Författare: Ylva Lundin (Sida 55 av 239)

På träff i Skåne

1 mars, 2022 / / Inga kommentarer

Sedan 2014 träffar jag det här fantastiska gänget en gång om året. Vi började träffas när vi skaffat Östäng och sedan har vi fortsatt varje år. Ju mer träffar vi har haft desto mer lär vi känna varandra och en allt st örretillit har utvecklats i gruppen.

Jag åkte ner i onsdags förra veckan och kom tillbaka söndag kväll. Under hela den tiden så har vi pratat oavbrutet och inte en enda gång har jag velat dra mig undan och inte delta i samtalet. Att få vara med människor som inte ryggar för det som är obehagligt och skrämmande och som vågar bjuda på sig själva och sina erfarenheter är en ynnest som jag verkligen hoppas att fler får omge sig av.

När vi kom ner på onsdag kväll var klockan ganska mycket och mer blev den innan vi kom i säng. Torsdag morgon inledde vi med en check-in som Helena von Bothmer ledde. Hon har jobbat mycket med grupprocesser och social permakultur och har många bra frågor och övningar på lager.

Den här gången gick vi laget runt och var och en av oss fick två minuter på de tre första frågorna och fyra minuter på den sista. Tio minuter utan att någon avbryter kan kännas lite läskigt men vi börjar bli vana. Har man inget att säga så är det ok att vara tyst.

  1. Vad går väl för mig
  2. Vilka utmaningar och svårigheter ser jag
  3. Vad är nästa steg
  4. Vad drömmer jag ska hända på lång sikt

Sedan koncentrerade vi oss på Susanne som bor och driver projekt i trakterna kring Höör. Hon har så många projekt på gång så vi fick börja med en kartläggning för att få bilden klar för oss.

På eftermiddagen tog vi en promenad bort till Holma folkhögskola. De har många viktiga utbildningar i permakultur, odling, hantverk och livsmedelsförädling. De har också en av Sveriges första skogsträdgårdar som jag har besökt vid två tillfällen tidigare.

Det är alltid roligt att komma tillbaka och se hur projekt har utvecklat sig. Här är två björkstaplar med svampodling. Det ser ut som att de är olika gamla. Skogsträdgården är alltid öppen för besök så har du vägarna förbi Höör så är det en bra idé att stanna till.

En viktig ingrediens i umgänget är maten och diskussionerna kom att handla mycket om mat under de här två dagarna. Både om den vi åt och njöt av men också den vi odlar och förädlar och hur världens matproduktion kan komma att ändras framöver. Att Ryssland anföll Ukraina under de här dagarna ledde också till många diskussioner.

Vi jobbade vidare med Susanne utan att hon var med själv. Så brukar vi jobba. Den som bjuder in deltar inte i diskussionerna kring sig själv utan låter oss andra vända och vrida på tankar och idéer som sedan presenteras för den vi jobbat med. Susanne får sedan ta till sig det hon tycker verkar vettigt och strunta i resten.

På fredag åkte vi på utflykt ner till sydöstra Skåne för att hjälpa Helena Ullmark att lasta en del flyttgods som skulle till Gotland. När vi ändå var i närheten så åkte vi och hälsade på Jona och Etta som Helena von Bothmer håller permakulturkurser ihop med. De var tyvärr inte hemma men eftersom Helena känner dem så fick vi titta runt i alla fall.

De har många spännande vattenlösningar med flera dammar på sin gård. De har också väldigt många ätbara träd och buskar och anlägger ständigt nya projekt.

Bastun är ett trevligt originellt bygge.

Tillbaka i Höör blev det mer diskussioner, mer mat och mer umgänge.

På lördagen fyllde Susanne 60 år så då var det fest inne i Sösdala. Där träffade vi på denna packcykel med ett tydligt budskap om hur beroende vi är av Ryssland.

Anton Pettersson kom förbi och spelade några egenskrivna låtar. På festen mötte vi många gamla bekanta inom omställningsrörelsen och det var väldigt trevligt att återse människor som jag inte träffat på många år.

