Författare: Ylva Lundin (Sida 38 av 239)

Gårdsmöte

Idag har jag och Jonas haft en heldags gårdsmöte. För att kunna koncentrera oss och inte bli störda så hyrde vi ett rum inne i Alingsås där vi kunde breda ut oss och vara i fred. Vi tog hand om djuren på morgonen och sedan åkte vi på konferens.

Rummet var Studiefrämjandets minsta mötesrum för ett dussintal personer med vidhängande storkök. Luften räckte till, om vi säger så.

Gårdsmötet är planerat sedan länge och vi har haft en dagordning på gång i ett gemensamt dokument som vi fyllt på efter hand. Det hjälper oss att vara lite mer i takt med varandra när det väl är dags. Dagordningen innehöll bland annat ett pass för utvärdering med följande rubriker:

  • Vad har gjort oss glada under året som gått?
  • Vad har fungerat bra?
  • Vad har inte fungerat?
  • Hur har arbetsuppgiftsfördelningen fungerat?
  • Hur har respektive arbetsbörda känts?
  • Wwoofare, praktikanter
  • Produktionsgrenar
  • Säljkanaler

Det som gjort oss glada är bland annat vår plats på jorden, tystnaden, vår stora fest, skörd av honung och grönsaker, kvalitén på våra lammskinn, tomatodlingen, vår ”nya” traktor som fungerar, att våra barn mår bra, att vi har stugan i Tylösand att åka till, att vi är friska, att vi sålt allt vi producerat, Glada Grisen, verandan, gårdssamverkan och att vi lyckas skapa förhållanden för människor som besöker vår gård så att de trivs och att vi till slut tog beslutet att sluta med höns för äggproduktion.

Det som fungerat bra under året som gått är:

  • Bevattningen
  • Växthusen
  • Systemet för att att in lös-hö
  • Slungrummet
  • Försäljningen
  • Arbetsfördelningen
  • Grönsaksprenumerationerna
  • Produktionen av honung och must
  • Odlingen
  • Vårt inbördes samarbete

Under varje fråga tänker vi en stund var och en och skriver ner våra tankar. Sedan jämför vi. Det vanligaste är att vi inte föreslår samma saker men att vi känner igen oss i varandras förslag och idéer. För varje förslag så blir det också en diskussion som kan ge uppslag till lösningar eller att vi bara konstaterar läget.

När det gäller områden som inte fungerat bra kom vi fram till följande:

  • Bevattningsspridarna gör att vi slösar vatten
  • Skötseln av skogsträdgården
  • Vårt egna hö är inte bra nog, dessutom för lite
  • Utrymmet där vi har målarverkstan
  • Värmesystemet i vårt hus
  • Förodlingen behöver filas på
  • Antalet wwoofare har varit för få
  • För många arbetsdagar per vecka för oss själva
  • Jonas har varit borta för mycket på annat jobb
  • Sorkangrepp
  • Ogräs i kvarter sju
  • Att avsluta säsongen i odlingen har blivit försenat
  • Höstningen (Vi kallar listan med alla saker vi måste göra innan vintern så)
  • Praktikanterna (många fungerar bra men många uteblir, blir sjuka, avbryter.)

Vi tittade igenom listan över arbetsfördelning som vi gjorde på förra årets gårdsmöte och justerade en del. I stort sett har vi följt arbetsfördelningen och det är till stor hjälp. Vi har så mycket vi gör på gården så vi kan omöjligt lägga oss i allt båda två. Därför har var och en av oss huvudansvar för olika saker som ska göras. Det gör att om du inte är ansvarig så kan du helt släppa den biten och slipper ha i bakhuvudet vad som behöver bli gjort. Jonas har t.ex. som ansvar att ta hand om djuren. Han är huvudansvarig för deras dagliga skötsel. Men det innebär naturligtvis inte att jag inte tar det de dagar han åker till jobbet t.ex. men Jonas ser till att det finns foder, saltstenar och annat som behövs. Han ser till att katterna vaccineras, kastreras och kommer till veterinär vid behov.

