Östängs gård

En gård för omställning

Etikett: odling (sida 1 av 2)

Jordanalysresultat

Dags att analysera analyserna från Eurofin. pH-värdet mäter surhetsgraden i jorden. Lerjordar bör ha ett pH på minst 6,5 och sandiga jordar minst 6,0. Vårt nya värde ligger på 5,7 då det är lite för lågt. I vårt fyra år gamla provsvar hade vi ett pH på 5,8 så vi har sjunkit något sedan sist. De har satt ett pH-mål på 6,00 och gett oss rekommendationer på att tillföra 0,89 ton kalciumoxid, CaO per hektar. Som lite mer begripligt mått är det strax under ett hekto per kvadratmeter.

1 hektar är 10 000 kvadratmeter och vi odlar cirka 1000 kvadratmeter totalt vilket innebär att vi bör sprida 89 kilo CaO.

P-AL klass visar växttillgängligt fosfor respektive kalium. Klass I innebär mycket låga värden och klass V innebär mycket höga värden. Tyvärr så visar vårt nya prov att vi ligger i klass V vilket inte är bra. Vi behöver alltså minska mängden fosfor vi tillför.

Mg-AL-tal mäter växttillgängligt magnesium i jorden. Värdet för brist ligger på mellan 4-10 mg/100g jord. Har man hög lerhalt gäller det högre värdet. Vårt nya värde ligger på 11 så vi har inte någon magnesiumbrist.

K/Mg-kvot mäter förhållandet mellan kalium och magnesium. Kvoten bör generellt ligga mellan 1 och 3. Vi ligger i K-AL klass IV och då räcker det med en K/Mg kvot på 1,5. Vi ligger på 1,6 vilket är ok.

Nitratkväve är den form av kväve som växtens rötter lättast tar upp. Ligger värdet under 10mg/l så finns det risk för kvävebrist. Vi har ett värde på 12 mg/kg men inget värde som anges som mg/l vilket gör det svårt att begripa. Kanske är det samma sak?

Bor bör ligga ligga över 0,5 på sandjord och 0,7 på leriga jordar. Vi ligger på 0,67 så det verkar ok.

Sulfatsvavel bör ligga på 5-10 mg/kg och vi ligger på 8,4.

Vi har en mullhalt på 4,9% vilket är lågt. Vid förra mätningen låg mullhalten på 4,3% så vi har fått upp den något. Vi behöver dock tillföra mängder med mer organiskt material föra att komma upp i riktigt höga mullhalter. Lerhalten i vår jord är bara 3,5 %.

Kopparvärdet ligger på 0,6 och bör ligga på 0,8-2.0. Lite lågt, alltså.
Däremot ligger vi högt på både Zink och Mangan. Zink ligger på 3,4 och bör ligga på 1-2,5. Mangan ligger på 18 och bör ligga på 6-10.
Järn ligger på 35 och bör ligga på 20-300 mg/kg.

Allt det här gör mig bara snurrig i huvudet. Det känns som om vi inte gjort mycket rätt. Det enda som känns ok är att vi har fått upp mullhalten. Att tillföra kalk för att få upp pH-värdet är ju enkelt men hur vi ska kunna fortsätta gödsla för att få upp kvävenivåerna och ändå minska fosfornivåerna övergår mitt förstånd. Vi kan naturligtvis gröngödsla med klippt klöver eller liknande men vi har ju stallgödsel från höns och får som vi vill använda. Det är tur att det finns kunniga rådgivare. Dags att skicka analysen vidare till en sådan. Fortsättning lär följa.

Jordanalys med försening

Så har då äntligen resultatet från jordanalysen kommit. Eftersom jag går kurs på Hjo folkhögskola där vi bland annat skulle prata om jordanalyser och hur man ska tänka kring gödsling så skickade jag in ett jordprov till Eurofin. Ett företag som vi använt tidigare och som brukar leverera resultaten relativt snabbt. De fick våra jordprov den 2 november och normalt ska svaren komma inom två veckor. Den 16 november tog jag kontakt med dem och fick beskedet att det var högsäsong och att det skulle dröja en vecka till. Den 18 december tog jag kontakt igen via mail och fick inte något svar alls. Vid det laget var gödsel och jorddelen på kursen slut men inför träffen i januari tog jag kontakt med Eurofin igen. Kom då i kontakt med en trevlig handläggare som verkligen försökte hjälpa mig.

