Östängs gård

En gård för omställning

Sida 2 av 48

Nolbygårds Matmarknad

I lördags var det premiär för årets Matmarknader på Nolbygård. Eftersom säljarna varken behöver anmäla sig eller betala något för att vara med så hade vi inte någon aning om hur många som skulle dyka upp. Förra året var vi som minst sex säljare och som mest 13. Vi hade inte behövt oroa oss för redan denna premiärdag så kom elva säljare. Kundtillströmningen var också god och många säljare sålde helt slut. Vi andra hade också ganska tomt i våra stånd när vi stängde ner marknaden klockan 14. Nolbygårds Ekocafé och bageri hade så mycket folk så det var nästan tomt på faten. Alingsås Tidning skrev en artikel om marknaden i torsdagens tidning och det bidrog säkert en hel del till den goda uppslutningen. Det är fantastiskt roligt att sälja mat på marknad. Nöjda kunder och många givande samtal. Vi säljer även via REKO-ring Alingsås och det är också roligt men där har man inte samma tid att prata med kunderna. De båda försäljningskanalerna kompletterar dock varandra väldigt bra. Innan vi öppnade passade vi på att säga hej då till Elaine och Michael. Det är alltid lite sorgligt när våra wwoofare lämnar oss men vi önskar dem lycka till på sin nästa gård. 

Äggförsäljning och brödförsäljning på gång att ställas i ordning. Kunderna kommer ofta redan innan vi öppnar. Här gör Britt-Marie i ordning sitt stånd med bakverk och annat.  Irene säljer sylt, saft, inläggningar och kryddor. Hon plockar bär och annat och gör fantastiska saker av. 

Lars säljer ägg, honung och vaktelägg. 

Eva och Bengt säljer också honung och många kunder tycker om att gå runt och provsmaka och jämföra och flera köper burkar av mer än en säljare. Det har varit ett bra honungsår hittills men frågan är om det kommer att finnas blommor nog för att ta en andra skörd. Det här året ställer till det för många producenter. 

”Knäcketanten” bakar bröd och framför allt knäckebröd. Vi är väldigt glada över att få vara på Nolbygård. Det är en plats som är vacker och som andas medmänsklighet och omsorg. Här finns spel att låna, vatten till hunden, platser i skuggan och en rälsbuss med museum. Lasse i bageriet bakar fantastiska bullar och bröd.

När vi väl öppnade marknaden fanns inte längre tid för fotografering upptäcker jag nu när jag går igenom bilderna. Kom gärna och besök oss. Vi kommer att vara på plats alla lördagar till och med hela september mellan 10 och 14.

 

En plats för vila

Det är inte så ofta vi vilar men nu har vi i alla fall fått en fantastisk plats att göra det på. Våra två irländska wwoofare Elaine och Michael valde som sitt projekt att bygga en uteplats med en pergola av cementsten vi fått begagnade och en ställning som vi också fått. Det är ett tufft jobb att få alla stenar att ligga bra. Många timmar lades ner på projektet. Stenarna som legat länge i skuggan under syrenhäcken tvättades rena och långsamt växte uteplatsen fram. 

Sista dagen gjorde de även färdigt sin fladdermusholk och satte upp den i skogsträdgården. 

Kvällen avslutades med öl och snacks medan solen gick ner.

Tanken är att pergolan ska kläs in av vinrankor så vi kan sitta under dignande vindruvsklasar. Nu är även plantorna inköpta och väntar på plantering. 

Det kommer att bli kanonbra att ha en skuggig plats mitt i odlingen där vi kan fika, dricka vin och öl eller bara vatten.

Mustvagn i vardande

Idag hade vi mustvagnsträff och Guillaume kom förbi. Vi planerade inköp för att få mustvagnen att fungera. Huvuduppgiften för dagen var dock att kapa två garderober som vi hade stående på gården så att de gick in på höjden. Vi behöver en del förvaring i vagnen men den är för låg för höga garderober. Vi sågade helt enkelt av dem och ska göra ett nytt överstycke av en skiva som håller ihop dem. Mellan garderoberna blir det ett tomt utrymme för backar och annan utrustning. Alla maskiner har kommit men det är en hel del saker som måste kompletteras för att det ska fungera tillsammans. Gasolflaska, slangar, mellanlagringskärl, skorstensförlängning och lite annat smått och gott. Det känns som om det kommer att bli riktigt bra. För att vi ska få det att fungera till säsongen så börjar det bli lite bråttom eftersom vi måste provmusta några gånger innan vi kör skarpt läge. Pastöriseringsmaskinen ska vi provköra med vanligt vatten så fort vi fått hit gasolflaskan men kross och press får vänta tills allt är i ordning.

