Östängs gård

En gård för omställning

Sida 2 av 73

Vill du komma hit?

I år är inte något vanligt år. Vi brukar ha fullt med wwoofare här men de lämnar återbud en efter en eftersom de inte kan resa till Sverige. Det ger oss mer arbete själva men det öppnar också upp för att vi ska kunna ta emot andra intresserade här under dagarna då vi inte behöver ägna oss åt wwoofare.

Under hela juni månad kan du komma till Östängs Gård vilken vardag som helst och vara med i arbetet under en dag. Vi kommer att arbeta i odlingen med sådd, plantering, ogräsrensning, omplantering, tomattjuvning, uppbidning, skörd m.m. Under arbetets gång har du möjlighet att ställa frågor om odling, hönor, får, bin, byggnation, bevattning och allt annat som vi håller på med på gården. Eller också så bara du nämner vad du vill veta mer om så berättar vi allt vi vet. Vi bjuder självklart på fika och lunch. Det kan bli ett tillfälle att pröva på livet på landet under en dag samt att få en inblick i hur det kan vara att arbeta i en lite större grönsaksodling.

För att vi ska ha lite koll på när vi får besök så anmäl ditt intresse på info@ostangsgard.se

Välkomna!

Vår lilla gårdsbutik

Från och med nu så kommer du alltid att kunna köpa grönsaker i vår lilla gårdsbutik som är öppen varje dag med självbetjäning.

Där finns fantastiskt goda ägg från våra frigående hönor som bor i husvagnar. De får bara ekologiskt vegetabiliskt foder samt det de själva krafsar fram under äppelträden.

Vi driver ett mobilt musteri tillsammans med andra gårdar i Alingsås. Förra året var inget vidare äppelår men vi köpte in KRAV-odlade äpplen från Skåne så i butiken hittar du äppelmust i treliters bag-in-box.

Från och med nu fyller vi också på butiken med grönsaker varje dag. En del ligger på bänken men vi har också satt in ett kylskåp där det som behöver förvaras kallt ligger.

Just nu finns det sparris, sockerärt, sallat, färsk vitlök, rabarber och majrova i butiken.

Utanför butiken står en del plantor som blivit över. Även om vi har planterat 67 bäddar fulla så blev det några plantor över som vi säljer.

Om du ändå besöker oss så är du välkommen ut i odlingen för att titta på hur produktionen går till. Vi ber er stänga grindarna efter er och ha eventuella medföljande hundar kopplade. Stängslet runt odlingen är till för att hålla kattor, sniglar och vår grävling utanför så därför är det viktigt att grindarna stängs.

Du får också gärna ta en tur upp i vår skogsträdgård och titta på ankor, hönor och får. Välkomna till Östäng!

Läget i odlingen vecka 22

Pust! Det har varit en pärs men nu är alla 66 bäddarna sådda eller planterade. Intentionen var att skriva ett odlingsinlägg i veckan men när arbetsdagen utomhus varit klar har orken varit helt slut. Det har blivit långa arbetsdagar sju dagar i veckan de sista veckorna. Till stor del beror det på att vi inte har några wwoofare men också på att vi tar ett nytt växthus i bruk samt utvidgar odlingarna med ytterligare ett kvarter. Men det beror också på att vi har haft den värsta snigelinvasionen hittills som gjort att vi fått så om morötter och rödbetor på grund av trädgårdssnigel och planterat om väldigt många kålplantor på grund av spansk mördarsnigel.

Så här års börjar arbetsdagen vid sex eller sju beroende på när jag vaknar. Då slänger jag på mig kläderna och går ut och klipper sniglar med järnferramol. Våra mignonankor rymde lagom till snigelsäsongens start och vi köpte raskt ett myskankpar men de står på samma ställe hela dagarna och vägrar äta sniglar till och med när vi serverar dem framför näbben. När alla synliga sniglar är klippta så är det dags för frukost och sedan börjar arbetet i odlingen enligt planeringen vecka för vecka. Tills för två veckor sedan så räckte det med odlingsjobb fram till 17.00 men de sista två veckorna har varit rätt hysteriska så jag har inte gjort något annat än att anlägga bäddar, så, plantera, återså, återplantera och rensa och ändå har jag behövt hålla på till minst klockan sju på kvällen. Men nu är 1056 bäddmeter fyllda med grönsaker och mycket ser bra ut.