Med på festen var även Per som jag träffade första gången på Permakulturkursen 2012. Han berättade att han skulle gå bort till Sösdala smidesverkstad och hämta några knivar han beställt. Han talade lyriskt om stället så jag bad om att få följa med.

Ett fantastiskt ställe med remdrift i taket och mängder av verktyg. Skruvstäden var enorma liksom de fasta nycklarna och plåtsaxarna.

Fascinerande ställe som drivs av Tobias Heldqvist som tar emot beställningar och utför allt ifrån traditionellt varmsmide till svetsning och reparationer.

På söndagen åkte vi på utflykt i Susannes husbil och hittade en skog att vandra i och en solig backe att fika i innan det var dags att bege sig hemåt med tåget.

Huvudet känns som om det har gått i en torktumlare efter fyra mycket intensiva dagar. Många tankar ska hinna landa innan resan är över på riktigt. Ett fantastiskt gäng som jag verkligen uppskattar!

Förodlingen är igång

23 februari, 2022 / / Inga kommentarer

Vecka 8 startar vi förodlingssäsongen. Det tar alltid emot lite så här i starten. De första sådderna för året tar alltid längst tid. Ingenting är i ordning. Jag hittar inte uttryckarna. Jag hittar inte backarna för brättfyllning. Jag hittar inte vattenslangen osv.

När jag ska börja förodlingssäsongen så får jag alltid först städa. I slutet av säsongen har jag aldrig riktig ork att hålla ordning så alla grejor hamnar lite här och var. Sen kommer en lång vinter när jag helst inte går ner i förodlingskammaren så det är alltid lite av en chock att komma ner och se röran. I slutet av säsongen så sprack en slang dessutom så när jag gick ner idag så möttes jag av en vattenfylld papperskorg med obestämbart innehåll bland annat. Det hade gottat till sig rejält under vintern.

Fördelen med förodlingskammaren jämfört när jag stod inomhus och sådde allting är att det inte gör något om det är jordigt och stökigt. När jag väl fått ordning på allting i början av säsongen så brukar jag gilla att gå ner där och så men så här i början tar det emot. En annan sak är att nu när jag väl har sått så kommer mycket tid att gå åt till fler sådder och skötsel av dem jag sått. Det kommer att ta av min tid så det blir mindre tid över för byggprojekt – något som jag älskar att hålla på med.

Det är lite som att komma tillbaka till jobbet efter semestern. Det är lite trögt i början och även om man gillar sitt jobb så har man hellre semester.

Idag har jag sått blommor till stenpartiet efter vägen, paprika, sallat,majrova, kålrabbi, tomater, rotselleri, persilja, chilli, aubergine och pak choi. Allt förutom rotselleri och persilja är för växthuset.

I Runåbergs utmärkta bok om att odla fröer finns en lista som jag har tillgänglig i förodlingskammaren. Där finns temperaturangivelser för när olika fröer gror.

  • Majrova gror vid 4 grader men optimalt är 15-30 grader.
  • Sallat gror vid 4 grader men optimalt är 14-18 grader
  • Persilja gror vid 5 grader men optimalt är 14-24 grader
  • Kål gror vid 6 grader men optimalt är 20-28
  • Tomat gror vid 14 grader men optimalt är 22-27
  • Paprika gror vid 15 grader men optimalt är 22-30 grader
  • Aubergine gror vid 16 grader men optimalt är 22-30

Det är stor skillnad på minsta temperatur och optimal temperatur. Listan avgör var jag ställer plantorna. Tomat, paprika, chilli och aubergine fick följa med in till hallen för att gro där. Vi har inte jättevarmt inomhus men där är bra mycket varmare än i förodlingskammaren. Där är dock begränsat med plats så därför får man göra prioriteringar.

Störst spann mellan lägsta och högsta groningstemperatur har majrovan som gror vid 4 som minst och vid 40 som mest. Den kan man alltså ställa i princip var som helst. Sallat är den grönsak som har lägst maximal groningstemperatur. Den ligger på 22 grader. Alla andra ligger på över 30 grader i maxtemperatur. Det är alltså mycket större risk att du har för svalt än att du har för varmt när du ska gro dina fröer.