I år har vår arbetsbörda varit stor. Trots det är vi inte stressade vilket vi diskuterade en hel del. Vi kommer fram till att vi dels har kontroll över vår egen situation och bestämmer själva men också att vi börjar att få så pass mycket rutin på det vi gör så vi kan prioritera och välja vad som måste göras. Anledningen till för stor arbetsbörda är i huvudsak att Jonas har sagt ja till att hjälpa fler kommuner som energirådgivare på konsultbasis då de har svårt att hitta folk och har drabbats av sjukskrivningar. Jobbet där har blivit mycket större än vad som gick att förutse på grund av att många människor har panik på grund av elpriserna. Samtidigt har Ylva sagt ja till att vara med som pedagogisk konsult i ett EU projekt. Där är arbetsbördan som beräknat men tillsammans har det blivit lite för mycket.

Det har å andra sidan gjort att vi i år har haft en del inkomster som gör att vi kan investera i solpaneler. Vi hade planer på det redan förra året men eftersom bankerna inte ansåg att vi var säkra att låna ut till så fick vi skjuta på de planerna.

Vi är inte helt nöjda med årets wwoofare och praktikanter. Alltså – vi är nöjda med de som varit här. De har varit grymma men vi har fått för många återbud, avhopp och sjukdomsbesked samtidigt som vi sagt nej till flera. Nästa år ska vi snarare överbelägga än underbelägga och så ska vi testa hur det går.

Inför dagen har vi gjort en hel del sammanställningar över våra olika produktionsgrenar på gården. Det är väldigt intressant att se vad som ökar och hur det påverkar totalen. På gården är grönsakerna definitivt den största inkomstkällan och också där vi lägger mest arbete.

Honungen har ökat mycket det senaste året och det beror på att vi skaffat fler samhällen men också att Jonas har haft en mentor som han har fått goda råd ifrån samt vårt nya slungrum som gör arbetet lättare. Nästa år kommer diagram-ytan för ägg att ha försvunnit helt. Äggen har hjälpt oss att skaffa kunder men nu har många kunder hittat oss och kommer för att köpa grönsaker, must och honung så äggen är inte längre lika viktiga. Men förmodligen hade vi inte haft den försäljning på dessa varor i den utsträckning som vi har om vi inte hade lockat hit kunderna med ägg först.

Säljkanaler behövde vi inte diskutera så mycket. Jag är den som är ansvarig för att planera och marknadsföra försäljningen och det är oftast jag som sköter det rent praktiska med skörd, REKO, prenumeranter och marknader. Jag har en plan för nästa år vilket jag kommer skriva mer om i ett annat inlägg då det kommer att bli en hel del förändringar.

Utvärderingen tog hela förmiddagen och sedan var det dags att promenera iväg för att äta lunch på stan vilket inte händer allt för ofta i vårt liv. Trevligt att sitta ner och bli serverad och att unna sig en dubbel espresso efteråt.

Eftermiddagen startades med en övning som vi gjort i princip varje år sedan vi träffades. Den går ut på att vi var och en ägnar en stund åt att fundera över hur vi vill ha det om fem år och om tio år. Vad vill vi ha uppnått då och hur vill vi leva våra liv. För länge sedan, innan vi insåg allvaret i vart världen var på väg, så innehöll min sådan lista att köpa två off-road motorcyklar och spendera en sommar med att köra runt på Island. Nu handlar det mer om att utveckla gården. Det är skönt när vi idag jämför våra listor och kommer fram till att vi båda känner att vi har valt rätt och vill stanna på gården både om fem år och om tio år. Om det sedan blir så eller ej har vi inte någon aning om men vi tycker båda så mycket om våra liv så det är vad vi vill just nu.

Nästa punkt på dagordningen, Årshjulet, enades vi om att bordlägga till senare. Vi har ett årshjul uppsatt på väggen på vårt gemensamma kontor där återkommande sysslor och arbetssjok finns markerade. Det behöver uppdateras och justeras men då behöver vi ha gott om tid och idag räckte inte tiden.

