Författare: Ylva Lundin (Sida 59 av 239)

Julkväll på Nolbygård

9 december, 2021 / / Inga kommentarer

Så här års är det julmarknad mest varje helg. Vi har dragit ned på vår egen medverkan en hel del och koncentrerar oss på det som ligger nära. Hittills har vi medverkat på Dahlbogården i Hol en helg och på Vikaryds julmarknad en helg.

Nolbygård är en särskild plats för oss och där trivs vi så när Nolbygårds intresseförening kör två julkvällar så anmälde vi oss direkt.

Ett trevligt initiativ för mörkret och ljusen bidrar definitivt till julstämningen.

Hela miljön på Nolbygård med det vita upplysta före detta boningshuset, den rödmålade stora ladan med gula fönsterbågar, alla ljussatta bodarna och växthusen in trädgården tillsammans med eldtunnor och eldkorgar är som gjort för julmarknad. Att stället dessutom ligger alldeles utanför Alingsås stadskärna gör att det är lätt tillgängligt.

Bodarna som Nolbygårds intresseförening har byggt med stöd av vår lokalägda Sparbank bildar en marknadsgata ut mot stora vägen. Det är här vi har Nolbygårds Matmarknad på sommaren men bodarna fungerar bra året om.

Själva har vi inte så mycket kvar att sälja så här års. Morötter, vitkål, rödkål, brysselkål, grönkål, betor, potatis, vintersquash, purjolök, lök och palsternacka är det vi har kvar när det gäller grönsaker men det är inte mycket kvar av något av det heller. När det gäller skinn så har vi sålt slut på alla tvättbara och har bara långhåriga mattskinn kvar. Honung har vi en hel del kvar för det brukar vi inte göra så mycket reklam för under sommarsäsongen då det är många andra som vill sälja honung på matmarknaden. I år håller till och med äppelmusten att ta slut så vi sålde bara äppelmust som vi kokat med kanelstång i glas på marknaden.

Så har det varit nästan varje år för oss sedan vi startade. Vi har ökat långsamt och därför alltid haft tillräckligt med kunder till det vi producerat. Nu ska vi inte öka mer så frågan är hur många julmarknader vi kan vara med på i framtiden. Det går ju inte att delta om vi inte har något att sälja.

Med på julmarknaden var förstås också tomten. Han hade fått ett eget litet växthus där han tog emot alla stora och små barn. Missade ni detta så har ni chansen även nästa onsdag mellan 16-20. Då kör vi igen!

Sista helgen före jul är det Jul på Trampverkstan där vi också ska vara med. Det är egentligen inte någon julmarknad utan snarare en upplevelse. Tomten tar emot även där men önskningarna går direkt till nissarna i verkstaden som tillverkar leksakerna medan åskådarna ser på. Alla maskiner drivs med hand- eller fotkraft. Det är en upplevelse för alla vare sig man är barn eller gammal. Samtidigt så har granngården Knutstorps gård öppet och där kan man klappa hästar, kalvar, getter och andra djur. Bättre sätt att få julstämning går nog inte att hitta.

Vitlöksplantering

28 november, 2021 / / 2 kommentarer

Idag när vi vaknade var det vinter och enligt SMHI kommer det inte att bli plusgrader någon gång de närmsta tio dagarna.

Lite blåsigt och rätt kallt och helst hade vi velat sitta inne men med den väderprognosen så var det inte så mycket att välja på. Igår anlände nämligen det sista vitlöksutsädet.

Det finns ännu inte någon tjäle som tur är. Jonas tog på sig att bredgrepa bädden och hämta ett lass gödsel. Det är tungt att köra skottkärra i tio centimeter kramsnö.

Vi satte två bäddar 16 november och det kändes som om det var rätt tid. Rekommendationerna för vitlökssättning är ofta 2-4 veckor innan tjälen sätter in – men det är en ganska klurig instruktion då man sällan vet när det kommer att ske. Vi brukar ha som riktmärke att göra det första halvan av november så att vitlöken hinner rota sig innan tjälen kommer men eftersom vi inte hade allt utsäde då så fick det bli sättning vid två tillfällen.

Vi har de senaste åren bara odlat Alexandra som är en hard-neck sort som vi är väldigt nöjda med. Vitlöksutsäde är väldigt dyrt att köpa så vi har de senaste åren tagit eget utsäde. Det går åt 480 klyftor för en 16 meters bädd och ur varje vitlök kan man få cirka tio klyftor. Det innebär att vi behöver 48 hela vitlökar i utsäde per bädd.

Vi tjänar mycket på att ta eget utsäde även om det är lite av en chansning. De klyftor vi sparar är stora och fina och vi ser inte några tecken på skador eller angrepp. Det sägs dock att man efter ett par år får in virus eller svampangrepp så när det händer kommer vi att behöva förnya utsädet igen.

