Östängs gård

En gård för omställning

Sida 2 av 41

Vinterbostäder

Vissa morgnar är det is på ankornas damm. Än så länge är det inte värre än att vi kan slå hål på isen så att de kommer åt vattnet men rätt som det är så kommer vintern och då vill vi vara beredda. Tanken är att ankorna och våra blandrashönor ska få var sin box inomhus i ladugården över vintern. Där kommer det bli lättare för oss att hålla vattnet frostfritt och djuren skyddade ifrån rovdjur. Idag började vi därför bygga två burar inne i ladugården. Vi har många projekt på gång samtidigt och var saker och ting ska hamna till slut på vår gård är under utmejslande. Vi visste t.ex. inte att vi skulle bygga gårdsbutik i vårt garage förrän veckan innan det hände. Vi visste inte att vi skulle göra en målarverkstad ovanför verkstaden förrän dagen innan vi gjorde det men fördelen med att inte hinna göra allt på en gång är att rätt som det är så bara man vet vad saker ska hamna och vilka verksamheter som ska vara var. Jonas har varit sjuk ett tag men i går var han frisk nog att hänga med ut i ladugården och diskutera ankornas situation. Det är inte så att vi har massa tomma utrymmen utan alla utrymmen som vi ännu inte har bestämt vad vi ska använda till är alltid belamrade med saker som ännu inte funnit sin rätta plats. Platsen för ankornas och hönornas nya hem var belamrat med möbler och väldigt många fönster. Fönstren har nu fått en ny hemvist i ett pallställ där vi hade tänkt ha virke. Får se om vi hittar en ny plats för virket eller om fönstren kommer att få flytta ytterligare en gång. Tyvärr tog vi inte någon ”förebild” på eländet men det tog en halv dag att tömma utrymmet. Ungefär så här ser alla ”ickedefinierade” utrymmen ut på vår gård.

Vi använder de bjälkar och stolpar som finns att skruva fast reglar och väggar emot. Tanken är att ankorna ska få ett badkar i sin avdelning. Vi kommer att kunna leda ut vattnet i ett rör från badkaret ner i en golvbrunn så vi kan tömma ut det och fylla på nytt när det blivit smutsigt. 

Igår tog vi också ner gamla mjölkrör av glas och järnrör som fanns i taket. Järnrören fick vi såga av för att få ner. Idag gick Jonas loss på de gamla vattenkopparna med vinkelslipen. Vi fick för en tid sedan flera väldigt fula dörrar av Magnus Jacobsson. Dörrarna är laminerade med en hård yta och passar väldigt bra som väggar i ett hönshus. Svårt för kvalster och andra odjur att gömma sig i. Bakre väggen utgörs av två dörrar ovanpå varandra. Vi kommer att näta upp till taket med kycklingnät men vill ha väggar längst ner. Kycklingnätet kommer förhoppningsvis att stoppa eventuellt hungriga råttor. Dörrarna räckte inte till alla väggar så vi fick även användning av en gammal mellanvägg från ett hästsläp som vi använt till grisarna tidigare.

En dörr till vardera utrymmet kommer det att bli. Alla reglar är klara så nu ska vi bara bygga dörrar och näta återstående väggar innan det är dags att installera sittpinnar, reden, vatten, matare och ankornas badkar. 

Det är roligt att bygga saker och det känns bra att kunna göra det med återvunnet material och vårt egensågade virke. Nu ska vi bara  köpa ett par rullar kycklingnät innan vi kan bygga två nätdörrar och göra helt klart.

Treårsjubileum

Så var det dags att titta tillbaka på året som gått igen. 26 oktober 2014 flyttade vi in på vår gård och gjorde upp en fyraårsplan för hur vi skulle få gården i brukbart skick. Vi hade många idéer och tankar om vad vi ville göra men ganska lite kunskap. Idag vet vi mer och börjar få kläm på hur vi vill ha verksamheten. Vi har prövat olika djurslag och funderat över vad vi tycker om och vad vi kan få ett överskott av och fått en allt klarare bild av hur vi vill ha verksamheten om ett år när våra fyra första år har gått.

