Författare: Ylva Lundin (Sida 54 av 235)

Teaming with microbes del 4

1 februari, 2022 / Ylva Lundin / 2 kommentarer

Förra vintern läste jag första delen i boken Teaming with microbes av Jeff Lowenfels och Wayne Lewis. Sammanfattningen av vad jag läste finns att hitta i följande tre inlägg:

Del två i boken heter ”Applying Soil Food Web Science to Yard and Garden Care” och det lät spännande men tyvärr så kom det en odlingssäsong i vägen så boken har legat i bokhyllan bakom skrivbordet och varit satt på paus. Nu under vintern hinner vi med lite andra saker som att läsa till exempel men jag fick börja med att själv läsa igenom mina sammanfattningar från förra året för att friska upp minnet.

En jord med ett rikt mikroliv är bättre på att hålla näring. Varje gång en svamphyf eller bakterie äts upp blir det näringsämnen kvar och eftersom växten har attraherat de bakterier och svamphyfer den behöver finns näringsämnena just där de behövs – nära plantans rotsystem.

En välmående levande jord med rikt mikroliv förbättrar strukturen på jorden genom bakteriernas slemproduktion och mikroorganismernas förflyttning genom jorden som skapar hålrum. Bakterierna producerar ett slime som binder ihop jordpartiklarna till större aggregat. Jorden blir porösare som gör att den både kan hålla vatten vid torka och dränera vatten om det blir för mycket. En porös jord ger också en syrerikare jord. En välmående jord med rikt mikroliv ger en bättre jordstruktur med ökad porositet.

Ett levande mikroliv påverkar jordens pH i rotzonen som påverkar vilken typ av kväve som är förhärskande – nitrat eller ammonium.

Väven av mikroorganismer hjälper också till på många andra sätt. De bidrar med försvar mot sjukdomar och skadliga inkräktare både på rötterna och på bladen. De distribuerar också nödvändiga vitaminer och hormoner till plantorna. Mikrolivet i jorden har alltså stor betydelse för hur jorden mår och i detta kapitel ska jag få lära mig hur jag kan använda mig av den kunskapen i mitt arbete med att odla grönsaker.

De allra flesta grönsaker, annueller och gräs föredrar sitt kväve som nitrat och trivs bäst i bakteriellt dominerade jordar. De flesta träd, buskar och andra perenner föredrar sitt kväve i ammoniumform och trivs bäst i svampdominerade jordar. Lämnar vi en yta i fred på våra breddgrader kommer den så småningom att bli en skog. Det kommer fortfarande att vara ungefär lika mycket bakterier i jorden men mängden svamphyfer kommer att öka allt mer.

I bokens appendix finns 19 trädgårdsregler som jag med viss hjälp av Google translate får till följande:

Vissa växter föredrar jordar som domineras av svampar, andra föredrar jordar som domineras av bakterier.
De flesta grönsaker, annueller och gräs föredrar sitt kväve i nitratform och gör sig bäst i bakteriellt dominerade jordar.
De flesta träd, buskar och perenner föredrar sitt kväve i ammoniumform och trivs bäst i svampdominerade jordar.
Kompost kan användas för att inokulera nyttiga mikrober och liv i jordar i din trädgård och införa, underhålla eller förändra jordens näringsväv i ett visst område.
Om du lägger till kompost och dess soil food web till ytskiktet på din jord kommer jorden att inokuleras med samma soil food web.
Åldrade, bruna organiska material stödjer svampar; färska gröna organiska material stödjer bakterier.
Mulch som läggs på ytan tenderar att stödja svampar; kompost som arbetas in i jorden tenderar att stödja bakterier.
Om du blöter och maler kompost noggrant påskyndar det bakteriell kolonisering.
Grova, torrare kompostmaterial stödjer svampaktivitet.
Sockerarter hjälper bakterier att föröka sig och växa; kelp, humus- och fulvinsyror och fosfatstensdamm hjälper svampar växa
Genom att välja komposten du börjar med och vilka näringsämnen du tillsätter till den, kan du göra teer som är kraftigt svampiga, bakteriedominerade eller balanserade.
Kompostteer är mycket känsliga för klor och konserveringsmedel i bryggvattnet och ingredienserna.
Användning av syntetiska gödselmedel dödar de flesta eller alla mikrober i jordens näringsväv.
Håll dig borta från tillsatser som har höga NPK-tal.
Följ all kemisk besprutning med en applicering av kompostte.
De flesta barr- och lövträd (björk, ek, bok, hickory) bildar micorrhiza med ectomycorrhizasvampar.
De flesta grönsaker, annueller, gräs, buskar, barrträd och perenner bildar mykorrhiza med endomycorrhizasvampar.
Kultivering och överdriven markstörning förstör eller skadar jordens näringsväv allvarligt.
Blanda alltid endomykorrhizasvampar med frön från annueller och grönsaker vid planteringstillfället eller applicera dem till rötter vid transplantation.

