Det är bara att konstatera att vi ligger hopplöst efter. Målet för i år är 24 bäddar och idag blev bädd nummer 9 klar. En bit kvar att gräva alltså. Största anledningen till att vi är försenade är nog att vi har gjort mycket annat. Bland annat mycket stängsling, lamning och så lönearbete som ska hinnas med men en starkt bidragande orsak är också kvickorten. Vi gräver och rensar varje jordkoka för hand. Kvickroten läggs i säckar och kommer att bli finfin planteringsjord om två år. Just nu tjänar säckarna som tyngder för att hålla presenningar på plats. Om fyra år planerar vi att ha fyra kvarter med 24 bäddar i varje kvarter. Ett av kvarteren har vi täckt med pressening med förhoppning om att den ska vara kvickrotsfri när det är dags. 
I kvarter tre odlar vi potatis ovanpå tidningspapper under halm. Fast vi har inte tillräckligt med potatis för att täcka hela skiftet så vad vi ska göra med resten är inte bestämt.
I kvarter två bökar Agneta och Anni-Frid och där hoppas vi att de får bukt med kvickroten om de får böka hela denna säsong. Det skulle kännas fint om det bara var att lägga sarger på plats och skotta i jorden från gångarna, täcka dem och sedan börja odla. Men så bra kan det nog inte vara?
Men i årets kvarte är det bara gräva och rensa som gäller. Säck efter säck fylls och på nio bäddar har det blivit 14 sopsäckar kvickrot. Det är inte utan att man misströstar ibland. Idag har jag haft en relativt ostörd dag i bädd nummer nio men det tar nästan en hel arbetsdag per bädd. 
Det kommer att bli vackert när det är klart – om vi inte ger upp innan. Att grönsaksodlingen hamnar på detta skifte är att det ligger närmast huset så det är lätt att ta sig dit samt att vi har tillgång till vatten för bevattning vid det lilla röda huset. 
Vid det lilla röda huset har vi placerat en tunna med kran på. Tunnan fyller vi med vatten och i den gula säcken ligger nässlor som vi fyller på allteftersom. Sedan tappar vi ur näringsrikt nässelvatten i vattenkannor. Vi späder med vatten och vattnar alla växter som ser ut att behöva mer näring. Så småningom när vi hinner ska vi även sätta upp ett par IBC-tankar och fylla dem med vatten så vi inte behöver vattna växterna med iskallt brunnsvatten.
Vi har utfodrat grisarna med havre i vinter eftersom vi fick tag på närproducerad kravcertifierad sådan. Det är dock inte så lätt att se skillnad på havre och kvickrot när bara några blad sticker upp så det är svårt att veta om man slarvat med rensningen eller om det är havrekorn som grott.
I bädden med bondbönor behöver man ju inte tveka utan där är det bara att dra upp allt. I bädden med purjo är det svårare eftersom det är lätt att få med en purjolök i farten. 
Mellan bäddarna täcker vi med tidningar och fårull. Det sägs att sniglarna inte gillar fårull och inte heller rådjuren. Får se om det hjälper. Det känns dock bra att täcka med naturliga material. Ullen från våra egna får räckte i år dock bara till en gång så vi har fått en hel del från annat håll. 
I den här bädden har vi börjat med kvistar och grenar från äppleträden. Sedan har vi fyllt på med hästgödsel, kompost och jord. Sedan har vi täckt allt med halm och här ska vi så småningom plantera ut gurka. 
Jorden ska helst inte ligga bar så när en bädd är färdiggrävd täcker vi den med markduk. Under markduken börjar havre och kvickrot ta fart och sedan kan man göra ytterligare en rensning innan man sår.
Purjon och dillen har kommit upp. Bädden är nyrensad och i måndags planterade Sara ut nya purjoplantor där det saknades. En del av de först utplanterade har vissnat eller blivit rensade av misstag. 
Tre rader med åtta bäddar i varje rad är målet. Dessutom vill vi ha många hasselstaket som vindskydd. Det blåser rätt så mycket på fältet men vår första hasselstaketprototyp visar sig hjälpa en del. 
Ingången till grönsaksodlingen markeras av ett armeringsjärn. Något kommer att klänga på det armeringsjärnet framöver men vi har ännu inte bestämt vad. 
Morotssådd på gång. Idag har det varit en fantastisk dag med sol och varmt väder. I växthuset håller vi på att avhärda plantor. Salladen har kommit upp fint och vi har alldeles för många tomatplantor. Det gör att vi vågat plantera de som ska växa i växthuset i sommar. Blir det för kalla frostnätter och de stryker med så har vi ersättningsplantor att ta till. 
Avhärdning är en tråkig syssla. Tidigare har det alltid inneburit att vi burit ut plantor på morgonen och in dem på kvällen. Nu har vi gjort en rullande avhärdningskammare av en gammal sjukhussäng som vi kör in och ut ur ladan. I botten har vi lagt en presenning och ovanpå den en underbevattningsduk. Sedan har vi satt i VP-rör som vi täckt med fiberduk och däri står de plantor som ska avhärdas. 
Kanske inte så snyggt? Men praktiskt. I förodlingskammaren, som fungerar kanonbra, växer det så det knakar. Tempot på grävningen i grönsakslandet måste snart öka om vi ska få plats med allt som växer i källaren. 
Det blir mycket spännande att se hur det här ska sluta. Vart ska alla ta vägen?
Trots alla utrymmen så är det trångt om plats så några tomatplantor har fått flytta ut i hinkar vid ladugårdsväggen. Så småningom vill vi ha något mer permanent här än två fönster och lite fiberduk. Men just nu får det duga. 
Hej! Blev det fin jord av rötterna?