Vi köpte en kraftig växtlampa för några år sedan. Inte kraftig jämfört med belysning i tomatodlingar eller liknande men den ger bra ljus om den är på låg höjd så att den täcker ungefär en kvadratmeter.
Vi har varit nöjda med den och den finns fortfarande att köpa: https://www.wexthuset.com/odling/vaxtbelysning/vaxtbelysning-t5-lysror/lightwave-t5-8×54-w
Vi använder den bara under vinter/vår när plantor ska dras upp och när vi kopplade in den i år så fungerade bara sex av de åtta lysrören. Det är alltid lite läskigt att plocka isär något för första gången men det var inget hokus-pokus inuti.
Demontera två sidoplåtar (två skruvar vardera), väck med lysrören och sedan kunde reflektorn tas bort. Det fanns fyra stycken ”ballast” vilket är ett lite märkligt ord. Ibland kallas de för drivdon och det här är ett modernt HF-drivdon. HF står för högfrekvens. Den gamla typen av drivdon har flera namn, magnetiskt drivdon, järnkärnetransformator eller drossel. De tänder lysrören med en serie blinkningar och har nackdelen att en fjärdedel av energin blir till värme i drosseln i stället för att bli ljus. Därför är de på väg bort från marknaden.
De moderna elektroniska drivdonen tänder inte med några blinkningar utan efter en dryg sekund. Det är vanligt med drivdon för två lysrör och om ett av rören inte fungerar så släcker drivdonet ner. Det är en fördel jämfört med drosslarna som försöker tända timma efter timma vilket ger en viss brandrisk.
En annan skillnad är HF, alltså att de drivs med högfrekvent el. Om jag minns rätt är frekvensen 20 000 Hz. Den gamla typen av drivdon använder den vanliga nätfrekvensen 50 Hz vilket gör att ljuset flimrar. Det märks bara när du har lysröret i ögonvrån men ändå.’
Här är drivdonet som hade lagt av. Till vänster finns de tre ingående kablarna fas, nolla och jord. Till höger finns åtta kontaktpunkter för att hantera två lysrör med två ändar som vardera har två kontaktstift.
Lysrören är av typ T5 vilket står för 5/8 tum som är diametern. För européer är det 16 mm tjock rör. Ganska smala med andra ord. De finns i flera olika längder och effektklasser. Det finns rör med samma längd som har olika effekt. Till exempel kan rör som är 1149 mm vara på 28W eller 54 W. Rör som är 1449 mm kan ha effekterna 35W, 49W eller 80W. Det är viktigt att ha rätt rör som passar till drivdonet. I alla fall om man vill att det ska lysa.
Rören som sitter i den här armaturen är på 54 W. Det ger en sammanlagd effekt på 432 W vilket ger ifrån sig 33 200 lumen. Det betyder att T5-rören ger ifrån sig 77 lumen per watt. Inte toppmoderna siffror men inte heller dåligt.
Så här såg ljuset ut efter att ett av drivdonen bytts och alla rören lyser igen. De två lysrören i mitten är bytta till nya. Det är tydligt att lysrören tappar orken med tiden även om de fortfarande lyser.
Här är armaturen upphängd igen och alla lysrören är utbytta. 30 000 lumen gör att det nästan är läge för solglasögon.
En skillnad mot tidigare är att vi har monterat lysrör med annan färgtemperatur än tidigare. De förra var speciella växtlampor som med sitt rosa-lila sken gav växterna de frekvenser som behövs. De gav även förbipasserande ett intryck av privat hampaodling. Enligt de som säljer armaturen i Sverige så går det utmärkt att använda lysrör med högre färgtemperatur än vanliga inomhus rör, så kallade dagsljusrör. T5-rören finns i minst fyra olika färgtemperaturer: 2700, 3000, 4000 och 6500 grader Kelvin.
Kelvingraderna kommer av att om en metallbit (eller något annat som inte brinner) hettas upp till en viss temperatur så lyser den med ett visst ljus. Lägre temperaturer ger varmare, rödare sken och högre temperaturer ger kallare vit-blått sken. Rören har beteckningar som 827, 830, 840, 865. De två sista siffrorna är färgtemperautren och den första står för att minst 80% av de ljusvåglängder vi kan se finns med. De finns även ett lysrör som heter 965 som har minst 90% av alla våglängder. Det är dyrare men kan vara värt pengarna när alla färger ska synas.
Nu är det bra fart på ljuset och det känns bra! Hittade också ett litet skav på en av kablarna som går från drivdonet till ett lysrör. Det kan ha varit den nästan-kortisen som tog kål på drivdonet. Nu är kabeln isolerad vilket också känns bra!
