Östängs gård

En gård för omställning

Etikett: Får (sida 1 av 2)

Fårfällar

Äntligen kom våra skinn från Tranås. thumb_P1140209_1024

Vi slaktade ju tre baggar i höstas och skickade skinnen till beredning. Vi ville testa lite olika beredningar och var mycket spända på resultatet. thumb_P1140219_1024

Svårt att tänka sig att skinnen suttit på våra baggar. Jag hade för mig att de var mycket mörkare än vad skinnen visade sig vara. thumb_P1140214_1024

Först upp ur påsen kom en glad överraskning. Vi hade bett att få ett av skinnen så kallat mattberett. Det betyder att de inte klipper pälsen utan låter den vara kvar lång. Det är tydligen inte alla skinn som duger till det så vi visste inte om Tranås skulle tycka att det var värt det. Det ser fantastiskt ut! De som ser det vill ta på det och gosa med lockarna.thumb_P1140223_1024Nästa skinn är berett på ”vanligt” sätt vilket nu för tiden betyder att det är tvättbart. Det är den sortens skinnberedning som oftast säljs i butik. thumb_P1140225_1024

Även det skinnet såg bra ut. Det glänser nästan som silver och man kan se skillnaden mot det långhåriga skinnet som hänger bakom. thumb_P1140226_1024

Varje lock krullar ihop sig. thumb_P1140227_1024

Till skillnad från det mattberedda. thumb_P1140228_1024

Bredvid varandra syns skillnaden tydligt.

Det tredje skinnet hade vi bett att få berett ekologiskt. Det betyder att det inte är tvättbart eftersom man inte använt de kemikalier som gör att det blir tvättbart. Baksidorna har fått olika ton av de olika beredningarna.thumb_P1140234_1024

Ekologiskt berett skinn ser man sällan men vi vet inte heller om det finns efterfrågan på det eller om alla vill ha tvättbara skinn. Frågar man människor om de tvättar sina skinn brukar de flesta svara nej så kanske är det inte nödvändigt med tvättbart. thumb_P1140236_1024

Här ligger alla tre skinnen bredvid varandra.

Skinn2

Vi känner oss mycket nöjda med resultatet.

Det drar ihop sig

Våren är i antågande och tackorna blir allt tjockare om magen. Det är ännu svårt att se om alla 10 är betäckta men många av dem är det definitivt. Vi tänkte oss en väl sammanhållen lammning, allra helst under påsklovet, men vi kommer istället att få en långdragen lamningsperiod där de flesta lammar efter påsk. En förstagångslammare kommer nog att leverera vilken dag som helst. Vi försökte ta råd av flera olika mer erfarna fårägare och bestämde oss för att baggen skulle få med sig några ungtackor de veckor som han annars skulle behöva stå ensam efter karantänperioden. Enligt många vi frågade var risken inte så stor att de skulle bli betäckta eftersom gotlandsfår oftast inte blir brunstiga förrän senare på hösten. Det verkar som om det inte gäller alla tackor så vi har åtminstone en tacka som helt klart ser ut att vara klar för lamning vilken dag som helst. Därför har vi de senaste dagarna börjat göra oss klara för leverans. thumb_P1130554_1024Vi har byggt ett nytt foderbord. thumb_P1130555_1024Den här gången ett flyttbart som är 2,4 meter långt. thumb_P1130556_1024Vi tänker oss att det är bra att vara flexibla eftersom vi ännu inte har bestämt oss för hur många tackor vi ska spara till nästa säsong. thumb_P1130557_1024När en tacka lammar ställer man in henne och hennes nyfödda i en lamningsbox där de får vara en dag + en dag per fött lamm. En tacka som föder trillingar ska alltså vara fyra dagar i en lamningsbox. Sedan kan de vara ihop med andra mödrar. thumb_P1130560_1024Vi har också byggt en lammkammare av två lastpallar där vi hängt en värmelampa och där vi kan stödutfodra lammen utan att tackorna kommer åt fodret. Eftersom vi vill att lammen ska få så bra start som möjligt flyttar vi dem till en ny avdelning med ny halm så de inte får i sig parasiter i onödan. Sedan ska de ut på ett helt parasitfritt bete där det inte gått får förut.

Ett flyttbart foderbord gör att vi kan dela av och göra en ny yta de tackor som lammat. Sedan kan vi använda samma foderbord om vi vill utöka inför nästa säsong.

thumb_P1130559_1024Vi har också sett över det material som man behöver ha till hands vid lamning och hängt upp i cykelkorgar på fårgrindarna. Bra att kunna ta med sig hela korgen in till den lammande tackan ifall något skulle gå fel. Där finns bland annat glidmedel, handskar, selen (grundämnet, inte något koppel) och desinfektionsmedel . Sedan har vi en låda med ytterligare material i fårhuset. Vi hoppas dock att vi får lika smidiga lamningar i år som förra året så vi slipper ingripa och gå in och justera fellägen men lite nervöst är det.