Anledningen till att vi lagt upp en fyraårsplan är helt enkelt för att vi inser att det tempo vi håller nu inte kan fortgå hur länge som helst. Om ett år kommer lediga söndagar förhoppningsvis att bli en regel snarare än ett undantag och inkomster från gården förhoppningsvis att landa på en nivå så att vi får det att gå runt. Än så länge är det så stora investeringskostnader att göra på gården så att vi båda behöver lönearbeta vid sidan av. Det är en ojämn dragkamp mellan inkomster och tid där vi både behöver gasa och bromsa samtidigt. Vi känner dock att vi gör stora framsteg och den här säsongen har det hänt mycket som gör att vi har gott hopp om verksamheten framöver. Intresset för bra lokalproducerad mat ökar hela tiden och vi har inte några problem att få sålt allt vi producerar (förutom zucchini när den ger som mest – fast det gillar våra hönor)

Som en komihåglista för vår egen skull kommer här årets lista med saker vi hunnit med. Det kommer stunder då vi känner att vi inte kommer någon vart. Då ska vi ta en titt på den här listan, dunka oss själva i ryggen och tar nya tag.

  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem och föregående års 51 bäddar.
  • Planterat 75 äppleträd
  • Köpt och planterat 2000 krokuslökar till våra bin
  • Anlagt en blomsteräng till bina
  • Planterat 20 bärbuskar
  • Odlat potatis i ett skifte utanför själva grönsaksodlingen (Det har inte gått jättebra på grund av dålig jord och för mycket ogräs)
  • Täckt skördade bäddar med ensilage
  • Märkt upp och påbörjat grävningen av nästa års bäddar
  • Haft gårdsförsäljning vid femton tillfällen
  • Startat Nolbygårds Matmarknad utanför Alingsås för alla som vill sälja egenproducerade produkter. Genomfört 15 marknadsdagar.
  • Deltagit i Matfest utanför Vikaryds köttbod
  • Varit med och dragit igång REKO-ring Alingsås i slutet av säsongen och sålt kassar vid två tillfällen
  • Installerat fler vattentankar för vattning med tempererat vatten
  • Gjort odlingslådor för gräslök som i år beblandade sig lite för mycket med kvickrot
  • Skördat mängder med fina grönsaker
  • Lärt oss mer om vilka grönsaker som fungerar bra att sälja och vad vi ska odla mer respektive mindre av
  • Byggt flyttbara odlingsbänkar för avhärdning av plantor
  • Köpt och spridit ut stenmjöl i odlingarna

Djur

  • Fått 18 lamm varav ett bagglamm sålts till liv. Fyra tacklamm har behålls till liv av oss
  • Slaktat två tackor som vi gjort 26 kilo korv samt tre rökta fårfioler av
  • Slaktat 15 lamm varav vi sålt 13 som lammlådor
  • Kört 16 skinn till Tranås för beredning
  • Köpt två nya samhällen och gjort fyra avläggare i bigården
  • Köpt 40 lohmanhönor och startat en ny flock så vi i år haft två
  • Inrett en gammal krockad husvagn och ett hästsläp till våra hönsflockar så de kan flyttas runt på åkrarna
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning vid vägen, i gårdsbutiken på fredagarna och på Nolbygårds Matmarknad
  • Skaffat 6 mignonankor
  • Fått två kullar kattungar. Fem ungar i första kullen varav fyra är sålda och fyra i den andra kullen varav alla ska säljas
  • Slaktat och styckat två grisar på drygt 200 kilo vardera

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone november ut
  • Lassat upp löshö på vårt nybyggda höloft

 

 

 

 

 

 

 

Före detta fähuset har fått renoverade fönster. Inte helt klart, men det blåser inte rakt genom och vi slipper höra skallrande lösa rutor.

Snickerier, målning m.m.

  • Byggt ett ankhus
  • Byggt en fårklipparstol
  • Tillverkat hundratalet biramar
  • Målat delar av stenväggen på ladugården med kalkfärg
  • Tagit ur och blästrat alla ladugårdens järnfönster, glasat, kittat om och målat dem samt satt in dem igen så det nu är tätt
  • Skrapat två sidor av boningshuset (vi hann inte måla innan regnen kom)
  • Byggt en gårdsbutik i ett av våra garage
  • Byggt färdigt grönsakslinjen för hantering av grönsaker
  • Flyttat hem en bastu
  • Lagat taket på vår nyinköpta ”cirkusvagn” som kommer att bli en ny wwoofbostad till nästa säsong
  • Räddat en vägg mellan ladan och ladugården (och hela ladugårdstaket) genom att byta delar av ruttna bjälkar, golv och riktat upp väggen som höll på att rasa
  • Byggt trappor till två loft i ladan
  • Köpt en rikt- och planhyvel
  • Satt upp flera fågelholkar
  • Tagit ner och ersatt det gamla taket i hönshuset samt murat igen hål i hönshusets väggar
  • Rivit ut gammal inredning i före detta sädestorken och gjort om utrymmet till målarverkstad och förvaring
  • Börjat renovera en balkong
  • Rensat ur vår jordkällare och byggt potatislårar och hyllor
  • Lagat växthuset och byggt ny hylla