En del saker i listan låter självklara medan andra punkter låter som om jag måste ta reda på mer för att förstå hur de tänker och vad de menar. Punkt 19 är en sådan punkt.

Svampmycel är väldigt ömtåligt och går lätt sönder. Många jordsvampar är mykorrhizasvampar och de behöver en levande rot att samarbeta med. Ju längre den växten/roten lever desto längre och mer livskraftig blir mykorrhizasvampen. Att ha helårsgröngödslingsgrödor känns ur den aspekten helt rätt.

Olika grödor behöver, som det skrevs om redan i del 1, olika förhållande mellan bakterier och svamphyfer. Bakterieförekomsten är nästan alltid den samma så fördelningen mellan bakterier och svamphyfer bestäms av hur mycket mer svamphyfer som bildas i jorden.

Morötter, sallad, broccoli och kålväxter föredrar en svamp:bakterie-fördelning på 0,3:1. Tomater, majs och vete föredrar en svamp:bakterie-fördelning på 0,8:1

Perenner och skogsträdgårdar behöver självfallet högre andel svamphyfer enligt detta resonemang. Lönn och ek ska ha en ratio någonstans mellan 50:1 till 100:1.

I nästa kapitel går de igenom olika metoder för att räkna olika förekomst av mikroliv och lite större organismer i jord och rekommenderar dels att man gör flera sådana beräkningar på olika platser i sin odling och dels att man skickar in jordprov till ett labb som gör en mätning av den bakteriella biomassan och svampbiomassan för att man ska få reda på sina förhållanden. Sedan tipsar de om ett amerikanskt företag som gör sådana analyser. Med dessa fakta i bagaget kan man sedan börja arbeta med att förbättra sin jord. När man läser texten i boken så känns det som om de tar för givet att de flesta jordar är i dåligt skick och förstörda av många års plöjning och konstgödsel. I dessa krävs många års arbete för att återetablera the soil food web medan om man odlar i en obesprutad icke-konstgödslad jord så ska det räcka med en ”tweak” (modifiering) av the soil food web.

Kompost, organiskt täckmaterial och kompostte är allt som behövs enligt författarna. Man ska tillsätta ”rätt” sorts kompost, täcka på ”rätt” sätt med ”rätt” organiskt material och tillsätta aktivt syresatta kompostteer. (AACT – Active Aerated Compost Tea)

Kompost kan tillföra mikrober som utgör grunden för the soil food web. Korrekt tillverkad kompost innehåller rätt kombination av svampar, bakterier, protozoer och nematoder tillsammans med organiskt material.

Organiskt täckmaterial är, enligt författarna, också effektiva redskap för the soil food web. Det kan utgöras av löv, gräsklipp, träflis. Täckmaterial utgör en fantastisk miljö för mikroorganismerna och ger dem organisk mat som de kan leva av. Täckmaterialet är som en kall ytkompost som inte blir varm som en komposthög men som bryts ner under en längre tid.

Aktivt syresatt kompostte görs av kompost. Att blanda ut gödsel eller kompost i vatten och låta det stå några dagar är inte AACT. AACT görs genom att du lägger lite kompost i destillerat vatten (regnvatten går bra), tillsätter något för mikroorganismerna att leva av och sedan pumpar in syre i blandningen under någon dag. Detta gör att syreälskande bakterier förökar sig snabbt och du kan sedan vattna ut komposttet på dina odlingar och direkt på dina plantor.

Meningen ”There is a bit of work involved in making the conversion from chemicals to microbes, but ultimately, once you gear up and make the neccerssary changes, there will be less to do.” är ganska typisk för boken som hela tiden verkar utgå ifrån att läsaren odlar med hjälp av round-up och NPK.