Vi har också passat på att gå över hagen och se över stängslen. thumb_P1130566_1024Vi har två vinterhagar till fåren så de kan växla och gå vartannat år i varje hage. Också det för att minska parasittrycket. Hagarna är stängslade med fårnät med en eltråd över. När de små lammen kommer behöver man också en eltråd nära marken på insidan så att de små lammen inte irrar sig utanför stängslet. Förra året när vi gjorde staket kände vi oss väldigt osäkra och funderade mycket innan vi fick till det. Det kändes skönt att det i år faktiskt redan hade blivit lite rutin kring att sätta eltråd. Vi behövde inte fundera så mycket utan kunde redan från början packa en back med allt vi behövde och sedan bara gå in i hagen och utföra jobbet. Känns skönt att vi lär oss och faktiskt har nytta av våra kunskaper redan efter en säsong. thumb_P1130570_1024

Permakulturdesign på Skenora gård

I helgen har jag (Ylva) varit tillsammans med Helena von Bothmer från Kosters Trädgårdar och Susanne Velander Vretare från Sambruket i Sösdalabygden på Skenora Gård på Ingarö utanför Stockholm hos Pella Thiel och Miriam Thoren för att göra en Permakulturdesign.

P1120756I november 2014, när vi tog över Östängs gård, var de hos oss en helg och hjälpte oss att göra en design på vår gård. Materialet från den helgen hänger på väggarna på vårt kontor och är en stor hjälp i vårt arbete med att utveckla gården.

Susanne är något av en expert på historiska kartor så vi började med att ta fram och studera kartor över området från 1700-talet och framåt. P1120765Skenora gård ligger vid en havsvik och på markerna finns också en sjö. P1120751Gården har många små åkrar insprängda i en varierad skog och där finns ideala förhållanden för grönsaksproduktion, frukt- och bärodling och småskalig djurhållning. Närheten till restauranger och konsumenter i Stockholm ger dessutom gården bra förutsättningar för att producera bra mat för avsalu. På gården bor tre syskon och några av deras barn och ytterligare barn finns på gården sommartid och vid större helger.

När man gör en design på en annan gård väcks många tankar kring den egna gården och det är mycket lärorikt även för oss som är där på besök. P1120766Där finns flera grisar varav några är släkt med Agneta och Anni-Frid och vi diskuterade vintervatten, stängsling, slakt, korvproduktion och mycket annat. P1120769Där finns en häst vilket gjorde att vi pratade om hästdrivna redskap i grönsaksodling. Hästarna är lättare än traktorer och bidrar inte till markpackning på samma sätt. De kan med lätthet dra enklare redskap för markberedning och rensning. Att integrera djuren i odlingen har många fördelar. Grisar t.ex. är bra på att äta mördarsniglar och sorkar och bökar upp mark för kommande odling.

Vi pratade också om fyttbara vinterstallar till fåren. Har man en sådan kan man låta fårens ströbädd byggas upp under vintern. Istället för att sedan mocka ut den kan man med hjälp av en traktor flytta huset till nästa ställe och låta grisarna rumstrera om i bädden för att sedan få en mullhaltig odlingsyta som är gödslad.

Höns, gäss och kalkoner kan med fördel integreras i frukt- och bärodlingar eftersom de kan hjälpa till med att beta markvegetationen under träden samt hålla efter skadeinsekter. Med hjälp av flyttbara hönshus kan man ha dem i odlingarna under sommaren och sedan flytta in dem i växthuset efter odlingssäsong. Att de flyttbara husen får stå tomma under vintern och bli riktigt kalla minskar parasittrycket och att man har dem i växthuset på vintern gör att de även där minskar trycket av skadeinsekter.

En ordentlig permakulturdesign tar lång tid att göra och startar alltid med noggranna studier av platsen både genom att man besöker den och genom kartstudier och intervjuer med människor på plats. P1120763Helst ska man studera platsen under ett helt år innan man gör några genomgripande förändringar. Detta för att se var frosten ligger kvar längst, var växterna börjar växa tidigast, var det blir vattensjukt och så vidare. Eftersom vi bara hade en helg på oss så blir det en light-variant av en design som mer ska tjäna som en inspiration för människorna på gården så de kan arbeta vidare med designen själva. Vi började ändå med en rejäl promenad runt ägorna för att identifiera styrkor och möjligheter och sedan började vi skissa på hur vi tänker oss att gården kan utvecklas. Skenora gård med sitt läge, sin natur och sin tillgång till människor ger väldigt mycket möjligheter och redan idag pågår en hel del positiva saker som är värt att arbeta vidare med.

