen i jorden och därmed aktiviteten längre in i den kalla perioden. När Jonas lyfte på plasten såg man tecken av ett enormt mikroliv därunder. Bossgården täckodlar inte med organiskt material men täcker ofta bäddarna antingen genom att grödorna sätts tätt eller med plast eller markduk. Organsikt material tillförs i form av komposterad ströbädd från får och kor samt genom att skörderester hackas ner i bäddarna. 

Inne i odlingstunnlarna är det inte slut på säsongen. Här växer vinterportlack, machesallat, spenat m.m. I en annan tunnel växte huvudsallad för skörd i november. Salladen växer långsammare så här års men den växer ändå under fiberdukstunnlar inne i växthustunneln. Sallaten såddes i brätten i augusti och planterades ut i september. Det är en större risk att odla så här års. Allt lyckas inte lika bra som under sommarsäsongen men det går ändå att ha färska grönsaker på det här sättet långt in på vintern. Arrangemanget med tunnel i tunnel ger tio graders högre temperatur i de små tunnlarna jämfört med utetemperaturen under vintern.

Sedan gick vi och tittade på Jonas fantastiska hönshus. Det är byggt på hjul. Här visar Jonas utrullningsredet som bör ha en lutning på 7 grader för att vara optimalt och inte byggda på känsla som våra är… Det finns speciella redesmattor att köpa. Vi använder vanlig astroturf men de riktiga redesmattorna har hål vilket gör att man inte behöver ta ut och rengöra dem lika ofta.

På andra sidan kliver hönorna in bakom skynket för att lägga sina ägg. På eftermiddagen när äggen hämtas så fälls träställningen som hönan står på upp och fäster i elektromagneten som sitter till höger om skynket. Elektromagneten håller fast ställningen tills hönorna har gått och satt sig för kvällen. 

I andra änden av hönshuset finns sittpinnarna ovanför en gödselbinge där allt gödsel samlas upp och töms efter behov. Ovanpå gödselbingen ligger ett galler för att hönorna inte ska gå i skiten. 

Det finns två lampor i hönshuset. En ovanför sittpinnarna och en ovanför golvet. Den ovanför golvet släcks först med hjälp av en timer. Den ovanför sittpinnarna är svag och ger bara ett ledljus och släcks även den via en timer men en timme senare än den andra lampan. Det gör att hönorna tar sig upp mot ljuset där lampan finns. När den väl släcks bör alla hönor sitta på plats och då släpps också ställningen framför redena ner eftersom de är kopplade på samma timer. På morgonen när hönorna vaknar så är redena öppna så hönorna kan gå in och lägga ägg. Man slipper alltså hönor som sover i redena vilket gör att man slipper mycket av smutsen där. 

På utsidan är en lucka fäst som även den är kopplad till en timer. Luckan stängs och öppnas långsamt och gör att man slipper passa på hönorna. Luckan kan styras av timer eller av ljussensor.

I år har de utökat odlingarna med  ytterligare 1000 kvadratmeter och en tvåhjulstraktor. Både Sanna och Jonas arbetar heltid med odlingarna och i år har de dessutom kunnat ha en person anställd på halvtid för att sköta skörden. De börjar komma upp i storlek så en tvåhjulstraktor lönar sig trots att den kostar en hel del i investering. De använder den som gräsklippare, för att hacka sönder skörderester och för att ytkultivera bäddarna. 

Det är fascinerande att de på den lilla yta de har uppodlat kan försörja sin egen familj och dessutom ha en anställd. 

På bilden ovan ser ni hela området. Den fyrkantiga grå delen till vänster är den del de anlagt odlingsbäddar på i år. Det är inte stor yta och ändå så produktiv. Tänk så mycket mat som skulle kunna produceras i Sverige om man la upp det hela annorlunda. 

Sedan nördade vi en del på såmaskiner. Den övre är en Sembdner köpt på Lindbloms som Jonas i princip bara använder till att så rädisor med. Den undre är en Jang köpt på Johnnys Selected Seeds som de använder till det mesta andra. 

En såmaskin vill vi verkligen ha. Vi pratade också om krattor, stutar, säljkanaler, lerklining och massa annat. Sedan åt vi medhavd matsäck innan vi åkte vidare till Wardins gårdsprodukter. Där tog Maria Wardin emot och började med att visa oss sitt tillagningskök. Där gör hon sirap, marmelad, tomatsås och mycket annat. De har fått sitt kök godkänt trots att de inte har kommunalt vatten. De använder gårdens vatten till disk men om de behöver vatten i själva produkterna så har de kommunalt vatten som de hämtar i dunkar.

