Författare: Ylva Lundin (Sida 73 av 235)

Nya skinn

9 mars, 2021 / / Inga kommentarer

I veckan har vi fått vår årliga leverans från Tranås skinnberedning. Vi hade fått en preliminär leverans satt till vecka 4-5 men på grund av rådande omständigheter blev leveransen fördröjd och kom först nu vecka 10. Det gör inte något eftersom vi säljer flest skinn på hösten men det är alltid lika spännande.

I år hade alla skinn en väldigt fin glans. Det är vi enormt nöjda med. Tidigare år så har något eller några skinn varit något mattare i locken men nu hade alla den skinande glansen som man vill ha på gotlandsfår.

Färgerna varierade mycket mer än tidigare år då alla varit ganska jämnt grå. Nu gick de från mörkt grått.

Till väldigt ljusa skinn.

Ålen över ryggen var väldigt framträdande på några av skinnen och det brukar vara populärt bland kunderna.

Ett skinn hade vi sett extra mycket fram mot att få hem och det var skinnet efter vår bagge Totoro. Eftersom han varit hos oss i tre år så var det skinnet rejält mycket större än alla de andra.

Ett riktigt fint skinn med bra glans och varierande färg. Tyvärr visade det sig att just det skinnet hade blivit skadat. På bilden ovan kan skadan anas.

Drar man isär locken så syns skadan tydligt.

Drar man inte isär skadan syns den nästan inte men det spelar inte så stor roll då det ändå har stor inverkan på vad man kan sätta för pris på skinnet.

Vi är trots allt väldigt nöjda med alla skinn och i morgon ska vi hänga upp dem i affären.

Droppbevattning

7 mars, 2021 / / Inga kommentarer

Vi har än så länge inte använt oss av droppbevattning. Den största anledningen till det är nog att vi inte har haft växthus tidigare och då får man ju hjälp av regnet när det gäller bevattning. Åtminstone de flesta år. 2018 var ett undantag men då klarade vi bevattningen eftersom en dam gav oss en bevattningsanläggning som hon inte behövde längre. Med den följde sju stycken vattenspridare av kyrkogårdsmodell. Vi har ändå tänkt att vi vill ha underbevattning eftersom det är så vattenbesparande jämfört med att vattna ovanifrån.

I år ska vi försöka få upp vår växthustunnel så i veckan anlände vår beställning från Waterboys. Vi har träffat på dem flera gånger förut bland annat på odlardagarna och de ger ett väldigt proffsigt intryck. Alla odlare vi känner har beställt sina bevattningsanläggningar från just Waterboys och det känns skönt att inte behöva välja bland massor av olika firmor. Så här ser delarna ut:

  • 1 rulle DripNet PC 500 meter
  • 2 stycken Tryckregulatorer R20 2,5 bar
  • 40 stycken 12x16x12 mm T-anslutningar
  • 10 stycken 17/16 mm kulventiler i plast
  • 2 stycken lamellfilter R20 0,13 mm
  • 40 stycken M42 Hanslutstycke KXV 76
  • 60 stycken droppslangsförankring
  • Alltihop gick på 7245 kronor

Från vänster: Lamellfilter, Tryckregulator (det fanns ställbara men det som inte finns kan inte gå sönder), Kulventil, Ändstopp (slangen ska gå genom båda ringarna och vecket som bildas stoppar vattnet), T-rör för vanlig 1/4-tums trädgårdsslang, Förankring.

För att bevattningsanläggningen ska fungera behöver vi dra vatten fram till växthusets mitt och det kommer vi att göra med en vanlig vattenslang. På vattenslangen kommer vi först att koppla en huvudkran så vi kan slå av allt vatten ute i växthuset ifall något skulle gå fel. Därefter följer en T-koppling så vi får en tappvattenkran om vi vill bevattna sådder och annat ovanifrån. På det andra utloppet på T-kopplingen kommer vi att sätta en tryckregulator som tar ner vattentrycket till 2,5 bar som det ska vara i droppbevattningsslangarna istället för 4-5 bar som det är annars.

