I söndags morse när vi kom ut i fårstallet var det två tackor som hade lammat. En förstgångslammare som hade fått ett lamm och som verkade klar. Henne boxade vi in i en egen box så hon och hennes lilla tacklamm skulle få vara ifred. Kollade så det fanns mjölk i båda spenarna och att den lilla fick dia. Allt verkade fint. Den andra tackan är rutinerad. Hittills hade hon fött ett lamm, men det skulle säkert komma fler. Förra året fick hon tre som hon klarade utan större problem. Hon såg verkligen inte ut som om hon var tom i magen så vi väntade på att fler lamm skulle komma ut. Det dröjde dock så till slut boxade vi in henne också. Det gick en timma utan att något hände men hon verkade allt mer orolig. Inga proppar i spenarna och det lilla lammet såg bra ut. Ändå var det en känsla av att något var fel.
Plötsligt kom vi på att det kanske inte alls är hennes lamm. Då först tänkte vi på att titta henne i baken och vi inser att hon inte alls ser ut som om hon har lammat. Hon är helt enkelt tjuv och har tagit ett lamm ifrån förstgångslammaren. Det är tydligen inte alls ovanligt men vi har aldrig varit med om det förut. Problemet med tackor som tjuvar lamm precis innan de själva ska lamma är att de sedan ofta inte vill ha kvar tjuvgodset när deras egna lamm kommer. Därför kan det vara säkrare att se till att lammet kommer tillbaka till sin riktiga mamma.
Vi tog lammet ifrån tjuven, smetade in det i moderkakan från förstagångslammaren och lämnade ner lammet till henne. Hon blev helt förvirrad. Hon hade ju hunnit vänja sig vid ett lamm och nu hade hon helt plötsligt två. Det hela blev inte bättre av att tjuven stod och ropade och ropade och lammet svarade och ville inte alls kännas vid sin riktiga mamma. Vi försökte skärma av tjuven så hon skulle lugna ner sig och det gjorde hon också så småningom. Tackan som nu hade två lamm snurrade runt, runt och var påtagligt stressad. Jag satt hos dem länge och försökte lugna henne. Rätt som det var stångade hon efter det ena lammet och sedan efter det andra. Det kändes inte alls bra men efter en lång stund så började hon lugna ner sig så vi kunde hjälpa lammet att dia.
Att de tjuvar från varandra är ett av skälen till att man bör vara med när tackorna lammar. Några timmar senare födde tjuven själv två fina tacklamm. Rutinerad och lugn tog hon hand om dem och slutade helt skrika efter sitt stöldgods.
Hur någon INTE kan vilja ha den här lilla krabaten är nästan obegripligt. Hittills har vi fått sju tacklamm och fyra bagglamm. Fyra tackor kvar att vänta på.
Lämna ett svar