Författare: jonas (Sida 48 av 53)

Pumpbyte

Den gamla vattenpumpen har tjänat ut. Den orkar inte bygga upp något vidare tryck och den tappar orken helt om man råkar öppna två kranar samtidigt.

Vi har en djupborrad brunn i en av matkällarna. De flesta borrade brunnar finns nog utomhus men vår är inomhus. Det är kanske för att undvika frysrisken. Pumpen är en ejektorpump. Ett rör går från pumpen och trycker ner vatten i hålet och vattnet drar med sig mer vatten upp igen till pumpen i ett annat rör.

P1130984

Rörläggarna kom tidigt på morgonen och vi hade glömt att förbereda oss för en vattenfri dag, men tappade upp några hinkar innan strömmen slogs av.

Pumpbyte002

Pumpen kopplades loss och de dubbla rören drags upp ur borrhålet. Farfar, som var rörläggare innan plasten var uppfunnen, har påtagligt svårt att inte hjälpa till men tar sedan itu med en vattenläcka i en annan byggnad.

Pumpbyte003

Rören läggs på marken. Vi har funderat och försökt gissa hur djup brunnen är. Det visade sig att den inte är särskilt djup. Lodning visade på 19 meter.

Pumpbyte004

Själva ejektorn sitter några meter över brunnens botten.

Pumpbyte005

Nu upptäckte vi ett problem. En standardpump är 10 cm i diameter. Det borrade hålet var visserligen tillräckligt stort, 12 cm, men den översta delen av hålet var kantat med tegelrör som var fastgjutna i betonggolvet. Någon gång under gjutningen verkar det som att något har hänt och de två tegelrören låg inte längre i linje. I efterhand kan man se att det var nätt och jämnt att det gick att få upp ejektorn.

Pumpbyte006

Det finns en hel del berättelser om att ejektorer, eller pumpar, kan fastna i borrade brunnshål och vad det för med sig. Rörläggarna som var på plats idag toppade med en historia om en brunn som fick sprängas rent från något som hade fastnat halvvägs. Det var i och för sig lite uppmuntrande. De flesta liknande berättelser brukar sluta med att man tvingas borra ett nytt hål.

Bilden ovan visar inte tydligt att betongen bildar en vall runt hålet. Men det är en upphöjning på några centimeter för att förhindra att vatten kommer ner i hålet uppifrån tillsammans med det skräp som följer med.

Eftersom hålet var stort nog för en standardpump så skulle rörkillarna hämta en sådan, men eftersom hålet inte var som det skulle högst upp så skulle de även ta med en smalare modell. Under tiden satte vi igång med att bila bort betong. Alltid lika trivsamt! Efter att rörkillarna kommit med en större bilmaskin och fortsatt med den så såg det ut så här. Skulle det räcka?

Pumpbyte009

Efter lite mätningar så bestämdes det att den vanliga pumpen nog skulle få plats. Stolt lärling visar snygg pump.

Pumpbyte007

Pumpen hänger visserligen bra i sitt rör, men för säkerhets skull har man en rostfri wire som backup. Ingen vill tappa en pump som fastnar någonstans i hålet.

Pumpbyte011

Men det fungerade inte. Pumpen gick nästan ner men det hjälpte föga. Under tiden kunde man se att vattennivån i hålet är alldeles under golvet

Pumpbyte008

Fram med den smala pumpen. 7 cm i stället för 10. De ser nog ganska olika ut inuti eftersom proportionerna är så olika. Man kan dessutom ana att den smala pumpen är svårare att konstruera och därmed dyrare. Elkablarnas specialtätningar är ju det som gör att man kan ha pumparna nere i brunnen. Ejektorpumpar hade man inte för att det var en bra idè med ejektorer. Snarare var det en dålig idé att ha pumpen i vattnet om man inte kunde lita på tätningarna.

P1140015

Den smala pumpen kom på plats, men den ville inte pumpa. Det visade sig att den gick baklänges. Trefasmotorer som kopplas in borde ha 50% risk att göra det, men erfarenheten säger att det sker oftare än så. Lite vatten kom men inget vidare tryck. Efter att ha bytt plats på två av faserna kom den igång bra. Rost från hydroforen satte igen alla kransilar men det var enkelt att åtgärda.