Elaine and Michael

Just nu har vi två wwoofare från Irland hos oss. De är grymma på att jobba. På morgnarna försöker vi variera de hårda jobben dag från dag så hittills har de hunnit med att gräva, kupa potatislandet, sätta ner äppleträdsstöd, bära ved, fylla 50 sandsäckar och skrapa färg. Mellan fika och lunch har de rensat ogräs, täckt bäddar, täckt gångar, plockat jordgubbar och sockerärtor samt vattnat i grönsaksodlingen. Efter lunch valde de som sitt första projekt att måla wwoofvagnen med linoljefärg. Nu har de tagit sig an att ställa i ordning en fikapergola i grönsaksodlingen. De har grävt undan grässvålen och rensat från rotogräs, lagt ut markduk och täckt med singel. Ytan har packats med hjälp av en rejält tung järnbult. Nu håller de på att lägga plattor. Tanken är att vi ska få en yta där vi kan ta en paus. På plattorna ska det stå en ställning till en pergola som vi fått av några vänner. Sedan ska där planteras vindruvor och andra klängväxter vid stolparna så att vi på sikt får en skuggig plats där vi kan ta igen oss och dricka ett glas flädersaft eller äta en glass. Tanken är att våra wwoofare ska jobba mellan 8 och 15 men Elaine och Michael fuskar med det. När vi vänder ryggen till sker det grejer. Härom dagen hittade vi ett berg med kluven ved när vi kom ut. Vi ligger ju efter med veden och då är en sådan syn väldigt trevlig. En annan dag visade det sig att vi hade väldigt många fler färdiga biramar än vad vi trodde. Det går undan och mycket blir gjort. Det har varit en extremt hektisk vår men nu känner vi att vi nästan är i kapp. Tack för all hjälp alla wwoofare!

Travers

Våra får tycker om hö när de får mat av oss under vinterhalvåret. De tycker om ensilage med, men vi tycker oss se att de gillar hö bättre, trots att ensilaget är ”färskt”. Första säsongen vi tog in löshö så slog vi det med ett gammalt slåtteraggregat som krånglade mest hela tiden. Kanske inte så mycket för att det var gammalt utan för att slåtterbalkar med fram-och tillbakagående knivar är en långsam och känslig manick. Höet luftades med hjälp av en kombinerad hösprätt och strängläggare. Sedan krattade vi ihop höet för hand och lastade det på vårt bilsläp med hjälp av släkten.

När vi kom in i ladan lastade vi av det sammanpressade höet för hand med högafflar. Sedan fick det ligga i högar tills vi matade fåren med det.

Året därefter hade vi köpt en rotorslåtter. Rotorslåttern är vi väldigt nöjda med och använder fortfarande men den kombinerade vändaren/strängläggaren visade sina bra och dåliga sidor. Den var bra på att sprätta hö men mindre bra på att stränga. Vi lassade även detta år på bilsläpet och körde in i ladan och la i högar.

Tredje året köpte vi en ny (ny för oss, naturligtvis. Inte i närheten av ny) icke-krånglande strängläggare och en självlastarvagn. Vagnen lastar ombord höet och det är skönt men det bästa är nästan att den även lastar av höet när man kommer in i ladan. Till detta år hade vi också byggt ett höloft för att höet ska ligga luftigt så vi inte riskerar att det möglar. Problemet var bara att få upp allt hö på höloftet. Till det använde vi wwoofare som hade olika metoder. En del slängde upp höet med högaffel medan andra lassade bigbags fulla som de sedan släpade upp på loftet. Vi hjälpte naturligtvis också till.

I år, vårt fjärde år, så har vi fått igång traversen i taket på ladan. Till att börja med fungerade den alldeles utmärkt och vi kunde använda ett nät, med för stora maskor, till att forsla höet upp på höloftet.