Värme

  • Fällt, kapat och kluvit 30 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Bytt ut två fönster mot treglasfönster i boningshuset

Övrigt

  • Stängslat in äppleodlingen med alloxnät mot rådjur och älg och eltråd mot vildsvin
  • Satt eltråd runt skogsträdgården mot vildsvin
  • Förstärkt elstängslet runt stora betet med två trådar
  • Fällt träd och sålt till slipers och massaved (ingen jättebra affär)
  • Grävt och anlagt nytt avlopp
  • Köpt en ny fyrhjulsdriven traktor
  • Varit med och dragit igång leader-projektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” och deltagit i fem arbetsdagar på olika gårdar inom projektet
  • Skrapat alla överväxta grusade ytor på gårdsplanen och grusat om dem samt lagt ner dränering så vi inte behöver vada i gyttja i framtiden
  • Tagit emot studiebesök
  • Haft en praktikant från årskurs nio
  • Spelat in ett podavsnitt med odlarna
  • Varit på flera studiebesök för att lura ut hur vi bäst inreder en mustvagn

Om någon vill se våra tidigare årsbokslut hittar ni dem här Ettårsjubileum och Tvåårsjubileum

Återigen sänder vi en tacksamhetens tanke till alla människor omkring oss som ställer upp och hjälper till när vi behöver det. Ju längre vi bor på gården desto viktigare blir våra nätverk av människor som rycker ut i tid och otid. Tack till Sara och Guillaume för hjälp med skörd och avlusning av får, till Hugo för traktorkörning, byggen, vedhantering m.m, till Lasse och Agneta för verktyg, till deltagarna i gårdssamverkan för kunskap och plantering av äppleträd, till alla våra wwoofare för hjälp i den dagliga skötseln och alla fågelholkar, till klass fem på Långareds skola för hjälp med sådder och plantering, till Richard som ställer upp med maskiner, råd och stöd, till Milú för slakthjälp, rensning och potatissättning, till Mats för hjälp med slakt, till Leslie för skörd och ogräsrensning, till Lena som tittade förbi för att prata men som rensade lite i bara farten, till Lena som fick fart på REKO-ringen, till marknadsförsäljarna på Nolbygård som gjort den så bra, till Valter som upplåter mark, till Ulf som satt in våra järnfönster, till Eva för alla blomsterfröer och plantor, till Christian som grävt vårt avlopp och till våra familjer som följer och stöttar oss i vårt projekt.

Ett hårt år kvar. Det finns många planer och idéer inför det men det vi redan nu vet att vi ska ta oss an är byta innertaket på ladugården, inreda cirkusvagnen till wwoof-bostad, måla två sidor av huset, stängsla skogsbeten, fälla träd till fler brädor och plankor, utöka antalet insektsgynnande växter, laga ett till läckande tak och gräva de sista himla grönsaksbäddarna. Helst hade vi hunnit med att bygga ett stort ingångsskafferi, bygga en pub och ett tillagningskök också – men det får nog vänta.

Ifall någon av er undrar så har vi fortfarande roligt även om det en period under värsta högsäsongen var väl mycket även för oss.

Soluppgång 28 december förra året. Grönsaksodlingen ligger i djup vila.

Kity 636

Vi har försökt få tag på en rikt- och planhyvel ganska länge. Ibland har det funnits rikthyvlar, dvs. hyvlar som kan jämna till en bräda, men planfunktionen är viktig för oss. Det är det som gör att brädan blir jämntjock. Blocket brukar vara pålitligt men under många månader så såldes alla hyvlar innan vi hann ringa. De verkar vara eftertraktade.