Så här blev det. Rummet ser fortfarande förfärligt ut men nu kan vi hälla upp vatten till fåren utan att den som duschar blir stående med schampo i håret utan vatten. Trefasbrytaren till höger är bortkopplad och ersatt av en bättre till vänster som har inbyggd jordfelsbrytare.

P1140025

Hydroforen är stämplad med tillverkningsåret. Det är gjord 1945. Bör man byta ut den innan den går sönder, eller är det ett kulturmord att bara fundera på att byta den mot en rostfri?

Virke från egen skog

Så länge vi har ägt skog har det varit en lockande tanke att få fram egna brädor, plankor och reglar från de träd vi själva fällt. Den här veckan hände det för första gången. Sågverket ser ut så här, en ramsåg som har några år på nacken och finns hos vår granne Mattias i Trålanda.

Ramsåg012

Ramsågar har funnits länge. De är bra på att utnyttja långsamma energislag, som vattenkraft. Ska man driva en cirkelsåg eller bandsåg med vattenkraft får man gå vägen via generator och elmotor för att det ska fungera. Som man kan ana av bilderna konstruerades den här sågen långt innan man hittade på designad livslängd. Med rätt skötsel kan sådan här mekanik leva mycket länge. Den lugna gången gör att den inte låter så högt som man skulle kunna tro.

Ramsåg014

Sågen drivs via en plattrem av en 25 hästkrafters elmotor som finns i källaren. En elektronik, ingen plast, inga säkerhetsdetaljer. Alla inställningar sköts med spakar och rattar som förmodligen haft någon färg på sig för länge sedan. Det finns ingen app för att styra den, om man säger så.

Ramsåg001

Sågbladen kan placeras på olika avstånd. Den här sågningen är det sex tum mellan de två bladen i mitten och en tum mellan de yttre bladen.

Tittar man noga på en sågad yta kan man se vilken sorts såg som har använts. Cirkelsågen är enklast att känna igen. Sågmärkena är bågformade. Mindre radie för mindre sågklinga. Bandsågen ger raka spår tvärs över ytan och det gör ramsågen med. Skillnaden är att ramsågen rörelse fram-och-tillbaka ger ett svagt återkommande mönster som bandsågen saknar.

Vid närmare eftertanke finns det ännu en typ av sågverk. Det är kedjesågen. Man använder en motorsåg eller en elmotor med motorsågssvärd med en specialslipad kedja. Sågen förs på ett spår och sågar genom stocken. Det ger säkert ett typiskt sågsnitt även det, men vi vet inte hur det ser ut.

På filmen syns hur de yttre entumsbrädorna och bakarna lossnar. Mitt jobb var att plocka undan dem, men nån måste ju hålla i kameran. Mitten av stocken är nu ett sex tum tjockt ämne som ska sågas vidare dagen efter. Mattias flyttar sedan stocken med hjälp av en talja. De är cirka fem meter långa och väger en hel del.

Ramsåg010

Inför nästa sågning monteras fler sågblad i mitten. De sågade stockarna sågas nu liggande och man får två tum tjocka plankor plus entums brädor och bakar på kanterna.

Ramsåg002

Nästa steg är att kanta brädorna. Kantverket har två cirkelsågar, en av dem kan enkelt flyttas i sidled. Varje bräda kantas till så stor bredd det går utan att få med för mycket bark.

Ramsåg017

När det var dags att hämta kallades Hugo och Ina in. Det blev ganska mycket virke.

Virke001

Hemma med ett ganska tungt lass. Nu återstår bara att lägga upp allt för torkning.

Virke002

Vi har fått lov att torka virket vid Bengts grustag. Branten bortanför traven ger bra vindar mellan lagren.

Virke003

Vi har aldrig gjort det förut, men vi har hört att det är viktigt att ha gott om ströpinnar mellan varven. Särskilt viktigt är att alla ändar hålls på plats så att de inte kan vrida sig.

Virke004

Regnet hotar och vi jobbar på så snabbt vi kan. Det går åt fler ströpinnar än vad man kan tro. Vi sågade till nya i flera omgångar av gammalt skräpvirke.