Efter ett tag började dock två funktioner av fyra på traversen krångla. Vi kunde bara hissa diagonalt så vi kunde bara köra upp och bort till höloftet medan vi fick dra för hand till baka. Nätet krånglade en hel del så vi övergick till att lassa i bigbags som vi lyfte upp och tömde. Nu är allt hö uppe men det är märkbart mindre än förra årets förstaskörd. Torkan har helt enkelt gjort att det växt dåligt. Nu har vi fått en hel del regn det sista så vi hoppas på en bättre andraskörd. Det lär dock bli foderbrist i landet eftersom många inte fått någon vidare skörd. Det lär också bli problem med tillgång på halm eftersom säden hade det tufft i majvärmen. De som odlar säd pratar om korta strå. Många uppskattar den långa perioden med varmt och soligt väder – men det är inte någon hit när det gäller att producera mat. Vare sig köttproduktion, grönsaker eller säd mår bra av en hel månad med sol. Särskilt inte i början av säsongen när allt ska växa.

Vi är i alla fall nöjda med att allt hö är inne. Till nästa år ska vi försöka få tag på en gripklo för att ersätta nät och bigbags. Sättet att hantera hö år från år har förändrats mycket och vi hittar sätt och utrustning som är bättre och bättre. Nu tycker vi nästan att vi nått ett tillvägagångssätt som är acceptabelt. Vi tycker om enkla maskiner som är rimliga i pris. Det här gäller på område efter område. Ju mer vi lär oss desto effektivare metoder hittar vi.

Det var inte fel på mig

Jag har i ett tidigare inlägg beklagat mig över odling av sallat. Inget ville sig i år och jag blev allt mer förtvivlad. Att så brätte efter brätte med fröer och det inte kommer upp en enda planta trots att man följer alla goda råd om att så grunt, ställa sådden svalt, ställa sådden mörkt. Inget hjälpte. Men det var inte fel på mig och mitt sätt att odla. Nu har jag sått mina två favoritsorter Little Gem och Jericho samtidigt som jag har sått tre andra sorters sallat. Här ser ni ett brätte med Little Gem och brättet med Jericho ser precis likadant ut. Inte en enda planta. 

Här har jag sått Crispino samtidigt som de ovan och under exakt samma förhållande. Övriga brätten har också grott väldigt bra. Nästan inte en enda plugg tom.

Det måste helt enkelt innebära att de fröer jag köpt (i storpack) av Jericho och Little Gem helt enkelt var dåliga. Det är förödande när planterna inte är större än dessa och vi börjar försäljning till REKO-ring nu på torsdag följt av gårdsförsäljning på fredagen och premiär för Nolbygårds Matmarknad på lördagen. Vi kommer helt enkelt inte att ha någon sallat att sälja.

På sätt och vis så är det skönt att veta att det inte var mig det var fel på men samtidigt är det frustrerande när man helt enkelt får dålig leverans. Mina två favoritsorter är köpta från samma fröfirma medan övriga sorter är köpta från en annan firma. Nästa år ska jag så fler sorter samtidigt. Enda problemet nu är att plantorna är väl många – men sallat kan man knö ner lite här och där så det får lösa sig. Om en månad ungefär – DÅ ska vi sälja sallat.

Arbetsdag på Skarabergsvägen

Idag var det återigen dags för arbetsdag i projektet gårdssamverkan och mobilt musteri. Det är dagar vi ser fram emot även om vi egentligen har så fullt upp med vårt eget så vi känner att vi egentligen inte har tid. Så är det nog för alla i projektet och ändå är uppslutningen god. Magnus och Marta odlar mest för självhushåll. De arbetar också ofta utomlands vilket gör att det är svårt att hinna med odlingarna. Uppgiften för dagen blev därför att försöka ta fram förra årets odlingsbäddar ur ogräset. Många händer och mycket verktyg så hinner man en hel del på en dag även om vi bara jobbar mellan 10 och 16. 

En annan syssla som vi hann med var att köra ut årets ströbädd från fårens stall. I den ska det planteras squash och pumpor som vill ha mycket näring. Det går bra att odla i ströbädden redan första året om man ser till att plantorna får etablera sig i jord som man lägger ut punktvis i ströbädden.

Det som är skönt med de som är med i projektet är att alla är vana att hugga i hemma hos sig så det blir snabbt resultat.