Jag fick ett svar men det visade sig att analysen av lerhalten var felaktig så han hade bett dem köra om analysen. Det lät ju inte så förtroendeingivande men det visade sig vara ett rent räknefel så den 11 januari hade jag till slut mitt resultat. Istället för utlovade två veckorna tog det två månader och nio dagar. Eurofin har meddelat att vi inte kommer att behöva betala för vår analys eftersom det strulat vilket naturligtvis är välkommet.

Jag blev lite fundersam över hanteringen speciellt som vi har haft att göra med Eurofin förut och bara hört gott om företaget tidigare. Så läste vi i LandLantbruk en artikel som handlade om Eurofin. Det visar sig att företaget har börjat skicka sina jordprover till Tyskland sedan ett år tillbaka. Syftet var att rationalisera verksamheten. Eurofin har tidigare haft cirka 70 procent av den svenska marknaden men flytten av analyserna till Tyskland och de många förseningarna har gjort att man tappat kunder. Artikeln berättar att väntetider på upp till tre månader inte är ovanliga.

Eurofins VD säger i artikeln att målet är att svarstiderna ska bli kortare än tidigare när proverna analyserades i Kristianstad.

Som vi ser det så finns det ett problem med att företag flyttar verksamheter utomlands. Därför använder vi Tranås Skinnberedning istället för Donnia. Tranås bereder sina skinn i Sverige vilket innebär att kompetens och arbetstillfällen finns här. Donnia bereder sina skinn i Bosnien vilket innebär att både arbetstillfällen och kompetens inte finns i Sverige. Dessutom blir det en hel del onödiga transporter.

Nu lär det dröja innan vi gör jordanalys igen men frågan är då vilket företag vi ska använda. Har någon tips på bra jordprovsanalysföretag som gör sina analyser i Sverige?

Ogrässtrategier

Denna vecka koncentrerar vi oss på ogrässtrategier på utbildningen i Småskalig grönsaksproduktion för försäljning. Det är förmodligen där som vi på Östängs gård på sikt kan göra mest tidsvinster. Vi har låtit ogräset växa sig för stort och har därför spenderat en hel del tid på huk eller på knä med att rensa ogräs. Detta bör undvikas och det ska bli spännande att se om vi med hjälp av följande ogrässtrategier kan komma så långt. 

En första strategi är att göra sig helt fri från rotogräs. Det rotogräs som vi har mest problem med är utan tvekan kvickrot. När vi startade rensade vi en sopsäck kvickrötter per kvadratmeter. I våra fasta bäddar är därför detta inte ett stort problem då vi verkligen har rensat ut all kvickrot för hand. Det var dock ett väldigt tidsödande arbete som vi inte vill göra om. I vår radodling utanför själva bäddsystemet har vi använt oss av grisar, potatisodling, täckning men inget av detta biter på kvickroten. Vi kommer ändå fortsätta att odla potatis och lök i rader där eftersom vi har svårt att få plats med det i bäddarna. Det blir att gå med hjulhacka och kup många år än för att få bukt med rotogräset där. Ska vi i framtiden ta mer odlingsyta i bruk så kommer vi att täcka den med plansiloplast ett par år först men i dagsläget odlar vi allt vi mäktar med. 

Jorden innehåller mängder av ogräsfrön. De triggas igång av ljus vilket innebär att det bara är ogräsfröna i det översta lagret som gror. Gräver man i jorden så kommer nya frön upp i ljuset och kan gro. Det räcker med någon sekunds ljus på ett frö för att trigga igång det så en första strategi är att inte vända jorden utan bara röra i det översta lagret. 

Odlar man potatis och purjolök i fasta bäddar så måste man ju röra jorden även i djupare lager vid skörd vilket kan ge upphov till att nya frön gror nästa säsong. Huvudregeln är dock att inte gräva alls om det är möjligt. 

Detta innebär att ju längre du odlar grönsaker i fasta bäddar desto mindre fröogräs får du och det är faktiskt något vi märkt då vi har mycket mindre ogräs i kvarter ett än i kvarter fyra. Vi har också praktiserat täckodling där alla bäddar täckts med ensilage under säsongen och även över vintern. Det fungerar oftast bra men är väldigt irrationellt då det tar enormt mycket tid att flytta så mycket material. 