Virke005

Traven är klar. Vi är nöjda men Sonja ser måttligt imponerad ut.

Virke006

Taket på plats. Det dröjde en dryg halvtimma innan regnet kom men det kom å andra sidan i rejäla skurar. Vi vill egentligen ha lite större tak och plåtarna räcker till det, men vi vill inte att taket ska blåsa bort i nästa oväder. Plåtarna är ett gammalt blocketfynd som har varit bra till mycket. Markstenarna är nog för få men det var de vi hade. Vi får lägga på fler tunga saker framöver.

Virke007

Det blev drygt 200 löpmeter ”tvåtumsex”, det vill säga 5 x 15 cm plankor. När det gäller de tunnare brädorna så varierar bredderna, från 7,5 cm till 20 cm.  Det gör det lite svårare att veta hur mycket det blev, men det bör vara drygt 600 löpmeter. Några enstaka var dessutom okantade, bara för skojs skull.

Nu återstår bara att låta sommaren göra sitt jobb och att hålla undan gräset. Blir det för högt så hålls virket i botten fuktigt hela tiden. Inte bra.

Flygfoto från 2002

Alingsås kommun har en karta för internt arbete där man kan ta fram olika lager efter behov. Där finns jordarter, relief av marken, höjdkurvor, avrinningsområden, fastighetsgränser och en massa annat. Där finns naturligtvis även flygfoto som ett lager. Kartfunktionerna kommer att öppnas för allmänheten framöver. Det kommer att bli en bra service för invånarna i kommunen. Så här ser flygbilden över vårt gårdscentrum ut från 2015:

Flyg2015

Man kan se odlingsbäddarna, inte särskilt stor yta än. Grisarna har förvandlat en ganska stor ruta till ”icke-gräs” men de har inte fått flytta till vattenhålet än. Den bruna lilla ovalen väster om odlingarna blev räddningen för grisarna när temperaturen steg. Bilden ser ut att vara tagen under försommaren. Lindarna framför huset är inte hamlade än. Fåren syns till vänster om det blå vindskyddet och man ser effekten av att de får beta på en del i taget av ett gärde. Norr om grusvägen kan man se att den nedre delen av ängen är luntad men inte resten. Skogsträdgårdens grävda bäckar syns tydligt mellan dammarna. Om man sitter och studerar bilden kan man säkert hitta mycket mer än så.

En kommande funktion är att titta på äldre flygbilder. De läggs in i omvänd tidsordning när någon på kommunens GIS-enhet har tid för det. Hittills har man kommit till 2002. Då såg det ut så här:

Flyg2002

Till att börja med har bilden en helt annan karaktär. Förmodligen för att den är tagen med analog kamera medan bilden från 2015 naturligtvis är från en digitalkamera vilket gör bilden mindre suddig men också med fulare pixlighet.

På gården då?
Den södra dammen var inte grävd än. Kanske var den platsen ett surhål som man aldrig kunde köra traktor över så att det var lika bra att göra en trevlig damm? Norra dammen har nästan inget sly längs kanterna vilket den har nu. Den hårdgjorda ytan norr om ladugården fanns inte heller. Däremot var raden med vinbärsbuskar längre, söder om uthusen. Det ser ut som om det varit grusat framför ladugården åt huset till. Idag är det gräs och vissa tider på året mest gyttja. Förmodligen skulle vi kunna skrapa av ett lager jord och få tillbaka grusytan ganska enkelt om vi sedan lägger på ytterligare ett lager.

Digital arkeologi är kul. Och bekvämt… Vi får nog återkomma till andra år i serien någon gång.

Mötesbron

Vi köpte en slåtterbalk sommaren innan vi tog över Östäng. Vi visste att vi behövde något mer än liar för att göra hö och ensilage till fåren. Vi har bara använt vår slåtterbalk en säsong och det är nog lagom. Slåtterbalkar är enkla och ganska begripliga konstruktioner som från början var hjuldrivna. Hästar saknar i allmänhet kraftuttag så kraften som krävs för att skjuta kniven fram och tillbaka kom från ett av slåtteraggregatets hjul. Det gick sakta men var säkert ett stort steg framåt jämfört med lie eller skära.