Kvarter ett är sorgekvarteret. Spenaten blev uppäten av sniglar så när vi väntat länge stod det klart att en!!! planta hade klarat sig. Då sådde vi om en halv bädd spenat och sedan rödbetor för resten. Egentligen var det tänkt att vi skulle skörda spenaten först och sedan så i rödbetor men nu fick det bli en halv bädd av varje. En halv bädd innehåller mangold som ser ut att ta sig bra och resten av bädden har vi planterat med nyzeeländsk spenat som också kommer fint. Två bäddar palsternacka tar tid på sig men börjar titta upp. Bädden med gul- och vitbeta har blivit massakrerad av våra katter så vi har fått förstärka stängslet runt odlingen. Där ska jag så i nytt i morgon. Två bäddar rödbetor ser ut att komma fint.

De tidigaste två bäddarna med rödbetor ska jag så om i morgon för de är till stor del uppätna av trädgårdssniglar. Det gäller också för den tidiga bädden med morot som jag i veckan sådde om för tredje gången. De andra två morotsbäddarna ser ut att bli ok.

Kvarter två är helt täckt av kålnät. Där har vi återplanterat alla bäddar på grund av mördarsniglar. De tar inte alla plantor men bädden med brysselkål har vi fått återplantera ungefär 50 procent. Broccolin är tydligen inte lika god för där har vi bara behövt ersätta fem plantor. Nästa år måste jag så ännu fler plantor med tanke på sniglarna. Nu har jag bara kunnat återplantera de plantor som är helt uppätna medan de plantor som ser lite vissna ut får stå kvar. Salladskålen, den tidiga vitkålen och spetskålen ser ut att komma riktigt fint dock. Mest orolig är jag för grönkålen så det ska jag så nya i morgon.

I kvarter tre är alla gurkor och squash utplanterade och överlevde de två frostnätterna som var i veckan. Jag har inte lyckats så bra med plantuppdragningen i år när det gäller gurksläktet. Många frön har helt enkelt inte grott och jag vet inte riktigt vad det beror på vilket är frustrerande.

Alla gurkväxter planteras med täckmaterial runt. Det tycker jag fungerar bäst. Man får bara kolla noga efter sniglar varje morgon. I samma kvarter kommer potatisen upp ur halmen och sallaten växer fint.

Lökkvarteret är nog det som känns lugnast. Där växer mängder av lök. Vi beställde nog lite för mycket lök i år så vi har satt 12 bäddar. Det är dock lättsålt och lagringsbart så det lär inte bli några problem att bli av med den men det var väldigt tråkigt att få ner 30 kilo sättlök i jorden.

Sparrisbädden är ett glädjeämne. Vi skördade i går och trots det finns det någon sparrisstängel i varje planta som vi kan skörda i morgon. Det är så otroligt gott med färsk sparris så vi äter varje dag.

Vitlöken har vi varit mer noga med att vattna i år så den ser väldigt bra ut. Vi kommer att kunna börja skörda nästa vecka.

I växthuset så är bubbelplasten borta och en bädd till höger är full med tomater och bädden till vänster som blev grävd idag är planterad med gurka. I mitten står tomatplantor i hinkar. Kanske gör vi en bädd till där eller också får de växa i hink i år.

Växthuset är inte riktigt klart. Vi ska sätta in ett fönster till och bygga dörrarna till andra gaveln men det får bli sen.

I kvarter fem växer bönor och ärtor och även det ser bra ut även om inte alla bönor har kommit upp än. Eftersom de bäddarna är nygrävda så har vi mängder av tistlar som kommer upp så där får vi rensa rätt ofta. Kvarter fem innehåller även två bäddar med majs. Det påbörjade kvarteret med nummer sex fick bli tre bäddar lök och en bädd majs då det fanns över. Jag har fått massa roliga sorter med bönor av olika människor så i veckan ska jag gräva klart en bädd till i kvarter sex för att få dem i jorden.

Vi har även satt åtta rader potatis och en hel mängd vintersquash och pumpa i halm utanför kvarteren. Det är inte så att det inte finns jobb att göra framöver men den värsta perioden är i alla fall över – hoppas vi.

Ordning och reda

När vi har många projekt på gång och många jobbar på gården så blir det ibland en röra som är svår att tränga igenom. Det är framför allt verkstaden som drabbas.

Vi har dessutom fått massor av brahasaker av snälla människor som ställts in i verkstan och som bidrar till kaoset.

