Författare: Ylva Lundin (Sida 72 av 239)

Arbetsveckan som gått

Vi börjar varje arbetsdag med hårt jobb. Många av våra wwoofare är inte så vana vid kroppsarbete så vi låter dem inte jobba med kroppsligt tunga arbeten mer än första arbetspasset på dagen fram till kaffet. Den här veckan har vi lagat hålor i äppelodlingen som hönorna gjort. Hönsen gillar att göra gropar och ha som sandbad även om de har ett sandbad som vi gjort i ordning. Det är lite opraktiskt eftersom det är lätt att snubbla i så vi lägger igen groparna med jord. Andra hårjobb den här veckan har varit att anlägga de sista bäddarna.

Det är stort. Här sitter Gerlien och rensar ut den sista kvickroten ur bädd nummer 85!!! Nu ska vi inte anlägga fler bäddar på Östängs Gård. 85 känns som helt lagom.

Efter fikat är det trädgårdsarbete. Vi har gjort i ordning de flesta bäddarna men inte alla. Här håller Jona och Linus på att mylla ner komposterad stallgödsel och kratta till bäddar där vi strax efteråt planterade ut rödkål. Hittills är alla kålbäddar täckta med fiberduk på grund av kylan men snart ska vi byta till nät om bara temperaturerna vill gå upp lite. Nu har vi bara en av 18 kålbäddar kvar att plantera i första omgången. Det är tredje bädden broccoli som ska ner i jorden. Sedan har vi en hel del plantor på gång i plantuppdragningen som ska ersätta de första majrovorna som är skördeklara om några veckor.

Det enda vi skördar utomhus än så länge är sparris, gräslök och rabarber.

I växthuset skördar vi sallat och majrova.

Spetskål och tidig vitkål har börjat knyta sig men behöver några veckor till på sig.

Kålrabbin har vi skördat de första men om någon vecka slutskördar vi kålrabbi i tunneln.

Löken är på god väg i tunneln också men är inte färdig än på några veckor även om den går att skörda som salladslök redan nu.

Vi skördar och lägger i kylen i gårdsbutiken och de kunder som kommer in för att köpa ägg kan också få med sig några nyskördade grönsaker.

Vi har i veckan också satt purjolök, sått en ny omgång dill och koriander, sått en ny omgång morötter, bönor, ärtor, vaxbönor, kokbönor och satt ytterligare en bädd lök.

Just nu har vi fyra wwoofare och en praktikant. Vår praktikant heter Hansi och kommer från Gunnebo slotts trädgårdsmästarutbildning. Han ska vara hos oss på heltid i två månader. Han har fått sin egna lista att välja uppgifter ifrån på eftermiddagarna för att få lite frihet att välja och lägga upp arbetet lite mer självständigt. Här bredsår han blommor åt våra bin. Det är fortfarande en alldeles för kall vår och svårodlat på grund av det men vi ligger ändå ganska bra till och får gjort mycket varje vecka känns det som.

Mat till många

Ibland får jag frågan hur jag hinner med att både handleda wwoofare och praktikanter, serva med fika och lunch samt sköta en grönsaksodling och mycket av det som görs på gården. Jag har inte fler timmar än någon annan, tyvärr, men jag är ganska bra på att utnyttja dem jag har.

Jag serverar fika och lunch till våra wwoofare varje vardag. Har vi praktikanter och wwoofare här samtidigt så får praktikanterna också mat om de vill. Ska jag laga till några kan jag lika gärna laga till fler. Vi är allt mellan tre till elva personer som äter här varje vardag och just nu har vi minst fyra wwoofare och en praktikant per dag men ofta trillar någon mer in.

Det gör att mathållningen måste vara flexibel. Jag gillar att laga mat och hade jag inte gjort det så hade vi hittat ett annat system där wwoofarna fick laga varannan måltid eller något liknande men jag tycker det är kul så jag hittar sätt att hinna med.

Att laga mat på ett ”normalt” sätt fungerar inte under de här omständigheterna. Att plocka fram redskap, ingredienser och sedan diska efter en enda matlagning duger under vintern men inte under sommarhalvåret. Nu krävs det stora volymer och att köket inte är tillgängligt för att äta. Diskmaskinen kommer också att gå varm.

Idag har jag haft en typisk köksdag. Då stänger jag in mig i köket och bakar och lagar mängder med mat. Det är rätt skönt att inte jobba ute och att få vara inomhus en hel dag när man är van att alltid jobba i odlingen. Jag gillar att hitta på nya sätt att använda de råvaror jag har hemma. Det blir lite annorlunda att laga mat när vi själva producerar råvaror för jag vill verkligen ta tillvara så mycket som möjligt eftersom en hel del jobb är nedlagt i produktionen. Det gör att jag nästan aldrig följer något recept även om jag ofta tittar på recept för att hitta inspiration.

