Så – nu är den ”klar”. Såplaneringen för 2023 finns att ladda ner längst ner i texten.
Eller klar är faktiskt inte riktigt rätt ord för en såplanering eftersom det kommer att göras små justeringar allt eftersom ända fram till nästa års sista plantering. Det är alltid någon gröda som går snabbare än vad det var tänkt och någon annan som tar längre tid. Förra våren var väldigt kall vilket gjorde att stora delar av planeringen fick justeras efter hand. När jag börjar det här jobbet så tar jag helt enkelt förra årets excel-dokument och döper om det. Sedan börjar jobbet.
Det går åt mycket kaffe, promenader och en och annan löprunda medan arbetet sakta framskrider. Jag låter det ta tid för annars blir det inte bra.
Vi odlar i 86 bäddar på friland och 18 bäddar i växthus. I många av bäddarna odlar vi mer än en sak så det blir mycket att hålla reda på. 2023 har jag därför planerat in 116 försådder och 49 direktsådder. De har jag färgmarkerat i planeringen – gult för försådder och blått för direktsådder för att vara extra tydligt.
Förra året missade jag nämligen att så blomkål vid rätt tid vilket innebar att jag missade chansen att fylla ut en bädd efter skörd. Det är inte hela världen men när man odlar en så pass liten yta som vi gör (2000 kvadratmeter bädd- och gångyta på friland) så vill man utnyttja marken så gott det går.
Det är också så att vi vill ha växande rötter i bäddarna så stor del av året som möjligt både på friland och i växthuset.
Plantor som växer skickar ut rotexudat i form av kolhydrater och socker till mikrolivet i jorden. Ett ökat mikroliv ger en ökad mullhalt och bättre odlingsförutsättningar. När jorden liogger bar matas inte mikrolivet med roteudat så jordens mullhalt minskar. Därför vill vi ha in bottengrödor under kål och majs, gröngödsling efter all kepalök osv. I år gjorde vi också försök med gröngödsling av klöver och luddvicker efter gurkväxter men den hann inte växa till sig tillräckligt. Nästa år ska vi istället försöka med råg som får övervintra. Det ska bli spännande. Eftersom vi inte har någon tvåhjulstraktor så kommer det att ge oss en del merjobb på våren efter men det får det vara värt.
På friland har vi kunnat återanvända mycket av planeringen som vi mejslat ut under åren. Då går jag helt enkelt in i excelarken och flyttar om raderna så de hamnar på rätt skifte. Det går ofta att göra sex bäddar i taget. I dokumentet finns det sju flikar för sju skiften. Det finns också en flik för växtföljd och där är varje skifte uppdelat i två för att få till växtföljden.
När jag flyttat runt alla rader så de hamnat i rätt skifte går jag igenom mina anteckningar från säsongen och justerar i dokumentet. Jag har t.ex. flyttat fram den första sådden av morötter på friland en vecka. Vi har otroligt mycket sniglar och i början av våren så har de så lite mat så de svarta små trädgårdssniglarna ger sig på morötterna. Vi har bara ett år lyckats med den första sådden. De små trädgårdssniglarna är väldigt svåra att upptäcka. Speciellt när man blir äldre och ögonen inte är lika bra längre. Vi har nu också börjat odla tidiga morötter i växthuset vilket innebär att det inte gör något om de på friland dröjer ett tag. Ett annat exempel är att vi ska testa att direktså några bäddar med majs. Vi har testat det förut med dåligt resultat och därför förodlat all majs några år. Vi ökar dock antalet bäddar år från år och då tar plantorna stor plats i förodlingen så 2023 blir det tre bäddar förodlad och två bäddar direktsådd majs.
Jag förvarar såplaneringen i en pärm och fram till nu har jag efter såplaneringen i pärmen haft flikar för varje skifte där jag satt in ett dokumentationsblad för varje gröda. Det har varit väldigt mycket papper och jag har haft ambitionen att dokumentera ALLT som sker i bäddarna. Det här har jag hållit på med i tre år nu och det är bara att konstatera att det systemet inte passar mig. Jag är jätteduktig i början av säsongen. Speciellt när jag då har praktikanter men sedan tar arbetet över och jag hinner inte med. Tanken är att man ska dokumentera alla åtgärder och all skörd. Det går helt enkelt inte. Så nu har jag bestämt att jag inte ska ha dåligt samvete för det. Istället har jag lagt till en rad efter varje gröda på friland för att jag där ska dokumentera alla åtgärder jag gör. Däremot har jag behållit dokumentationspappren för växthuset för där har jag så lite erfarenhet så jag måste helt enkelt dokumentera några år tills det sätter sig.