P1120771Där finns till exempel förmodligen världens första pengafria pub som heter Glada Grisen. Den huserar i ladan och dit bjuder man in grannar, vänner och invånarna på gården med jämna mellanrum. En lokal konstnär har bidragit med grisskulpturen i trä på väggen. P1120773Var och en tar med sig något som brukar förekomma på en pub. Det kan vara något att dricka, något att äta eller ett instrument att spela på. Sedan är allt gratis och man delar på det som finns. Ett trevligt sätt att umgås och lära känna grannarna omkring sig. Kanske blir det en gladagrisenpub på Östäng någon gång i framtiden?

På söndagen samlades de boende på gården samt några närboende för att lyssna på en presentation av vårt förslag. P1120776

Tre generationer samlade för att se vad de kan göra av sig gård i framtiden. Vilka möjligheter!P1120777

Inlägg utan bilder

Vi vill verkligen inte ge en förskönande bild av vårt liv på landet. Vi trivs och gillar det vi gör men det är inte varje dag som saker blir som vi vill eller hoppas. Ofta försöker vi göra blogginlägg av allt och hämtar kameran så ofta vi kan. Men vissa oförutsedda händelser blir inte fotograferade. Då är det lätt att det inte blir några inlägg om dessa händelser. Det är inte för att vi inte vill dela med oss utan för att det är tråkigt med blogginlägg utan bilder. Men här kommer ett sådant i alla fall.

Häromdagen delade vi vår fårflock. Vi tog undan baggen från fåren för att vi vill ha någorlunda samtidig lammning så vi kan ta ledigt när det är dags. Eftersom vi hade haft baggen i karantän i tre veckor tyckte vi synd om honom så vi tänkte ta med de unga tacklammen tillsammans med honom så han inte skulle behöva vara ensam. Vi har ju tidigare skiljt bagglammen från tackorna (se tidigare inlägg, kameran var med…) och det gick väldigt bra. Tacklammen visade sig dock vara mer mammiga så det var ett rejält problem att få med fem tacklamm upp på kärran för att köra iväg. Vi fick ge upp så baggen fick bara med sig två tacklamm istället för fem som vi tänkt. Det var så jobbigt att försöka skilja dem åt så inte en bild blev tagen. En dag när vi kom hem från jobbet hade vi får utanför hagen. Det visade sig att baggen och de två tacklammen hade rymt ur fårstallet. Vi fattade först inte hur det hade gått till och stressade upp oss rätt mycket eftersom man inte vet vad som händer om man har lösa får. De kan bli påkörda eller så kan de förirra sig in till sina bröder och bli betäckta av dem. Vi hämtade därför fårnät och satte upp runt rymmarna. Det kändes dock inte bra så senare på kvällen släppte vi lös alla fem tackorna, de fem tacklammen och baggen och lockade in dem i en fålla. Sedan skiljde vi ut alla tacklamm och baggen och stallade in dem. Därefter lockade vi ut tacklammen i hagen igen.

Det visar sig att betet verkligen håller på att ta slut så vi har fått börja stödfodra i hagen. Ordningen var nu återställd. En bagge och fyra tacklamm i fårstallet och fem tackor i hagen. Våra fyra bagglamm tryggt i en hage en bit bort. Det visade sig att tacklammen och baggen hade rymt över foderbordet. Vi hade missat att skruva fast en spjäla och de hade lyckats ta sig ut den vägen, via kostallet och ut på gödselplattan. Nu när vi stallat in dem igen så var vi noga med att skruva fast alla spjälor. Baggen Glitter har fortfarande baggsele på och man kan se att han varit uppe på ryggen på alla tacklamm men framför allt på ett av dem. Vi har inte någon aning om det betyder att han bara varit upp och provat eller om han faktiskt har uträttat något. Han borde inte ha lyckats betäcka dem för de bör inte ha brunstat – men man vet aldrig. Det ska bli spännande att se. Vi kände oss vid detta laget nöjda med att vi hade alla djur där vi ville ha dem.