Saker ställs efter väggarna som döljs allt mer liksom golvet.

Maskiner ligger i en enda röra och sladdarna trasslar in sig i varandra.

Hela rullar och små bitar av material slåss om samma utrymme. Sist vi hade ordning i verkstaden var förra sommaren då en av våra wwoofare gjorde ett röj. Sedan dess har vi bara städat sporadiskt men inför högsäsongen så bestämde vi oss för att göra ett rejält röjande.

När det är så här rörigt så vet vi till slut inte var vi har saker och i värsta fall kan det innebära att vi måste köpa något nytt eftersom vi inte hittar det vi har. Härom veckan letade jag bland annat efter gångjärn och hittade inte några som passade fast jag hade för mig att vi hade gångjärn någonstans. Det visade sig att vi hade tre godislådor fulla. Nu står de i samma fack och alla godislådor är namnade liksom hyllan där de ska stå. Facket har vi fått från någon skola och det är perfekt som förvaring av småpryttlar i godiskartonger.

Nu ligger alla planslipmaksiner i samma fack med sladdarna upprullade. Alla sticksågar i ett annat fack och vinkelsliparna i ett tredje.

Golvet syns och det finns utrymme att jobba i verkstan vilket det inte gjort på länge.

En del köckemöddingar återstår men det mesta både i verkstaden och i målarrummet på andra våning är sorterat och namnat.

Nytt projekt

Framför vårt hus har vi fem hamlade lindar som vi tycker mycket om. Marken under dem är ojämn och full av gropar och ska nog föreställa en gräsmatta men som mest innehåller maskrosor och ogräs. Den är så liten och ojämn så den är svår att klippa. Dessutom sluttar den ner mot vägen. När vi kommer ut ur vårt hus så vill vi ofta gå rakt fram men där finns inte någon gång utan en ful spireabuske så man får gå runt. Gränsen mellan ytan och grusgången har med åren blivit allt mer svårdefinierad och det ser helt enkelt oskött ut.

Vi har länge funderat på vad vi ska göra med ytan och har sedan en tid tillbaka täckt den med plast. Tanken är att göra en kryddträdgård med massor av trevliga goda kryddväxter. Det skulle passa bra eftersom det är så nära köket och dessutom är många kryddväxter bra för insekter och för våra bin.

För ett tag sedan köpte vi flera plåtar på skroten i Bäreberg. De har vi planerat att sätta som gräns mellan grusgången och ytan.

De rostar fint och är lätta att böja vilket gör att vi kan få mjuka kanter.

Rakt fram från ytterdörren tänker vi göra en grusgång så vi kan gå rakt fram till odlingen. Det är en ganska brant sluttning ner mot vägen så där behöver vi bygga någon form av trappa. När jag grävde där idag upptäckte jag att slänten har varit stensatt från början men nu är den täckt av cirka tio centimeter jord. Där har vi planterat 500 krokus. Det får nog fortsätta vara krokusplantering där men just där trappan ska vara så behöver jorden tas bort.

Ytan på båda sidor av gången kommer att innehålla kryddplanteringar och ytan mellan kryddorna ska täckas med flis. Det lär inte bli klart den här säsongen men det är ett trevligt projekt att hålla på med in emellan alla andra sysslor på gården.

Växthusdörrar

I veckan kom det första paret skjutdörrar på växthuset på plats. Vi ville testa så det verkligen fungerade innan jag började bygga det andra paret.

Maria och Magnus kallades in för att vi skulle vara fler som tänkte kring upphängningen.

Jonas har inhandlat överdimensionerade lister för portupphängning. Listerna klarar 250 kilo men dörrarna väger bara en bråkdel.

Olika lösningar diskuterades. Vi ville inte ha en upphängning som såg för klumpig ut men ändå måste vi hitta en som blev tillräckligt stabil. Vi hade inte heller mycket utrymme att spela med utan fick anpassa oss till det som fanns.

Till slut fastnade vi för en lösning där vi fäste ett bandjärn i hjulet som sedan gick ner på båda sidor om dörren.

I den enkla dörren behövde vi fästa de två hjulen i de två långa sidostyckena. Det gjorde att hjulparen gick utanför dörren. På ena sidan spelar det inte någon roll men på sidan där den enkla dörren ska möta den dubbla så innebar det att vi inte kunde sätta ett av hjulen på ena sidostycket. Det fick bli ett hjul på ett sidostycke, ett på mittstycket och ett en bit in på överliggaren.

