Författare: Ylva Lundin (Sida 57 av 235)

Såplanering 2022

4 november, 2021 / / Inga kommentarer

Veckan efter säsongens slut är det nu mer regel att jag åker iväg till Tylösand där vi har möjlighet att låna en pytteliten stuga med en trädgård i form av ett litet trädäck där det inte finns ett enda ogräs att rensa. 2019 åkte jag dit i tre dagar, 2020 blev det fyra dagar och 2021 kommer det att bli en hel vecka totalt.

Tanken med ”flykten” är i huvudsak att göra nästa års såplanering medan årets succéer och mindre lyckade åtgärder finns färskt i minnet. Det blir också ett sätt att verkligen avsluta odlingen så jag slipper tänka på den mer före jul. Men det är också ett sätt att få tänka tankar till slut utan att bli avbruten av vare sig människor eller djur eller av något som blåser iväg. Ett sätt att utvärdera och gå ner i varv och känna efter om vi är på rätt väg. Jag varvar jobb med god mat, yoga, träning och promenader.

När jag kommer hem härifrån ska jag täcka de sista bäddarna, ta ner kvarvarande tomatplantor och sätta nästa års vitlök. Sedan blir det vintersäsong och andra typer av jobb.

Vi har än så länge inte brytt oss om någon satsning på säsongsförlängning och odling av grödor i växthus på vintern. Jag är helt enkelt inte sugen på att odla så här års utan trött och nöjd med säsongen.

Den såplanering som jag har gjort nu är inte skriven i sten. Den kommer att justeras och ändras i en del när jag beställer fröerna efter jul men det är en grovplanering som jag kommer att hålla mig till i stora delar.

Planeringen är gjord i excel och återvinns från år till år. Det går till så att jag sparar ner en ny kopia av förra årets planering och sedan flyttar jag om blad och rader så att det passar nästa år. Varje rad gås igenom utifrån årets erfarenheter. Blev det skördeklart när det är markerad skörd i dokumentet? Räckte näringen eller behöver jag justera gödslingen? Behöver jag verkligen så mycket bönor? Ska jag minska antal rader i bädden? Är läget på grödan inom kvarteret effektiv med tanke på täckning?

I excelarket har jag en flik för varje skifte och jag har sju skiften.

Varje åtgärd har en bokstav som skrivs in på varje rad med versaler. I vissa bäddar är det fler än en gröda och då skrivs grödan efter åtgärden i gemener. När jag har praktikanter börjar vi alltid måndagen med att gå igenom alla nio bladen och skriver upp alla veckans åtgärder på en whiteboard. Då kan vi gå igenom om det är något nytt och får överblick över vad som ska göras och så prickar vi av efter hand.

När jag inte har praktikanter gör jag samma sak men på ett papper som jag har i fickan.

Jag älskar att jobba i excel och använder programmet till väldigt mycket. Att göra såplaneringen i programmet är för det första en hjälp då jag enkelt kan flytta rader inför nästa år och återanvända det som har varit bra men också ändra det som behöver förbättras.

I år har den största segern varit morötterna. Det är något vi aldrig har lyckats med förut och det ska bli spännande att se om det var en tillfällighet eller inte.

Vi är också nöjda med kålen som har varit enormt produktiv i år. Kålen har jag dock lagt ner en hel del arbete på för att effektivisera de 18 bäddarna för att få ut så mycket som möjligt ur varje bädd. Vissa kålsorter upptar ju bädden hela säsongen medan broccoli, blomkål, spetskål, kålrabbi, majrova och salladskål går att kombinera på olika sätt för att få mer än en skörd. Effektivt är också att lägga grönkål efter en gröda då vi alltid behöver mer grönkål i slutet av säsongen än i början. Vi inleder därför med en bädd och det räcker gott men fram åt jul vill vi gärna ha mycket extra grönkål.

En gröda som vi kommer att öka på rejält inför nästa år är majs som vi i år odlat tre bäddar men nästa år kommer att odla fem bäddar. Anledningen till det är dels att våra prenumeranter gillar majs men också för att vi kommer att så in perserklöver under majsen och sedan köra majsstänglarna genom kompostkvarnen. På så sätt kommer vi i dessa fem bäddar att få en skörd och ändå odla rejält med grönmassa för att förbättra bäddarna.