Istället diskuterade vi vad vi vill förändra till nästa säsong och utöver det jag redan skrivit om wwoofare, praktikanter, arbetsfördelning och säljkanaler så diskuterade vi hur vi ska få tag på mer äpple till musteriet samt hur vi ska lägga upp inlämningssystemet av äpple så det blir smidigare nästa år. Vi pratade också en hel del om hur vi ska öka våra semesterdagar. Vi är båda överens om att vi är nöjda med kortare semestrar men att vi vill att de ska vara fler än de har varit i år. Jonas vill köra mer motorcykel och jag vill åka mer skidor och plocka mer svamp. Att åka bort över jul som vi ska göra i år känns också bra.

Vi diskuterade också vilka investeringar vi vill göra innan årsskiftet och vilka praktiska jobb vi vill satsa på under vintersäsongen. Det stora, som vi har funderat över i många år, är vårt energisystem. Vi vill på sikt ha en kombination av vedeldning i pannrummet, myseldning i kakelugnar, vedspis i köket, solvärmepaneler, solceller och hemmabatteri. Det är många investeringar och lösningar att fundera på men vi tror att vi börjar se hur vi ska få till det.

Halv fyra stängde vi mötet för idag. Nu har vi listor och tankar på diverse olika papper som ska sammanställas så vi vet vem som ska göra vad och helst även när. Jag tog bussen hem till gården och Jonas fortsatte ner till Tylösand där han ska jobba några dagar i stugan vid havet. Där är det mörkt, blåsigt, kallt och underbart.

Julmarknadshelg nummer tre

Ännu en galen julmarknadshelg med enorm mycket folk på både Nääs Fabriker och Vikaryd.

Jonas och jag fick inför dagarna dela upp de varor vi har kvar mellan oss. Vi börjar helt enkelt få slut på produkter. Jag tog med mig våra fyra sista skinn till Vikaryd. Jonas tog med våra sista must-bag-in-box till Nääs Fabriker och sedan delade vi upp honungsburkarna, pysselullen och mustflaskorna mellan oss. Grönsaker fick vi med oss båda två. En bit in på söndagen såg det ut så här hos Jonas.

När söndagen var över var det värre. Ingen bib, tre små flaskor med must, ingen honung och en påse pysselull. Grönsaker hade han dock kvar en hel del för det sålde inte alls på Nääs.

När vi gick igenom vad vi hade kvar efter helgens marknader insåg vi att vi bara hade två skinn, två påsar pysselull, tre mustflaskor. Inga bag-in-box och ingen honung. Däremot har vi vitkål, rödkål, grönkål, brysselkål, kålrot, morötter, betor, vitlök, gul- och röd lök kvar. Helgen innan såg vårt marknadsstånd ut så här.

Problemet är att vi fortfarande har två julmarknadshelger framför oss. Det är naturligtvis egentligen ett angenämt problem. Att sälja slut är ju det bästa man kan göra och absolut inte något att klaga över. Det enda som känns tråkigt är att många kunder har vant sig vid att servera vår must till jul och kom för att handla framför allt på Vikaryd där vi stått i många år. Då är det tråkigt att behöva säga att det är slut och det blir tråkigare att stå på marknad när man inte kan erbjuda provsmak av tre sorters honung och varm äppelmust kokad med kanelstång. Människor som fryser på julmarknader blir väldigt glada över att få smaka på lite varm äppelmust.

Det känns som om alla julmarknader vi varit på hittills har satt publikrekord. På Nääs kunde människor inte svänga av E20 för det var så mycket bilar på avfarten och detta trots att det gick ett mini-tåg från Tollered där man kunde parkera. På Vikaryd var det kö hela grusvägen ända ut från asfaltsvägen och så fort en parkeringsplats blev ledig så fylldes den med en ny bil hela lördagen. Söndagen var lite lugnare. Människor verkar inte hålla i sina pengar när det gäller julmarknader i år. Det är nog något annat de sparar in på. I alla fall de som producerar mat men även många hantverkare säljer galet bra i år.

En fråga är hur många ton äpplen och hur många kilo honung vi behöver producera för att möta efterfrågan? En annan fråga är hur många julmarknader vi ska anmäla oss till nästa år? Vi gillar, som ni nog förstått, att stå på julmarknader och vi gillar när människor gillar det vi säljer men vi är väldigt noga med att vi inte ska öka produktionen så vi får mer arbete än vi mäktar med för då blir det inte roligt. Frågan blir därför hur mycket kan vi öka produktionen genom att bli effektivare utan att öka mängden arbete?