Odlar man i samarbete med mikroberna genom att tillföra kompost, organiskt material och kompostte, så påstår författarna att man inte kommer att behöva gödsla eftersom det kommer att ske en korrekt mikrobiell cirkulation av näringsämnen i jorden som också säkerställer att mina växter får den typ av kväve som de föredrar. Här blir jag lite frågande: Menar de att jag inte kommer att behöva använda NPK, eller menar de faktiskt att jag inte kommer att behöva gödsla? Vad är i så fall att tillföra kompost och täckmaterial. I min värld så är det att gödsla.

Därefter går de igenom en rad preparat man kan köpa för att få in rätt bakterier och svampar i sin jord. Har man inte odlat bönor eller ärtor på en mark tidigare så kan man även här i Sverige köpa bakterier som man kan tillsätta vid sådd men oftast så behövs inte det om man redan har en relativt väl fungerande jord. Naturen verkar ta hand om det själv. Självklart är det många som vill sälja preparat och du kan till exempel köpa mykorrhizakultur i påse och tillsätta när du planterar träd men jag får en känsla (helt ovetenskaplig) att naturen ofta fixar till det som behövs om vi människor inte stör för mycket. Här får jag lite problem med deras punkt 19. Själv har jag odlat grönsaker i många år utan att köpa olika preparat att använda vid varje sådd…

Fortsättning följer…

Ladugårdsvinden del 2

10 januari, 2022 / Ylva Lundin / 2 kommentarer

En vecka har gått sedan förra inlägget om ladugårdsvinden och det har hänt en hel del. En del steg framåt och flera bakåt som det ofta är när man börjar med större projekt.

Vi har lyft undan ganska många kvadratmeter av golvet och det är mer som är ruttet än vad vi hoppades på.

Vi är inte klara med det jobbet än utan har en hel del till att ta upp. Vi har en hel del egensågade plankor som vi tänker använda som nytt golv och vi kommer att kunna återanvända en liten del av de golvbrädor som vi nu tar upp.

Under golvet så går bjälkar från den ena långsidan till den andra. De ligger på bjälkar som går i ladugårdens längsriktning och de i sin tur ligger på stolpar. Flera stolpar har vi bytt och en längstgående undre bjälke har vi låtit tillverka då förra ägaren helt enkelt tagit bort en. När vi nu har lyft på golvbrädorna så hittar vi flera bjälkar delvis är ruttna.

Vi har också hittat en takbjälke som vilar på en bärlina som är helt bortruttnad eftersom ett mjölkrör gått ut genom väggen under den. Där har förmodligen bildats mycket kondens och så har trät runt omkring ruttnat.

Panelen på den sidan av väggen är dessutom helt rutten vilket inte precis gjort saken bättre. Detta ställe är redan tidigare lagat med två liggande bjälkar. Dessa bjälkar vilar på golvet som där under är helt ruttet.

Vi tog vår domkraft och lyfte upp takbjälken och funderade över hur vi skulle kunna lösa situationen.

Efter ganska mycket resonerande insåg vi att vi behövde råd så i går kväll så ringde vi Maria som är timmerkvinna.

Vi försökte först via facetime men täckningen på landet är inte tillräckligt bra. Då försökte vi med telefon och bilder men till slut erbjöd sig Maria att komma förbi dagen efter.

I morse var hon på plats och vi fick en hel del goda råd både om problemstället och andra ställen. Nu vet vi hur vi ska göra men det kommer i nästa inlägg för vi tar det långsamt och använder domkraften lite i taget för att krafterna inte ska bli för stora. Det är tunga saker vi jobbar med.

Istället har vi idag tagit bort en över tre meter lång bjälke som var rutten på flera ställen.

Vi har några egensågade bjälkar och hittade en som var tillräckligt lång och bara lite för tjock.

Den körde vi i vår rikt och planhyvel tills den blev 16 cm tjock.

Sedan bar vi upp den på vinden och mätte och passade in den. Ena änden på bjälkarna vilar på stenmuren i gamla kostallet. Det hålet var bara 15 cm brett så vi fick hugga bort en del av bjälken.

Sedan upptäckte vi att det bara var 15 cm till överkanten så då fick vi även hugga bort en del på höjden.

När vi sedan la bjälken på plats visade det sig att alla längsgående balkar inte är i exakt samma höjd så då fick vi ta ner den igen och hugga ur ett jack för en av bjälkarna.

Det är lite meck men det känns väldigt bra att få friska bjälkar på plats.