Falsk såbädd:
En bra strategi kan vara falsk såbädd. Det innebär att du förbereder din bädd som om du ska så men låter bli att så. Du krattar och rör upp det översta jordlagret och sedan vattnar du som om du sått. Täck gärna också bädden med en fiberduk så att ogräset trivs så bra som möjligt. Vissa använder också klar plast för att skapa en så bra miljö som möjligt. Ogräsfröna gror och du kan enkelt gå över bädden så fort hjärtbladen kommit upp antingen med en kultivator eller flamma. Har du tid innan sådd kan du upprepa proceduren en gång till. Detta är speciellt effektivt när du t.ex. ska så morötter som annars kan vara jobbiga att rensa. 

Fördröjd såbädd:
Du kan också göra så att du förbereder bädden som ovan utan att så. Låter ogräset få ett försprång genom att vänta med sådden några dagar. När ogräset kommit upp men inte grödan så flammar du bädden vilket gör att grödan när den väl kommer upp har ett försprång. 

Flamning:
Du kan även flamma utan att göra en fördröjd såbädd. Det innebär att du går över bädden dagarna innan din gröda kommit upp. Det här har vi aldrig lyckats med då vi har haft för dålig koll på när grödan kommer upp. För att få bättre koll kan man så in lite rödbetsfrön i morotsbädden eller rädisfrön i rödbetsbädden. De gror nämligen fortare så när de kommit upp så är det dags att flamma. Ett annat alternativ är att täcka en del av raden med en glasskiva. Där blir det bättre förutsättningar så när fröna under glasskivan gror så är det dags att flamma. Morotsfrön kan ta flera veckor på sig att gro tidig vår och mindre än en vecka när säsongen är igång så det är inte helt lätt. Lök går att flamma även efter att den kommit upp då plantan växer även om den blivit lite svedd. Det viktiga med flamning är att du inte ska bränna bort ogräset utan bara sveda det. Det kommer att vissna ner. 

Gångarna:
Gångarna kan man täcka med tidningspapper och halm eller träflis. Vi kommer nästa säsong att ha dem bara då vi gräver om alla gångar. Då kommer vi att gå med hjulhackan varje vecka för att hålla ogräset i schack. Det är i alla fall planen.

Kultivera:
När ogräs växer så är de som mest sårbara i ett tidigt stadie. Därför ska man kultivera ofta. Enligt litteraturen på kursen så ungefär var tionde dag. Då går man över med ett rensjärn eller en kultivator. Detta ska göras soliga dagar. Då vissnar ogräset och dör. Regniga dagar kan ogräset rota sig igen och då har du gjort arbetet förgäves. Rensjärn ska slipas ofta. Ju vassare de är desto lättare skär de av ogräset. (Vi har aldrig slipat våra) Enligt litteraturen bör de slipas varje vecka och dessutom bör du ha med dig ett bryne ut i odlingen för att skärpa till järnet när det behövs. För att din kultivering ska bli rationell så bör du vara noggrann med att så i parallella rader. Det gör inte så mycket om de blir krokiga bara avståndet mellan raderna är exakt lika stort hela tiden. Anledningen till att detta är viktigt är att du då kan gå över med en kultivator och bara behöver hålla ögonen på en av raderna och ändå vara säker på att grödan i den andra raden inte blir skadad. 

Plansiloplast:
Vi har köpt två rullar plansiloplast som kommer att täcka alla våra bäddar när vi delat varje rulle i två. Tanken med den är att täcka bäddarna när de inte är i bruk. Ogräsfröna gillar värmen som skapas under plasten men när de börjar ta fart så dör de då de inte får ljus. Plasten gör också att man får upp värmen i jorden vilket innebär att man kan så tidigare på våren än man annars kunde göra. Vi känner oss fortfarande väldigt tveksamma då vi inte gillar plast men inser också att vi måste hitta vägar att bli mer rationella. Plasten är gjord för utomhusbruk och vi har köpt extra tjock plast som håller åtminstone 5-6 år. När vi börjar odla på våren kommer vi att så och plantera bäddarna i varje kvarter från sidorna så plasten kan täckas av efterhand. Skördade bäddar med skörderester täcks också med plast så att nedbrytningen går snabbare. Plasten släpper inte igenom fukt så bädden har ungefär samma fuktighet när du tar av plasten som när du la på den. 

Markduk:
Detta har vi prövat tidigare. Markduk är svart duk med gröna rutor som släpper igenom fukt. Många odlare bränner hål på lagom avstånd för att plantera t.ex. zucchiniplantor i. På så sätt slipper man fröogräs. Vi har inte tyckt om att använda markduk då den lämnar ifrån sig trådar. Vi har försökt att fålla markdukar för att undvika detta och det ska även gå bra att bränna kanterna men än så länge känns inte markduk som något vi gillar. Får se hur vi gör med det i framtiden.  