Jag har funderat på att bygga ett groningsskåp där jag kan reglera temperaturen men sedan jag gick över till att köpa fröer från firmor som vänder sig till yrkesodlare så har jag inte haft några problem med dålig grobarhet. Det mesta brukar gro bra.

I förodlingskammaren förvarar jag också kopior av odlingsplaneringen som jag plastat in för att de ska överleva i den fuktiga miljön. Originalet sitter i odlingspärmen och det är där jag gör eventuella justeringar eller ändringar men kopior finns både här i förodlingskammaren, i växthuset och i redskapsskjulet i odlingen för att det ska vara lätt att kontrollera bäddnummer eller något annat.

Allt grönsaker jag sått hittills har jag sått i QP60 förutom rotselleri som jag sått i QP104. Rotsellerin växer ganska långsamt så den kommer jag att plantera om senare. Jag har fått tips om att plantera om den i egentillverkade tidningskrukor för att kunna plantera ut dem som de är senare på säsongen. Får se om jag testar det.

Jag fyller brättena genom att ställa dem i en slaktback där jag fyller på jord. Jag dunkar slaktbacken med brättet i tre gånger i bordet så att jorden kommer ner i varje cell. Sedan stryker jag av överbliven jord av brättet. I en annan slaktback sätter jag i nästa brätte och så häller jag över den jord jag strukit av från brättet i back ett. Jag börjar med att fylla jord i alla brätten jag behöver för att få ett rationellt system och för att jag i detta moment har handskar på mig.

Jag använder sedan uttryckaren för att göra hål för fröerna i varje cell. Fröna häller jag upp i en liten skål där de syns bra och från och med här jobbar jag utan handskar. Det är skönt att inte behöva växla mellan att ha och ta av handskarna då det är mycket lättare att så om man är torr om händerna.

Idag har jag sått två sorters kålrabbi. En som heter Viktoria från Lindbloms och en som heter Kolibri från Semenco. Semenco har färgat sina fröer vilket underlättar en del vid sådd då man ser fröet lättare. Jag upplever dock inte att fördelen är så stor eftersom jag sår fröna för hand ett och ett.

På varje brätte sätter jag en sticketikett med vad jag sått, när jag sått och i vilken bädd brättet ska planteras ut i. Alla brätten sätts på underbevattningsmattor som ligger på plåtbrickor.

Jag har en vattenkran i källaren till vilken jag kopplat en slang och ett munstycke. Alla sådder vattnas först ovanifrån så att jorden packas något ytterligare runt fröet för kapillärkraften ska funka ordentligt.

Nu är förodlingskällaren städad och alla saker står lätt åtkomliga på rätt plats. I mitten av mars kommer vi att flytta över det mesta av förodlingen till glasväxthuset där vi har byggt upp ett bubbelplasttält. Det är inte mycket idé att göra det tidigare än så då plantorna ändå behöver beslysning och det kostar mycket att värma upp växthuset om det är minusgrader. Här i källaren kan jag reglera ljuset genom höj och sänkbara lampor och den värme som lamporna ger hjälper till att värma upp rummet. Jag har också ett element inställt på 18 grader som går på samma timer som lamporna så det blir svalare nätter för växterna.

I glasväxthuset är sallaten fortfarande fin och det överraskar mig att vi kan skörda sallat i slutet av februari. Här har varit frost ett par gånger men en fiberduk över har räckt för att hålla sallaten fräsch.

Wasabiplantorna som står utan fiberduk har frusit ner ett par gånger men hämtar sig snabbt och har växt sig större under vintern. När våren kommer ska jag plantera ut en av plantorna och se om den klarar sig i ett bra läge utomhus. Det är första året vi har ordning på våra växthus och vi gillar det verkligen. Sådana möjligheter det ger!

