Regelverk anpassat för export

Som småskalig äggproducent får vi problem med regelverket kring fågelinfluensan. Ju längre restriktionerna varar desto större blir problemen och vi funderar nu på att helt sluta att producera ägg för försäljning, till stor del på grund av regelverket.

Vi vill inte köpa ägg där vi inte känner till produktionsförhållandena så vi kommer, om vi slutar med äggproduktion, att fortsätta att ha en hobbyflock för att vi ska få egna ägg som är producerade på ett vettigt sätt.

Vi har lite svårt att förstå hur SVA och Jordbruksverket tänker i de här frågorna och funderar allt mer på om restriktionerna är skrivna för att skydda de stora besättningarna som exporterar ägg än att skydda hönorna. Är du som läser insatt i frågan så kommentera gärna så vi kan förstå reglerna som ställer till det för oss med mindre besättningar.

Den 3 november 2021 infördes restriktioner för alla som har hönor och andra fjäderfän i Sverige. Vi vet inte när restriktionerna kommer att släppas i år men förra säsongen släpptes restriktionerna den 1 juni. Perioderna med restriktioner har de senaste åren blivit allt längre. Varar restriktionerna lika länge i år som förra året så kommer det innebära att hönorna inte får gå utomhus under sju månader av årets tolv. 58% av året måste de alltså hållas inomhus.

När vi skaffade hönor för att sälja ägg så var det inte fågelinfluensarestriktioner så vi byggde upp ett system där våra hönor kunde gå ute året runt och bo i en husvagn som vi kunde flytta på när vi ville. Sedan började det komma restriktioner och vi funderade över hur vi kunde lösa det. Eftersom restriktionerna de första åren inte varade så länge så funderade vi ut en lösning där vi kunde ansluta hönshusvagnen till vår växthustunnel och det är det systemet vi kör med just nu. Men det funkar inte om restriktionerna inte släpps förrän i juni eftersom tomaterna ska flyttas ut i maj. Det funkar inte heller om det blir en värmebölja eftersom vi inte kan öppna till växthuset eftersom vi då riskerar att släppa in vilda fåglar. Temperaturen i växthuset blir lätt för varm för hönorna varma dagar framöver.

De senaste åren är det många som börjat med äggproduktion i mindre skala. Äggmobiler, husvagnar och andra lösningar för att kunna hålla hönor som får tillgång till bra utevistelse har poppat upp över hela Sverige. På senare tid har dock många likt oss börjat fundera på att ge upp. Så här står det på Jordbruksverkets webbsida:

”Det här gäller i ett högriskområde (tidigare skyddsnivå 2) när du föder upp eller håller fjäderfän för att producera kött, konsumtionsägg eller andra produkter som du säljer till andra:

• Fjäderfän ska hållas inomhus. Fjäderfän får inte gå ut i någon form av inhägnad, eftersom de ska vara skyddade mot direkt och indirekt kontakt med vilda fåglar.
• Om du har ankor, gäss och strutsfåglar och de utsätts för onödigt lidande om de är inomhus kan du hålla de inhägnade utomhus. Men foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd ute.
• Du ska övervaka hälsoläget för att tidigt kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa.
• Du får ha behållare för badvatten i inhägnaden om vattnet skyddas från vilda and- och vadarfåglar.
• Andfåglar, så som änder och gäss, ska fortsatt hållas separat på så sätt att dom inte har kontakt med andra fjäderfän.

Du behöver se till att dina fjäderfän har en bra stallmiljö inomhus.”

Skrivningen ”Om du har ankor, gäss och strutsfåglar och de utsätts för onödigt lidande om de är inomhus kan du hålla de inhägnade utomhus. ” är intressant eftersom den inte gäller hönor. Man skulle ju kunna hävda att även hönor som inte får gå ut utsätts för onödigt lidande? Enligt jordbruksverkets regelverk får man ha 9 hönor per kvadratmeter!!! Alla som har sett hönor som kommer från den typen av industriproduktion vet att de oftast inte har några fjädrar eftersom de mår så dåligt i den stressade miljön så de pickar på varandra. Tyvärr innebär fågelinfluensarestriktionerna att även många små producenter likt oss tvingas ha fåglarna instängda och jag pratade härom veckan med en liten producent som hade just 9 hönor per kvadratmeter.