Om någon är intresserad av att ta del av planeringen så hittar ni den här.

Såplanering-2022WLadda ner

Det är helt ok att kopiera valda delar om det kan hjälpa dig i din planering. Tänk bara på att det skiljer mycket från plats till plats så att allt inte blir skördeklart på samma tid men också att delar av planeringen är chansningar som kanske inte alls kommer att fungera. Det är inte heller säkert att vi kommer att följa planeringen som den är skriven här för varje gång vi tar fram den blir det någon justering.

Grödors gödselbehov

2 november, 2021 / / 2 kommentarer

Gödsling är ett område som många tar för lätt på, inklusive vi själva hittills. Det är en fråga som är komplicerad och svår att förstå och litteraturen i ämnet är anpassad för människor som odlar på åkrar med traktor och inte i några bäddar för hand.

Läser man tips på sociala medier så låter de allt för ofta som om mer gödsel är bättre. Men bara att man pratar om gödsel och inte gödslets näringsinnehåll gör att det blir problematiskt. Det du riskerar är bland annat att du uppförstorar andelen fosfor i din jord vilket försvårar livet för mykorrhizasvamparna som hjälper till exempel löken med sin näringsförsörjning. Gödslar du för mycket, vilket vi själva har gjort, så får du för höga fosforvärden och behöver sedan kämpa med att få ner värdena för att inte misslyckas med lök, purjolök och andra växter som samarbetar med mykorrhiza.

Bortförsel

I vår bok ”Odla till försäljning del 2 – Grödbeskrivningar” finns det tabeller för hur mycket som förs bort av respektive makronäringsämne vid skörd av 100 kilo. Det är bra som underlag för ens beräkningar men jag personligen har svårt att få en riktig överblick av siffror. Jag behöver se det mer visuellt för att förstå skillnaden. Därför har jag här gjort några cirkeldiagram som visar på skillnaderna i bortförsel (och därmed behov av tillförsel av de olika grödorna.)

Först två grödor som behöver mycket kväve:

Siffrorna i diagrammet är först gram av näringsämnet som förs bort. 51% respektive 49% är kväve. För du bort 100 kilo broccoli så för du bort 500 gram kväve medan dillen för bort 350 gram. Det är alltså ganska stor skillnad i hur mycket näring som förs bort även om procentsiffran är lika.

Sedan två grödor som behöver förhållandevis ”mycket” fosfor:

Även om detta är grödor som behöver mycket fosfor så ligger fosforbehovet ändå bara på 9-10 % eller 60-90 gram. Jag har inte hittat någon gröda som behöver mer fosfor än övriga näringsämnen. Det gör också att om man ökat på sina fosforhalter i jorden för mycket så är det svårt att få ner dem då grödorna inte kräver så mycket fosfor. I ett rådgivningsbrev från en hortonom så fick vi beskedet att vi ”behöver tära på våra fosforhalter”. Det försöker vi göra nu men det är lättare sagt än gjort.

Till slut två grödor som behöver förhållandevis mycket kalium:

Här borde zucchinin varit med igen då den tillsammans med vintersquash och pumpor har förhållandevis litet behov av kväve. Till samma släkte hör ju gurka även om siffrorna skiljer sig något åt men även morötter behöver förhållandevis mycket kalium.

Om man vet vad varje gröda för bort per hundra kilo skörd så kan man också räkna ut hur mycket gödsel man ska tillföra. Men då måste man också titta på hur mycket av respektive näringsämne ens gödselmedel innehåller.

Om vi börjar titta på en djupströbädd från höns så ser det ut så här:

Ett kilo innehåller 17 gram kväve, 8 gram fosfor och 10 gram kalium.

Som ni ser så motsvarar det ingen grödas andel fosfor. Det finns alltså stor risk att du höjer fosforhalten i din jord om du gödslar med detta gödselmedel.

Tittar vi istället på djupströbädd från nöt så innehåller det 5 gram kväve, 2 gram fosfor och 10 gram kalium.