Men förra söndagen låg tidningen Skaraborgsbygden i brevlådan. Vi är nog i västra kanten av utgivningsområdet och trots att vi inte prenumererar så dimper den ner då och då. Kanske är det en gång i månaden, kanske varannan månad. Radannonserna i Skaraborgaren är fantastiska. Där säljs allt som landsbygdsbor kan vilja ha eller vilja bli av med. Det ser ut som alla tidningar gjorde innan blocket snodde åt sig alla radannonser. Annonsen var kortfattad och saklig. Rikt/planhyvel med extra stål. 2500 kr. Töreboda. Tel: ….

Vi antog att tidningen hade kommit under lördagen, kanske tillsammans med Alingsås tidning. Vad var det för märke och skulle den finnas kvar? Inte så troligt. Vi väntade till efter klockan nio, sedan ringde vi. Den fanns kvar och det visade sig vara en fransktillverkad trefasmaskin med några år på nacken och den skulle behöva ses över innan man startade den. Det lät som ett högriskköp men med säljaren i telefonen blev det lite snabbsurfning. Vi hade aldrig hört talas om Kity men kommentarer på nätet menade att det var rejäla maskiner. Så det blev köp via telefon och resten av dagen tillbringades i bilen till och från Töreboda. Man tänker inte så ofta på saken, men Töreboda ligger ganska nära världens ände.

Snygg etikett och hammarlack ger alltid poäng.

Kity köptes för några år sedan upp av Scheppach så vi får se hur det blir med reservdelar. Det viktigaste är att det finns drivremmar att köpa. Resten av maskinen har inte så mycket slitdelar förutom skärstålen som också finns att köpa.

André tog på sig att gå genom maskinen, rengöra och att smörja upp den. Efteråt enades vi om att den var i bättre skick än säljaren hade beskrivit och att om den fungerade så var det ett klipp.

Innanför den runda metallplattan finns dubbla remhjul så att man enkelt kan byta hastighet för matningen för planingen. Någon kommentar påpekade att det är bättre än man kan tro. De flesta äldre hyvlar har tydligen inte flera hastigheter och så länge man arbetar i mjuka träslag som fur och gran så kan man använda den högre hastigheten.

Det var lite nervöst inför första starten. 7000 varv per minut på en trekilos stålcylinder skulle kunna ge ganska otäcka haverier men hyveln gick perfekt. Den startade snabbt, den gick relativt tyst, och höll uppe varvtalet även när det kom kvistar som skulle kunna ge motstånd.

Maskinen är från sjuttiotalet. En fyrtioåring helt i metall. Inte en plastdetalj!

För att justera tjockleken på planhyvlingen lyfter men lite på utmatningsbordet och vevar med den svarta veven. Den svarta veven fattades visserligen men det går alldeles utmärkt med en 8 mm lednyckel med 12-kantsfattning i stället.

Dokumentationen är som synes på franska så vår vän Guillaume kanske måste komma till undsättning så småningom. Om den skulle krångla, vilket just nu känns avlägset!

Market Gardening

I onsdags åkte jag (Ylva) på träff med odlarkollegor. Vi träffades hos Carolina som driver företaget Jordarv utanför Vara. Hon producerar i första hand bladgrönsaker och kryddgrönt till restauranger. Vi som träffades håller alla på med grönsaksodling för försäljning. Tanken med träffarna är att diskutera det som vi känner behov av. Det är andra frågor som väcks i den här gruppen jämfört med andra odlingsgrupper. Var köper man förpackningsmaterial bäst? Vilka stövlar håller längre än en säsong? Har någon hittat handskar som håller vätan och kylan ute så här års? Hur gör ni för att täcka ut ogräs? Vad är era bästa sorttips? osv. 

Det finns inte någon bra term för sådana som vi. På engelska är termen ”Market Gardening” och står för att man odlar för att sälja på den lokala marknaden. Alla i gruppen finner vägar att göra det via REKO-ringar, torghandel, andelsjordbruk, prenumerationer eller till lokala restauranger och affärer. För och nackdelar med de olika försäljningskanalerna diskuterades också. 

En lång stund diskuterades kompost och gödsel och olika tankar kring hur försvarbart det är att köpa in kompost. Hur skapar vi kretslopp i det vi gör så vi inte blir beroende av insatsvaror i större mängder utifrån?