Studierna går vidare och är fortfarande mycket givande. Nu på fredag är det träff tre av sex redan. Jag försöker sammanfatta vad jag lär mig på bloggen så jag själv har det kvar framgent. 

Nytt år – nya projekt

Ovanför de gamla garagen där vi inrett verkstäder finns ett ännu oanvänt utrymme. Det har tidigare använts för att torka säd. Gammal säd blandad med isolering och annan bråte låg kvar i ett lager över hela rummet. Igår började jag och barnen att röja ut utrymmet. Vi packade all bråte i säckar som till slut fyllde halva släpkärran. Eftersom vi inte riktigt vet vad det innehåller så får det bli tippen för säckarna. Sedan började vi riva mellanväggarna.

I ena långsidan av rummet finns en fläkt som går in i en låda som löper över hela rummet till andra sidan. I botten på lådan finns fyrkantiga hål där det suttit lådor ur åt varje sida. I botten på dessa lådor finns hålmasonit. En regel under lådorna gör att de ligger cirka fem centimeter ovanför marken. Utrymmet är indelat i tre stora fack och förmodligen hade man olika sädesslag i de olika facken. När säden tagits in satte man igång fläkten som blåste luft ut i sidolådorna och ner genom hålmasoniten så att säden torkade. På ett ställe finns ett hål i golvet med en tratt under där man hällde ner säd så man slapp bära den ner för trappan. 

Utrymmet har ståhöjd över allt och är friskt och bra i stommar men har inte någon isolering någonstans. Lådan i mitten av rummet skall också rivas bort men det är väldigt många kraftiga spikar som sitter dumt till. Tigersågen med metallblad är ibland nödvändig för att få isär allt. De som byggt det här har inte fuskat. 

Vi kommer aldrig att odla den mängden säd så vi vill använda utrymmet till något annat. Vad har vi ännu inte bestämt. Kanske blir det ett utrymme för förvaring eller också gör vi om det till bostad. Man skulle lätt få plats med två små sovrum och ett allrum. Ingången skulle i så fall få bli mellan de två garageportarna. 

Idag går en trappa upp till övervåningen inne i verkstaden. Man skulle i så fall få isolera taket i verkstaden och det är ju faktiskt görligt. När man ändå håller på kanske man skulle isolera väggarna också så man får en varm verkstad. Vi har massor av utrymme på gården men vi har ont om frostfria grovutrymmen. Det är inte något större problem när det är sex grader varmt på nyårsafton men vi får hoppas att inte alla år blir sådana. På bilden ser man tratten där man förr hällde ner säd. De senaste dagarna har jag gått och funderat över att bygga en kryddbänk som vi ska ha utanför köksfönstret. Tanken är att kryddor blir mycket mer använda om de står nära. Vi odlade en del kryddor även förra året men då planterade vi flera olika sorter i samma kruka och till slut var det en enda härva där det var svårt att veta vad som vad vad. Nu tänker vi oss en kryddbänk med större hinkar där varje sort får sin hink med hål i botten. Vi har ju en del egensågat virke men det kändes nästan som lite slöseri att använda det. När vi höll på att riva ut lådorna fick jag idén att använda dem. Jag tog bort masoniten från två lådor. Sedan tog jag bort en brädsida också. Två sådana L skruvade jag sedan ihop till en låda. Brädorna jag tog loss satte jag ovanpå. Igår kom Sara och Guillaume förbi med tre stora lastpallar som de fått av en firma som skulle slänga dem. Kanonvirke! De bände jag isär och sedan kunde jag använda det virket att göra stag under lådan, ben och kortsidor. Det blev stabilt och tungt. Kanske gör jag fler sådana här lådor och lägger glas över så jag får drivbänkar till våren. I så fall funderar jag på att göra ena sidan lägre än den andra och fästa sluttande fönster med gångjärn. Får se vad som hinns med.

Årets grönsaksförsäljning

Ni som följt vår blogg vet att vi inför den här säsongen hade planer på att starta CSA (Community Supported Agriculture). Det innebär att man säljer andelar av skörden innan säsongen. Andelsägarna får sedan en del av det som skördas. Tanken är att man som odlare ska få in pengar när det är dags att göra årets investeringar i form av fröer och annat man behöver. Man delar också på risken. Slår alla sådder fel så blir andelarna mindre men om det blir ett bra år så blir andelarna större.