Det ser genast bättre ut även om fosforandelen fortfarande är hög.

Vi använder djupströbädd från får och den har följande fördelning:10 gram kväve, 2 gram fosfor och 10 gram kalium.

Lucern är en kvävefixerande växt som odlas för att ge till hästar som mat. Många grönsaksodlare använder det som gödselmedel då det är lätt att hantera och innehåller följande makronäringsämnen: Kväve 25 gram, fosfor 2 gram och kalium 25 gram per kilo lucern.

Har man höga fosforhalter är lucern värt att överväga. Vill man inte använda lucern så kan klipp ifrån andra kvävefixerande grödor göra samma jobb.

Förfruktseffekt

För att göra det hela än mer komplicerat så måste man räkna med föregående års grödas förfruktseffekt. Med det menas de näringsämnen som lämnas kvar i bädden från föregående år. Odlar du knippmorötter där du levererar knippena med blasten kvar så blir i princip ingenting lämnat i bädden. Odlar du däremot majs och skördar en majskolv per planta så blir det mycket kvar i bädden och om du lyckas finfördela detta så fungerar majsen som en gröngödslingsgröda med stor förfruktseffekt. Samma sak om du odlade en kvävefixerande växt som ärtor eller bönor. Förfruktseffekten har påverkan på hur mycket du behöver gödsla. Du behöver alltså titta på vad du odlade i bädden året innan.

Tidigare års gödsling

Tittar du även på hur du gödslade förra året i bädden så upptäcker du ofta att den gödsel du tillförde då även har effekt både ett och två år senare. En tillförsel av komposterad stallgödsel ger god effekt år ett men har även betydelse år två och tre. Detta behöver du också ta med i beräkningen.

Tillförsel

För att inte ställa till det för dig själv bör du alltså fundera över hur mycket du behöver tillföra. Utgå ifrån hur många kilo av grödan du tror du kommer att skörda, fundera över hur mycket som finns kvar från föregående års gröda i form av förfruktseffekt och tidigare gödsling och titta sedan på vilket gödselmedel som du kan/bör använda för att motsvara den mängd du behöver.

Det här inlägget kan låta som det är skrivet till er läsare – men i själva verket är det ett inlägg för att jag bättre ska förstå vad jag håller på med själv. Jag har gjort så många fel under åren och lär mig långsamt eftersom det är så många komponenter som ska tas med i beräkningen. Även om jag tycker att jag har rätt så bra koll nu för tiden så måste jag göra sådana här grundliga genomgångar mellan odlingsäsongen för att känna att jag utvecklas som odlare.

Jag försöker alltså se hur jag kan tära på mina fosforförråd och försöker gödsla så lite som det bara går. Jag har just nu landat i följande gödselstrategi: Jag gödslar kålbäddarna, vitlöken och purjolöken med komposterad stallgödsel från får. Det innebär att jag bara sprider stallgödsel på 21 av 85 bäddar vilket är ungefär en fjärdedel. Det här spar inte bara på gödsel utan även på arbete då det är tungt att sprida stallgödsel. Det här innebär också att vi kommer att minska antalet tackor vi har över vintern då vi förmodligen klarar oss med djupströbädden efter 5-8 tackor istället för de 10 vi har haft hittills.

Vi gödslar vallen från vilken vi tar fårens mat med hönornas gödsel så vi slipper få in den i grönsaksodlingen. Skälet till det är att hönsgödsel innehåller sådana enorma mängder fosfor.

Vi låter gurkväxterna följa på kålen i växtföljden så slipper vi gödsla dem trots att de är näringskrävande.

I övrigt gödslar vi med klipp från gröngödslingsväxter eller lucern. Vi har t.ex. planterat in klöver efter kepalök som växer fint i bäddarna trots att det är november. De får växa där tills frosten tar dem och sedan täcker vi bäddarna med plansiloplast och räknar med att det ger viss gödslingseffekt utan att vi behöver tillföra något. Vi har också avsatt några bäddar för att odla gröngödsling hela säsongen. Denna kan vi sedan slå med lie och använda som täckmaterial till de grödor som behöver.

De närmaste dagarna ska jag fundera vidare på denna gödselstrategi för att se om jag kan hitta saker att fila på.