Vi kommer att behöva byta ut minst två bjälkar till och några kommer vi att istället sala på på båda sidor för att inte ta några chanser med bärigheten. Maria berättade att bjälkarna förmodligen var tillverkade i gran och att gran ofta ruttnar inifrån. Det innebär att om man ser att det är ruttet på ytan men friskt på sidorna så ska man kolla noga så inte hela kärnan är bortruttnad. Fur beter sig tvärt om så där är det kärnan som inte ruttnar. Vi vet ännu inte hur många bjälkar som vi behöver byta men det lär visa sig.

Under veckan har vi i alla fall konstaterat att golvet är tillräckligt ok i andra ändan. Där har vi därför börjat bygga upp hyllor för förvaring.

Huvudanvändningen av de här 170 kvadratmetrarna kommer att bli förvaring då vi har enormt mycket prylar som kan vara bra att ha.

I veckan har vi dock gjort en rejäl rensning.

Tre lass till tippen har det blivit med ruttna golvbrädor, gammal isolering, gamla avloppsrör och diverse annat skräp. Övriga bra-att-ha-prylar har nu hamnat i olika hyllor. Långa saker som plåtar, hässjestörar, rör, hyllplan och spirorör har hamnat ovanpå reglar som vi satt i takbjälkarna.

Det är väldigt mycket kvar att göra men det roliga med sådana här jobb är att det man först tror är omöjligt att genomföra och för komplicerat för oss visar sig ofta går att lösa om man tar en sak i taget, frågar om råd och jobbar på. Inte ens en ladugårdskonstruktion är speciellt komplicerad när man börjar titta noga på hur den är gjord. Det dröjer nog några veckor innan jobbet är klart…

Ladugårdsvinden

3 januari, 2022 / Ylva Lundin / 2 kommentarer

Idag har vi påbörjat ett riktigt skitjobb på vinden ovanför gamla kostallet. Det är enda stället på gården dit ingen får gå om inte jag eller Jonas är med. På många ställen är det hål rätt igenom golvet och dessa är lätta att se men på flera ställen så är det helt enkelt så ruttet så man inte kan gå utan att riskera att trampa igenom.

Brädorna som utgör tak i ladugården utgör samtidigt golv på vinden och vi har länge tänkt ta tag i jobbet men det har tagit emot. Korna har år efter år stått och utsöndrat varm fukt och detta har påverkat brädorna i taket. Taket (golvet) består av två lager brädor med vindpapp emellan.

Vi har inte riktigt vågat oss på jobbet då vi inte har känt att det har varit säkert förrän vi hade ersatt en borttagen bjälke och en sönderruttnad stolpe men detta blev gjort 2021 så nu fanns det inte riktigt något att skylla på.

Ett ostädat hörn fyllt med betongpannor, stenullsisolering, halm, fågelskit, getingbo, plastdetaljer och lite allt möjligt är man inte jättesugen på att ta tag i men idag bet vi ihop och fyllde säck efter säck. Drygt ett dussin stora säckar väntar nu på sin sista färd till tippen.

Betongpannorna dammsögs av med industridammsugaren och golvet kom fram mer och mer.

På sikt kommer ytan här uppe att innehålla hyllor och förvaringen kommer att kunna bli överskådlig och funktionell. Nu har pinalerna bara lagts huller om buller eftersom vi ändå skulle ta tag i golvbytet. Här samsas prylar från förra ägaren med prylar som vi lagt dit i en salig röra och en hel del bör inte alls finnas här men det får vi ta tag i sedan.

Golvet är ”lagat” en gång förut genom att golvbrädorna sågats rakt av efter sista bjälken. Sedan har en bräda lagts längst med underbjälkarna och så har de lagt korta brädor från stenmuren till den löst liggande brädan. Ovanpå detta har brädor lagts åt andra hållet.

Det har inte varit en så hållbar lösning, som synes ovan, så vi började med att ta ned den. Då kunde vi också ställa upp en stege som vi kunde jobba ifrån eftersom det ibland känns väl osäkert att gå på golvet.

Man får hålla bra koll på var reglarna går ifall allt man står på i övrigt är ruttet.

Industridammsugaren var skönt att ha för det är mycket gammalt bôs som behöver tas bort.

På vissa ställen ser man att brädorna är ruttna men även där brädorna såg helt friska ut så gick de ibland rätt av när vi lyfte på dem.