I hagen längst bort från gården gick våra fyra återstående bagglamm. Vi hade sex från början men har sålt två så det var bara fyra kvar. Konstigt nog så var bagglammet nummer 15009 som fått namnet Bastian fortfarande osåld trots att han fått bäst omdöme. Några dagar efter rymningen så fick vi se får utanför tackornas hage igen. Första tanken var att det var grannens men det visade sig vara våra bagglamm som tagit sig ur hagen. De stod och flåsade utanför tackornas hage och ville väldigt gärna in till dem. Vi gjorde som vi alltid gör och hämtade en havrehink och försökte locka dem med tillbaka till sin hage. (Ingen tanke på att hämta kameran här heller) Det fungerade väldigt dåligt. De följde med en bit och åt havre men när vi närmade oss deras hage så vände de och sprang tillbaka till tackorna. Vi ville verkligen inte riskera att de tog sig in och betäckte sina egna mammor. Vi kände oss väldigt orutinerade och visste inte hur vi skulle göra. Till slut lyckades vi locka in dem i ladugården där de sprang ner hyllor, välte stuprör och ställde till en väldig oreda innan vi lyckades fålla in dem med fårgrindar. Vi bestämde oss för att de skulle få vara kvar i en fålla av fårgrindar. Vi hade lyckats hitta en köpare till Bastian som skulle komma några dagar senare och ville inte riskera att uppfostra rymmarfår till dem. Det var ett väldigt liv på bagglammen men de lugnade sig så småningom när de fått vatten och mat i fållan. Då gick jag in till tacklammen och Glitter, vår snälla bagge. Vi har funderat över varför våra egna bagglamm är så ”bråkiga” och stångas och har sig medan Glitter är fantastiskt snäll. Vi funderar över om vi gjort något fel i ”uppfostran”. Gosat för mycket med dem? Men när jag öppnade grinden till tacklammen fick jag mig ett par rejäla körare av Glitter. Han var som förbytt. Spännande hur lite testosterondoft (eller vad det nu är) från bagglammen i fållan intill fick igång honom.

Vi kände oss trots allt nöjda med att ha alla får, baggar och tacklamm i de fållor som vi ville och dagen efter hämtades Bastian så nu har vi bara tre bagglamm kvar som vi ska slakta den 24 oktober. De äter hö med god aptit och det går åt väldigt mycket foder. Nu i helgen ska tackor, tacklamm och Glitter släppas ihop i vinterhagen. Bagglammen, de tre som är kvar, kommer att få stå kvar i fållan fram till slakt.

Vi hade naturligtvis velat bjuda er på bilder från våra eskapader med rymmarfår – men kameran var absolut inte det vi hade i tankarna när det här hände. Ni får hålla till godo med en beskrivning i text. Som avslutning kommer dock här en bild på Glitter. Baggen som förhoppningsvis ska betäcka alla tio tackorna så vi till våren får ungefär 20 söta lamm. P1100895

Hamling

Det står fem lindar framför boningshuset. De är typiska hamlingsträd, korta, ihåliga och utan större grenar. Dessutom är grenarna jämnlånga, så det är tydligt att de har hamlats för bara några år sedan. Och nu är det dags igen. De har vuxit till sig så att ljuset inte når in i huset.

När man beskär ett träd och sparar löven till vinterfoder för djur, då hamlar man. Det är en gammal metod. Man har hamlat redan innan man började med hö som vinterfoder. Hamlade träd kan se döende ut länge. Att hela stammens mitt ruttnat bort är inget problem. Hamlade träd lever längre än andra, kanske beror det på att de är mindre och inte lika känsliga för stormar som knäcker andra gamla träd.

Träd är olika känsliga för att beskäras. Lind är klart tåligast, vide, sälg, alm, ask och al är ganska tåliga. Asp är klart känsligast, bok, ek och björk är nästan lika känsliga. Så en björk kan dö om den förlorar flera grenar medan en lind bara sätter fart och skjuter ut nya.  Den som vill veta mer letar upp en gratis pdf som heter ”Hamla lövträd – En manual” av Rune Stenholm Jakobsen. Den är fantastisk och finns även att köpa som pappersbok på drygt hundra sidor. I den beskrivs de olika lövträden, hur och hur ofta de bör hamlas mm. Där står bland annat att en hamlad lind kan bli 800 år. Ingemar Zachrisson på gården Mysten i Hemsjö är en av de tyngre källorna i boken.

Vi har en extrakort lind också. Vi har tänkt på den som en buske som börjat skymma sikten men när vi planerade att hamla två lindar så  passade vi på att träna hamling utan att behöva stå på en stege

Lindbuske

Lite för stor för att vara buske.

Kortlind2

Det blev inte mycket kvar och känns nästan lite hårt. Vi hoppas verkligen att den repar sig till våren.

P1110317

Sedan blev till att tillbringa några timmar på stege. Sara är med. Många grenar, men en efter en faller de ner.

