Författare: jonas (Sida 31 av 53)

Elevdag

Idag har vi haft besök av klass fem på Långareds skola. De kom precis när vi skulle bära bort fårens vindskydd till nya hagen så fröken Milú fick köra under det för att komma fram till gårdsplanen.

Vi började med att mata alla djuren. Grisar, tre hönsflockar och ankor skulle släppas ut och ha mat och vatten. Sedan satte vi upp staket efter vägen bestående av möbler, cyklar, elever och vanliga elnät. Det var nämligen dags att släppa ut tackor och lamm på vårbete och då är det bra att vara många eftersom vi inte har någon vallhund. Jonas sprang som vanligt först med spannen och så försökte vi få alla tackor och lamm att förstå att de skulle följa efter. Det var det naturligtvis inte så att alla gjorde men de flesta sprang efter Jonas. En del lamm blev kvar och fick bäras ut och en del tackor sprang förbi alla hinder in i trädgården. Det tog en bra stund att få alla på plats. 

Men det är härligt när man får släppa ut alla på grönbete. Lammen är först lite förvirrade innan de får koll på allt nytt och på var mamma är men sedan är de glada att få större yta att springa omkring på. Vi lämnade dem ifred en stund när vi fått på elen så att de skulle kunna lugna sig lite. 

Sedan var det dags för fika i trädgården. 

Därefter fick vi fantastiskt bra hjälp med vedstapling och vedklyvning. 

Eleverna byggde också fågelholkar som de målade med falurödfärg. De ska sedan märkas med elevernas namn och sättas upp runt grönsaksodlingen. En intensiv dag med många möten mellan elever och djur. Kul att träffa klassen igen och välkomna nästa år!

Att lära gamla höns att sitta

Våra Lohmanhönor har längre arbetsdagar än de andra hönsen. De är ute tills det skymmer på riktigt och då har de andra redan suttit på pinnen några timmar. Lohman är en ”industrihöna” som är tålig och mycket produktiv när det gäller ägg. Rasen är framavlad med vetenskapliga metoder och ägs faktiskt av ett företag. det är ingen risk att någon kläcker ägg för att ”kopiera” rasen eftersom det är hybridras med en speciell linje tuppar och en annan linje hönor. När de paras uppstår Lohman. Det låter lite skumt men det är ett effektivt sätt att få många exemplar av er ras att ha ganska lika egenskaper.Som till exempel att inte gå och lägga sig i tid.

Förmodligen går Lohmanhönsen ute i svagare ljus än de andra för att de inte behöver vara rädda för rävar i äggfabriken. Lantraser har antagligen tappat de gener som får höns att vilja vara ute på kvällen för att de hönorna som gjort det blivit uppätna. Darwin i praktiken. Tanken med att Lohmanhöns ska vilja äta i svagt ljus är förmodligen den att hönserier ska få dem att äta även om ljuset inte är särskilt starkt. Billigare lampor och lägre elräkning. Nu finns det ju regler för ljusstyrkor men det finns förmodligen länder med svagare djurskydd än Sverige där en sådan egenskap kan vara värdefull. För vår del är det inte särskilt värdefullt under ljusa sommarnätter eftersom vi måste vänta till ganska sent innan vi kan stänga om hönsen.

Hönsen har just flyttat ut till ett hästsläp som är inrett med sittpinnar, reden och annat som hör till. Det vi glömt vara att berätta för dem hur det ska fungera med trappor och stegar. Så här ser det ut när fjorton hönor försöker sova i ett rede.

Det satt fler höns lite här och var på golvet. ett ägg har hamnat fel och en höna sover under bajsbrädan. Tuppen satt för sig själv och surade och det fanns gott om plats på sittpinnarna så det var bara att börja lyfta upp dem.

De lär väl sig så småningom.