Att laga mycket mat på en gång ger tidsvinster. Idag har jag t.ex. gjort blomkålssoppa, köttfärssås, linssoppa, burritos och långkokat revbensspjäll. Till alla dessa rätter behöver jag lök och vitlök och det spar mycket tid att skala och hacka all lök på en gång och lägga i en bunke. Till två av rätterna behövde jag stekt färs och även det går mycket fortare om man steker i flera olika pannor samtidigt. Medan potatis och blomkål kokade i en jättegryta kokte jag linser till linssoppa i en annan.

Parallellt med maten idag har jag gjort kokostoppar, bananbröd och äppelkaka eftersom de inte behöver stå på spisen utan gör att jag kan utnyttja ugnen när jag ändå är i köket. När jag skriver detta så hör jag att det låter helt galet och jag börjar ana att det kanske inte är helt normalt att laga mat på det här sättet.

Totalt idag har jag lagat ungefär 80 portioner mat. Jag fryser in alltihop i batcher om fyra-sex portioner vilket gör att det är lätt att tina en eller flera batcher beroende på hur många vi råkar vara till lunch. Soppor gör jag tjockare än vad jag tänker servera dem för då tar de mindre plats i frysen. Många soppor går också att utöka om det råkar bli fler till lunchen än vad jag räknat med genom att tillsätta mer linser, mer krossade tomater eller någon helt annan grönsak från frysen.

Jag gör aldrig en enda paj utan flera när jag ändå sätter igång att göra pajer. Jag gör ofta köttfärssås om jag ändå gör lasagne. Jag gör ofta både ett par vegetariska lasagner om jag ändå gör köttfärslasagner osv. Allt för att få gjort så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt.

Jag har ett förråd av matvete, pasta, mathavre, ris, bulgur och potatis och råkar vi bli riktigt många så kan en tänkt soppa lätt förvandlas till en gryta genom att den inte spädas som tänkt utan serveras med matvete eller något annat för att räcka till fler.

Egentligen tror jag att jag har lärt mig att laga mat på det här sättet av min mamma. När jag var liten så var alltid alla välkomna. Tog vi med oss kompisar hem så fanns det alltid mat till dem också. Räckte inte den rätt hon hade planerat så åkte bröd och smör fram så att maten räckte till alla.

Under en vanlig arbetsdag på Östäng så är jag med och jobbar från åtta till tio i tio och klockan tio fikar vi. Det tar mig ungefär tio minuter att fixa fika eftersom det redan är förberett. Något tinades ur frysen dagen innan och koppar och glas väntar redan på en bricka som gjordes i ordning kvällen före eller samma morgon. Sedan är jag med och jobbar fram till ungefär 20-30 minuter före lunch då jag går in och sätter den tinade lunchen i mikron och gör i ordning en sallad och dukar.

Allt hänger på planering och på att alltid hålla frysarna fulla så det bara är att plocka upp något. Under grönsakssäsongen är det inte något problem alls då jag alltid får något över efter marknaden på lördagarna. Det innebär att jag oftast drar mig tillbaka till köket när jag kommer hem och lagar till något av det. Så här innan vi har mycket grönsaker så blir det mer fokus på kötträtter och grönsaker från frysen och det kräver lite annan planering. Så här tidigt på säsongen kan vi göra sallader av nyskördade salladshuvuden och använda gräslök till luncher men snart blir variationen större och då blir det ännu roligare att laga mat.

Jag gillar att laga mat mer än vad jag gillar att baka. Jag har tidigare varit bortskämd med att våra barn har bakat men nu när de flyttat hemifrån så får jag baka istället. Bakningen är tråkigare för jag kan inte tillräckligt för att baka utan recept. Det gör att lite av kreativiteten försvinner och därmed blir det tråkigare. Fika är dock inte något man slarvar med när man har folk som jobbar hårt på ens gård. En välbehövlig paus på förmiddagen gör att vi alla orkar mer och blir på bättre humör.

Artikel nummer tre i Åter

Så har nya numret av tidningen Åter kommit ut och den innehåller vår tredje artikel. Den här gången fokuserar vi på vikten av att ha nätverk omkring sig om man skaffar gård. Artikeln hittar du nedan om du inte prenumererar på tidningen. Det rekommenderar vi annars för alla som är det mista intresserade av alternativa sätt att leva. Det kommer också att bli en fjärde artikel men den får vänta tills i höst för den här tiden på året hinner vi inte med att skriva.

Snigelstaket version 2

Idag har vi äntligen byggt klart nya områdets snigelstaket och det var på tiden för nu har de vaknat. I morse gick jag över bäddarna och överallt där grödor kommit upp huserar mängder med trädgårdssniglar.