Grensåg

När man arbetar från en stege eller klättrar i träd är den här typen av såg bra att ha. Vi har visat den förr men när det gäller klättersågning tycker vi att den är bäst. När den är dubbelvikt i fickan är den ofarlig och man kan öppna eller stänga den med en hand. Den sågar vid drag, vilket ger mindre vingel uppe i trädet, och den sågar mycket i varje drag. Grenar upp till 5-6 centimeter är snabbt avklarade. Den är grym!

P1110314

Lindar växer på ett vackert sätt med lätt grönska men det blir ändå mörkt när de får bre ut sig.

Hamling1

Man ser tydligt de två nivåer som tidigare hamlare lämnat efter sig. Vi tycker nog att de långa grenresterna ska bort men det finns å andra sidan många startpunkter för nya grenar. Vi får se om vi hinner putsa träden. När man hamlar ska man göra tvärtom jämfört med att beskära vattenskott på fruktträd. Vattenskotten vill man inte ha tillbaka, därför kapar man dem alldeles intill stamman eller grenen för att barken ska växa över snittet. Vid hamling vill man ha många grenar nästa år, alltså ska det finnas en grenstump kvar så att barken inte förhindrar nya skott. Så har vi fattat det i all fall. Den som hinner läsa ”Hamla lövträd” från pärm till pärm får gärna rätta oss.

Hamling3b

En mulen dag sett från köksfönstret. Skillnad.

Alla fem lindarna lutar åt olika håll och är ihåliga. Linden till höger på bild har ett hål som är stort nog att svälja en katt. Sansa kunde lyckligtvis klättra baklänges rakt upp. Duktig katt.

Hamlingsbuntar

Av de tre träden (två och ett halvt om man ska vara petig) fick vi 75 buntar som hänger på tork i ladan. Det luktar gott och ger lite midsommarstämning på höstkanten. Löven ska bli lördagsgodis till fåren. Det blir bara två buntar per vecka men kan nog bli välkommen omväxling från hö och ensilage.

Fårklippning

Idag var det dags för frisören. P1110589Alla tackorna skulle klippas så jag började morgonen med att göra i ordning en fålla att samla fåren i, ett utrymme för själva klippningen och halmade upp fårens vinterbostad dit färdigklippta får fick vara tills alla var klara. P1110590I klipputrymmet städade jag golvet ordentligt och gjorde i ordning ett bord att sortera ullen på. P1110593I vinterfållan blev det ett tjockt lager halm samt lite hö på foderbordet så de skulle ha något att sysselsätta sig med efter klippning. P1110599Hämtade fåren i hagen med hjälp av havrehinken. Glitter är inte så van vid havrehink som våra tackor men han följde med flocken så det blev inte några problem. P1110601Tackorna är så vana att följa hinken så jag drar mig inte längre för att flytta fåren själv. I början såg vi alltid till att vi var flera hemma när vi skulle flytta eftersom vi kände oss osäkra på vad som skulle hända men nu känns det helt tryggt. Kanske dumt för rätt som det är kanske det kommer en bil eller en hund som skrämmer dem. P1110610De gick snällt in i fållan och var nyfikna på vad som skulle hända.  Jag hann sedan göra i ordning en ny beteshage av flyttbara nät och hann ta hand om alla andra djur innan Magnus Gustavsson kom som avtalat halv tio. P1110611Magnus klipper många får varje år och är ganska upptagen men eftersom han bor i en grannby så passar det ganska bra  att han klipper våra får. Fårklippare kan man hitta på fåravelsförbundets hemsida. Förutom att klippa får så är Magnus författare som skrivit två böcker. Den första ”En liten del av världen” har jag läst och rekommenderar. Det är en trevlig och tänkvärd bok. Hans andra bok har jag ännu inte läst. Jag har svårt att få tiden att räcka till bokläsning i år.

P1110615På golvet i klipputrymmet vill Magnus ha en skiva att klippa på eftersom det skadar saxen om han kommer emot cementgolvet. Vanliga fårsaxar ser ut ungefär som en hårtrimmer fast större men Magnus som är proffs har en sax med fristående motor som hängs upp i taket. Det spar ryggen och motorljudet blir en bit ifrån djuret och klipparen.P1110624 Så småningom vill vi lära oss att klippa själva. VI har prövat både med handsax och med maskinsax och det är inte jättesvårt även om det tar väldigt mycket längre tid när man är ovan.

