Hur tänkte de nu?

Våra grisar bor i ett hästsläp med en bädd av halm. Det har varit minus ett tag och då har de fått extra halmtäcke. De brukar tugga på halmen så den blir allt mer finfördelad och nu när det har varit plusgrader så har den finfördelade halmen blivit rätt fuktig. Eftersom de varnar för minusgrader ner mot 20 minus så tänkte vi att vi skulle mocka ut den söndertuggade halmen och lägga in ett lager med ny, torr, fluffig halm inför köldgraderna. Man vill ju gärna att ens djur ska ha det bra.

I går tog jag därför och fällde ner den bakre lämmen på kärran och slängde ut allt i hagen. Grisarna var som alltid väldigt nyfikna, hjälpte mig att böka runt i det hela, försökte lyfta lämmen med mig på, bet lite i mina byxor och försökte även smaka på mitt ben. De var faktiskt mest i vägen men till slut var allt ute och jag kände mig nöjd med mig själv. Gick och hämtade en skottkärra halm och slängde in i släpet och gick för att hämta ytterligare ett. När jag kom tillbaka till grisarnas hage tyckte jag att det var konstigt att jag hade spillt så mycket halm utanför släpet. När jag kom in i släpet med mitt nya lass var det i princip helt tomt. Jag slängde in halmen och genast var både Agneta och Anni-Frid där och tog munnarna fulla och sprang glada ut och slängde halmen i hagen. In igen och munnen full och denna gången slängde de halmen i vattenbaljan. De höll på ett tag tills släpet var tomt igen. Eftersom det inte väntades minusgrader samma natt så insåg vi att det inte var någon idé att hämta mer halm som de kunde bära ut i hagen. De fick därför ha tomt släp under natten.

Idag har minusgraderna kommit och vi har halmat upp släpet medan grisarna stod och åt kvällsmat. Vet ännu inte om det får vara kvar i släpet eller om de i skydd av mörkret har burit ut allt igen.

Frågan är hur de tänker? Vill de inte ha mysig halm i släpet? Eller tror de att jag lägger in halm men egentligen vill ha hjälp att bära ut den? Jag blir inte riktigt klok på det. Ska bli spännande att se hur det ser ut i morgon bitti.