Det är en stor yta på 170 kvadratmeter och vi hade nog en förhoppning om att en del brädor ur det övre lagret skulle gå att återanvända men efter en dags jobb är vi tveksamma till det. Många brädor såg ut som den nedan när vi väl lyft upp dem.

Vi hann en bit i alla fall men här kommer vi att kunna ha roligt många dagar framöver…

Fröbeställning inför 2022

30 december, 2021 / Ylva Lundin / Inga kommentarer

En aktivitet som varje år kräver en hel del koncentration och tankemöda är årets fröbeställning. Skrivbordet rensas så när som på datorn.

Sedan bär jag in alla fröer som vi har kvar. Det är en hel del. Varje växtfamilj har en märkt godislåda förutom målleväxter som har två och ärtväxter som har en egen back.

Lådorna gås igenom för att se vad som finns kvar från föregående år. De flesta fröer går att spara år från år men vi brukar inte spara salladsfröer och palsternacksfröer då de ofta har sämre grobarhet efter något år.

För att kunna veta hur mycket fröer som finns kvar använder jag en liten våg. Med hjälp av 1000-frövikten kan jag räkna ut antalet fröer bara genom att väga dem vilket spar tid.

Från föregående år har jag ett excelark som vi nu går igenom och skriver in hur många bäddar av varje gröda jag tänker odla, ändrar sortnamn om vi ska byta, lägger till och tar bort grödor m.m.

I excelarket finns sortnamn, fröfirma, antal bäddar, frö per bädd, frön jag beräknar så per bädd (lite svinn räknar jag med). Sedan räknar excel ut hur mycket fröer jag har behov av i år. Jag skriver in hur mycket fröer jag redan har och excel räknar ut hur mycket fröer jag behöver köpa.

För varje år så går det fortare att göra fröbeställningen. Jag känner mig säkrare på vilka sorter jag vill odla och har börjat hitta sådant jag är nöjd med när det gäller nästan allt. En besvikelse 2021 var kvalitén på rödkålen. Klimaro som vi använde då var bra för skörd och försäljning direkt men klarade inte lagring i kylrum speciellt länge. Nu har vi fått tips på en sort från Olssons frö som heter 5105. Extremt tråkigt namn och den finns tyvärr inte som ekologiskt frö men den ska vi ändå testa kommande år i en bädd och så kör vi Klimaro i en bädd för direktskörd. Ett vanligt problem i rödkål är kalciumbrist och det kan påverka lagringsegenskaperna men vi hade inte synliga tecken på det så därför vill vi pröva en annan sort också.

Första beställningen som gick iväg var till Runåbergs fröer. De har många trevliga sorter som vi inte vill vara utan. Äggplanta eller aubergin är nytt för oss. Vi har bara odlat den då vi beställde chillifröer där några visade sig vara äggplanta. Testar också en ny broccolisort som heter Rasmus som ska ge stora bra huvuden och bra storlek på sidoskotten. Paprikan blir andra året för oss. Årets paprikaskörd var ganska misslyckad då vi satte paprikorna på skuggsidan i växthuset. De flesta plantorna blev uppätna av sniglar och övriga gav dåligt och hade dålig tillväxt. I år ska vi testa att odla dem i glasväxthuset och på solsidan i tunneln.

Runåbergs

Äggplanta Diamond, ekofrö
Tomat, körsbärs- Mei Wei, ekofrö
Paprika King of the North, ekofrö
Gurka Shintokiwa, ekofrö
Nyzeeländsk Spenat, ekofrö
Broccoli Rasmus, ekofrö

Andra beställningen gick iväg till Semenco. Där beställer vi det mesta av våra fröer. De är bra att ha att göra med och allt fler sorter i deras sortiment är ekologiska. Dock inte allt. Majsen Earlibird har vi tidigare köpt hos Lindbloms men den har utgått ur deras sortiment så den har vi i år beställt från Semenco. Vi prövar också rotselleri för första gången på många år. Vi har inte tidigare varit speciellt bra på att odla det utan knölarna har blivit alldeles för små för att vara lönsamt men något nytt ska testas varje år.