Den kanske viktigaste frågan ”Hur vi får hållbarhet i våra företag både ekonomiskt och när det gäller tiden vi lägger ner” insåg vi skulle ta för lång tid så den sköt vi upp till nästa träff som blir redan i november.

Det är en värdefull grupp med enormt mycket kunskap som ger inspiration och nyttiga insikter. Det är också trevligt att träffas i varandras verksamheter. Man får alltid nya tips och idéer när man ser hur andra gjort. Man hittar också alltid saker som man blir lite avundsjuk på som Carolinas fina stallbyggnad. 

Med hem fick jag 4,5 kilo prima utsäde av vitlök. En annan deltagare hade beställt lite för mycket och tog med för att se om vi andra behövde och det var det fler än jag som gjorde. Nu ska här sättas fler bäddar vitlök.

Baggsläpp

 

Efter tre veckor i karantän var det äntligen dags för Totoro att träffa tackorna. Vi fick provsvaren idag på hans träckprov och de visade inga parasiter. Han verkar också pigg och frisk i övrigt så på kvällen idag stängde vi in tackorna i ladan och satte på Totoro en sele med färg.

Han har naturligtvis inte gillat att stå ensam i en box så han följde snällt med utan att vi behövde dra i halsbandet. 

Vi tog en liten matpaus på vägen men sedan hörde han tackorna och då var han väldigt pigg på att gå vidare.

När vi släppte in honom var alla tackorna nyfikna och sprang fram men sedan började han nog bli lite för aktiv så de ville komma undan. Anledningen till att vi stängt in dem i ladan är att vi vet att han jagar dem i början.

Hade de kunnat springa ut i vinterhagen finns stor risk att någon skadar sig. Det är också lätt att de blir mycket tröttare. Det dröjer inte heller länge tills de lugnar ner sig och börjar äta igen. I morgon bitti kommer vi att öppna dörrarna så att de kan gå ut som vanligt. Nu håller vi tummarna för att tycke uppstår och vi får ett tjugotal lamm till våren.

Något fler potatisar

För ett år sedan  skrev vi ett inlägg kallat Sättpotatis i hink. Det var det första lilla steget för att få fler potatisar av några udda sorter som vi hade fått från NordGen. Vi fick två-tre små potatisar av varje sort. De förökade sig i hinkar och övervintrades i matkällaren. I år så gjorde vi om hela proceduren med skillnaden att det var för många potatisar för hinkar så det fick bli halva småtunnor, två per sort. En handfull potatis i varje tunna.

Förra sommaren blev det en hel del panikvattningar när potatisplantorna började sloka. I år ville vi spara lite tid och lite panik, så vi satte dem på nordostsidan av wwoofhuset. De två tunnorna till vänster är Tylva, sedan kommer två med Röda krokar. Tunna 5 och 6 är Gula islenskar och de sista två är Tärendö Karl Krekula.

Bilden är tagen i mitten av augusti och visar en del intressanta saker. Först och främst, det gick utmärkt att ha dem så att de bara får lite morgonsol. Vi behövde bara vattna tre-fyra gånger på hela sommaren vilket var en stor lättnad. Det är fullt upp med de ordinarie odlingarna under torrperioder och då är det lätt hänt att de här potatisarna torkar ihjäl, men nordost fungerade bra.

En annan sak är att tunnorna fick olika mycket hästgödsel  från början. Mörkgröna plantor har fått mycket och det ljusgröna har fått lite. Snyggt experiment, även om det var oavsiktligt.

Till sist kan man se att Tärendö Karl Krekula var de som dukade under först för bladmögel.

En månad senare såg det ut så här.

Alla har gett upp. Bladmöglet hade drabbat dem olika hårt, en del såg ut att helt enkelt ha höstvissnat. Det var lite dumt att vänta så länge innan skörd men så blir det ibland.

Trots att Tärendö Karl Krekula dukade under först var det Gula Islenskar som hade drabbats mest av skorv som, om vi inte fattat saken fel, är en följd av bladmögel som vandrat ner till knölarna.

De andra tre sorterna har klarat sig bättre. Nästa år har vi tillräckligt många potatis för att sätta korta rader. Om vi sköter om dem bra kanske vi till och med kan få provsmaka dem också.