Köksrenovering och golvisolering

21 februari, 2022 / / 1 kommentar

När vi flyttade till Östäng 2014 bestämde vi oss för att vänta med att göra i ordning huset invändigt tills all verksamhet var igång. Nu när vi har gjort sju år börjar vi äntligen få tid att ta tag i alla fula strukturtapeter från 80-talet och mörka laminatgolv i körsbärsträ.

Vissa saker är bevarat sedan huset byggdes 1904 och när vi hittar sådant försöker vi rädda det kvar. Vårt hus är byggt av en man som enligt hörsägen var väldigt kort. Då kan man tro att huset skulle ha en motsvarande takhöjd men vårt hus har 3,80 i takhöjd på undervåningen och 3,50 på övervåningen. Takhöjden är bevarad i de flesta rum men sänkt i kök och badrum när dessa renoverades/byggdes på 80-talet. Kakelugnarna på bottenvåningen är bevarade men på andra våning är de borttagna. Det finns detaljer kvar från de flesta årtionden men tyvärr är mycket från 80-talet som nog är den sämsta epoken när det gäller byggnation och inredning.

I vårt huset har det en gång i tiden varit tre lägenheter. Här har bott många vuxna som har hjälpts åt att sköta gården. Ett av köken är helt borttaget och där har man ersatt vedspisen med en ful öppen spis. Där har vi vårt kontor idag.

På övervåningen har det funnits ett gammalt bortglömt sunkigt kök som vi inte orkat bry oss om förrän nu. Vi har burit bort en brandfarlig spis, ett läckande kylskåp och lite annat men i övrigt har det fått stå.

I vinter har vi börjat ta tag i det. Våra barn har mer eller mindre flyttat hemifrån och på sikt så vill vi kunna utnyttja övervåningen till wwoofbostad, uthyrning eller annat. Eftersom köksavloppet har läckt så var vi ändå tvungna att ta tag i det gamla ”möket”.

Plastmattorna från olika epoker var riktigt sunkiga och det kändes bra att förpassa dem till tippen.

Under plastmattorna låg masonitskivor och under dessa ett kilsågat trägolv med smidda spik. Tänk att det varit dolt i så många år av den ena fula plastmattan efter den andra.

Golvet är isolerat med sågspån som så ofta i gamla hus av den här åldern. Problemet är att sågspånet sjunker ihop med tiden och ofta har gamla hus kalla golv. Det är inte konstigt att golven är kalla om luften under golven är nästan lika kall som uteluften. Det beror på att det kommer in luft när det blåser genom glipor i fasaden och eftersom sågspånet inte går ända upp till golvbrädorna längre så kommer den kalla vinden att ta sig långt in under golvet.

Därför lossade vi på den yttre plankan genom att såga av sponten med ett multiverktyg och kapa brädans kortändor vid väggen. Brädan gick in under långsidan av väggen men gick ändå att lyfta upp.

Sedan stoppade vi in lösullsisolering in under nästa bräda och knökade så mycket det bara gick. Därefter fyllde vi upp massor av lösull under den lyfta brädan innan vi la ner den igen och spikade fast. På så sätt så kommer vinden inte åt på samma sätt och vi slipper lyfta upp och förstöra hela golvet.

Vi glömde fota alla tapetlager men de var många på tre av fyra väggar. Skrikigt orangea, diskret grå, småblommiga och röda.

På en av väggarna finns bara en tapet. Det verkar som om den har överlevt alla renoveringar.

Vi gillar den skarpt och det kändes helt enkelt väldigt fel att ta bort den. Den är förmodligen från 60-talet och efter en del dividerande fram och tillbaka bestämde vi oss för att behålla den.

I taket finns ett hål som inte har sin motsvarighet på utsidan. Vi tror att det har varit någon form av ventilation eller köksfläkt men nu är det fyllt med mineralull och så har det varit en skiva fastspikad utanpå.

En annan fin detalj som fick ryka var stänkskyddet i klassiskt virrvarrmönster bakom kranarna. Den var så pass skadad så den gick inte att rädda.