Får ska klippas minst en gång om året. När man klipper på våren så är ofta ullen full med halmströ och smuts så den ullen brukar de flesta inte ta till vara men höstull från gotlandsfår som gått ute kan man till och med sälja även om det inte är mycket pengar man får. Toarps säteri tar emot men då behöver man åka med ullen till något av deras uppsamlingsställen och det kostar tyvärr mer än vad de betalar. Man kan också lämna in ullen till t.ex. Ull i väst som ligger här i Loo. Då får man betala 450 kronor per kilo för att få ullen bearbetad och spunnen. Just nu är det inte en utgift vi vill ta på oss men så småningom vore det trevligt att få tillbaka sin egen ull som garn. Vi vet inte vad vi ska göra med ullen våra tio tackor har givit oss men något blir det.

P1110625Ullen på magen och nederst på benen lägger man åt sidan men ullen på sidor och rygg tas om hand och rensas från skräp. P1110647Eftersom fåren gått ute så är det inte mycket skräp i den. P1110620Sedan läggs ullen i en papperssäck eftersom den är fuktig. Mellan varje tackas ull läggs tidningspapper och när säcken är full knyts den igen. Den ska sedan förvaras torrt och svalt och inte stående på cementgolv.

Magnus klipper snabbt och hanterar tackorna varsamt men bestämt. P1110619Ankorna kom och tittade på. Gammeltackorna tar det lugnt medan de små som fötts i år är vildare. De har ju inte varit med om denna behandling förut så de är nog lite rädda. När en tacka var klar släpptes hon in i vinterstallet tillsammans med baggen. Det var väldigt smidigt att ha en fålla utanför, ett utrymme för klippning och sedan en fålla där klippta kunde vara. Förra gången vi klippte så försökte vi fösa ut den klippta tackan till de andra igen och sedan hämta in en ny men då var det svårt att få någon att vilja bli klippt. Nu fanns det ju kompisar på andra sidan så många gånger var det bara att öppna grinden så ville någon komma in.

Ullen är helt fantastisk. P1110637Vågiga skimrande lockar som det ska bli roligt att göra något av. P1110640En del är mörkgrå och andra nästan silverfärgade. P1110643En del är smålockiga och andra storlockiga. P1110648Vi lät bli att klippa Glitter. Han är så liten i jämförelse med några av tackorna och enligt flera forum på nätet kan det påverka hur de ser på honom. Jag vet inte om det stämmer men så fick det bli. Det såg lite roligt ut med honom full med ull bredvid alla tackor. P1110657Man ser så olika färg tackorna har när de är nyklippta. De små tacklammen på bilden är nästan silverfärgade. P1110664När alla var klippta var det dags att gå ut i hagen igen.

P1110665Nytt bete är alltid gott men frågan är hur länge det räcker. Kan bli dags att stödfodra med hö snart. Man märker att återväxten är mycket sämre nu när det börjar bli kallare.

Glitter

P1100886Igår var vi på Lexby gård hos Leif och Kristina och tittade på en bagge. De har en fin besättning och hade två baggar födda 15 som varit riksmönstrade med bra resultat. Våra får blev ju också mönstrade men hemma på gården. Då kallas det gårdsmönstring. De lamm som vid en gårdsmönstring får riktigt bra resultat kan sedan bli riksmönstrade. Där kan resultaten bli ännu högre. Vid gårdsmönstring ges siffran 5 som högst men på riksbedömningar delas även siffran 6 ut. Resultaten på de olika delarna räknas sedan samman och blir resultatet över 20 så anses det vara bra. De baggarna som vi tittade på har riksmönstrats med resultat 22 och 23.

P1100889Varför ska man nu bry sig om detta? Vill man ha får som betar och ger kött till sig själv så behöver man naturligtvis inte bry sig om sådana här resultat. Mönstringsresultatet säger inte någonting om hur trevliga djuren är eller hur bra de betar. Man mönstrar kropparna för att se om de har bra hull och därför kan ge en bra slaktkropp men mönstringen på Gotlandsfår går i huvudsak ut på att bedöma pälsen och skinnet.

P1100895Vill man försöka få en liten inkomst ifrån sin fårbesättning så kan det vara viktigt att titta på mönstringsresultaten. Då behöver man kunna sälja livdjur, kött, skinn och ull. Ett bagglamm som mönstrats med fina resultat kan man sälja för ungefär 5000 + moms medan en bagge som är gårdsmönstrat kan gå på cirka 2500 + moms. P1100897Det innebär att har du en besättning som ger fina djur som du kan sälja som livdjur så kan du få tillbaka det du lägger ut. Den andra delen där mönstringen har betydelse är skinnen. Säljer man skinn som är riktigt bra kan man ta upp till 3500 kronor till rätt köpare även om det är väldigt ovanligt. Men bra skinn från Gotlandsfår kan ge ca 2000 kronor.

