Dags att analysera analyserna från Eurofin. pH-värdet mäter surhetsgraden i jorden. Lerjordar bör ha ett pH på minst 6,5 och sandiga jordar minst 6,0. Vårt nya värde ligger på 5,7 då det är lite för lågt. I vårt fyra år gamla provsvar hade vi ett pH på 5,8 så vi har sjunkit något sedan sist. De har satt ett pH-mål på 6,00 och gett oss rekommendationer på att tillföra 0,89 ton kalciumoxid, CaO per hektar. Som lite mer begripligt mått är det strax under ett hekto per kvadratmeter.
1 hektar är 10 000 kvadratmeter och vi odlar cirka 1000 kvadratmeter totalt vilket innebär att vi bör sprida 89 kilo CaO.
P-AL klass visar växttillgängligt fosfor respektive kalium. Klass I innebär mycket låga värden och klass V innebär mycket höga värden. Tyvärr så visar vårt nya prov att vi ligger i klass V vilket inte är bra. Vi behöver alltså minska mängden fosfor vi tillför.
Mg-AL-tal mäter växttillgängligt magnesium i jorden. Värdet för brist ligger på mellan 4-10 mg/100g jord. Har man hög lerhalt gäller det högre värdet. Vårt nya värde ligger på 11 så vi har inte någon magnesiumbrist.
K/Mg-kvot mäter förhållandet mellan kalium och magnesium. Kvoten bör generellt ligga mellan 1 och 3. Vi ligger i K-AL klass IV och då räcker det med en K/Mg kvot på 1,5. Vi ligger på 1,6 vilket är ok.
Nitratkväve är den form av kväve som växtens rötter lättast tar upp. Ligger värdet under 10mg/l så finns det risk för kvävebrist. Vi har ett värde på 12 mg/kg men inget värde som anges som mg/l vilket gör det svårt att begripa. Kanske är det samma sak?
Bor bör ligga ligga över 0,5 på sandjord och 0,7 på leriga jordar. Vi ligger på 0,67 så det verkar ok.
Sulfatsvavel bör ligga på 5-10 mg/kg och vi ligger på 8,4.
Vi har en mullhalt på 4,9% vilket är lågt. Vid förra mätningen låg mullhalten på 4,3% så vi har fått upp den något. Vi behöver dock tillföra mängder med mer organiskt material föra att komma upp i riktigt höga mullhalter. Lerhalten i vår jord är bara 3,5 %.
Kopparvärdet ligger på 0,6 och bör ligga på 0,8-2.0. Lite lågt, alltså.
Däremot ligger vi högt på både Zink och Mangan. Zink ligger på 3,4 och bör ligga på 1-2,5. Mangan ligger på 18 och bör ligga på 6-10.
Järn ligger på 35 och bör ligga på 20-300 mg/kg.
Allt det här gör mig bara snurrig i huvudet. Det känns som om vi inte gjort mycket rätt. Det enda som känns ok är att vi har fått upp mullhalten. Att tillföra kalk för att få upp pH-värdet är ju enkelt men hur vi ska kunna fortsätta gödsla för att få upp kvävenivåerna och ändå minska fosfornivåerna övergår mitt förstånd. Vi kan naturligtvis gröngödsla med klippt klöver eller liknande men vi har ju stallgödsel från höns och får som vi vill använda. Det är tur att det finns kunniga rådgivare. Dags att skicka analysen vidare till en sådan. Fortsättning lär följa.
Att tillföra N o K o inte samtidigt öka på P är knivigt för alla i ekoproduktion som tillför gödsel ”utifrån” (dvs ni köper in P med hönsfodret, som sen blir hönsbajs o sen gödsel i era odlingar. Så ni står inte ensamma med den problematiken, om det kan va nån tröst 🙂 Speciellt på lätta jordar, där de lösta närsalterna lätt kan lakas ur när det inte finns rötter som kan ta upp just när det mineraliseras. Låter fint att öka upp andelen gröngödsling, speciellt djuprotade kvävefixerare som gulväppling, rödklöver och lusern ger både bra markstruktur och fixerar kväve långt ner under ytan i mer långsammineraliserande form än i de späda bladen. Kaliumklassen ni har är ju utmärkt för grönsaker, grattis!
Tack för din kommentar Helena. Ja, lätt blir det inte men nu vet vi i alla fall lite mer och kan gödsla mer strukturerat och inte som hittills bara på måfå.