P1100245

När de sitter på en traktor så fungerar de nog snabbare än efter en häst men de är inte jättebra. Vår slåtterbalk är inte i nyskick. Om man säger så. För oss krävdes det en hel del handpåläggning och det var inte så många meter mellan stoppen. Gräs och mossa kilar in sig och tvingar isär knivarna, sorkhögarnas jord gör att kniven blir slö och emellanåt drar balken med sig så mycket slaget gräs att den inte längre fungerar. Som sagt, när den var ny så rullade det nog på bättre.

Så fort vi träffar på mer erfarna så försöker vi lära oss mer om allt som har med lantbruk att göra. När det gäller gamla slåtterbalkar så verkar de flesta vara eniga. Byt! Ingen har velat gå tillbaka till slåtterbalk, inte ens för nostalgin.

Det var svårt för oss amatörer att veta vad vi letade efter när vi vill ha något som fungerar bättre. Det blev en del timmar på nätet. Hur skiljer man på en trumslåtter, slaghack, slåtterkross, rotorslåtter, betesputs och några varianter till? Alla slår gräs.

Tydliga besked fick vi från Alexander på Mötesbrons Maskin. Han kunde kortfattat förklara skillnaderna mellan de olika maskinslagen. Som att man kan betesputsa med en rotorslåtter, men man kan inte slå hö med en betesputs. Betesputsen finhackar allt för snabbare nedbrytning. Inte bra om man vill ha hö hela vintern. Slaghacken slår också sönder gräset, men på ett annat sätt, för då är syftet att göra ensilage. Samma sak med slåtterkrossen som, om vi fattade saken rätt, är en rotorslåtter men slagmekanism. Till slut insåg vi att det var en rotorslåtter eller trumslåtter vi ville ha.

När vi pratade vidare med andra tyckte flera att vi nog kan hoppa över trumsåtteraggregaten. De är billigare men är en äldre och känsligare konstruktion med roterande cylindrar med knivar i underkant. Kraften kommer till cylindrarna i överkant och cylindrarna är fästa en halvmeter upp. Det gör att de har svårare att klara ojämnheter, t.ex. sorkhögar.

Eftersom vi känner Mikael som har köpt en traktor av Mötesbrons maskin tidigare så vågade vi köpa ett rotorslåtteraggregat obesett.

Rotor001

En Vicon 216. Den hade inte ens kommit in och den skulle renoveras, men det är stort sug efter den här typen av maskiner så att vänta till sommaren var inte att tänka på. Vi slog till via telefon någon gång i januari och betalade i februari. Nu var det bara transporten kvar. Arbetskamraten Mikael har lite större bil och lite större kärra och han hade inget emot att tillbringa en kväll med att hämta en slåttermaskin.

Rotor002

Så här ser det ut med ”huvan” uppfälld. Sex stycken roterande tallrikar med tre knivar var. De sitter på en balk som ska ligga på marken när man slår. Principen är samma som på vilken Klippo som helst, men med fler knivar. Kraftöverföringsaxel följde med.

Rotor004

Hydraulkolven är för att lyfta hela balken till lodrätt transportläge. Kniven längst bort har en kon som ska få gräset att lägga sig lite samlat. Om jag fattade saken rätt så var det för att man inte ska behöva köra över det när man kommer på nästa varv.

Rotor003

Alexander berättade att företagets affärsidé var att hålla rimliga priser så att det blir stor genomströmning i stället för att bygga upp en stor, trögsåld maskinpark. En hel del av grejerna säljs redan när de ligger under rubriken ”Inkommande objekt”. Hemsidan är informativ på så sätt att alla objekt fotograferas från alla håll och kanter. Mängder av foton. Det gör att man kan våga köpa via telefon eller mejl. Man vet ungefär vad man får.  Hemsidan har en lite egen adress: http://www.buurt.se/

Ta gärna en titt där. Man får visserligen se mer rost än man gjort på länge, men det är så begagnade maskiner ser ut.

Stort tack till Mikael! Det är fantastiskt med trevliga och hjälpsamma arbetskamrater som dessutom kan urskilja livet väsentligheter.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