Vi klippte till bandjärnet med en plåtsax så det blev ett spetsigt avslut.

Skenorna gick att köpa i tremeterslängd som längst och det räckte inte riktigt till så vi fick kapa en skena med vinkelslip och skarva.

För att kunna sätta skenan tillräckligt högt mot taket blev vi dessutom tvungna att snedkapa skenan.

Maria gick och provmätte när skenorna var ”på plats” och tack och lov så hade jag mätt rätt så dörrarna passade.

En dörr uppe. Den vajar lite i vinden så därför ligger stenen för på utsidan. Där behöver vi lösa ett mothåll som tillåter dörrarna att glida utan att det hakar upp sig. För att få på dörrarna fick vi ta isär skenan eftersom marken går uppåt på ena sidan så dörren inte kan glida på där och på andra sidan så går taket ner så det inte går att få på dörren där heller.

När ena dörren var på plats var Maria och Magnus tvungna att sticka och jag och Jonas var så trötta så vi vågade inte fortsätta eftersom det då kunde blivit fel. Nästa dag monterade vi hjulen på dubbeldörren och så ringde vi Maria som kom och hjälpte oss att sätta den på plats.

Det känns oerhört lyxigt att ha skjutdörrar istället för trasig blå plast för åtminstone ena öppningen. Nu återstår bara att tillverka ytterligare två dörrar och få dem på plats men det känns inte lika akut eftersom plasten på den sidan är ordentligt fastsatt med lister hela vägen eftersom vi inte har behövt gå ut och in på mer än en sida.

Lagerbyte

Gödselspridaren som vi köpte för någon månad sedan har varit till stor hjälp. Först finfördelade vi gamla fårbädden som redan hade bränt, sedan finfördelade vi förra vinterns fårbädd i samband med att den ändå skulle flyttas och vändas.

Efter de sysslorna lade vi märke till att ett lager hade gett upp. Det hade sett lite ankommet ut redan vid köpet men nu var flera lagerkulor borta. Inte bra.

Vi visste inte om det skulle vara en enkel grej att byta lager eller om det skulle krångla till sig så vi passade på att sprida hönsskit på en åker innan vi tog fram några verktyg. Efter den vändan var lagret tomt på kulor.

Yttre delen av lagret satt i ett gjutet fäste och det var lätt att ta bort. Det fanns ju inga kulor i lagret så det var bara att lyfta bort.

Efter lite borstande och några omgångar WD-40 syntes två insexskruvar. Goda nyheter. Det borde betyda att den inre lagerdelen inte var pressad på axeln utan satt på plats med de två skruvarna.

När den yttre lagerhållaren var lös så råkade Jocke komma förbi i ett annat ärende. Han gillar sånt här och erbjöd sig att rengöra den och se om det fanns någon ersättningsdel i Göteborg.

Så här såg den ut efter rengöring. Nu fick vi svar på varför det fanns en fettnippel på lagerhållaren. I ett någorlunda modernt lager ska fettet hållas på plats i lagret så en fettnippel behövs inte för att hålla lagret smörjt. Men fettet har en annan funktion här. Det ska smörja lagrets utsida så att lagret ska kunna röra sig en smula om axeln skulle flexa.

De två fördjupningarna är till för att skjuta in lagret stående. Det syns tydligt att lagret inte är cylindriskt utan har en skuldra för att kunna röra sig.

Sedan är det bara att lägga ner lagret och spruta in fett för att hålla lagrets utsida smörjt.

Elegant konstruktion. Det finns en exklusivare lösning på problemet med att hantera en axel som ska kunna flexa, den svenska uppfinningen sfäriskt rullager.

Sfäriska rullager är geniala men förmodligen för dyra att ha på en gödselspridare. Kullager är enklare konstruktioner.

Sedan var det dags för innerdelen av lagret. Insexskruvarna var inte fastrostade. WD-40 i ett par dagar kanske hjälpte till.

Jocke lånade ut en avdragare. Rejäl grej.

Lagercentrum följde med utan knot.

Tills sist så krävdes bara några slag med blyklubba för att det nya lagret skulle vara på plats. Skönt.

Lagret fanns på hyllan i ”en vanlig lagerbutik” och kostade ca 500 kr plus moms. Lagret fanns även som komplett del med samma hållare för 800 plus moms.