Därefter kopplar vi in ett filter som ser till att vattnet inte för med sig massa partiklar som sätter igen droppslangarna.

Efter filtret hamnar ytterligare en T-koppling så vi får en slang som går ut till vardera halva av växthuset. På var och en av dem kommer vi att sätta en enkel timer så vi kan vrida på hur länge vi vill att bevattningen ska vara igång.

Efter timern går det två slangar längst mittgången i växthuset och vid varje bäddkortsida fästs två droppslangar per bädd.

Vår vana trogen så har vi nog överplanerat en smula och kanske beställt några saker i onödan. Många klarar sig utan kulventiler och har mycket få förankringspunkter men det blir lätt så här vid beställning utanför våra erfarenheter.

Droppslangen är en DripNet PC med hål var 30 centimeter. Vi trodde att den skulle vara tung och ohanterlig men hela rullen gick att lyfta med en hand. Droppslagsförankringsspik håller slangen på plats i bäddarna och i slutet på varje slang sätts ett ändstopp.

Så här ser droppställena ut i närbild. Det syns att det sitter någon fiffig plastgrej på insidan av varje droppställe. Huvuduppgiften för ”grejen” är (om vi har fattat rätt) att den stryper flödet vid högre tryck och öppnar mer vid lägre tryck. Tanken är att det ska komma ungefär lika mycket vatten ur droppställena i början och slutet av slangen.

Droppslangen finns bara att köpa i 500 meters längder så vi kommer att få slang över till vårt andra växthus plus att det blir ytterligare längder över som vi kommer att lägga i salladsbäddarna bland annat.

Timrarna kommer vi att köpa på Biltema

Waterboys har varit med på alla tre odlardagar som varit. Den här gången var de med digitalt och gav ett erbjudande på tio procent till alla som deltog i odlardagarna. Det kändes som ett fint erbjudande som dessutom gjorde att vi fick beställt i tid och inte i sista stund som det annars lätt kan bli. Det bästa är nog nästan att man kan ringa till Waterboys och att de tar sig tid att förklara. De har ett gediget kunnande som de gärna delar med sig av.

Skenora gård igen

4 mars, 2021 / / Inga kommentarer

Miriam och hennes två bröder äger Skenora men Pella och hennes familj hyr ett av de fyra boningshusen på gården.

Förra helgen var jag på den årliga permakulturträffen och denna gång besökte vi Skenora gård på Ingarö utanför Stockholm. Det var mycket trevligt att vara tillbaka hos Pella Larsdotter Thiel och Miriam Thiel.

Vi i det här gänget träffades första gången 2014 och sedan dess har vi träffats varje år hos någon som ingår i gruppen. Under tre dagar utforskar vi hur gården vi är på kan utvecklas. Vi har varit på alla gårdar en gång så nu är vi inne på andra rundan och det är fint att få komma tillbaka och se vad som har hänt sedan sist.

Sist vi var på Skenora gjorde vi en plan för trädgården mitt på gården där växthuset ligger och där hade det hänt grejor. Många odlingsbäddar och massor med fruktträd var planterade. Trädgården sköts av Miriam och Pella tillsammans med andra i Omställning Ingarö.

Första dagen är det alltid rundvandring för att beskåda det som hänt och för att få kläm på vilka utmaningar som väntar.

Miriam visade oss runt på ett nyinköpt stycke mark med stor potential.

Helena Ullmark var med oss via Zoom från Gotland. En skillnad som märks när vi kommer tillbaka till ett ställe för andra gången är dels att vi redan känner oss hemtama så introduktionen tar inte lika lång tid men också att det kommer att handla mindre om den fysiska planeringen och mer om människorna på gården och de relationer och nätverk som de ingår i. Det är en spännande utveckling.

