Efter att ha funderat över lokal matproduktion några år så har vi märkt att det råder brist på lokalproducerade varor. De producenter som vi pratat med har, tvärt emot vad vi trodde, inte några problem att bli av med sin potatis, sitt lammkött eller sina ägg. Det verkar snarare som om konsumenten får vara ute i tid för att få något.
Tittar man på JTI:s rapport så har vi stora brister i svensk matproduktion. Vi har alltså en stor brist på producenter i Sverige. Om tillgången på fossil energi stryps hastigt med 50% så skulle det bli svält i Sverige. Men varför finns det då så få producenter? Många människor vill leva på landet och vara aktiva med jorden och vi kan inte tänka oss ett bättre liv än att få vara matproducenter på vår gård. Vi älskar livet här och tycker om att ta hand om djuren och rensa ogräs.
Ändå finns det en osäkerhet i om vi kommer att lyckas sälja det som mognar just när det är moget. När det gäller långsamma, tåliga grödor som purjolök och grönkål så är det inte något problem eftersom de kan stå kvar i landet i många veckor och skördas efterhand. Det är inte heller något problem med potatis, morötter eller vitkål som passar sig bra för att lagra i vår källare under huset. Problemet är grönsaker som behöver färskkonsumeras som sallat, sommarsquash, sockerärtor, gurkor och så vidare. Vi har funderat mycket på försäljningskanaler och hur vi ska nå ut till konsumenten.
En idé är att ställa oss på torget i Alingsås varje lördag under odlingssäsong. Där kan vi möta konsumenten öga mot öga. Fördelen är också att priset som konsumenten betalar inte tillfaller några mellanhänder utan går direkt till oss som producenter. Nackdelen med det är att man aldrig vet hur mycket som går åt. Risken är att man skördar för mycket och får grönsaker över som sedan går till spillo.
En annan idé är att ta kontakt med affärer och restauranger i området och sälja via dem. Nackdelen med det är att vi inte möter våra konsumenter plus att de ofta ställer krav på volym som vi kommer att ha svårt att möta. Stora delar av det pris som konsumenterna får betala hamnar dessutom inte hos oss som producenter i detta fall.
En tredje idé är att ha öppen försäljning på gården. Nackdelen med det är att det är långt till de flesta konsumenterna. Två mil till Alingsås och en mil till Sollebrunn. Vi tar gärna emot människor på vår gård och tycker om när vi får besök men vi vill samtidigt inte uppmuntra att folk kör bil mer än nödvändigt.
Hur vi än vänder och vrider på problemet så kan vi inte känna att någon av idéerna ovan är klockrena. Det skaver lite och vi funderar över kombinationer av alla ovanstående. Risken är att vår tid äts upp av administration och torgförsäljning så vi får för lite tid över till odling.
På senare tid har vi därför allt mer börjat fundera över CSA som modell. CSA står för Community Supported Agriculture och är en term hämtad från USA. Det finns inte någon bra svensk översättning men andelsjordbruk kommer nog närmast. Det handlar om att en gård knyter ett antal medproducenter eller andelsägare till sin gård. De betalar en fastställd avgift och gården producerar sedan grönsaker för leverans antingen till ett utlämningsställe eller hem till var och en. Tanken med CSA är att medproducenterna genom att förbinda sig att betala eller rent av betala i förskott så får bonden en trygghet ekonomiskt och kan koncentrera sig på produktionen istället för att jaga kunder. Kunderna ökar samtidigt sin egen livsmedelssäkerhet. Man tryggar helt enkelt sin matförsörjning genom att ingå ett avtal med en lokal bonde.
Just nu för vi samtal med företrädare för Länsstyrelsen för att se hur vi kan utforma ett koncept inför nästa säsong. De samlar på sig erfarenheter från andra andelsjordbruk och håller på att sammanställa olika betalningsmodeller och idéer på hur man kan lägga upp systemet.
Vi tror att vi kan börja med 10-15 medproducenter första året alltså redan odlingssäsongen 2016. För att gå runt ekonomiskt behöver vi någonstans mellan 40 – 50 medproducenter men vi vill inte börja med för många så vi inte kan leva upp till människors förväntningar. Ett sådant här system fullt utvecklat skulle innebära att vi kan gå ner i lönearbete och koncentrera oss på det vi verkligen vill göra – producera bra obesprutad mat för människor i närområdet.
På vissa CSA-gårdar ställer man krav på att medproducenterna ska delta under de arbetsintensiva perioderna med ogräsrensning och skörd men vi tänker att vi snarare vill utforma det som ett erbjudande till våra medproducenter. Vill man vara med och delta i produktionen så får man det men vi vill inte ställa de kraven på stressade människor. Däremot vill vi erbjuda skördetillfällen, lammgosardagar, grillkvällar m.m. Allt för att skapa en känsla av att medproducenterna är med i processen och lär känna ”sin” gård. Kanske känner man för att komma ut och tälta och vara med någon dag och sköta om djuren eller delta i skörden.