Det blev inte något CSA i år. Det finns många skäl till det men det främsta skälet är nog att vi inte är bra på att hantera om vi inte kan leva upp till de krav vi ställer på oss själva. Vi skulle helt enkelt må dåligt av om våra andelsägare blev besvikna. Tänk om de förväntar sig mer än vi kan leverera. Eller om vildsvinen bryter sig in och äter upp allt.

Istället har vi försökt sälja på lite andra sätt. Dels har vi sålt en del honung, ägg och potatis i vår lilla självbetjäningsbutik nere vid vägen. Det har fungerat väldigt bra. Vi har inte någon koll på vilka våra kunder är men saker försvinner och pengar hamnar i burken. Vi fyller på när det är slut och vittjar lådan med jämna mellanrum. Många frågar oss om vi verkligen får ha det i fred och så vitt vi kan bedöma så är det bara ärliga människor som besöker butiken.

Vi har också haft öppen försäljning på gården vid ett par tillfällen. Det har varit riktigt roligt. Vi tycker om att ha människor på vår gård och vi tycker om att möta våra kunder och låta dem välja precis det de vill ha. Det känns bra att kunna tipsa om recept och leverera helt färska nyskördade grönsaker. Vi tror också att det ger ett mervärde att människor får se var grönsakerna har växt och hur vi integrerar odlingar och djur för att skapa ett så hållbart system som möjligt. Att sälja direkt på gården ger oss också möjlighet att hämta mer om något tar slut och behöver därför inte skörda för mycket i förväg.

p1170496En marknad har vi hunnit med och den 1 oktober ska vi vara med på Nolby gårds höstmarknad. Marknader är också roligt. Samma kundmöte men utan möjligheten att visa gården och dess verksamhet. På en marknad har vi chans att möta människor som annars inte hade tagit sig ut till oss. Nackdelen gentemot gårdsförsäljning är att man måste uppskatta vad man kommer att sälja och skörda allt i förväg. Det är inte lika lätt att komplettera om något tar slut.

Vi har också sålt en del grönsaker till arbetskamrater och till människor som kommit upp till gården. Det är trevligt med besök men det är inte alltid man har tid att skörda just när kunden kommer.

Merparten av grönsakerna vi sålt har vi levererat till en liten butik inne i Alingsås som heter Planeten och en del har vi sålt till Lindelövs restauranger. En gång har vi prövat att leverera till en inköpsförening där människor vill köpa närproducerade varor. Vi kommer även att slakta ett antal lamm i år. De är redan tingade och det visade sig vara lätt att få kunder till lammkött.

Som ni märker så har det spretat rätt rejält i år. Det är medvetet eftersom vi har velat testa olika typer av försäljning för att se vad som passar oss bäst.

p1170473Vi är halvvägs när det gäller uppbyggnaden av grönsaksodlingen. 2018 kommer vi att producera fullt ut så mycket som vi har tänkt oss. Det kommer att vara minst dubbelt så mycket grönsaker som idag. Förhoppningsvis mer eftersom vi lär oss hela tiden. Vi kommer också att utöka med frukt och bär och öka mängden hönor och honung. Så småningom kommer vi även att utöka fårbesättningen. Frågan som kvarstår är dock hur vi bäst säljer det vi producerar.

En tanke som vi arbetar med är att hitta ett bra ställe inne i Alingsås där vi kan sälja på lördagarna. (Vi har ett ställe i åtanke men allt är inte klart än) Vi tänker att vi i så fall skulle börja veckan innan midsommar med nypotatis, honung, ägg och sedan öka på sortimentet allteftersom det blir skördeklart. I så fall så behöver vi skörda en hel del lördag morgon men mycket går att skörda under fredagen. Därför kan vi kombinera marknadsförsäljning på lördagarna med öppen försäljning på gården under fredag eftermiddag eftersom vi ändå vet att vi är hemma och skördar då. Vi vill prioritera kunder i närområdet så därför känns det bra att ha öppen försäljning på gården en dag i veckan kombinerat med självbetjäningsbutiken resten av veckan.

Fördelen med den lösningen är också att vi inte alltid behöver skörda det som folk beställer utan kan erbjuda det vi själva har skördeklart. När man levererar till inköpsföreningar, restauranger och butiker så beställer de inte alltid det som är mest panik att skörda. Det kan bli så att de vill ha stora kvantiteter av det vi för tillfället har lite av och små eller inga kvantiteter av det vi har massor av. Vi kommer dock även nästa år att leverera till vår favoritbutik Planeten.

p1170475Vi funderar fortfarande på CSA och kanske kommer vi så småningom att våga pröva det men förmodligen inte nästa säsong heller.