Väderskydd till fåren

Det här inlägget trodde vi att vi redan hade skrivit men när vi för ett tag sedan letade efter det eftersom någon frågade om väderskydd så upptäckte vi att det tydligen var en hektisk tid när det byggdes för inget inlägg fanns. Det här väderskyddet byggde vi alltså till förra säsongen. Vi fick idén när vi såg någon på internet som hade byggt ett växthus av en gammal studsmatta. Studsmattor finns det gott om i Sverige och många kan man få gratis om man har lite tålamod. Vi fick en av kompisar vars barn hade blivit för stora för studsmattan.  Studsmattan var inte i bästa skick men fullt funktionsduglig till vårt ändamål. Vi använde ringen och delade upp den i två halvor. De ställdes på högkant och ändarna stacks ner i reglar där vi hade borrat ut lagom stora hål. Sedan åkte vi till ett av våra favoritställen nämligen skroten i Bäreberg.  Alla människor borde någon gång få besöka denna pärla speciellt om man har gård eller håller på med några andra praktiska projekt. De har allt. Vi köpte väldigt lätta begagnade aluminiumplåtar som vi skruvade på med vanliga takskruv. Vi var lite tveksamma till om det skulle gå att skruva rätt in i studsmatteställningen men det var inte några större problem. Plåtarna la vi omlott tills vi täckt hela ställningen. I varje skarv satte vi en bit bräda för att hålla ihop plåtarna. Det blev förvånansvärt stabilt. För att inga lamm ska skada sig har vi satt brädor på sidorna. Förmodligen hade det inte behövts men för säkerhets skull fäste vi två vajrar på diagonalen mellan hörnen. Även de inköpta på Bäreberg. Ställningen har stått ute hela vintern. Under en storm i vintras blåste den omkull trots att vi satt fast den med fästjärn i marken. På ett ställe delade sig studsmatteställningen där den var lite dålig så nu har vi skruvat på bandjärn över skarvarna för att öka hållfastheten. Väderskydd till djur brukar vara väldigt dyra att köpa men vårt blev en väldigt billig historia. Vi betalade 60 kronor metern för aluminiumplåten samt lite skruv. I övrigt använde vi bara virke vi hade liggande. Kanske inte världens snyggaste men fullt funktionsdugligt. Vi använder det bara sommartid till fåren för att de ska ha regnskydd och framför allt skydd för solen. Därför har vi inte satt någon gavel på det utan vinden ska kunna blåsa igenom. På vintern har vi våra får inne i ladan där de kan gå ut och in som de vill men där de har vindskydd på ett annat sätt. 

Bilden ovan är från början av förra året. Den uppmärksamme ser att vi inte köpt tillräckligt med plåt. Tyvärr har vi inte några bilder ifrån själva bygget men jag hoppas att ni förstår hur vi menar.

Trossbottenfynd

Den som rotar i ett gammalt hus stöter förr eller senare på något som påminner om husets historia. I vårt fall har det varit ganska sparsamt med fynd. Vi vet av en inskription på en skorsten att huset byggdes 1904. Officiellt byggdes huset 1907 men det lär bero på någon lagändring. Förvånansvärt många hus har 1907 som byggår, men de kan alltså vara äldre.

Vi har bara ägnat boningshuset ett förstrött intresse och lagt energi på marken och ekonomibyggnader, men nu behövde vi fixa lite med huset. Bland annat så grävde vi ur en halv hink sågspån runt en golvbrunn som behövde bytas ut. Sågspån är inget vidare som isolering. Dels så har det bara halva isoleringsvärdet jämfört med kutterspån som i sin tur är något sämre än moderna material. Dessutom så sjunker sågspånet ihop med tiden. Det gör att även om trossbotten var helt full med sågspån från början så bildas med tiden ett tomrum över sågspånet. Det är alldeles under golvbrädorna och där sipprar det in kall luft. Det gör att golvet känns kallt vilket ofta kompenseras med extra hög rumstemperatur och innetofflor.

Hur som helst, under sågspånet låg tidningssidor som trasslades till och gick sönder. Nu har vi hunnit titta på dem och de är en härlig tidsresa.

Det första visar Fritiof Nansens knän och skidor. Tidsepoken är i alla fall densamma som byggåret.
Det verkar vara en novell till vänster och kanske är det samma berättelse till höger. Vad gör då Nansen i mitten?

Annonser är underhållande. När slutade folk att äta järnsocker?

Bland stärkande medel intager jernet det förnämsta rummet, men kan icke enbart begagnas, hvarför Tekniska Fabriken Jernsocker i Stockholm i handel utsläppt ett det mest lämpliga jernpreparat; benämnt Jernsocker, som efter samråd med läkare endast tillverkas af för menniskokroppen mycket välgörande beståndsdelar.”  Reklam med stuns!

Att detta kaffesurrogat rekommenderas av framstående professorer och läkare känns tryggt.

Efter lite pussel fick vi en hel spritreklam. Systembolaget var inte påtänkt, även motboken skulle dröja något decennium.

Snygg annons med extra poäng för den pekande handen. Det är svårt att bedöma prisnivån. Är det billigt eller dyrt? Det bör inte ha varit allt för högt pris på dropparna eftersom det kom en lag om alkoholransonering några år senare.

Under spritreklamen finns både en gullig galoschreklam och ett tryckår. Tidningen verkar vara åtta år äldre än huset.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