Vi tycker att det vore bra om det poppade upp CSA-gårdar överallt. Det skulle öka säkerheten i samhället enormt om alla som ville hade möjlighet att skriva avtal med en lokal bonde som producerade maten. Därför vill vi vara öppna med hur vi planerar vårt koncept och hoppas att fler ska bli inspirerade och vilja starta upp.
Vill du bli en av våra medproducenter redan 2016? Skicka i så fall en intresseanmälan till info ( at ) ostangsgard.se. Du förbinder dig inte för något men säkerställer att du får mer information framöver. Vi kommer att beakta när intresseanmälan inkommit då vi väljer ut medproducenter för 2016 men vi kommer också att prioritera de som bor i närområdet eller i Alingsås för att minska transporterna.
I slutet av året kommer vi att presentera hur vi tänker lägga upp det inför nästa säsong. Då kommer vi att veta hur många medproducenter vi kan säga ja till redan första säsongen och vad det kommer att kosta att vara medproducent.
Vi tänker oss också att ha ett antal medproducenter till nästa år. I år har vi levererat grönsaker en gång/vecka till utlämningsställen upp till ca fem mil bort och har runt 50 hushåll på leveranslistan. Alla får dock inte grönsaker varje vecka, utan några har valt varannan vecka. Andra har bara ibland. Vi fakturerar månadsvis för det de tagit emot. Det har krävt en hel del administrationstid, men har varit lärorikt för att se vad människor vill ha och vad som fungerar. De som fått våra grönsaker har överlag varit väldigt nöjda över grönsakerna och uppskattar det vi gör. Det vi märkt som inte fungerar så bra är att många inte hinner äta upp grönsakerna, även om vår låda inte är så stor. Vi själva äter upp allt i en låda på ca två dagar. (Tur att vi inte betalar för vår egen mat!) Folk lever stressiga liv och lagar inte mat varje dag. Dessutom åker människor bort. En del jobbar lite på annan ort ibland. På en del av utlämningsställena finns också många specifika önskemål om att ta bort eller byta ut någon grönsak i deras låda, vilket i sig kräver lite extra administration. Ibland har vi också för mycket av någonting, men kan inte lägga mer i lådorna, eftersom många redan har svårt att äta upp det de får. Har vi mycket av något som kommer bli dåligt så skriver vi det och en del beställer extra av sådant då, men det kan ändå vara lite svårt att få ihop ibland. Det problemet kommer antagligen avhjälpas med tiden genom att vi blir bättre på att planera odlingarna, men jag vill mer poängtera att det ändå är lite begränsat hur mycket en grupp människor kan äta av något visst om en gröda går bra och något annat går sämre. Jag tror att en del sådana problem och administrationstiden minskar om man låter människor binda upp sig för ett år, men jag skulle också tro att ca 1/2 -2/3 av de som vi levererar till idag inte skulle vilja binda upp sig och för någon som är ny kan det kanske vara ännu svårare att våga binda upp sig. Vi säljer också på torget och har gårdsbutik de dagar vi skördar för torget eller leveransen. Många av de som bor nära vill hellre handla i gårdsbutiken än ha våra grönsakslådor eftersom de kan välja själva vad de ska ha i gårdsbutiken. För de som bor nära är ju det också ganska bra, eftersom det då inte bidrar till en massa mer bilkörning, utan de kan komma till fots eller cykel (de flesta kommer ändå med bil, men förhoppningsvis på väg hem från jobbet eller liknande) men det gör också att leveranserna längre bort blir viktigare, vilket innebär att vi kör mer bil. Det skulle vara kul att höra mer hur det fungerar för er och hur ni bestämmer er för att göra. Jag kan också prata mer om hur det har fungerat för oss om ni vill.
/Klara
Spontant så tänker jag att om man odlar själv så råkar man ut för det där hela tiden – att man får för mycket av en grönsak eller att man reser bort när något blir skördeklart. Att vara medproducent är ju lite mer som att odla själv – fast man slipper jobbet med själva odlandet. I mitt huvud handlar det lite om ”uppfostran” av medproducenter. Vi har ett samhälle idag när man just när man blir sugen på en tomat ska kunna köpa en. Samtidigt som människor pratar om vikten av att äta efter säsong. Ska man äta efter säsong så handlar det ju om att ta till vara mycket av en gröda allteftersom de blir klara. Jag tänker att man får skicka med lite tips på vad människor kan göra. Men du har nog rätt i att många försvinner om de inte får välja precis vad de vill ha. På så sätt kan det ju vara bra med gårdsbutik som komplement. Jag känner att vi vill knyta till oss människor för resiliensens skull 😉 Både för deras och för vår. Men vi har ju inte provat än så vi får se hur det går.