Majsnö

I går var jag ute på vår 1-hektars åker där vi brukar hämta hö. Det är hög tid att så om vallen som växer där och det märktes bland annat på alla maskrosor som stod i full blom. Tusentals.

Men det fanns inga bin på plats för att hämta nektar.

Det berodde inte på någon bidöd eller att det inte finns bin i närheten utan helt enkelt på att kall luft från norr har kommit ner och gjort att det är för kallt för bina att flyga. De vill helst ha 15 grader eller varmare för att lämna kupan. Och då var det inte ens tio grader mitt på dagen

Några grader under 15 kan duga om det är sol men det är för stora risker för dem att ge sig ut i lägre temperaturer. Humlorna är tåligare och klarar kyla bättre, men bina vill inte riskera något. Alla vuxna bin behövs när alla larver ska matas och allt annat som sker i en kupa på våren.

Så tusentals maskrosor erbjöd nektar och bara en handfull humlor kunde komma till.

Idag var det ännu kallare.

Liten snöby den 12/5 2020

På kvällskvisten bjöds vi på snöfall. det kommer naturligtvis inte att lägga sig men är ett tydligt tecken på att det är rejält kyligt för att vara maj i Västsverige.

Förra årets äppelblommor råkade blomma under en period med skitväder så äppelskörden blev usel. Det är ingen som sörjer om maskrosorna blir dåligt pollinerade men nu är det tvärtom. Det är bina som tjänar mest på samarbetet eftersom maskrosorna är det första rejäla draget, det vill säga när det finns mycket nektar att hämta. Om bina hämtar hem rejält med nektar från maskrosor så är den luriga våren över för bina och biodlaren.

Våren är lurig för att bina växer i antal i kupan för att vara i fullt antal under sommaren. Under tiden som de blir fler så måste alla larver skötas och både gamla och unga bin ska äta så det måste finnas mat till alla. Det är inte ovanligt att bisamhällen svälter ihjäl på våren. Det kostar på att leva lång norrut och som biodlare måste jag försöka se vilka samhällen som kan få ont om mat. Enligt SMHI kommer dagstemperaturen att nå 15 grader på torsdag om åtta dagar så det känns lite jobbigt. Är det kallt nog för att maskrosorna ska finnas kvar då eller är fältet fullt av vita bollar? Det krävs kanske att jag håller dem vid liv med socker ett par veckor till.

Fåren ute på bete

I går kväll fick våra får lämna sitt välkomstbete och bege sig ut på vårt stora bete. Korna, eller förmodligen kvigorna, kommer om en vecka så våra 11 får och 12 lamm fick 5 hektar bara för sig själva.

I morse var det dags för den första vandringen för säsongen då någon av oss tittar till fåren på betet. De hade det bra. På bilden ovan finns det, förutom tackan som poserar i förgrunden, sex eller sju får till. De smälter in bra med berget.

De har redan ockuperat sitt vanliga favoritställe, ett buskage med enar på en bergknalle. Ingen av dem röde sig när jag gick omkring bland dem. I vanliga fall brukar någon tacka bli lite orolig och resa sig upp för säkerhets skull men inte idag.

Alla låg och njöt av morgonsolen efter en natt med mild frost. De flesta idisslade och flocken utstrålade en underbar frid.

Vid sådana här tillfällen måste ingen påminna om fårens halmbädd som ska rivas ut eller att det var jobbigt att titta till dem nattetid inför lamningarna. Idag var det bara bra!

Växthusdörrar

Växthuset är nästan klart. Kanske blir det aldrig riktigt färdigt för vi brukar ta saker i bruk när vi kommit till 80-90% och när det är funktionsdugligt så är det svårt att få de sista detaljerna gjorda. Det saknas bland annat sex trekantiga fönster på gavlarna. De är beställda och så fort de kommer är de lätta att få upp. Det saknas också ett fönster på långsidan som ska vara öppningsbart. Det ska Magnus tillverka men det är inte någon panik eftersom vi spikat fast en tältvägg för öppningen. Sedan saknas det fyra skjutdörrar och där är det lite panik eftersom den plast vi hängt för inte kan spikas fast eftersom vi måste kunna gå ut och in ur växthuset flera gånger om dagen.

Vi har hängt upp skenan som dörrarna ska löpa i lite provisoriskt för att kunna mäta dörrstorleken ordentligt.