P1100902Vi känner inte att vi vill lägga ut så mycket pengar på en bagge men vill ändå inte köpa en bagge som gör att vår besättning blir sämre. Det är ju just nu när vi bygger upp vår besättning som vi kan påverka som mest. Därför har vi gått ihop med Katarina och Jan Simon som bor i närheten och också har en gotlandsbesättning. De har precis som vi tio tackor som ska betäckas i höst men de vill ha senare lamning än vi.  Tanken är att vi köper en bagge som vi sätter i karantän i tre veckor innan han får träffa våra tackor. Därefter får han vara kvar tills våra är betäckta och sedan får han flytta till Simons i Bergstena.

P1100903Detta bestämde vi vid mönstringen och redan igår var det alltså dags. Den bagge som vi bestämde oss för heter Glitter och har nummer 15010. Alla bilder i inlägget är på Glitter .P1100904Det känns skönt att ha med Katarina och Jan som har mer erfarenhet än vi och som hade större chans att bedöma baggarna. Nu får vi våra tackor betäckta med en bagge som är finare än vad vi hade haft råd med själva och dessutom har vi Jan och Katarina att vända oss till när vi behöver råd och tips. Det känns fint.

Foton

För ett tag sedan var min bror med barn och hälsade på. Han tar mycket bättre bilder än vad vi gör och det beror inte på att han har bättre kamera. Här kommer ett axplock. Tack broder för att ni kom och hälsade på och tack för de fina bilderna.

_1030256

 

_1030272

 

_1030338

 

_1030355

 

_1030377

 

_1040985

 

_1050309

 

_1050321

Mönstring

Idag har vi haft Ingemar Zachrisson här för att mönstra våra får. Han assisterades av Margareta Zachrisson. Jag har tidigare gått en studiecirkel hos dem och lärt mig ganska mycket om får. De har haft gotlandsfår i många år och när vi skulle starta upp vår besättning vände vi oss till Ingemar och Margareta för att få råd och tips om var vi skulle kunna köpa tackor. De verkar känna till de flesta fårinnehavare i våra trakter och visste några som tänkte minska sin besättning. På så sätt kom vi över fem tackor som de tidigare ägarna betäckte. Baggen som betäckte våra får kommer från Lindholmen. Lindholmen ägs av Benny Averpil & Helen Björk Averpil och tittar man på topplistorna över bästa avelsbesättningarna så kommer de på femte plats i landet. Om detta visste vi i princip inte någonting när vi bestämde oss för de fem tackor som vi köpte.

Vi tycker naturligtvis att våra får är jättefina men eftersom vi är part i målet så har vi inte riktigt trott på vår egen bedömning. Därför var det väldigt spännande att få fåren mönstrade idag. Man kan inte mönstra får som är genomblöta men idag skulle det inte regna så vi lät dem vara ute i hagen. Efter lunch började det dock regna så vi fick ta in alla i fårstallet. De hann bli lite våta vilket kan dra ner bedömningen på deras lock eftersom vätan tynger pälsen. De är vana vid att följa efter oss när vi går med en hink men vi var lite osäkra på om de skulle vilja följa med inomhus. Lammen har ju inte varit inne mer än sina allra första dagar men det var inte något problem. Alla följde snällt med in och sedan ville alla bagglammen gosa med Jonas. P1100807

Ingemar hade med sig sin egen våg där vi lyfte upp lammen och låste fast deras huvuden. P1100827De flesta fann sig rätt bra men några lamm tyckte att det var otäckt till att börja med.P1100829 Först noteras lammens vikt. Bagglamm bör väga 45 kilo och tacklamm 40 kilo innan de skickas till slakt. Ett av våra bagglamm och ett av våra tacklamm hade redan nått slaktvikt. Enligt Ingemar så är det lättare att hålla fåren med bra beten de första åren man har får. Beten som betats av får år efter år blir sämre och sämre och det kan till slut vara svårt att få upp lammen i slaktvikt.

För att baggarna ska vara bra att ha till avel så tittar man på kroppens uppbyggnad. Det bör helst vara brett mellan skulderbladen så man får in två fingrar. P1100852

Benen bör vara raka och fina. Ett av våra bagglamm hade inte speciellt snygga ben.

P1100816Klövarna pekade rätt ut på frambenen som synes i bilden ovan och bakbenen var veka. Men de flesta bedömdes som ok.
P1100832Tänderna inspekterades också och Ingemar tittade efter missbildningar. P1100839Ibland händer det att lamm föds tvåkönade men det gällde inte något av våra.