Förra året ökade vi från en bädd till två och tänkte att det skulle räcka men all vitlök har gått åt så nu står vi utan igen. Det gör att vi nu kommer öka till tre bäddar och då ville vi testa en soft-neck-sort och föll för Stephan. Vi köpte utsäde för 350 kronor och det räckte bara till 2,5 meter av bädden. Det innebär att utsäde för en hel bädd skulle kosta en bra bit över 2000 kronor. Vi sparar alltså en hel del på att ta eget utsäde.

Eftersom bäddarna där vi nu satt vitlöken inte gödslades förra året och eftersom förfruktseffekten på föregående års gröda är näst intill obefintlig så har vi gett vitlöksbäddarna en grundgödsling i samband med sättning. Nu fick bädden 90 liter komposterad fårbädd som myllades ner.

Vi satte vitlöken i tre rader med tio centimeter mellan klyftorna och sedan krattade vi igen och plattade till. Det känns rätt absurt att vara ute och jobba i bäddarna när det är snö.

Övriga bäddar är eller kommer att bli täckta för vintern med plansiloplast men det fungerar ju inte för vitlöksbäddarna. Eftersom vi inte vill att jorden ska ligga bar så täcker vi dessa tre bäddar med fårens rator. Ett tunt lager med hö som de inte har velat äta kommer på detta sätt till användning i odlingen i stället.

Förhoppningsvis kommer Stephan visa sig vara en lika bra sort som Alexandra så vi kan gå vidare med två sorter framöver. I april månad kommer vitlöksbäddarna att behöva lite extra snabbverkande näring innan mikrolivet kommer igång i marken men sedan kan de växa bra på den gödsling de fått nu.

Biokol och kompost

24 november, 2021 / / 2 kommentarer

Igår kom Helena von Bothmer från Kosters Trädgårdar och hälsade på. Det är alltid trevligt med besök och väldigt roligt med människor som delar många av ens intressen. Vi satt och pratade hela kvällen men efter en lång frukost var det dags att göra något.

Helena har mycket längre odlingserfarenhet än oss och är speciellt intresserad av att bygga bra jord. Att hitta på system så mängden infört material i odlingen blir mindre. Att få en jord som lever och kryllar av mikroliv och som förser växterna med det de behöver men också att skapa ny jord genom kompostering för att minska behovet av att köpa in produkter.

Därför bestämde vi oss dels för att göra biokol och dels för att lägga en seriös kompost i växthuset.

Vi har tidigare gjort biokol i kakburk i pannan men inte kommit längre än så. Helena gör regelbundet biokol i ett badkar och nu var det dags att testa det här på Östäng. Vi har ett gammalt badkar stående som vi placerade bakom ladugården.

Vi bottnade med kartong för att det inte skulle vara så kallt där vi försökte tända elden.

Sedan fyllde vi på med småpinnar och tidningspapper och satte eld. När elden väl tagit sig får man lägga på lite i taget.

Så fort man ser att det börjar bildas grått på sidorna av trät så håller träbitarna på att förvandlas till aska och det vill man inte. Förbränningen ska vara någorlunda kontrollerad så att det brinner men utan att bli aska.

Det blir en hel del väntan och vi hann med både att prata och att dricka kaffe under tiden som vi höll på.

Till slut var hela badkaret fullt med brinnande restprodukter från diverse byggprojekt på gården och efter ett tag var det dags att släcka innan allt förvandlats till aska. Man kan välta ut allt och lägga tillbaka de träbitar som inte förkolnat än och fortsätta med en omgång till men eftersom vi även ville lägga en kompost innan Helena skulle ge sig av så fick det räcka med en omgång. Det innebär att de översta träbitarna inte blev förkolade utan de får vi ta med nästa gång vi ska göra biokol.

Vi släckte allt med hjälp av vattenslangen och sedan välte vi ut det hela på gårdsplanen så det skulle svalna.

Den största delen hade förvandlats till kol men de översta fick vi raka undan. Biokolet ska vi sedan smula sönder till småbitar och tillföra komposten nästa gång vi vänder den. Sedan hamnar kolet tillsammans med komposten i odlingarna som jordförbättrare.

Kolets porositet gör att det blir ett bra ställe för alla mikroorganismer att hålla till och genom att gräva ner biokol i marken så binder vi ner mer kol.

Sedan var det dags att samla material till komposten. En back ruttna äpplen, en hink färskt hönsbajs, lökblastrens, resterna efter spritade kokbönor, halm från ankorna, rator från fåren, egengjord flis, löv och material från en okontrollerad oförbränd kompost fick följa med till växthuset.

Där la vi allt i lager i en fyrkant. Vi försökte hålla kanterna raka för att få volym på komposten då det är lättare att få upp värmen om högen inte är för liten.