Som utgångspunkt har vi sex stycken rutor som är 172 gånger 62 centimeter. Det gör att det på varje sida blir en smal dörr med en ruta och en bred dörr med två rutor.

Problemet med dessa skjutdörrar är att det är jag som ska göra dem och den arbetsuppgiften ligger ganska långt över min kompetensnivå. Magnus har rådgett men ska jag ha några dörrar så får jag göra dem själv då han måste jobba på annat håll.

Jag började för flera veckor sedan och sågade först till några provbitar för att försöka förstå mig på hur det hela skulle gå till. När jag trodde att jag hade rimlig kläm på det hela så sågade jag till alla delar till den lilla dörren.

Råmaterialet är dessa gigantiska 5,5 centimeter tjocka ekplankor. Där hjälpte Jonas mig att såga en rak sida med sänksågen först. Problemet var att sänksågen inte riktigt gick igenom så jag fick hyvla bort en del.

Eftersom sänksågen inte riktigt gick igenom så tänkte jag istället såga resten på vår klyvsåg. Jag ställde upp klingan så högt det gick.

Sedan ställde jag in tjockleken på det jag ville ha och så försökte jag baxa upp ekplankan och såga rakt och det gick inte alls. Jag kunde inte hålla riktningen eftersom ekplankan var för tung och ingen annan var hemma så det blev till att plocka fram sänksågen i alla fall.

Skenan gör att man kan vara rimligt säker på att såga rakt. Sänksågen går på två laddbara batterier och vi äger tre men det drar enormt mycket ström när man sågar så tjock ek så det blev en frustrerande period när batterierna behövde laddas och jag ville såga.

Sedan använde jag multiverktyg, fogsvans, stämjärn och hammare för att få till ett jack i änden.

Det var lättare att få till nästa del som skulle skjutas in i den första.

Första hörnet hade jag mätt ganska bra så det gick relativt lätt att sätta ihop.

Efter första hörnet kände jag mig riktigt nöjd. Det såg rätt bra ut.

Med hjälp av klyvsågen nedställd på en centimeter sågade jag upp spår i ramen.

Genom att ställa in sågen på 1,5 centimeter från sidoanhållet så kunde jag först göra en sågning och sedan vända på stycket och göra om proceduren för att få ett lagom brett spår för glasskivan.

Sedan försökte jag sätta ihop hela dörren men det blev skevt och dant. Den skeva dörren fick ligga kvar omonterad i verkstaden. Problemet är att jag sällan har tid och när det är något där man känner att man nått sin inkompetensnivå så är det mycket längre ställtid innan man kommer igång.

Under veckan har jag funderat och funderat på hur jag skulle få proceduren att bli bättre och mer rationell.

Jonas hjälpte mig att få igång vår relativt nya bandsåg och så började jag såga till delarna till nästa dörr som ska innehålla två glasrutor. Den kommer att bli tung.

Tre långa pinnar klövs och kapades till.

Alla urtag markerades ut och de i ändarna sågades upp med hjälp av bandsågen. Det gick mycket smidigare. Sedan använde jag stämjärn för att få bort det som skulle bort. Eftersom glaset är kortare än dörren ska vara så behövde jag ha tvärgående stag som skulle sättas in i urtag och dessa var jag tvungen att göra med stämjärn och hammare.

Jag har mätt och räknat och sågat under flera kvällar efter grönsaksjobbet så idag när jag hade en hel eftermiddag på mig så var det dags att se om allt passade.

Jag var nervös. Jag började efter lunch med att samla ihop alla verktyg jag kunde fundera ut att jag skulle kunna behöva.

Sedan gick jag över varje bit och hyvlade och jämnade till för att allt skulle bli ok. Jag kontrollmätte skårorna så de var tillräckligt breda och fick justera några på sågen.

Jag rensade och pillade och sköt upp hela ihopsättningen så långt jag kunde. Sedan blev jag så inne i arbetet så jag inte tog ett enda foto.

Efter många timmars arbete så är dörren ihopsatt. Två glasrutor på plats och vid kryssmätning så är dörren inte skev. Utrymmet som blev kvar har jag satt i plywood som ska kläs med ek.

På alla ställen där en tapp går i ett tapphål har jag borrat och pluggat. Det blev bra.

I morgon ska jag slå isär den skeva dörren och göra om och göra rätt.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