Därefter noterades kroppens tillväxt. Man tittar på bog, rygg och lår. P1100847Bogen och låret känner man på med båda händerna så att musklerna är välfyllda. De ska ge bra stekar. Ryggen ska vara välfylld men man ska kunna känna ryggraden ordentligt, annars är kroppen för fet. P1100835Det kan man också känna genom att föra handen över revbenen. Om man knyter sin egen näve så ska revbenen kännas ungefär som över fingrarna framför knogarna. Känns det mer som ovanpå handen så är kroppen för fet och känns det som på knogarna så är kroppen för mager. För varje kroppsdel så sätts en siffra. Vi fick många sexor och sjuor men även några åttor. Vill någon läsa mer om mönstring så finns här en utförlig pdf.  Kroppsdelarnas poäng vägs ihop till ett sammanlagt värde som anges som en bokstav på EUROP-skalan. E får man för väldigt svällande kroppar och P för väldigt magra kroppar. Vi fick R- och O+ vilket är ungefär i mitten.

Därefter tittar man på färg. Det finns många nyanser från ljusgrå till mörkgrå och färgen får också ett värde. P1100834Man vill inte ha för stora skiftningar i pälsen. Det ska helst vara samma färg över hela skinnet. P1100815Man tittar inte på de yttersta lockarna utan det är färgen närmast huden man är intresserad av. I protokollet noteras om det är skiftningar i färg och var den uppträder.

P1100844Locken bedöms också. Stora, medelstora eller små lockar. Helst ska locken vara stor som en snickarpenna och hålla ihop bra. Om man drar i en lock ska den dra ihop sig igen. Bästa värde här är 6 och det fick inget av våra lamm men vi hade flera femmor.

Vidare får varje lamm ett värde för pälshår där man tittar på glans, grovlek och silkighet och slutligen tittar man på täckning vilket betyder pälsens täthet. Helhetsbedömningen är en siffra där man väger samman alla pälsegenskaperna. Här ska man ha så högt värde som möjligt.Skärmavbild 2015-08-26 kl. 21.51.21

 

Sammantaget så blev resultatet bättre än vad vi vågade hoppas på. Alla våra fem tacklamm bedömdes värda att bevara som livdjur. Det innebär att vi inför nästa säsong har dubblat vår fårbesättning. Av bagglammen så var det framför allt ett som bedömdes som avelsvärdigt. Nummer ”nollnio”. Vi får se om vi hittar en köpare till honom. Nu ska vi själva leta bagge till våra tio tackor som ska betäckas i oktober.

 

Morgonrundan

Morgonrundan ser olika ut beroende på säsong men en morgonrunda blir det i alla fall varje dag. P1100595Om katterna varit ute på natten så ska de släppas in och få mat först. Sedan går vi till pannrummet för att hämta grisarnas mat. Då börjar de att låta i hagen. P1100585

Vi groddar havre i brödbackar och de får hälften av en brödback på morgonen och hälften på kvällen. P1100586

Backarna med havre som håller på att gro vattnas för att hållas fuktiga. P1100587

Man känner sig verkligen välkommen när man går ner till hagen.

P1100589I början försökte vi ge dem mat i olika typer av kärl men vi insåg snart att det var meningslöst. De välte ändå alltid ut maten eller trampade i den. De bökar ju ändå i jorden jämt så nu lägger vi maten direkt på marken och de är mer nöjda med det. P1100588När grisarna har fått mat i var sin hög så fyller vi på vatten i deras ho. Ibland är den omkullvält så det är viktigt att kolla så de verkligen har vatten. P1100590

Bredvid grisarnas hage odlar vi kål. P1100592Den behöver få daglig tillsyn så inte kållarver kalasar på plantorna. Hittar man larver så får man plocka bort dem. Hittills i år har vi bara hittat två angrepp. Vi har fått rådet att kolla alla blad på undersidan efter ägg så man kan ta hand om dem innan det blir larver men det tar en sådan evinnerlig tid så vi tittar efter larver istället och hoppas att det ska räcka.

P1100600Därefter tar vi hand om hönsen. P1100601Deras mat och vatten ska fyllas på om de är tomma, ägg ska hämtas och bajsbrädan ska skrapas ren från nattens lämningar.

P1100607Nässlorna som ska bli vinterfoder behöver vändas så de torkar ordentligt.

P1100610Fåren ska räknas i hagen. Det är inte alltid så lätt. Har de gott om bete så är det inte alltid att de är så intresserade av oss på morgonen. De ligger hellre kvar och latar sig och det kan vara svårt att se vad som är får och vad som är sten. Är mineralfodret slut ska de fyllas på men annars är det bara vatten som de måste få påfyllning av.

P1100613På vägen tillbaka till huset kan man kolla om några tomater har mognat och vattna i växthuset. P1100614Sedan är det dags att ta in tidningen och äta frukost.  P1100615

Äldre inlägg

© 2018 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