Semenco

Blomkål Goodman, ekologiskt odlat frö – 250 frö
Brysselkål Dagan F1, ekologiskt odlat frö – 100 frö
Kinakål Bilko F1, ekologiskt odlat frö – 250 frö
Kålrabbi Kolibri F1, ekologiskt odlat frö – 250 frö
Broccoli Belstar F1, ekologiskt odlat frö – 100 frö
Pak Choi Green Parrot F1 – 250 frö
Matpumpa Uchiki Kuri, ekologiskt odlat frö – 100 frö
Prydnadspumpa Sweet Dumpling – 50 frö
Butterheadsalanova Hawking RZ, ekologiskt odlat frö – 500 pellets
Butterheadsalanova Barlach RZ – 100 pellets
Salanovakrisp Tralex RZ, ekologiskt odlat frö – 500 pellets
Salanovakrisp Expertise RZ, ekologiskt odlat frö – 100 pellets
Bataviasalanova Caravel RZ – 100 pellets
Jasperinas RZ, ekologiskt odlat frö – 100 pellets
Gul lök Boga F1 – 20 kg ekologiskt odlad sättlök
Gul lök Troy F1 – 5 kg sättlök
Gul lök Forum F1 – 5 kg sättlök
Rödlök Red Baron – 5 kg ekologiskt odlad sättlök
Rödlök Redlander F1 – 5 kg ekologiskt odlad sättlök
Purjolök Keeper F1 – 250 frö
Purjolök Runner F1, ekologiskt odlat frö – 250 frö
Rougella RZ F1, ekologiskt odlat – 100 frö
Tomat Sungold F1 – 100 frö
Sockermajs Earlibird F1 – 250 gram
Buskbrytböna Faraday, ekologiskt odlat frö – 1 000 gram
Palsternacka Pacific F1, förgrott – 1 000 pellets
Spenat Renegade, ekologiskt odlat frö – 10 000 frö
Rotselleri Balena F1, ekologiskt odlat frö – 500 frö
Rödkål Klimaro F1, ekologiskt odlat frö – 100 frö

Lindbloms beställer vi alltid mycket ifrån men allt finns inte hemma än vilket göra att vi får skicka en beställning via e-post och så plockar de ihop den när allt kommit in. Lite bökigare men mest för dem själva. Förra året var det någon sort som aldrig kom in men förhoppningsvis så funkar allt bra i år. Vi är glada att personalen tagit över firman så att den får leva vidare efter branden. Många sorter som vi vill odla finns här och mycket är ekologiskt.

Vintersallat Vit, certifierat ekologiskt utsäde
Kalibos, storlekssorterat, certifierat ekologiskt utsäde
Forono, demeter/certifierat ekologiskt utsäde
Cylindra, certifierat ekologiskt utsäde
Egyptisk Plattrund, demeter/certifierat ekologiskt utsäde
Lucullus, demeter/certifierat ekologiskt utsäde
Pirol, certifierat ekologiskt utsäde
Halblange Weiße, demeter/certifierat ekologiskt utsäde
Sakura F.1, certifierat ekologiskt utsäde
Katrina F.1, certifierat ekologiskt utsäde
Mertus F.1 RZ
Petit Gris de Rennes, certifierat ekologiskt utsäde
Dunja F.1, certifierat ekologiskt utsäde
Rondini, certifierat ekologiskt utsäde
Kalorama F.1 RZ, storlekssorterat, certifierat ekologiskt utsäde
Vikoria, Storlekssorterad, certifierat ekologisk utsäde
Westland Winter, certifierat ekologiskt utsäde
Sugar Baby, certifierat ekologiskt utsäde
Vorgebirgstrauben, certifierat ekologiskt utsäde

Olssons beställer vi minst ifrån. Mest beroende på att de inte satsar på ekologiska fröer i någon större utsträckning men också för att de har en så usel webbsida. Rödkålen ska bli spännande att testa, broccolin är extra tidig men framför allt så köper vi våra gröngödslingsfröer från Olssons.

Rödkål 5105
Broccoli Sirtaki
Morot Calibra
Luddvicker
Perserklöver
Subklöver
Bovete
Grönråg

Vi planerar att i år så 92 913 fröer (gröngödsling oräknat) 66 121 fröer har vi kvar sedan tidigare år och när beställningarna gått iväg så kommer vi att ha beställt drygt 35 000 frön. Siffrorna har excel räknat ut och anledningen till att antalet är så exakt är att i en ruta kan det stå 5000 morotsfrön men vintersquashfröerna är mer exakta och kan vara 13. Siffrorna ovan är dock inte alls så exakta som de verkar.

Vissa fröer som morot och rödbeta sår vi med såmaskin men det är ändå väldigt många fröer som ska i jorden.