 

Wwoofare

De lämnar spår på vår gård. Alla fantastiska wwoofare som delar vår vardag under säsongen. Under förmiddagarna jobbar vi tillsammans i odlingarna men efter lunch väljer de själva vad de vill ta sig an. Vanessa till exempel valde att laga vårt växthus. När hon ändå var igång byggde hon en hylla till växthuset där vi kan ställa våra plantor och förvara våra saker. Med femtiotalsdekor!

Alexia och Eleonor byggde en fågelholk i franska färger samt glasade alla våra järnfönster som vi nu har börjat sätta in i ladugården.

André bygger har varit hos oss länge och gjort många olika saker men just nu håller han på att skrapa gårdsplanen med traktorn så att vi kan grusa den och slippa ta oss fram i gyttja. 

Några händer extra gör en stor skillnad!

 

Höstpyssel

Säsongen är slut och vi kan se tillbaka på 15 marknadsdagar på Nolbygård, en på Vikaryd och två REKO-utlämningar samt 15 dagar då vi har haft gårdsbutiken öppen. Det har varit roligt men också ganska tidskrävande. Inför varje försäljningstillfälle går det åt en dag för skörd så det är mycket tid vi har lagt på att sälja våra grönsaker, ägg och vår honung. I slutet av säsongen hade vi dessutom lammslakt och leverans av lammkött till de som förbeställt. Skinnen skulle dessutom hämtas, saltas två gånger och köras till Tranås för beredning. Nu pustar vi ut och försöker komma ikapp. Säsongen har varit fantastisk. Vi har sålt i princip allt vi har kunnat skörda förutom en och annan zucchini när de växte som bäst. Äggen går åt som smör och honungen säljer sig själv. Vi kan konstatera att trenden går mot att äta bra, lokalproducerad mat. Vi har mött många kunder som är väldigt nöjda över möjligheten att köpa grönsaker och ägg från oss. De kommenterar smaken, utseendet och att de gillar direktkontakten med oss producenter. Flera av säljarna på Nolbygård önskar en fortsättning nästa år och så kommer det att bli med start veckan efter midsommar.

Frosten har sett till att många grödor inte levererar längre. Bönor, zucchini, pumpor och vintersquash dör direkt när det blir frost. Kålen klarar sig bättre och den kommer vi att kunna skörda länge än och även sallat klarar frost bättre än vad vi trodde. Hösten är en vacker tid och på sätt och vis känns det bra att det börjar mörkna tidigare på kvällarna. Det innebär automatiskt att arbetsdagarna blir något kortare och stunderna av vila längre.

Men det är fortfarande mycket att göra på gården. Denna vecka har fårklippar-Magnus varit på besök och snyggat till fåren. De flesta har varit med förr och tittar nyfiket på när vi förbereder för klippning. Ungtackorna däremot vet inte riktigt vad de är med om och är märkbart oroligare. Magnus är van och lugn med djuren så det känns väldigt bra. De nyklippta fåren glänser i pälsen. Ullen rensar vi och säljer till viss del men ull är inte lättsålt i Sverige. Det känns lite synd men det kanske också ändrar sig med tiden.

Vi har också köpt en ny bagge från Lexby gård. Den förra vi hade köpte vi också därifrån och den var vi väldigt nöjda med så det känns bra. Lexby har en fin besättning och ordning och reda på papperna så man vet att djuren man köper är bra. 

Denna gång heter baggen Totoro. 

Vi håller fortfarande på att ta upp potatis och den måste sorteras. Sättpotatis för sig. Säljbar potatis för sig och sedan skadad potatis som vi själva får äta upp. Ibland råkar man sätta grepen i en, vissa är angripna eftersom vi inte tog av blasten i tid och andra är genomborrade av kvickrötter. Inget av det gör potatisen oduglig att äta men de går varken att sälja eller att spara som sättpotatis.

Gårdsbutiken är nu stängd för säsongen men ibland tittar kunder förbi ändå. Då har vi möjlighet att sälja pumpor, lök, potatis, grönkål, purjolök, palsternacka, ägg och honung. 

Hönsflytt och ankflykt

Dagen inleddes med att en regnfront kom från väster och mötte gryningssolen. Regnbågen var ljusstark och mobilkameran gick varm.

Sedan var det dags att släppa ut ankorna. Som vanligt flög de de fyra metrarna till sin lilla damm.