Prenumerantsäsongen 2021

2 november, 2021 / / Inga kommentarer

Vecka 43 hämtade våra praktikanter sin sista kasse för säsongen och det var kasse nummer 20. Nu har prenumeranterna fått chansen att utvärdera säsongen och här kommer resultatet tillsammans med våra reflektioner.

Vi gjorde inte speciellt mycket reklam inför årets prenumerantsäsong eftersom vi inte ville ha för många prenumeranter under vårt testår. Vi visste ju inte om vi skulle trivas med konceptet eller om vi skulle klara av att leverera så att prenumeranterna blev nöjda. Vi la ut information på vår webbsida, gjorde ett facebookinlägg och delade det i gruppen Långared. Det var allt.

Syftet med delningen i just gruppen Långared var att vi allra helst vill att våra praktikanter ska bo så nära oss som möjligt. Om våra beräkningar stämmer så borde vi vara 400 grönsaksproducenter i vår storlek om alla alingsåsare köpte sina grönsaker lokalt. Idag är det bara vi på Östäng och en nystartat producent i Hemsjö som odlar till försäljning. Det finns alltså utrymme för fler och då finns det en stor vinst i att alla köper av sin mest lokala. Det blir minskade transporter och en starkare anknytning på så sätt. Där är vi inte än då många hellre köper importerade grönsaker i livsmedelsbutiken. Men intresset ökar och allt fler inser att vi behöver öka produktionen i Sverige så vi kan bli självförsörjande på fler saker än spannmål. Lättaste sättet att påverka är alltså att leta rätt på din närmsta producent och köpa allt du kan från den.

Kundrelationer är viktiga och att ha prenumeranter ger oss möjlighet att skapa en närmare relation till dem som äter vår mat. Vi har redan våra stammisar som kommer till Nolbygård eller gårdsbutiken varje vecka men prenumeranterna, speciellt de som hämtar på gården, har vi tid att prata med på ett annat sätt.

För att skapa en relation bjöd vi in till prenumerantkväll första utlämningstillfället. Alla kunde självklart inte komma men många kom och vi fick en möjlighet att guida runt i odlingarna. Kommentarerna från de som var där blev bland annat följande:

  • Roligt att se hur ni arbetar. Imponerande.
  • Det var roligt att få se hur ni odlar era fina grönsaker.
  • Jättebra
  • Roligt att få en inblick i er verksamhet och se var alla Grönsaker odlades.
  • Det var roligt att se er härliga verksamhet! Fin inblick!
  • Trevligt och bra att få se och höra om er och gården! Bjud på några smakprover nästa gång 🙂

Det där med smakprov får vi fundera över. VI kan alltid bjuda på äppelmust men med grönsakerna är det värre då det finns många regler kring att servera grönsaker för direktkonsumtion till kund. Men vi får fundera på detta.

Att vara prenumerant och få en kasse grönsaker med innehåll som vi bestämt ställer en del krav på mottagaren och det passar inte alla. Det kräver en flexibilitet i matlagningen men många har trots allt uppskattat konceptet och vill fortsätta nästa år. På frågan Tror du att du vill fortsätta att vara prenumerant nästa säsong? svarade två kanske, en nej och resten ja, vilket vi tyckte var ett mycket högt resultat.

Vi frågade också hur nöjda de varit med året och då gav alla betyg fem eller sex på en sexgradig skala och när vi frågade om de skulle kunna tänka sig att rekommendera andra att bli prenumeranter såg det ut så här:

Då blir man nästan lite rörd. Hundra procent tycker att kan rekommendera andra att bli prenumeranter. Det ni!!!

Vi frågade också vad som var den bakomliggande orsaken till varför de hade valt att prenumerera och många ville gynna det småskaliga, det ekologiska (vi får inte kalla oss ekologiska men vi odlar utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel (och dessutom utan fossildrivna maskiner)) Någon påtalade också vårt helhetstänk. Någon uppskattade att få äta efter säsong och flera gillade att få prova grönsaker som de aldrig hade ätit förut. Någon skrev ”Ett sätt att som ännu inte så intresserad eller anser mig ha tiden till odling, ändå få en inblick i det.”