Vill du köpa grönsaker?

Vi har i sommar sålt färskpotatis, ägg och honung från vår lilla självbetjäningsbutik vid vägen.P1150053 Det har fungerat alldeles utmärkt och det är jätteroligt att det fungerar så bra. Vi producerar även grönsaker som vi hittills sålt via Planeten i Alingsås och till Lindelövs restauranger på Nolhaga och i Gräfsnäs men nu tänker vi ha öppen gårdsbutik på gården några helger i samband med andra arrangemang. Det innebär att vem som helst kan komma hit och köpa grönsaker. Vi kommer att ha (med reservation för slutförsäljning) morötter, purjolök, grönkål, bönor, sockerärtor, kålrot, grönkål, broccoli, squash, mangold, gräslök, gul lök, röd lök, palsternacka och rödbetor. Vi använder inte någon konstgödsel och besprutar inte med kemikalier men eftersom vi  inte är Krav eller EU-certifierade så får vi inte kalla oss ekologiska.

P1100980Första helgen blir den 27-28 augusti då det är Mat- och trädgårdsrunda i Göteborgs insjörike. Mat- och trädgårdsrundan startade som ett EU-projekt inom Leader för fyra år sedan. Vi har inte varit med förut men vi vill vara med i år. Du som kommer kan, förutom att köpa grönsaker, besöka odlingarna, fåren, hönorna, grisarna och vår skogsträdgård där vi planterar ätbara träd och buskar i något som på sikt kommer att bli en flerskiktad skog. Tiderna är inte helt klara för mat- och trädgårdsrundan men vi kommer att vara hemma, så kommer besökare så har vi öppet.

Andra helgen blir den 3-4 september då KonstAnten går av stapeln. Det är tionde året i rad som konstnärer runt sjön Anten har öppet i sina ateljéer och visar sin konst. Det finns också en samlingsutställning i Gräfsnäs som är öppen den helgen. Då har vi, liksom konstnärerna, öppet 11-18.

Den 10 september är det dags för Festa Via 190 och då kommer vi finnas på plats med våra grönsaker i Gräfsnäs slottspark. P1100949Vi deltog även förra året och det var en trevlig tillställning. Där har vi öppet mellan 11-16.

Sedan gör vi uppehåll två helger innan vi den 1 oktober deltar på Nolby gårds höstmarknad. Nolby gård har haft både höst och vårmarknader i många år och det är alltid trevligt att åka dit. Tiderna för höstmarknaden meddelas senare.

Stängsling runt grönsakerna

Nu har stängslingen av grönsaksodlingen kommit en bit på väg. P1140479Härom dagen började vi att spetsa och slå ner långa ekstolpar. Det är ett rätt tufft jobb eftersom stolparna är så höga så man får slå över axelhöjd även om vi använde stege. När man har slått ett antal slag går det bättre eftersom höjden minskar. Stolparna ska helst ner 60 centimeter i marken. Hörnstolparna är tjockare och sedan har vi satt smalare stolpar var tionde meter för att kunna sträcka nätet. 210 centimeter över marken fäster vi en stållina. I hörnena gräver vi ner en så kallad död man som är ett T av ekstolpar. P1140482Guillaume var här härom dagen och hjälpte oss att tillverka åtta stycken ”dödman”. P1140512Han och Jonas  hjälptes sedan åt att gräva ner och fästa dem i hörnstolparna och i stolparna vid portarna så de inte ska vika sig inåt. Det var en kall och blåsig dag, men ska odlingen stängslas in så blir det att jobba på öppna fältet.P1140513

En sak som är irriterande med stängsel är att de ofta hindrar en från att gå där man vill. Det är bra att djur inte kan gå dit de vill men vill vill kunna röra oss utan att behöva ta omvägar. Därför har vi gjort ganska många öppningar för människor med skottkärra. En på varje långsida och en i hörnet som vetter mot huset. Därutöver kommer vi att ha tre portar för traktor. Vi vill inte använda traktor i grönsaksodlingen när vi väl har gjort fasta bäddar men vi inser att vi kommer att tycka det är jobbigt om vi inte kan köra in om vi skulle behöva det. Kanske behöver vi ett lass gödsel eller också kommer vi på att vi behöver flytta något tungt. Jätteskördar?P1140623Idag började vi hänga på nätet. Ett alloxnät som är 200 centimeter högt. Det är lätt att jobba med och vi har tidigare använt det i skogsträdgården. Den största fördelen är att det är svårt att se det så det stör inte ögat. P1140624Nätet fäster vi i stålvajern med svarta buntband. I hörnen och i skarvarna mellan två nät trär vi in glasfiberpinnar som vi fäster mot ekstolparna med längre buntband.

