Idag när vi vaknade var det vinter och enligt SMHI kommer det inte att bli plusgrader någon gång de närmsta tio dagarna.
Lite blåsigt och rätt kallt och helst hade vi velat sitta inne men med den väderprognosen så var det inte så mycket att välja på. Igår anlände nämligen det sista vitlöksutsädet.
Det finns ännu inte någon tjäle som tur är. Jonas tog på sig att bredgrepa bädden och hämta ett lass gödsel. Det är tungt att köra skottkärra i tio centimeter kramsnö.
Vi satte två bäddar 16 november och det kändes som om det var rätt tid. Rekommendationerna för vitlökssättning är ofta 2-4 veckor innan tjälen sätter in – men det är en ganska klurig instruktion då man sällan vet när det kommer att ske. Vi brukar ha som riktmärke att göra det första halvan av november så att vitlöken hinner rota sig innan tjälen kommer men eftersom vi inte hade allt utsäde då så fick det bli sättning vid två tillfällen.
Vi har de senaste åren bara odlat Alexandra som är en hard-neck sort som vi är väldigt nöjda med. Vitlöksutsäde är väldigt dyrt att köpa så vi har de senaste åren tagit eget utsäde. Det går åt 480 klyftor för en 16 meters bädd och ur varje vitlök kan man få cirka tio klyftor. Det innebär att vi behöver 48 hela vitlökar i utsäde per bädd.
Vi tjänar mycket på att ta eget utsäde även om det är lite av en chansning. De klyftor vi sparar är stora och fina och vi ser inte några tecken på skador eller angrepp. Det sägs dock att man efter ett par år får in virus eller svampangrepp så när det händer kommer vi att behöva förnya utsädet igen.
Förra året ökade vi från en bädd till två och tänkte att det skulle räcka men all vitlök har gått åt så nu står vi utan igen. Det gör att vi nu kommer öka till tre bäddar och då ville vi testa en soft-neck-sort och föll för Stephan. Vi köpte utsäde för 350 kronor och det räckte bara till 2,5 meter av bädden. Det innebär att utsäde för en hel bädd skulle kosta en bra bit över 2000 kronor. Vi sparar alltså en hel del på att ta eget utsäde.
Eftersom bäddarna där vi nu satt vitlöken inte gödslades förra året och eftersom förfruktseffekten på föregående års gröda är näst intill obefintlig så har vi gett vitlöksbäddarna en grundgödsling i samband med sättning. Nu fick bädden 90 liter komposterad fårbädd som myllades ner.
Vi satte vitlöken i tre rader med tio centimeter mellan klyftorna och sedan krattade vi igen och plattade till. Det känns rätt absurt att vara ute och jobba i bäddarna när det är snö.
Övriga bäddar är eller kommer att bli täckta för vintern med plansiloplast men det fungerar ju inte för vitlöksbäddarna. Eftersom vi inte vill att jorden ska ligga bar så täcker vi dessa tre bäddar med fårens rator. Ett tunt lager med hö som de inte har velat äta kommer på detta sätt till användning i odlingen i stället.
Förhoppningsvis kommer Stephan visa sig vara en lika bra sort som Alexandra så vi kan gå vidare med två sorter framöver. I april månad kommer vitlöksbäddarna att behöva lite extra snabbverkande näring innan mikrolivet kommer igång i marken men sedan kan de växa bra på den gödsling de fått nu.
Hej, försökte hitta en uppföljning på hur det gick med vitlöksskörden? Jag hamnade i samma situation denna säsong då vi hade näst intill sommar värme hela november och vädret växlade till vinter vilket lede till panik sättning en fredagskväll i pannlampa. Så där av min nyfikenhet hur det gick? Blev skörden som väntat? Märkte ni någon skillnad att ni gödslade i samband av sättningen? Min erfarenhetär min vitlök blir bättre om jag gödslat några veckor tidigare. Har ni den uppfattningen också?
Hej! Det gick alldeles utmärkt. Stora fina friska vitlökar till övervägande del. Enstaka exemplar som inte växte till sig som de skulle. Vi har alltid gödslat i samband med sättning så vi har inte något att jämföra med. Det vi märker skillnad på är om vi tilläggsgödslar tidig vår innan mineraliseringen kommit igång samt att vattna på våren.