Det får oss att tänka på hur vi skulle kunna få de prenumeranter som vill att få ännu mer inblick i vårt arbete. Kanske kan vi ordna lammgosardag för prenumeranter, självplock av tomater för prenumeranter, volontärdag för prenumeranter? Det får vi helt enkelt fundera vidare på.

Vi frågade också vilka grönsaker de fått för ofta och vilka de fått för sällan men där var svaren så spridda så det gick inte att utläsa någonting av det. Kanske tyder det på att variationen har varit tillräckligt bra? Någon skrev att de uppskattade att inte de inte har fått zucchini i kassen för ofta och det är ju annars lätt hänt när zucchinin anfaller men vi har verkligen försökt att inte dumpa överskott på prenumeranterna. 18 av 20 kassar har innehållit någon gröda som de inte har fått tidigare. Så många olika grödor odlar vi.

Vi frågade också om det har varit lagom med en kasse för 150 kronor och de allra flesta är nöjda med det priset även om någon gärna hade sett större kassar. Det får oss att tänka att vi nog ska ha tre olika modeller nästa år:

  • En vanlig kasse för 160 kronor (vi har upplevt att 150 var svårt att hålla oss till) med minst fem olika grönsaker
  • En dubbelkasse för 320 för den stora familjen som vill ha mer av allt som finns i den vanliga kassen
  • En stor kasse för 250 med minst åtta olika grönsaker för dem som äter mycket grönt

De som hämtat sin kasse i Loo har alltid haft chans att kompletteringshandla i gårdsbutiken och det har gjort att de har kunnat spä på sin kasse med vad de vill, något som många av dem har gjort och uppskattat.

På varje kasse har det suttit en lapp med lite information om grönsakerna i kassen och hur man kan använda dem och detta är något som alla prenumeranter har uppskattat.

En stor fråga är det här med utlämningsdagar. I år har de kunnat hämta ut onsdagar på gården eller torsdagar i Alingsås. Vi har haft en arbetsam säsong med väldigt långa dagar och håller nu på att utvärdera den för att hitta sätt att effektivisera och rationalisera. Utöver att arbeta med praktikanter dagtid 8-16 så har vi haft utlämning onsdagar 17-19, REKO och prenumerantutlämning i Alingsås torsdagar 18.15-19, gårdsbutiken öppen fredagar till 18 och marknad på Nolbygård lördagar 10-14. Att försäljningen sker så många dagar i veckan gör också att vi skördar väldigt många dagar och har svårt att hinna med allt annat som ska göras. Därför har vi bestämt att de som hämtar i Alingsås får fortsätta att hämta torsdagar i samband med REKO-ringsutlämningen och att de som hämtar i Loo får välja mellan att hämta torsdag kväll eller fredag eftermiddag. Det innebär att Jonas får ta den ena torsdagsutlämningen och jag den andra. Det innebär också att både jag och Jonas får träffa prenumeranterna vilket vi ser som positivt.

I år har vi packat grönsakerna i papperskassar vilket inte har känts bra. Grönsakerna är ofta lite blöta och därför går det inte att återanvända kassarna. Vi kommer därför till nästa år försöka ta fram tygkassar som vi använder. Varje prenumerant får en kasse första hämtningen och en till andra hämtningen då kasse nummer ett ska lämnas tillbaka. Vi hoppas att vi ska få tag på bra kassar men det får bli vinterjobb.

Vi frågade också om tips och fick en hel del. Några ska vi fundera mer över och se hur vi kan anpassa oss till.