Det blåste rätt friskt även idag så nätet stod rätt ut och fastnade i det mesta som fanns att fastna i. P1140625Till slut kom vi på att vi kunde fästa det nedtill med hjälp av gamla tältpinnar som vi hade liggande.

Nätet är till för att skydda odlingarna mot rådjur. Det är därför det är två meter högt. Rådjuren är dock inte något större problem så här års till skillnad från våra hönor.P1140323De älskar när någon jobbar i grönsakslandet eftersom det då kommer upp diverse kryp. När vi satte jordgubbsplantor häromdagen var de raskt där och grävde upp dem igen. Det känns inte så meningsfullt att sätta igång med sådder när det finns risk för hönsbesök.

Naturligtvis räckte inte nätet, det fattas några meter, så sådderna får vänta ett par dagar till.

Mer byråkrati

Idag är det tre dagar kvar innan SAM-ansökan ska vara inne hos Jordbruksverket. Vår plan var att skicka in den i kväll. Nu har förra årets pengar kommit och även om det är med förbehållet att de kanske hade fel och kan ta tillbaka pengarna igen så skickar vi in ungefär samma ansökan som förra året. Det finns inte mycket som kan krångla. Inga speciella åtaganden och den enda gröda vi anger är ”Grödkod 49 – Slåtter och betesvall på åkermark med en vallgröda som ej är godkänd för miljöersättning.” Det låter invecklat men det är den gröda som har lägst krav och minst kontroller knutna till sig, så vi kör på den. Det stämmer dessutom med verkligheten.Grödkoder ingår inte i allmänbildningen och inget smatalsämne på fikarasterna om man inte tillhör den bråkdel av befolkningen som brukar jorden. Så här ser listan ut:

Grödor1

Tyvärr så var listan för lång för att få plats på en skärmbild. Här kommer fortsättningen med vårt val, Nr 49, högst upp.

Grödor2

Det är nästan hela listan. De sista grödorna och tilläggen kommer här. Tilläggen är faktiskt värda att läsas.

Grödor3

Det är ganska komplicerat. Bonden måste veta vilka grödor som ska odlas, var de ska odlas och söka de stöd som passar. Man kan anta att många låter specialister göra ansökan

Hur som helst så var vi nästan klara. Med Grödkod 49 och utan extravaganser skulle det hela gå som en dans. Enda undantaget var ju den lilla biten där vi odlar grönsaker.

Men vi kunde inte skicka in. Vi hade flera fel i vår ansökan. Det fanns även påpekanden, men felen har röd text och när de finns kan ansökan inte skickas in. Ett av felen är att vi har ansökt om ekologisk odling utan att ange viket certifieringsorgan vi använder. Vi har inte ansökt om bidrag för ekologisk odling och ställena i ansökan där det i så fall skulle stå var tomma. Så långt vi begriper i alla fall. Det får bli till att ringa Jordbruksverkets support i morgon.

När de finns på tråden kan vi även diskutera ett annat fel med röd text. Summan av skiftena på ett block är större än blocket. Hur vi än letar så finner vi bara att de två skiftena på 0,86 och 0,14 ha inte är större än blockets 1,00 ha. Det är skumt för så här knäppt var det inte förra året. Om detta gäller alla så har Jordbruksverket problem. Problemet med det är bara att det drabbar oss. Jag lär inte komma fram på telefon i morgon om det krånglar på detta viset för alla.

Potatis

I år tänker vi odla en del potatis. Förra året odlade vi Cherie och Amadine och dem har vi kvar utsäde av. Eftersom vi vill ha extra tidig potatis så har vi beställt 25 kg Montreal och 25 kg Swift. thumb_P1130676_1024

Säckarna såg inte så stora ut när de levererades men om man sprider ut potatisarna i lådor så blir det väldigt många potatisar av en 25 kilos säck. Vi lägger dem på ett tunt lager med jord som ska hållas fuktigt så att potatisarna utvecklar groddar, rötter och till och med blast innan vi sätter ut dem i landet.thumb_P1130677_1024