Magnus och Martas dotter har kläckt fram kycklingar som vi beundrade. Bra jobbat!

Kläckaren är av äldre modell men fungerar utmärkt.

Magnus är bra på att komma på idéer och på att svetsa och hans hjulhacka fungerar alldeles utmärkt.

Vi har en mycket mindre charmig köpt variant men vi blev sugna på att skaffa oss några fler hemmabyggen likt denna. Vi är ju ofta många som jobbar och då hade det varit bra med fler.

Till hjulhackan finns en rensbåge och en kultivator och med bra tempo i benen så får man snabbt kultiverat en bädd.

Enormt charmig konstruktion. Vi har några gamla cyklar hemma men tyvärr inte någon med svanhals.

Under dagen hann vi förutom att arbeta med ett par fikapass och lunch. Det blev en del snack om musteriet men också om mycket annat. Några gårdar kom överens om att hyra en maskin ihop en helg och några andra gårdar pratade ihop sig om att kanske göra en lite större investering ihop. Vi pratade också om att träffas en dag och göra ostar ihop. Flera gårdar tillverkar redan idag ost, yoghurt och fil och vi andra vill gärna lära oss. Nästa gång ses vi den 26 juni då vi ska planera färdigt mustvagnens utrustning. Efter en sådan här dag är huvudet fullt med tankar och kroppen trött av arbete men det känns bra.

Mustvagnen

Nu har äntligen den mesta utrustningen till vår nya wwoofvagn anlänt. Pastöriseringsmaskinen är en stor pjäs på över 300 kilo som var ganska svår att få ombord. Igår eftermiddag kom Magnus, Marta och Guillaume förbi för att diskutera placering och vidare bygge för att få mustvagnen i ordning till äpplesäsongen. Guillaume som har jobbat mycket inom restaurang och som dessutom har ett mobilt creperie är van att tänka i flöden och är den som funderat mest över varje saks placering. Han använde skolkrita för att rita upp och märka ut hur han tänker sig att sakerna ska placeras. Vi har köpt en släpvagn med uppfällbart kapell så att man kan stå ute även om det regnar. Själva äpplekrossen kommer att stå utanför under tak och sedan lyfts de krossade äpplena upp till den hydrauliska pressen. Därefter pumpas musten upp i pastöriseringsmaskinen som har en bag-in-box-fyllare med våg för att få rätt mängd. Så ser planen ut just nu i alla fall… Pastöriseringsmaskinen drivs av gasol så vi behöver plats för två gasolflaskor. Eftersom vi inser att det kan vara svårt att få tag på vatten ute på marknader kommer vi att ha med vatten för att fylla blåsan i pressen via en pump. Det vattnet kommer inte att komma i kontakt med äpplena utan kan återanvändas vid flera pressningar. Vi kommer att bygga skåp och hyllor där vi kan förvara alla prylar som behövs. Det ser ut att bli ett väldigt bra äppleår i år. Förra året gav inte mycket äpplen men i år ser det riktigt bra ut. Vi kommer dels att musta våra egna äpplen och sälja äpplemust men vi kommer också att ta emot personer som vill få sina äpplen mustade. Mer information om detta kommer när vi har bestämt var och när vi kommer att finnas tillgängliga.

Projekt avslutas och påbörjas

Idag på morgonen åkte Marthe och Cosette från Frankrike vidare till nästa gård. De har varit hos oss i lite drygt två veckor. Som alla wwoofare vi haft så jobbar de hårt och tar stort ansvar för de projekt de åtar sig. De valde tidigt att fixa en ny damm åt ankorna. Det mesta grävarbetet var redan gjort men det var en hel del finlir kvar för att få dammen bra. Markduk las i botten och dammduk ovanpå den. Kanterna täcktes med jord och stenar. Till skillnad från vår förra damm så blev kanterna på den här dammen plana upptill så att stenarna ligger still. I den förra dammen rasade stenarna ner i vattnet efter ett tag när ankorna klättrade upp och ner för kanterna. Marthe och Cosette valde också ut blomsterplantor från blomsterträdgården som de delade och planterade vid den nya dammen. Sedan tillverkade de en skylt som de satte upp vid dammen så alla kan se att det är de som gjort den. Det roliga med de här skyltarna är att wwoofarna ofta lägger ner en hel del arbete på att få dem snygga. Wwoofarna väljer själva de projekt de vill arbeta med efter lunch fram till klockan tre. Projekten som finns att välja mellan står på en wwooflista. När projektet är helt klart prickas det av från listan. När de var klara med sitt projekt så byggde de tre fågelholkar åt oss. Även de målades och namnades och sattes upp i går innan arbetsdagen var slut.