På ett ställe i odlingen så har de byggt upp höga bänkar i form av två E vända mot varandra där de täcker och odlar tidigt på året. Bra skördehöjd var det dessutom. 

I den gamla ladugården har de gjort i ordning en utställningslokal men vattenhoar och utgödslingsrännor är bevarade. 

När man är ett nördgäng på studiebesök så kan man gå igång på det mesta.

En del av oss gick igång på en dieseldriven, vevstartad tvåhjulstraktor medan andra mest gick igång på ett sågverk.

Wood-Meizer LT10 var ett väldigt smidigt sågverk som var lätt att sköta och inte krävde mycket handkraft.  Eftersom det är dyrt att få virke uppsågat så är vi många i projektet som är sugna på ett sågverk. Kan man dessutom få det mobilt som musteriet så kan vi ju enkelt köra det mellan gårdarna. 

Hos Wardins har de en bär och fruktodling inhägnad med Alloxnät precis som vi. Längst ner har de behövt sätta upp hönsnät eftersom hararna har gnagt sig igenom alloxnätet. Det problemet har inte vi haft än men det gäller att vara vaksam. 

Wardins odlar helt annat än Jonas och Sanna. Här har man gräsmatta där man jordfräser upp bäddar som man sedan täcker med gräsklipp hela säsongen. Anledningen till att man vill ha gräsmatta är just att man använder gräsklippet som gödning. Här täcks inte någonting med plast. Varken jorden eller grödorna. Inte ens kålen täcks med insektsnät under säsongen. Två helt olika studiebesök hos kunniga människor som villigt delade med sig av sin kunskap och sina erfarenheter. Trötta men nöjda åkte vi hem igen. I morgon ska vi invintra mustvagnen.

Projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri har fått stöd från EU:s jordbruksfond genom Leader Göteborgs insjörike.

Bevattning

När det regnar ute är det lätt att glömma att vattna i växthuset. Vi har en tunna stående inne i växthuset. P1100927Dels tjänar den som värmeutjämnare men framför allt är det bra att ha tempererat vatten på plats där man vill vattna. Vi fyller på tunnan med slang och då är vattnet för kallt. Slangar har vi köpt på loppmarknader. P1100931Det verkar som om många människor köper på sig slangvindor som de sedan inte använder för det har varit lätt att komma över bra sådana till billigt pris. Eftersom vi har mycket att göra så har det hänt mer än en gång att vi har vridit på kranen och gått och gjort andra saker medan tunnan fylls på för att sedan glömma bort det hela. Det har resulterat i att tunnan fyllts och vattnet sedan runnit över och dränkt hela växthusgolvet. Vi har därför inhandlat en timer från Biltema. En mycket enkel mekanisk som man vrider upp. P1100924Nu kan man glömma av att man fyller på tunnan och komma tillbaka efter en lång tid utan att den runnit över. Det känns skönt. P1100930I tunnan har vi gjort ett hål och satt i en rätt dyr men väldigt stabil kran. Från kranen går en kort slangbit för att man enkelt ska kunna fylla vattenkannorna. P1100928Vi har försökt med droppslang men vattentrycket verkar bli för lågt för den typ vi köpt så i år blir det vattenkanna. Systemet måste trimmas på till nästa år. I växthuset har det växt chilli, tomat, gurka och paprika. P1100936Chillin har fungerat bättre i kruka än i de fasta bäddarna. P1100932Tomaterna har fungerat hyfsat men de är väldigt sena på grund av kylan så frågan är hur många som hinner mogna. P1100933Paprikan har några frukter men det känns inte som succé precis. Vet inte om jag tycker paprika är värd att odla. Har aldrig lyckats riktigt bra med den. P1100935Gurkan har inte gett många frukter än men de som blivit har varit goda. Resultatet i växthuset är på det hela ganska mediokert. Jag tror att jorden behöver bytas ut till nästa år. Växterna behöver dessutom ha mer tillsyn och regelbundnare bevattning än vad de fått i år. Egentligen vill vi ha ett växthus på minst 100 kvadratmeter. Men det får bli i framtiden.      
Nyare inlägg »

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