Hushållningssällskapets mentorsprogram

Idag har jag varit på Bussahagens Grönsaker hos Valera och Vasilika som är med i min grupp i Hushållningssällskapets mentorsprogram. Jag hämtade upp Nicklas i Vara på vägen så vi hann prata en hel del under resan.

Vi började med en rundvandring och det har hänt mycket på Bussahagen sedan vi var där sist. Nya odlingsbäddar med bättre ljus på grund av att skogsägaren intill avverkat en granåker. Bussahagen ligger omgärdad av granåkrar så ytorna närmast tomtgränsen har varit lite svåra att odla på eftersom ljuset inte varit tillräckligt men nu kommer det bli lättare att odla på de ytorna.

Valera och Vasilika utnyttjar verkligen hela sin tomt för odling. Alla plana ytor där det går att odla grönsaksbäddar används för det. Där det är bergigare och sämre marker planterar de bärbuskar och andra perenner och planer på en skogsträdgård finns också.

Flera stora solpaneler på marken producerar el och mellan panelerna planerar de att sätta jordgubbar.

När vi var här sist diskuterade vi vad de skulle odla på skiftet närmast dammen där det är styv lera och mycket ogräs och vi kom fram till att det kunde fungera med kål vilket de nu testat med gott resultat för alla utom blomkålen.

Hönor, ankor och gäss finns på gården och gässen tar sin uppgift som vaktdjur på stort allvar. De låter väldigt mycket men är rätt trevliga.

Växthuset hade fått plast på sig men än så länge återstår gavlarna att montera/bygga. Här odlade de tomater i somras även om de inte hade några gavlar på plats.

På huset har de byggt ett växthus/plantuppdragningsrum med kanalplasttak och stora fönsterpartier.

Det är nytt sedan vi var här sist då bara grunden fanns. Tillbyggnaden är nedgrävd vilket ger en väldig takhöjd. Att det ligger i anslutning till huset gör att huset får ett lager extra skydd men också att tillbyggnaden kan få nytta av husets värme.

Nytt på gården var också den här apparaten som heter Big Hanna och är en komposteringsapparat. I ena änden lägger man i hushållsavfall och något kolrikt material som spån och i motsatta änden kommer det ut kompost. Apparaten uppfanns av Torsten Hultin, en svensk sociolog, som ville skapa medvetenhet om hur vårt samhälle använder och missbrukar resurser och hur beroende vi är av naturen. Med Big Hanna skulle all kompostering av matavfall kunna ske på plats och därmed skulle medvetenheten öka. Den görs och saluförs fortfarande även om modellerna idag ser lite annorlunda ut.

Syftet med dagens träff var att titta på våra olika såplaneringar så efter en god lunch satte vi igång med det. Valera och Vasilika testar att göra sin såplanering i Tend. Där kan man få en tvåveckors testperiod och sedan behöver man bestämma sig. Tend verkar ha en hel del fördelar om man har lite större odling då man kan tilldela olika uppgifter till olika anställda. Skriva ut beställningslistor och plocklistor, fixa en webbshop utöver själva såplaneringen. Det kostar dock en slant på ungefär 4000 kronor per år.

Vi är fyra gårdar i vår grupp. Bussahagen mitt i skogen, Frälsegården på Varaslätten, Backa köksträdgård på Hisingen och vi i ett mosaiklandskap. Alla har vi tillgång till olika jordar, försäljningskanaler, vindar, kyla och värme men ändå har vi mycket att delge varandra och tiden går lätt fort när vi träffas. Vi har blivit en liten grupp som förmodligen och förhoppningsvis kommer att ha kontakt med varandra även efter att mentorsprogrammet är slut.

Julmarknadshelg nummer två

Den här helgen har det varit julmarknad både på Nääs fabriker och på Nolbygård. Vi fick dela upp oss på lördagen så jag (Ylva) åkte till Nolbygård och Jonas åkte till Nääs. På söndagen kunde vi åka båda två till Nääs.