Sista frågan i utvärderingen löd: Är det något annat ni vill att vi ska veta och där var det roligt att läsa svaren. De kommer här:

  • Uppskattar verkligen er insats. Hoppas att ni ska orka i längden och få tillräcklig utdelning.
  • Så fina och goda grönsaker!
  • Jag blir glad av att åka in på er gård. Ni har trevligt, varierat, ordning i landen och jag lär mig alltid nåt. Jag minns när jag själv hade gård med får.
  • Det har varit riktigt bra grönsaker i kassen.
  • Vi är väldigt nöjda!
  • Vi är SÅÅÅ nöjda o glada prenumeranter!!
  • Har varit väldigt roligt att vara prenumeranter hos er, få fina grönsaker och känna att man gynnar närproducerat. Stort tack.
  • Vi är mycket nöjda!
  • Vi är supernöjda och längtar redan till nästa säsong! Alltid lika trevligt att komma till er och köpa grönsaker. Proffsigt och personligt bemötande.
  • Tycker att om ni ordnar tygkassar hade det varit roligt att kunna köpa en med eran logga på. Vi har varit helnöjda som prenumeranter, ni har skött det suveränt!!
  • Ni är bäst😄

Med sådana omdömen kan inte beslutet bli ett annat: Vi ska definitivt ha en prenumeranter nästa år också och fler dessutom.

Hansi

1 november, 2021 / / Inga kommentarer

Hansi kom till oss som praktikant vid Kristihimmelfärdshelgen och avslutade sin praktik den 22 oktober. Han läser till trädgårdsmästare vid Gunnebo Slott och det är en gedigen treårig utbildning med mycket praktik. Det är sällan vi har praktikanter under så lång tid eftersom de flesta skolor har 10-12 dagar och några upp till tre veckor.

Att få en praktikant under så lång tid som dessutom har kompetens att fälla träd, beskära träd och mycket annat är en stor lyx. När vi tog med wwoofare och vänner upp i skogen för jobb så kunde vi sätta Hansi på trädfällning medan övriga jobbade med grensax och röjsåg.

I början handlade mycket jobb om att få ner grödorna i marken. Här sätts purjolöken i hål 20 maj.

Bädd efter bädd täcks av och plansiloplasterna flyttas till andra platser över säsongen.

Den första kålen planterades ut och alla kålnät behövde ses över och lagas.

Kålnätstäckning är en konst och något som det tar tid att lära människor. Det är lätt hänt att det blir en glipa mellan nätet och marken och då tar sig kålfjärilarna in. Hansi har med tiden blivit en klippa när det gäller nättäckning och en av få som jag släpper det ansvaret till helt.

När Hansi kom hade vi säsongens första wwoofare på plats och de kom snabbt överens. Hansi bor permanent på en ö i Mjörn och våra wwoofare från Tyskland fick möjlighet att åka med ut och besöka honom. Något som de uppskattade mycket. Sedan dess har Hansi sett wwoofare och praktikanter komma och gå.

När man gör praktik under så lång tid så blir det en del jobb som måste göras som inte direkt har med odlingen att göra som att få in veden när regn hotar.

Det har blivit otaliga fikaraster och luncher med många samtal.

Hansi var med när Magnus hjälpte oss att byta en bjälke i ladugården.

Sedan hjälptes jag och Hansi åt att bygga stommen till löktorken i stolpverksteknik.

Sedan har Hansi självständigt ersatt en borttagen stolpe i ladugården samt byggt färdigt hela löktorken.

Skörd av sommarvitkål 14 juni. Det blir många kilo att hantera. I år skördade vi första vitkålen i maj och så här tidigt har vi aldrig varit ute förut.

Hansi har skördat i ösregn och i solsken. Det har blåst och vräkt ner och det är lika bra att vänja sig om man ska bli grönsaksodlare.

Vissa fredagar har han fått ansvar för att ställa i ordning butiken. Det är bra för mig också att få någon annans upplägg att hämta idéer ifrån.

Han har tjuvat, bundit upp och sänkt ner 196 tomatplantor mer än en gång. Det är jobb man kan göra varje vecka och ändå alltid ligga efter med.

Fredagsskörden hjälps alla åt med då vi skördar i princip alla grödor. Det har varit skönt att ha någon som faktiskt vet hur man skördar allting eftersom det annars tar väldigt mycket tid när man ska instruera nya praktikanter hela tiden.

Hansi har deltagit i gårdssamverkans arbetsdagar både hos oss och hos Maria och Magnus. Ett bra tillfälle att knyta nya kontakter och bredda sitt nätverk.

Han har varit med och konstruerat rullbanorna till musteriet.

Vi har inte räknat samman hur många ton äpplen vi mustat i år än men det har blivit många backar att fylla, skölja, krossa och musta.