Fårens rator band ihop det hela bra. Vid grönsakssköljen har vi en kompost stående där vi tippar i sådant som vi tar bort från grönsakerna vid sköljning. Där hamnar allt möjligt och den sjunker ihop efterhand men det är inte någon kontrollerad procedur och vi har varken koll på temperatur eller vad för material som hamnar där. Därför var det skönt att få den tömd och kunna använda materialet i vår nya kompost.

För att få in lite mer kolrikt material så använde vi oss också av träflis och av ihopkrattade löv.

Sedan vattnade vi med ankornas badvatten för att få igång processen ordentligt.

En liten ramp upp gjorde att det var lättare att tömma materialet uppepå högen.

Till sist bäddade vi in det hela i fårull från vårklippningen. Den är ändå svår att använda till annat då den är full av bös och skräp.

Till slut satte vi i komposttermometrar och dem ska vi kolla av varje dag för att se om/hur temperaturen stiger. När kompostens innetemperatur varit hög i några dagar kommer vi att gräva om komposten så att de yttre delarna hamnar i mitten. På så sätt kommer allt material att komma upp i temperatur och vi får en bra förbränning.

Vi la en kompost enligt konstens alla regler i höstas med våra praktikanter men den låg utomhus och vi glömde av att täcka den ordentligt. Dessutom glömde jag sedan av att kolla temperaturen så hela processen blev lite misslyckad. Den här gången ska det bli bättre…

Fågelinfluensan ställer till det

23 november, 2021 / / Inga kommentarer

Varje vinter sedan några år tillbaka går ett larm om fågelinfluensa som gör att alla som har hönor och säljer ägg eller kött måste hålla hönorna inomhus. För stora hönsanläggningar som ändå inte låter sina hönor gå ut är detta inte något större problem. Det är inte heller lika stort problem för hobbybesättningarna då reglerna inte är lika stränga för dem. Vi har en liten besättning frigående hönor för att sälja ägg som producerats på ett, i vårt tycke, försvarbart sätt. Det ger skapar krångel när restriktionerna kommer. Våra hönor går ute under äppelträden och bor nattetid i en husvagn som vi kan flytta vid behov. Nu får vi inte släppa ut dem utan får hitta en annan lösning.

Sedan i våras så har vi en växthustunnel där vi odlar tomater på ena halvan och tidiga vårgrödor på den andra. I den delen där vi odlade tidiga vårgrödor sådde vi sedan in gröngödslingsväxter för att förbättra jorden. I den delen ska vi nästa år ha tomater men just nu så går våra hönor där.

Vi hakade helt enkelt av dörren på bortsidan av tunneln och körde dit en av husvagnarna. Sedan byggde vi en tunnel av två plankor och en plåt som leder från husvagnens öppning in i växthustunneln.

I tunneln har vi gjort en hage av elstaket dels för att hålla hönorna inne men också för att hålla rovdjur ute. På förmiddagen öppnas den automatiska luckan och hönorna kan gå ut i tunneln och på eftermiddagen när mörkret faller går de självmant in och sätter sig på sina pinnar. Sedan stängs luckan. Det fungerar alldeles utmärkt för hönorna.

När de först fick tillträde till växthuset var det fantastiskt fin växtlighet men redan efter några dagar har ytan förvandlats till öken. Salladen gick åt först.

Även om systemet fungerar utmärkt för hönorna så är det inte optimalt ur odlingssynpunkt. Dels så saboterar hönorna bäddarna som vi gjorde i ordning i våras men framför allt så gödslar de helt okontrollerat.

Vid en skörd av 100 kilo tomater så räknar man med att följande mängd näring går åt: 220 g kväve, 30 g fosfor och 370 gram kalium. Det krävs alltså förhållandevis lite fosfor men mycket kalium.

Tittar man på fördelningen mellan de tre makronäringsämnena på färsk hönsskit så ser den istället ut så här:

Kanske kommer hönorna att skita så pass mycket i tunneln så att vi kommer upp i rätt kaliumnivå men i så fall kommer vi att få alldeles för höga värden på fosfor och kväve. Nu har vi inte så mycket att välja på för vi har ingen lust att ha våra hönor instängda på det sätt som storproducenterna har. Men eftersom larmen om fågelinfluensa numera kommer varje år och tenderar att vara längre och längre så ställer det frågan om småskalig äggproduktion på sin spets.

Vi har många kunder som älskar våra ägg. Många kör långt för att få tag på dem och vill inte köpa ägg i affären. Det har känts bra att kunna leverera goda ägg från hönor som lever ett förhållandevis gott liv men frågan är hur länge vi vill hålla på med den här hanteringen? Tanken på att ha en mindre hobbyflock och bara producera ägg till oss själva blir allt mer lockande.

Hönorna verkar dock inte bry sig utan mår gott i sin nya vinterhage. Ingen blåst eller ruggigt väder, även om solen inte skiner varje dag.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Östängs gård

Tema av Anders Noren — Upp ↑