Fågelholkarna blir allt mer fantasifulla och det läggs ner mycket jobb på färgval och placering. Våra nya wwoofare från Irland – Elaine och Michael har som sitt första projekt valt att måla klart wwoofvagnen med röd linoljefärg. Eftersom det var sista kvällen så avslutade vi tillsammans i trädgården. Alla dessa människor som kommer i vår väg och delar vår vardag gör den väldigt trevlig. Det är fantastiskt med våra wwoofar-gäster. Vi lär oss mycket om traditioner och vanor från andra länder bara genom att äta lunch, fika och jobba ihop.

Nya wwoofare och mycket utfört

Just nu har vi fyra wwoofare på vår gård. Vår första wwoofare för i år, Anna, har rest vidare till Skenora gård på Ingarö utanför Stockholm där hon ska wwoofa hos Pella Thiel. Hon har varit hos oss i sju veckor och utfört massor av arbete. Det känns fantastiskt att människor från hela världen kommer till oss och deltar i vårt arbete. Det här är tredje säsongen med wwoofare och vi är så glada och fascinerade av alla dessa människor som kommer till vår gård, deltar i arbetet och lämnar avtryck. Anna planterade 50 äppleträd, anlade en sparrisbädd med sarg och snigelplåt, avslutade nästan en sargad jordärtskocksbädd och byggde en fågelholk förutom att hon deltog i det vardagliga arbetet med djuren och grönsakerna. Hon har sått flera hundra sallatsplantor, rödbetor och bönor och planterat ut squash, purjolök, potatis och massa annat.

En vecka innan Anna for så kom Cosette och Marthe från Frankrike. De fick flytta in i wwoofhuset och Anna fick flytta till vår nyinredda wwoofvagn. När Cosette och Marthe varit här en vecka reste Anna vidare och ersattes av Michael och Elaine från Irland. De har nu fått wwoofhuset och Cosette och Marthe har flyttat ut i vagnen. Alla våra wwoofare delar på det som finns i wwoofhuset såsom badrum, tvättmaskin och kök. De lagar frukost och middag ihop och hittills har det fungerat utmärkt. De bjuder varandra på specialiteter från sitt eget land. Fika och lunch äter vi ihop varje arbetsdag. Wwoofarna kan låna cyklar, tält, sovsäckar och liggunderlag och de allra flesta passar på att utnyttja den svenska allemansrätten och åker ut och tältar en natt. De är ofta väldigt lyckliga och glada när de kommer tillbaka och tycker att de haft en fantastisk upplevelse i de ljusa sommarnätterna.

Vi börjar varje dag med ett hårt arbetspass. Idag fick de välja mellan att skrapa färg eller slå ner bambupinnar vid våra nyplanterade äppleträd. Sedan följer ett pass med ogräsrensning och när man är fyra wwoofare och en praktikant plus mig själv så hinner man rensa 24 bäddar mellan fika och lunch. Idag var det kvarter två som gällde. Det går undan när man är många som jobbar. Igår rensade vi kvarter ett med avbrott för besök i bigården. Jonas skördade honung och från början var det bara en wwoofare som ville vara med. De andra tyckte det kändes lite otäckt. Men innan lunch hade alla fyra varit uppe i bigården och varit med och skördat. Dessutom var kvarter ett rensat och jordgubbar till lunchens efterrätt plockade. Efter lunch väljer wwoofarna vad de vill göra. Fransyskorna har anlagt vår nya ankdamm och byggt tre fågelholkar. Irländarna valde att måla wwoofvagnen idag och igår gjorde de biramar. Som ni förstår så blir det mycket gjort. Det är många projekt som är igång samtidigt och rätt mycket tid går åt att serva alla med målarfärg, arbetskläder, verktyg och goda råd. Det krävs ofta också en lektion i hur en såg, skruvdragare och linoljefärg fungerar. Men det är roligt att alla dessa människor kommer i vår väg nu när vi själva inte hinner, kan eller vill resa.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2018 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