Det jag missar med detta är skördedokumentationen och det är naturligtvis inte bra. I dokumenten som jag tidigare (inte) använt har varje bädds skörd dokumenterats per bädd men om jag går ut och skördar zucchini så tar jag två bäddar åt gången så dokumentationen blir ändå bristfällig. Dessutom glömmer jag många gånger att skriva upp så då blir det ännu mer bristfälligt. Nu har jag bestämt mig för att jag ska pröva en annan metod där jag dokumenterar inte per bädd utan per gröda.
Jag kan se i mitt kassasystem iZettle hur många kilo eller antal jag sålt av varje gröda. Däremot blir det problem med det jag lägger i kassarna för det registreras i iZettle som grönsakskasse och inte gröda för gröda. Så nu har jag skapat en fil i mitt gigantiska dokument med alla grödor och alla veckor så jag där kan skriva ner vad jag lagt i kassarna. Det borde innebära att jag får en uppfattning om ungefär hur varje gröda har gått. Det blir inte exakt men det blir åtminstone närmare sanningen än den dokumentation som jag hittills prövat och inte orkar ro i land.
Vi försöker leva efter devisen ”Har vi inte kul så gör vi det på fel sätt” och dokumentation bädd för bädd har i tre år bara varit ett dåligt samvete och inte kul alls.
Mest jobb har jag i år fått lägga på växthusplaneringen för vårt tunnelväxthus. Jag vill ha in både vintergrödor, sena höstgrödor, tidiga vårgrödor, tomater och gröngödsling. Det är ett pussel där jag dessutom har mycket begränsad erfarenhet. Här har Jonas Ringqvists bok Säsongsförlängning kommit väl till pass.
Den är nu bra mycket mer tummad och läst än tidigare. Jonas har lång erfarenhet och är mycket duktig på att odla, dokumentera och förmedla. Vill du bli bättre på att utnyttja ditt växthus är det här ett givet hjälpmedel. Det som förvånar mig själv en hel del är hur mycket jag använder Odla till försäljning del 2 – våra bästa grönsaker. Den har jag själv varit med och skrivit men att odla en så här stor bredd av grönsaker gör att man har stort behov av en uppslagsbok. Jag blir ofta tveksam kring detaljer och behöver gå tillbaka och kolla igen och igen. Även här gäller det mest de grönsaker jag ännu inte odlat i så många år som gurka och tomat. Känner du att du behöver hjälp i din odlingsplanering så finns böckerna att beställa här. Det spelar inte någon roll om du odlar till försäljning eller satsar på självförsörjning du kan ha nytta av informationen i båda fallen.
I dokumentet finns också en flik för fröbeställning. Där skriver jag in hur många bäddar av varje gröda jag behöver frö till. Sedan tidigare har jag matat in alla grödor, hur många fröer det går åt till mina 16-meters bäddar, formler för att räkna ut hur många fröer jag behöver och hur många som ska beställas. Det enda jag ändrar i denna flik år från år är kolumnen för hur många fröer jag har kvar.
Sedan finns det en flik för information om varje gröda. Där står näringsbehov, avstånd m.m.
Eftersom jag anser att vi behöver fler grönsaksproducenter i Sverige så delar jag med mig av min såplanering, inte i form av ett pdf- dokument, utan som en excel-fil. Det går alltså alldeles utmärkt att ladda ner hela filen och sedan använda det som passar dig.
Tänk på att jag odlar i zon 3 så du behöver anpassa dina odlingsaktiviteter efter din odlingszon.
Vilken odlingszon du har hittar du här på Riksförbundet Svensk Trädgårds zoomningsbara zonkarta.
Jag anlände till den lilla stugan i Tylösand i lördags och satte igång i söndags. Idag är det fredag och nu är det ”klart”. Det tar tid men jobbet underlättas av att jag kan stänga in mig och göra detta koncentrerat under några dagar utan stress, med mycket reflektionstid, tid för inläsning och tid för god mat, promenader, joggingturer och besök på gymmet.