Eftersom väggarna är klädda med tretex som var skadad på många ställen så bestämde vi oss för att klä väggarna med pärlspont. Den kommer vi att måla med en grå linoljefärg. Det är bättre att ha målat trä i ytor som vi eventuellt ska hyra ut så småningom då det är mycket tåligare än tapeter.

Taket målar vi också med linoljefärg då det täcker bra. Vi satte upp tidningar för att skydda tapeten.

I rummet finns också ett skafferi och både dörren dit och dörren in till köket målas i linoljefärg.

Vecka tio ska vi hämta ett blocketfynd i form av ett kök inne i Alingsås. Då kommer vi att kombinera ihop något som får plats i det här köket tillsammans med kyl och spis som också följer med i gratishämtningen. Det blir en hel del skåp över som vi har andra planer för.

Förodlingshysterin på sociala medier

16 februari, 2022 / / Inga kommentarer

På sociala medier tävlas det sedan i januari om vem som är först ut med sina sådder. Det verkar vara så att den som sår först vinner och ovana odlare hoppar på tåget och toksår allt från tomater, chilli och purjolök till zucchini, gurka och kål – i januari. Jag minns hur det var när jag själv var nybörjare. Jag hade plantor som stod och stampade i små krukor som jag inte kunde plantera ut för att det fortfarande var risk för frost. Jag hade tomatplantor som inte fick tillräckligt med ljus och blev långa och rangliga och bleka som de på bilden nedan. Jag planterade om djupt ner i krukor flera gånger men de rände ändå iväg.

Nu för tiden känner jag ibland att jag måste kolla i min odlingsplanering om jag är för lugn när jag ser alla dessa inlägg. Borde jag inte sått rotsellerin? Oj är det redan dags för gurkan? Inläggen skapar en stress och osäkerhet som inte känns speciellt sund vare sig för odlarna eller för de stackars plantorna som kommer att stå för länge och stampa i för små krukor med näring som inte räcker till.

När man odlar till försäljning så blir man tvungen att vara lite mer rationell eftersom plantor tar enormt mycket plats. Odlar man bara till sig själv så gör det kanske inte något om hallen/badrummet/verandan/vardagsrummet fylls av plantor men vi kommer, trots att vi sår mycket senare än vad ”förodlingshysterin” förespråkar, att behöva minst 30 kvadratmeter förodlingsyta. Att vi har tvingats bli mer rationella när det gäller förodling visar sig också ge bättre plantor.

Bakom ”förodlingshysterin” ligger en hel del missuppfattningar tror jag. Det verkar som om folk tror att en tidigt sådd planta kommer att ge bättre skörd.

I mina flöden kommer det snart att dyka upp frågor som:

  • Varför är mina kålplantor så rangliga?
  • Varför lägger sig min purjolök ner?
  • Jag har planterat ut mina kålplantor men de står bara och stampar. Vad kan vara fel?

Väldigt ofta så är svaret – Du har sått för tidigt.

För att en planta ska bli bra så krävs ett visst förhållande mellan ljus och temperatur. Alla plantor som sås inomhus i rumstemperatur måste så här års (helst alltid) ha tillskottsljus för annars blir plantorna rangliga. Det naturliga ljuset på våra breddgrader blir inte tillräckligt förrän i mitten av mars. Allt som försås innan dess behöver extra ljus.

Paprika, chilli, rotselleri, purjo, tomat är exempel på växter som behöver sås innan det naturliga ljuset är tillräckligt. Ofta sår man därför dessa växter inomhus under lampor. Problem kan ändå uppstå eftersom rumstemperaturen ändå får växterna att växa på lite väl snabbt. Det är bättre för plantorna om man kan ha ett något svalare utrymme och extra belysning. Ränner plantorna iväg behöver de mer ljus.