Små svarta smala som inte gör någon större skada i odlingen när grödorna blivit några centimeter stora men som kan tömma en hel bädd på nyuppkomna morötter eller rödbetor. Femtio per bädd i snitt där det fanns grödor och inga alls i de falska såbäddarna där inget är sått ännu.

Vi klipper alla sniglar vi ser med en sax doppad i järnferramol. När man klipper isär en snigel så ser man om den redan har kalasat på järnferramol.

En trevlig upptäckt i morse var att även trädgårdssniglarna äter järnferramol precis som de spanska skogssniglarna. Vi har känt oss lite osäkra på det men som ni ser på bilden ovan så är snigeln jag just klippt full med blått slem. Det gör kampen lättare.

Vi har haft utkik efter de spanska skogssniglarna ett tag nu och bara hittat enstaka men idag hade de krupit upp ur jorden och satt på undersidan plaster som låg i odlingen.

Mängder klipptes med sax doppad i järnferramol och sedan hoppas vi att de kommer och äter upp sina kompisar och får i sig ferramolet på köpet.

Vi har en träsarg längst ner på staketet runt hela odlingen. Den första delen vi byggde är kantad med L-formad plåt som gör en hel del för att stoppa sniglarna även om det inte tar död på dem. Tanken är att det är svårt för en snigel att ta sig över den vassa kanten och vi tror att det fungerar.

En stor fördel med plåten är att vi kan lägga järnferramol under den som ligger skyddat från regn. Men i år har vi bestämt oss för att testa en ny variant som vi fått idén till av Anette på Boäng.

I den nya delen började vi med att lägga ut stenmjöl, som vi hade över, längs med träsargen på utsidan för att det inte ska vara så enkelt för sniglarna att komma under sargen.

Marken är så ojämn så ibland satt träsargen en bit ovanför marken.

Det är många meter träsarg som vi byggt av egenuppsågat virke från vår egen skog. Sargen är fastsatt i stolparna som håller uppe ett alloxnät mot rådjur, katter och hönor.

Sedan tog vi vår nyinköpta rostfria tråd och rullade ut längst med sargen.

Sedan häftade vi fast två parallella trådar runt hela odlingens nya del.

En person fick vara trådansvarig för att se till att rullen inte fick eget liv och snurrade upp sig. Vi försökte hålla tråden sträckt hela tiden för att slippa uppleva trassel.

Inne i trädgårdsskjulet satte vi upp en 24 volts transformator för att få en spänning som räcker för att ta död på en snigel men som inte skadar något annat. Transformatorn kopplades sedan till ett vanligt vägguttag. Våt transformator har ingen likriktare utan levererar växelspänning på sekundärsidan, alltså på lågspänningsidan. Förmodligen är de flesta snigelstaket försedda med likspänning så vi får se om vårt fungerar trots detta.

Från transformatorn går en ledare ner till de två trådarna och runt hela odlingen. Vi har tre dörrar in i den nya delen. I två av dem har vi satt upp en tjock regel på marken och satt fast trådarna på.

Det är grindar som vi går ut och in igenom men där vi inte kör skottkärra så ofta. Den tredje grinden använder vi dagligen så där kopplade vi trådarna till en kabel som vi grävde ner för att komma upp på andra sidan grinden och kopplas på trådarna igen. Det ger visserligen sniglarna ett ställe att komma in på men vi tror inte de är så smarta så de söker upp just det stället medvetet.

Kopplingarna är inte väderskyddade för vi ville se om det fungerar först. Så här långt ser det bra ut. I den slutet av trådarna var det 27 volt mellan trådarna. Först kändes det fel med 27 volt från en transformator som ska ge 24 volt men det stämmer. Transformatorn är från tiden då vi hade 220 volt i ledningarna i stället för 230 volt som vi har idag så det bör bli något högre lågspänning än de utlovade 24.

Om detta fungerar som det ska så kommer vi förmodligen att ta bort de L-formade plåtarna och sätta upp detta runt hela odlingen.

Det är både billigare och lättare än att sätta plåt och dessutom dödar det sniglarna istället för att bara få dem att vända om.

För att bygga ditt eget snigelstaket behöver du:

  • Träsarg runt odlingen
  • Rostfri ståltråd eller förtennad koppartråd
  • Häftklamrar – helst rostfria
  • En 24 V transformator
  • Ett el-uttag

Våra erfarenheter säger att det är ganska enkelt att få en sådan här konstruktion att fungera en säsong men att det krävs mer eftertanke om konstruktionen ska fungera även säsong fyra och fem. Den ska vara någorlunda väderskyddad, någorlunda sparktålig och klara av att sitta upp även vintertid. Sedan ska materialen som leder ström tycka om varandra så att det ena inte får det andra att ärga eller rosta. De flesta protyper vi bygger blir till av något vi har köpt in som får samsas med annat som vi råkar ha hemma. Det är trevligt när konstruktionen fungerar några år för felsökning är inte alls lika kul som att konstruera!

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