Där kommer vi att täcka dem med fiberduk för att de ska få en så bra tillväxt som möjligt. Förhoppningsvis blir det en bra vår så att vi kan leverera färsk potatis innan midsommar – men det återstå att se. Potatisarna får bo på verandan där det förhoppningsvis kommer att hålla sig frostfritt fram tills det är dags att sätta ut dem. thumb_P1130679_1024

Både Montreal och Swift är tidiga sorter, Swift är nog tidigast av alla. Vi har aldrig odlat dem förut så vi vet inte om de är goda. De sorter vi hade förra året Amadine och Cherie är väldigt goda potatisar men inte riktigt lika tidiga. Därför får de vänta lite till i jordkällaren innan vi tar i tur med dem.

Småskalig diversifierad grönsaksproduktion

På engelska kallar man det för ”market gardener” men på svenska finns det inte något bra namn. Vad ska man egentligen kalla människor som vill odla många olika sorters grönsaker i liten skala för försäljning?P1120325 Idag har jag (Ylva) varit på en nätverksträff på Hellidens folkhögskola i Tidaholm. Vi är en grupp som känner att vi har behov av att träffas för att diskutera problem och möjligheter som följer med vår inriktning. P1120366

Under många år har svenskt jordbruk blivit allt mer specialiserat. Det har skett med hjälp av billig fossil energi, konstgödsel och bekämpningsmedel. De flesta lantbrukare odlar en eller ett par grödor med hjälp av dyra maskiner och mycket insatsmedel. Rådgivning och litteratur är ofta inriktade på denna form av produktion. På senare år har många lantbrukare ställt om till ekologiskt men ofta kör man till stor del efter samma modell med storskalighet och monokulturer. Vill man köra ekologisk odling enligt den modellen finns det rådgivning, litteratur och maskiner.

Under senare år har skaran av människor som vill satsa på småskalighet, mångfald och diversifiering i jordbruket ökat. Människor som vill minska användningen av stora maskiner som packar marken och kräver mycket insatskapital. Odlare som kan tänka sig att odla 100 olika sorters grönsaker och dessutom kombinera det med djurhållning för att få gödsel till odlingarna. Att få träffa en skara sådana människor känns som lyx och det är den lyxen jag unnat mig idag.

En trend inom småskalig diversifierad grönsaksproduktion är att minska användandet av traktorer. Det sker genom att man odlar i fasta bäddar där man varken går eller kör traktor. Bäddarna matar man med organiskt material för att få upp mullhalten, öka maskförekomsten och på så sätt få en jord som håller vatten bättre och som har en bättre struktur. Flera av odlarna på träffen har tidigare haft fältodling med traktor som plöjt och harvat varje år men har nu övergått till fasta bäddar.

En förebild för flera på träffen är kanadensaren Jean-Martin Fortier som skrivit boken The Market Gardener. Skärmavbild 2015-11-17 kl. 21.33.31Jag rekommenderar boken till alla som vill odla grönsaker i lite större skala. Han har även lagt ut en hel del filmklipp på youtube. Det han gör som inte är så vanligt i Sverige än är att han odlar i fasta bäddar med fasta mått. Han täcker alltid bäddarna när det inte växer grönsaker i dem. Eftersom alla bäddar har samma mått passar hans markdukar, fiberdukar och insektsnät till alla bäddar. Han har en mängd fiffiga handdrivna redskap och maskiner anpassade för bäddarna.

P1120331Efter en första presentationsrunda som tog väldigt lång tid eftersom vi alla hade så många frågor tog Malin från Hellidens trädgårdar med oss ner till odlingarna.P1120332

Ett redskap som han använder och som är vanligt i Frankrike är bredgrepen. P1120340Med på träffen fanns Niklas, Sonja och Pierre från  Knalten Salunda som importerar bredgrepar från Frankrike. På bilden ovan tillsammans med Jonas från Bossgården som är initiativtagare till gruppen samt Lina Wejdmark från Länsstyrelsen. P1120361Vi fick testa bredgrepar med 4, 5 och 7 piggar. P1120344Väldigt lätta att jobba med. Knalten säljer bredgrepar ifall någon är intresserad.

P1120334

Vi diskuterade också vad vi vill ha nätverket till och insåg snabbt att vi inte kommer att få brist på samtalsämnen. Odlingsplanering, effektivisering, redskap, ekonomi, försäljningskanaler, grönsakssorter, växthus m.m. var ämnen som togs upp. Nästa träff blir i januari.

Äldre inlägg

© 2019 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