En fördel med att vara två är att man kan ta rast, äta lunch, gå på toaletten och annat som man inte hinner med när man är ensam och det är ganska skönt.

Förra helgen träffade vi på en biodlare som hade sina honungsburkar i snygga presentförpackningar där det fick plats två burkar i en. Eftersom vi i år har slungat tre omgångar så ville vi hitta något liknande fast för tre burkar.

Vi beställde redan samma kväll som vi kom hem från förra helgens julmarknad så till denna kunde vi packa våra tre smaker i en snygg presentförpackning.

Det är roligt att, på marknader, kunna erbjuda och diskutera tre olika smaker på honung med kunderna.

Eftersom Jonas började sin julmarknad klockan 10 och jag inte förrän 12 så gav han sig iväg först medan jag tog hand om djuren. Eftersom vi räknade med att jag på Nolbygård skulle ha lättare för att sälja grönsaker eftersom vi har fler stammisar där så fick jag ta lastbilen. Då återstod bara vår lilla röda Up till Jonas och i den packade vi in vitkålshuvuden, rödkålshuvuden, grönkål, röd- och gul lök, vitlök, kålrötter, chilli, många bib med must, must på flaska, honungskartonger, dukar – och så Jonas.

Nackdelen med att packa in i bilen är att det blir mycket jobb att packa upp när man kommer fram även om de på Nääs Fabriker förser utställarna med både bra tält och bra bord.

Vi delade tält med ett företag som sålde blommor och kransar. Det verkade först inte vara så många olika säljare på Nääs i år men när man gick runt hittade man den ena lokalen efter den andra med fler och fler säljare. Många olika foodtrucks var också på plats och det var helt otroligt mycket folk i rörelse.

Jag packade som vanligt i ordning lastbilen med alla grönsaker på plats i sina kärl. Mustkartonger, flaskor och honungsburkar kan lätt fara omkring när man kör så de satte jag upp först när jag kom fram.

En och annan purjo hade också trillat omkull men det är väldigt snabbt gjort att ställa i ordning.

De flesta marknader på Nolbygård har startat 10 och hållit på till 15 eller 16. I år testades ett nytt koncept med marknadsstart klockan 12 och sluttid 18. Det hade flera kunder missat så vid 10 var det redan mycket folk på plats.

Vi trodde att vi skulle ha lättare att sälja skinn på Nääs än på Nolbygård så jag tog bara med två skinn och Jonas fick med sig resten. Innan vi öppnade var mitt första skinn sålt och strax därefter det andra. Det är svårt att veta när skinna blir sålda. Typiska sällanköp. Ibland har köparen grunnat i månader, ibland blir ett skinn sålt direkt. Grönkålen tog slut snabbt liksom brysselkål, broccoli, och mangold.

Nolbygård är mysigt på kvällen med alla ljus och bodarna upplysta. Det här är verkligen vår hemmaarena och det fanns knappt tid att fylla på grönsaker för det var så mycket människor. Riktigt kul och bra marknad.

På söndagen var vi båda två på Nääs. Där är en helt annan kategori av människor. De var inte alls intresserade av grönsaker men must och honung gick åt i rasande takt. Vi erbjöd provsmakning på varm äppelmust som vi låtit sjuda ihop med kanelstänger i fem minuter och det gick hem hos de allra flesta.

Många ville också titta på lammskinn och när vi åkte hem hade vi bara fyra skinn kvar. Det är allt vi har kvar totalt. Vi var inne och tittade i en butik där de säljer ullprodukter och hittade följande skylt om gotlandsfällar. Kanske är vi helt enkelt för billiga men 15 000 låter väl väl mycket för ett skinn?

Nääs är trevligt på ett helt annat sätt än Nolbygård. Den gamla bruksortens estetik ger en mycket speciell känsla.

Nu är vi mycket trötta och väldigt nöjda och alla presentförpackningar har gått åt. Frågan är vad vi ska sälja de följande sex julmarknadsdagarna… Än så länge har vi kvar av allt men det tunnas ut med väldig hastighet. Ett angenämt problem!

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