Författare: jonas (Sida 11 av 53)

Vatten och minusgrader

Vi har inte många utrymmen som är isolerade nog för att det ska vara rimligt att hålla dem frostfria. I det som tidigare var ett fähus eller kostall finns vatten indraget och eftersom kor är högeffektiva värmekaminer var det nog sällan som vattnet frös där. Nu har vi inte några kor utan det är åtta ankor som ska hålla kylan stången. Det fungerar naturligtvis inte.

Vi har kopplat in två ventiler på en pelare. Den till vänster har en grön slang som bara är en halv meter lång, det är för att kunna fylla vattenkannor utan att söla onödigt mycket. Ventilen till höger är kopplat till en längre slang med spridarmunstycke. Den använder vi för att byta vatten i ankornas badkar och för att spola av skitiga grejer.

De två ventilerna fungerar enligt olika principer och därför klarade den ena en köldknäpp men inte den andra.

Den till vänster är förmodligen en kägelventil och fungerar på samma sätt som lite äldre kökskranar. Det går att vrida vredet tre varv moturs, sedan är den helt öppen. Det är alltså en ventil som har en tätning som lyfts när den öppnas. Den är bra på att smygöppna och fanns därför i kök och badrum innan ettgreppsblandarna tog över.

Den högra ventilen är en kulventil. Den består av en kula med ett stort genomgående hål i. Kulan kan vridas ett kvarts varv och går då från att vara öppen till stängd, eller tvärt om. Kulventiler är snabba att reglera och det är enkelt att se om ventilen är öppen eller stängd. På bilden ovan är ventilen öppen vilket visas genom att de två ”vingarna är i linje med röret. När den är stängd syns det på långt håll att de röda vingarna står på tvären mot rörets riktning. De är å andra sidan dåliga på finlir. Det är svårt att öppna lite grann och det är lätt hänt att en stängning blir så snabb att det skakar till i rören.

Det finns en skillnad till som inte visar sig förrän det är kallt. Kägelventilen kan frysa ihop men den går att använda igen efter att den har tinat. Kulventiler däremot fryser gärna sönder.

Här är en bild av den sönderfrusna ventilen. Sprickan syns tydligt.

Det finns ett litet utrymme runt kulan där det står vatten. Vattnet finns där oavsett om ventilen står i öppet eller stängt läge. Kulan tätar mot de båda öppningarna som leder till de två rören och mellan de två tätningarna och runt kulan finns ett lager av vatten.

När det vattnet fryser så finns inget utrymme för isen att expandera i så ventilhuset spricker. Oftast i gjutskarven som finns på sidan av ventilen. När temperaturen stiger och vattnet tinar så beter den sig lite underligt. Den är nästan tät när den är stängd, detsamma gäller när den är öppen. Det droppar kanske lite. Därför blir det en överraskning när ventilen hamnar i halvöppet läge och vattentrycket gör att det plötsligt sprutar vatten ur sprickan.

Här är två bilder på ventilen med ena tätningen borta. Sprickan syns uppe till höger. Utrymmet runt kulan är ganska stort så det går att tänka sig att isen växer tillräckligt mycket för att spräcka ventilhuset.

Jag var på en föreläsning med en av säljarna från Waterboys och de vet en hel del om bevattning. När vi pratade efteråt så kom vi av någon anledning in på att en av våra kulventiler hade frusit sönder. Då fick jag tipset om hur en kulventil ska hanteras för att överleva vintern.

Den här ventilen sprack inte på det traditionella stället som är baksidan. Det är dock inte mycket till tröst när det kommer en riktig kalldusch på den som använder ventilen. Det droppar bara lite när den är öppen eller stängd men när den öppnas eller stängs så kommer vattentrycket till sprickan och det sprutar friskt.

Hur ska då detta undvikas? Det räcker inte att tömma rören på vatten, vattnet runt kulan kommer ändå att spräcka ventilen när det fryser. Tricket är att tömma rören på vatten, i alla fall till en viss del, sedan ställa ventilen på halvöppet, då kan isen expandera utan att spränga ventilen.

Så vi har försökt att göra detta på alla kulventiler vi har i bevattningsanläggningen. Det är lätt hänt att glömma någon. Det är en av punkterna i vår långa lista att göra när vi ”höstar”, alltså gör gården redo för vintern. Men saker ställs undan i väntan på nästa säsong långt innan höstningen och kulventiler ser så ordentliga ut när de är stängda så det är lätt hänt att missa detta. Men det är halvöppet som gäller om de ska kunna tjänstgöra en säsong till. Kulventilen i lagården lyckades vi klara under den första köldknäppen som kom redan i november men när nästa kyla kom glömde vi den. Vi får lägga upp någon plan för det här…

Vinterbilder

Idag har jag stått i slungrummet och kokat ramar i lut för att få dem vaxfria och prydliga inför nästa säsong. Det finns inga fönster därinne så jag blev överraskad av ljuset som kom från kanten av snövädret.