En annan viktig faktor är att den jordvolym som den lilla plantan har tillgång till bara räcker en viss tid. Vi sår till exempel de flesta kålplantorna i pluggbrätten QP60 som har en jordvolym på 70 cm3. Det är tillräckligt för plantan att växa i under ungefär fyra veckor. Då har rötterna genomrotat pluggen och tillgodogjort sig den näring som jorden erbjuder. Då är det dags att plantera ut plantorna. Det innebär att plantan mår dåligt om man sår för tidigt. Då står den och stampar i krukan och får inte tillräckligt med utrymme och inte heller tillräckligt med näring.

En planta som står och vantrivs i plantuppdragningen på detta sätt hamnar på efterkälke vid utplantering. Det tar helt enkelt ett bra tag för plantan att komma igång igen. Därför är det ingen idé utan snarare kontraproduktivt att så plantorna för tidigt. Eftersom vi har stora problem med sniglar på Östäng så sår vi fler kålplantor än vad vi behöver för att ha några ersättningsplantor när sniglarna kalasat. De plantorna låter vi inte stå kvar i pluggen någon längre tid för att undvika detta. Ibland näringsvattnar vi dem och väntar en vecka så de står fem veckor i plugg men inte längre. Ska vi spara dem längre behöver de planteras om.

Samma sak med gurkväxter. Vi sår fyra veckor innan de ska planteras ut och då mår de bra och har fått den tidiga start de behöver men utan att behöva stå och stampa i krukorna. Det innebär att de inte kan sås förrän vi vet att vi kan hålla dem undan frosten. Säger prognosen att det blir kalla nätter när det är dags för utplantering avvaktar vi en vecka och näringsvattnar dem. Dröjer det längre än en vecka ska de helst planteras om.

Nästa vecka är det vecka åtta och först då kommer våra första fröer i jorden. Det kommer att bli paprika, chilli, aubergine, pak choi, majrova, sallat, tidig vitkål och kålrabbi. Paprika, chilli och aubergine är långsamma och kommer att omplanteras innan de så småningom planteras i växthuset. Kålväxterna och sallaten kommer att planteras ut i tunneln fyra veckor efter sådd under fiberduk i början.

Alla dessa sätts efter sådd i vår hall med tillskottsbelysning som vi kan sänka ner så att ljuset kommer nära växterna. När det är dags att plantera om flyttar vi ner plantorna i förodlingskällaren för att få plats. Att vi startar inomhus beror på att vi inte vill värma upp källaren. Lamporna brukar räcka från och med början av mars.

Från mitten av mars är det mer energieffektivt att flytta ut sådderna till vårt glasväxthus med kanaltak och murad bakvägg. Där bygger vi nu ett bubbelplasttält inne i glasväxthuset där vi ställer ett värmebord.

Värmebordet är helt enkelt en skiva med en sarg av 2″2″ reglar där vi lagt ut en värmekabel och en avkännare. Den kan vi sedan ställa till en viss temperatur.

Idag var Lena från Köksträdgården i Mölnemad här och hjälpte till. Trevligt när kollegor tittar förbi så man både kan jobba och snacka.

Sådder som vill ha hög temperatur för att gro hamnar på värmebordet tills de grott och då flyttas de över till de andra borden där det inte finns värme. Värmebordet hjälper också till att hålla jämnare temperatur i utrymmet då värmen lagras i sanden som kabeln ligger i.

Vi sätter också in ett element med termostat så att vi inte får för låga temperaturer nattetid. I glasväxthuset utanför bubbelplasttältet har vi också en kubikmetertank som vi fyller med vatten för att jämna ut temperaturen mellan dag och natt. Den murade bakväggen hjälper också till med det.

Så fort man börjat så så har man plantor som måste skötas om och det tar tid. Ju längre man väntar med att så desto mer hinner man av allt utöver odlingen som man vill göra. Just nu bygger jag upp mitt bubbelplasttält i glasväxthuset och gör i ordning plantborden även om de inte ska användas förrän i mitten av mars. Att få börja säsongen med att alla saker är förberedda gör stor skillnad.

För varje år som jag odlar blir jag allt mindre påverkad av förodlingshysterin på sociala medier. Jag vilar mig i form. Nästa vecka är det dags.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Östängs gård

Tema av Anders Noren — Upp ↑