Varför har vi då dessa restriktioner?
Idag ska alla hönor vara instängda i stora delar av södra Sverige eftersom det finns risk att vilda fåglar kan smitta tamfåglar. Det finns visserligen inget fall där fågelinfluensan smittat människor i Sverige utan det man varnar för är att våra hönor kan bli smittade. Skulle det ske så skulle vi behöva slakta ut besättningen. Frågan är vilket som är bäst för hönorna? Att tvingas leva nio hönor per kvadratmeter större delen av året eller att riskera att bli avlivade ifall smittan drabbar besättningen. Det verkar inte vara proportionerligt?

Den som läser vidare på jordbruksverkets webbsida kan även läsa följande: Utbrott av fågelinfluensa kan leda till exportförbud. Om en större anläggning med fler än 50 fjäderfän i Sverige får fågelinfluensa kan det innebära att Sverige eller berörda delar av Sverige inte får exportera ägg, kött och produkter från fjäderfän.

När man läser den texten så börjar man fundera på om det helt enkelt är så att vi som har små besättningar med vettig djurhållning tvingas till sämre djurhållning för att skydda de stora företagen så att de inte drabbas av exportförbud. 2021 konstaterades ett stort utbrott vid en anläggning i Mönsterås där ca två miljoner hönor fick avlivas. Det motsvarade fem procent av all äggproduktion i Sverige. Är det den typen av anläggningar som regelverket är framtaget för att skydda?

Vår livsmedelsstrategi är ”En livsmedelsstrategi för jobb och hållbar tillväxt i hela landet” som det står som rubrik på regeringens sida följs av texten: ”En långsiktig strategi ska bidra till att potentialen för hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut. Det innebär en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter, oavsett bakgrund, bättre förutsättningar att göra medvetna val.” Men att välja ägg från hönor som fått tillgång till utevistelse är inte längre möjligt. Så vi som vill göra medvetna val behöver istället skaffa oss en hobbyflock.

Men hävdar kanske någon – på min REKO-ring så finns det säljare som säljer ägg från frigående hönor. Jag gick in på några REKO-ringar i min närhet och hittade många mycket tveksamma texter. Det hävdas:

• Hönsen går fritt ut och in året runt
• Mina höns går vanligtvis fritt in och ut
• Hönsen bor i en äggmobil som flyttas varannan dag. Fördelen för hönorna är nytt bete, minimalt med gödsel där de är och maximal möjlighet till naturligt beteende. 
• Våra värphöns lever utomhus i äggmobiler under stora delar av året där de är helt frigående i hägn. 
• Alla djur är frigående och matas med närproducerat foder

Antingen efterlevs inte de regler som är uppsatta eller också har dessa producenter helt enkelt inte ändrat i sina texter trots att restriktionerna infördes tredje november. Hur ska medvetna val som det skrivs om i livsmedelsstrategin kunna göras om konsumenterna inte får en chans att förstå hur produktionen sker?

Jag märker när jag läser igenom den här texten att den andas en viss bitterhet – något som inte är speciellt klädsamt eller konstruktivt men frustrationen är stor när man vill göra rätt och vill producera bra mat men får lägga ner för att regelverket ställer till det.

Karta över högriskområdena. Det är bara sydsvenska höglandet som går fritt i södra Sverige. Kanske är det så att flyttfåglarna inte tar den vägen? Om det är så enkelt så ligger småproducenter av ägg dåligt till. I så fall finns det ingen skillnad på bättre och sämre år. Flyttfåglarna kommer att fortsätta att flyga längs sina rutter. Några av dem har kanske fågelinfluensa, därför ska höns i Sverige leva på betonggolv. Undrar om de som satte upp regelverket tänkte hela vägen?