Vid det här laget kan Hansi alla delarna i musteriet och vet lika bra som jag och Jonas hur det ska skötas.

Vi har målat skyltar som vi sedan satte upp vid vägen. Hansi har fixat hängrännor så vi slipper få dropp i nacken när vi går ut genom dörren till grönsakssköljen. Sådana detaljer hinner inte vi ta tag i och de flesta wwoofare och praktikanter är inte hos oss länge nog för att få tillräckligt många droppar i nacken.

Våra wwoofare får till skillnad från våra praktikanter egna projekt att driva på eftermiddagarna. De väljer från vår wwooflista vilket gör att de får eget ansvar men också att de får sköta sig själva vilket frigör tid för oss. Praktikanter som är kortare tid hos oss och dessutom är inriktade på grönsaksodling behöver få mer handledning även om de jobbar bra de också. Hansi tog sig an slänten framför huset som varit en sorglig syn.

Det visar sig att den är stensatt men att jord sedan har rasat ner över stenarna och där har ogräset tagit över. Vi har tidigare planterat 500 krokuslökar i slänten men nu har Hansi med wwoofares hjälp grävt fram alla stenarna, återplanterat krokuslökarna och sedan planterat stenpartiväxter mellan stenarna. Sedan har praktikant-Emma fyllt på med ytterligare växter som delat isär hemma. Detta gör att vägen blir lite bredare och att det ser lite snyggare ut. Vi saknar fortfarande några stora stenar så vi kan bygga trappa upp till huset men i övrigt börjar det se bra ut.

Vi har flisat grenar till gångar och jag har tappat räkningen på hur många personer Hansi har lärt ut flismaskinen till. Man kan tänka sig att det bara är att trycka ner grenar men i arbetet ingår också att ta isär maskinen när det fastnat grejer vilket händer emellanåt.

Efter att ha flisat grenar många gånger kom Hansi på att vi kunde dra ut kompostkvarnen och köra igenom majsstänglarna i den. Om vi hade haft en tvåhjulstraktor med slaghack hade vi kört över bädden en gång och så hade vi haft finfördelat material direkt i bädden. Vi har tidigare år fört bort materialet från bäddarna men då förlorar man majsens gröngödslingseffekt. Nu drog vi fram en lång elkabel och körde ner alla stänglarna och spred ut materialet direkt.

Ju längre tiden har gått desto mer ansvar har Hansi fått ta. Det har varit nytt för oss – att ha någon som kan verksamheten så väl så att vi kan lämna över vissa delar helt. Morgonrutinerna med att vattna och vädra i växthusen (något som jag har en tendens att glömma) men även att lära ut såmaskinens inställningar och skörd av olika grödor.

Han har varit med om precis allt som finns att göra i en grönsaksodling från bäddläggning, gödsling, ogräsrensning och skörd och har blivit en hejare på att rensa effektivt och att täcka med kålnät.

Han har hämtat in rymmar-får, sköljt oräkneliga backar och mycket mer.

Alla som gör något bestående på Östängs gård sätter upp en skylt. De består oftast av en bräda där namn och år målas med målarfärg. Hansi började på sin skylt men löktorken han bli klar och använd utan att den kom upp. Den hade följt med Hansi hem och vi tjatade på att vi ville ha upp den. Sådana saker är annars lätt att glömma och vi gillar verkligen att ha minnen kvar efter folk på gården.

Till slut kom skylten, inte helt färdig, tillbaka till gården och Hansi jobbade vidare på en extremt ambitiös löktorksskylt.

Till slut kom den på plats!

Standarden på skyltar på gården har därmed blivit en annan. Tack Hansi för den här tiden och för allt arbete du gjort.

Hansi håller på att anlägga grönsaksodling på Stora Torstö i Mjörn. Planen är att han kommer att starta ett företag med trädgårdstjänster. Alla som bor runt Mjörn kommer att kunna beställa beskärning, anläggningstjänster, grönyteskötsel, plantor eller grönsaker som levereras med båt. Hur coolt är inte det!

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Östängs gård

Tema av Anders Noren — Upp ↑