Jag passade på att ta några bilder, mest för vår egen skull. Det är svårt att minnas små förändringar i efterhand.

Vi är vana vid en kort släng med vinter i november men i år stannade snö och kyla i flera veckor. SMHI prognostiserar dock en återgång till det normala med regn och slask om ett par dagar.

I år har vi för första gången varit tvungna att ta in skogsmaskiner i vår skog efter ganska omfattande barkborreangrepp. Tack och lov så har vi ganska bra blandning på vår skog så vi behövde inte kalhugga utan kunde göra gläntor. De fick dock avbryta efter ett oändligt regnande i september men nu hade det torkat och till och med frusit till lite. Andra halvan av virket är nerkört till vägen. Skönt att det blev klart innan årsskiftet.

Växthustunneln ser ut att klara snö och vind så bra som vi kunde önska. I bortre halvan går våra hönor på dagarna. De bor i en husvagn som är parkerad intill andra gaveln och sedan har vi byggt en tunnel som de kan gå igenom. Det är trevligt med snö som ligger. November månad brukar annars vara ganska blöt och tråkig.

Stellan och Tillväxtparadigmet

Innan vi köpte Östäng hade vi mer tid för att lära oss teoretiska saker, träffa folk och diskutera möjligheter och problem. Vi träffade många intressanta människor när vi satte oss in i hur det egentligen ligger till med de tre E:na Energi, Ekologi & Ekonomi.

En av de som vi diskuterade med var Stellan som just hade bytt inriktning från sitt trygga liv som ingenjör. För några dagar sedan såg vi en text från Stellan och jag antar att han har filat en hel del på den för den är inte särskilt lång men ändå så tydlig. Texten utgår från tiden innan energi kom i form av el eller diesel, då mycket av energin vi hade tillgång till var muskelkraft. Det här diagrammet kommer från hans text.

Texten heter ”Varje svensk har 300 slavar” och syftet är inte att någon ska känna sig anklagad för att vara slavägare utan att visa hur saker hänger ihop. Som till exempel varför lönerna för sjuksköterskor och lärare har så svårt att hänga med lönerna inom industrin. Det är inte en komplott, det är fysik.

Lägg några minuter på Stellans text, den finns här: Varje svensk har 300 slavar

Ett försök att prioritera

Vi tycker att vi långsamt förändrar Östängs gård så att platsen, byggnaderna och rutinerna passar oss bättre och bättre. Eftersom det finns många byggnader, arrangemang och vrår så finns det också många möjligheter att förbättra något. Eller att förhindra att något faller samman eller ruttnar bort.

Det mesta av vår vakna tid tillbringar vi kring gårdscentrum eller inomhus och det väcks hela tiden tankar på saker som måste åtgärdas, eller som skulle vara trevligt att fixa till.

I morse hade vi sovit ut ordentligt efter den sista marknadsdagen för säsongen så vi tog en lång frukost och försökte sortera bland högen med tänkbara projekt.

Vi inledde med att skiva ner våra tankar på var sitt papper. Bara den lilla övningen kändes bra. Alla idéerna ligger ju och skvalpar i bakhuvudet och det blir en avlastning att sätta dem på papper.

Sedan delades projekten in i två grupper, Inomhusjobb berör boningshuset, Utomhusjobb berör allt annat. Det var för många idéer för att sortera dem i huvudet eller i en diskussion så vi försökte med ett poängsystem i tre kategorier. Hur viktigt är projektet, hur omfattande kommer det att bli och hur dyrt gissar vi att det bli. För att kunna summera på ett vettigt sätt vände vi på skalan för de två sista kategorierna.

Det kändes svårt på flera sätt. Om en idé känns angelägen att genomföra, är det för att den är viktig eller är det för att vi vet precis hur det ska göras?

Att ta fram den igenmurade bakugnen i köket kanske inte är viktigt egentligen men ska vi göra det så måste det göras innan andra saker i köket kan göras. Dessutom har vi båda alltid velat ha en riktigt gammaldags bakugn så…

Till sist hade vi fyllt i var sin tabell och kunde jämföra. Inomhus skilde sig våra bedömningar åt men när det gäller utomhusjobben var våra prioriteringar mycket lika och det är ju roligt.

Även efter att ha fyllt i tabellen och summerat var det svårt att få överblick så fick ta fram ett par överstrykningspennor och markera orange för de högsta poängen och gult för de lägsta.

Vi vet att det finns lite tid under november och i januari-mars då vi kanske kan få gjort något av idéerna och då är det en fördel att grunnat lite på vad vi helst vill satsa tiden på.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