Hönshuset har äntligen blivit klart och det var dags att flytta in de unga hönorna. Vi har nämligen fått problem med en hök som tar hönor. Förutom att det är synd om hönsen så är det ingen vidare ekonomi i det upplägget, så det känns bra att vi äntligen får in hönsen med en skyddad utegård.

Under tiden vi backar in husvagnen mot ingången till hönshuset ser vi plötsligt tre vita prickar flyga söderut. Ankorna som inte rört sig mer än tio meter från dammen tyckte att det var dags att se sig om i världen. Det gick inte att avbryta mitt i hönsflytten men när väl hönorna var inne i den nygamla hönsgården var det dags att leta upp ankorna. Regnet hade anlänt med besked och vi var tacksamma över att ankorna var vita. En brun-svart.spräcklig hade blivit osynlig i regnet.

De första två hade inte orkat flyga långt och snart var de instängda i ankhuset. Nummer tre hade flugit nästan ända ner till asfaltvägen, men var fanns resten?

Kanske är vita ankor färgblinda? Två av dem hade i alla fall stämt träff med grannens flamingor.

Under ganska lång tid har vi inte vetat vilka som var honor och vilka som var hanar men för ett par tre veckor sedan hade hanarnas stjärtfjäder fått en prydlig lite lock. Så nu har vi lärt oss när det är dags att vingklippa dem…

Vi klippte av de yttre delarna av fjädrarna på högra vingens ytterdel. Efter varje anka som klipptes så fick de provflyga till dammen. André hjälpte dem att komma iväg. Den första flög alldeles för bra så vi klippte mer på nästa. Den flög också bra men landade lite klumpigare i dammen. Så vi klippte mer för varje anka och de landade med allt större plask. Kanske skulle vi ha klippt mer på alla men vi tänker oss att de inte är så sugna på att flyga långt om det är jobbigt och om de måste kompensera för att inte svänga åt höger hela tiden.

De sjätte ankan är inte hittad än. Vi har letat i bil och till fots men den håller sig undan än så länge. Hoppas att den hittar tillbaka i morgon innan räven tar den. Förra gången vi hade ankor vingklippte vi dem inte. Då tog räven dem när de gav sig av på utflykt så därför vill vi ha dem hemma.

Lammkött

Idag har vi skördat inför morgondagens matmarknad på Nolbygård. Det blir sista matmarknaden för i år och den sammanfaller med Nolbygårds Höstmarknad så vi räknar med mycket folk. Det innebär att vi idag fick skörda mer än vi någonsin gjort förut. Mycket blev slutskördat. Vi har tagit den sista vitkålen, den sista rödkålen, de sista morötterna osv. På sätt och vis känns det väldigt bra. Nu kan vi börja vintertäcka bäddarna och kanske ta det lite lugnare. Dagens storskörd sammanföll med hämtning av lammen från slakteriet. Jonas jobbade på förmiddagen och körde sedan till Trollhättan för att hämta lammkött som han nu är runt och levererar till våra köpare. Vi själva behåller två lamm samt kött från två tackor som vi ska göra korv av. Vi spar och ska röka fyra fårfioler och tog även undan fårfiléerna. Vi har köpt en ny vakummaskin för att kunna packa kött och grönsaker bättre. 

Vi har dels påsar som redan är förslutna på tre sidor och de är väldigt smidiga att använda. Vi har också rullar som är förslutna på två sidor om någon styckdetalj inte får plats i en påse. Lammen är styckade i lammkotletter, filéer, stekar, bogblad och resten färs. Bogbladen passar nog bra att göra pulled lamb av. Lammen såg väldigt fina ut. Inte lika mycket fett som förra året. Färsen var jättefin och med en vacummaksin blev det lätt att packa alla detaljer i olika förpackningar. En vattenfast penna gjorde märkningen tydlig och lätt. Vi har individmärkning av alla skinn och allt kött så vi kommer att veta när vi äter 17001 och när vi äter 17006. Det känns på något sätt bra. Båda lammen som vi behåller är bagglamm som vi har tyckt om. På något sätt är det fint att få äta lammkött som kommer ifrån våra egna lamm som vi vet har haft det bra hela livet. Vacumpackaren suger ur all luft ur varje förpackning och det ökar hållbarheten på köttet och gör att det tar mindre plats i frysen.

 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2017 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