Författare: jonas (Sida 40 av 53)

Ympningen – Hur gick det?

Efter ympkursen i våras har vi bara låtit ymparna stå på en skuggig plats och set till att de inte torkat ut. Det har funnits annat att göra så de har faktiskt inte fått någon som helst kärlek under hela sommaren. Förra veckan plockade vi fram dem för att se hur det hade gått.

Raden till vänster var de ymper som klarade sig. Nio stycken! De till höger är de som inte blev bra. De ser gröna och fina ut, men grenarna kommer från rotstammen under ympstället.

Den ensamma uppe till vänster är en oympad P60 som lär ge goda äpplen. Med tanke på hur bra de i den högra gruppen växer så hade vi inte behövt spara en extra P60.

ympresultat1005

Här är de som klarade sig: Gul Richard på A2, Melonäpple på A2, Åkerö på A2, Husmorsäpple på A2, Gravensteiner på P60, Filippa på P60, Mantet på P60, Förlovningsäpple på P60 och en okänd på P60. Det där med väderbeständig dokumentation är alltid vanskligt.  Undrar vad det okända är för sort egentligen?

En som inte är med på bild är en som vi redan har planterat i skogsträdgården, Röd Melon.

ympresultat1004

Ympningen hade två moment som var luriga. Det första var att tänka i 3D så att ympriset satt tätt mot rotstammen samtidigt som den viktiga ”underbarken”, kambiet hos de båda delarna ska kunna växa ihop på tillräckligt stor yta.

ympresultat1010

Det andra var att binda ihop med gummiband och framför allt att tejpa noga för att förhindra uttorkning.

Gummiband och tejp skulle dessutom hålla under några månader tills såren hade läkt. Vi hade placerat ymperna i skuggan där de verkade trivas bra men gummibanden vittrade på en del ymper.

ympresultat1008

Det gick inte att se hur läkningen eller sammanfogningen såg ut förrän tejp och gummiband var borta.

ympresultat2003

Vissa ser prydliga ut, andra är mindre snygga.

ympresultat2007

A2-rotstammarna var grövre än P60-rötterna och krävde en annan metod

ympresultat2002 ympresultat2010

Vi har inte gjort alla. En del av dem ympades av deltagare på kursen som inte hade plats för alla sina ympningar utan lämnade kvar några till oss. Nästan hälften av ymperna klarade sig. Bra resultat för att vara första försöket.

Under en period stod baljan med ymperna i skuggan av vårt stora Filippa-träd som måste vara en A2. Sommaren passerade och plötsligt trillar en fallfrukt ner och knäcker en gren på en lyckad ympning.

ympresultat1006

Nog är det lite fegt att ge sig på någon som är så mycket mindre!

Gott liv i grishagen

Höstkylan har kommit. Själva klär vi på oss lite mer än tidigare men Agneta och Annifrid sover oftast under bar himmel.

agneta1

De har gjort ett utomhusbo av gräs, hö och annat bös. De lär pinka i högen så att nedbrytningen sätter igång och avger tillräcklig värme för höstmys.

De ligger gärna långa stunder i högen. Det ser ofta ut som om de sover men ett öga är oftast lite öppet. Grisar är ju både jägare och byte och vem vet om det kan komma en fiende eller en matbit.

agneta3

Bäst att vara vaksam när man slappar.

”Inköpt 20/2 1973”

Farfar och Farmor hade en våg för mycket och frågade oss om vi kunde ha användning för den. Det kunde vi naturligtvis ha. De hade med den nästa gång de hälsade på och vi fick en kort inblick i hur en pryl värderades innan konsumtionssamhället tog över helt.

Den anlände i originalkartongen med 70-tals-orange. Kartongen var hel och välvårdad liksom vågen inuti.

p1170501

Alla som minns sitt 1900-tal har vägt med den här typen av våg. Den fanns nog i de flesta kök förr.

p1170500

10 års garanti är inte illa. Saker tillverkades alltså med den tidshorisonten. De skulle hålla så länge som möjligt och de var så robusta så tillverkaren vågade lova tio års garanti. Den har visserligen gått ut nu, men var säkert ett bra säljargument när det begav sig.

p1170499

För att ha veta när garantin slutade att gälla så finns en anteckning med bläck högst upp på bruksanvisningen.p1170955

 

”Inköpt 20/2 1973”. Bruksanvisningen är lättläst och skriven av en människa som kan svenska och inte med hjälp av Google Translate.

p1170502

Vågen är helt mekanisk och kräver lite träning innan man blir snabb med den. Man ställer in den vikt man vill väga upp och fyller sedan skålen tills det väger jämnt. Den visar alltså inte vikten direkt utan när den inställda vikten stämmer med det man fyllt skålen med så väger det jämnt. Kan vara bra när man ska väga upp en given mängd mjöl.  Den är nog inte lika bra när man väger en bäbis i tillbehöret ”Barnvågsskål LAGA 52”. Vilken vikt ska barnet motsvara?

Å andra sidan fanns det sedan 60-talet tabeller för viktökningen hos små barn, så det var kanske bara var att läsa innantill och flytta vikterna till rätt plats för att sedan se om barnet stämde med facit?

Krångligt för fler än oss

För några dagar sedan kom en artikel om byråkratiskt krångel i tidningen Land.

Vi har tidigare skrivit om hur vi som nybörjare upplever det att försöka hänga med i Jordbruksverkets, Länsstyrelsens och andra myndigheters krav på dokumentation och detaljstyrning. Det har varit frustrerande, men vi har hoppats att det kommer att bli bättre, vi är trots allt nya i branschen.

Här är ett exempel på hur det kan se ut hos Jordbruksverket när man letar efter blanketter:

jbv

Artikeln i Land handlar om ett forskningsprojekt som har följt halländska bönders vedermödor i 20 år. Titeln är ”Ny studie: lantbrukets regelkrångel har ökat med 120 procent”.

Det är nog inte så konstigt att krånglet ökat under perioden när EU-reglerna slog genom. Det som är slående är däremot att svenska regeringar aktivt har försökt att minska krånglet i tio år, men misslyckats.

1996 hade lantbrukarna fem olika sorters dokumentation och journaler. Sedan dess har de fått 19 nya, bland annat gödseljournaler, dokumentation av skadedjursbekämpning, journal för farligt avfall, kemikalieförteckning, sprutjournal, läkemedelsjournal och arbetsmiljögranskning.

Det är intressant att alla exemplen på dokumentation ovan är viktiga. De flesta håller med om att det är en bra idé att hålla koll på hur och när man använder farliga ämnen. Syftet är vällovligt men reglerna bidrar till att färre kan arbeta med att producera mat. Balansen mellan matproduktion och miljöhänsyn är inte självklar. Om man eftersträvar ett lantbruk som inte påverkar miljön alls så kommer det inte att ske förrän lantbruket är borta. Vi får då importera maten från områden som producerar mat utan samma detaljregler, vilket ingen egentligen vill. Regelverk växer tills de försvinner, även det är intressant.

Här är artikeln: Land

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