När vi förstått vad gårdsägarna vill ha ut av oss så får de inte vara med längre utan då tar ett intensivt arbete vid när vi som är på besök försöker mejsla ut vad som skulle kunna vara nästa steg i utvecklingen på gården. Vi har blivit allt bättre på det här och även om vi i början av diskussionerna inte har en aning om vart vi kommer att ta vägen så lyckas vi hittills alltid med gemensamma krafter att komma fram till ett förslag på riktning. Den skissas ner på papper och skrivs på listor.

Sista dagen är det dags för presentation. Miriam och Pella får ta del av våra tankar och idéer.

Det blir alltid mycket skratt, frågor och förvånade kommentarer vid de här redovisningarna. En del av förslagen upplevs nog som rätt utmanande men någonstans mellan våra förslag och verkligheten kommer Skenora gårds invånare att hamna. Tack Pella och Miram för trevliga dagar.

Teaming with microbes del 3

26 februari, 2021 / / 2 kommentarer

Jag fortsätter att läsa och försöka förstå boken Teaming with microbes.

Protozoer
Protozoer är encelliga djur som kan röra sig och som inte har fotosyntes. De kan alltså inte själva utvinna energi genom solljus utan behöver få i sig den genom att äta andra. Oftast äter de bakterier men också svampar och andra protozoer. Förr kallades de urdjur. Det finns över 60 000 olika protozoer som alla är beroende av fukt för att leva. Inom gruppen finns amöbor, ciliater och flagellater. En protozoa kan äta 10 000 bakterier på en dag.

När det finns gott om bakterier så attraheras först de minsta flagellaterna som äter upp många bakterier. Sedan kommer de större ciliaterna och till slut även amöbor. När det mesta är uppätet och bakteriepopulationen minskar så börjar de större ciliaterna och amöborna att äta de mindre ciliaterna och flagellaterna. Till slut blir de så få så att bakterierna kan öka i antal igen.

En del protozoer äter också nematoder men de begränsar också nematodernas tillgång på mat genom att äta samma saker som nematoderna gör. På så sätt håller protozoerna även antalet nematoder i schack.

Blir jorden för torr kan protozoer inte längre röra sig och föröka sig och de slutar äta. De kan överleva ändå, vissa i flera år och andra kortare tid.

Upp till 80% av allt kväve plantorna behöver kommer från restprodukter som bakterie- och svampätande protozoer lämnar efter sig.

Alla protozoer bidrar också genom att bryta ner organiskt material så det blir tillgängligt för bakterier och svampar. Protozoer utgör också mat för andra medlemmar i The soil food web som nematoder, maskar och mikroartropoder.

Det finns också protozoer som förstör genom att äta växternas rötter men i en välmående jord så hålls dessa under kontroll av andra protozoer.

Nematoder
Nematoder mineraliserar näringsämnen som finns i bakterier och svampar precis som protozoer. Det finns över 20 000 olika nematoder som har identifierats. Hur många svamp- kontra bakterieätande nematoder det finns i jorden är helt beroende på hur mycket svampar kontra bakterier där finns. Nematodernas munnar varierar i utseende beroende på vilken föda de lever av.

Det finns växtätande nematoder som har en nålliknande mun som de använder för att punktera plantornas cellväggar. Det finns nematoder som äter på utsidan av plantornas rötter men också de som tar sig in i och lever inuti rötterna. De bakterieätande nematodernas munnar ser ut som en rör. De kan konsumera stora mängder bakterier. De bakterieätande och svampätande nematoderna frigör näringsämnen som bundits i bakterier och svampar precis som protozoerna gör. Det finns också nematoder som äter andra nematoder och som därmed hjälper till att begränsa förekomsten av nematoder. Vissa nematoder bryter också ner organiskt material.

Eftersom nematoderna är större än de andra mikroorganismerna jag skrivit om så kräver de större hålrum och porer för att ta sig fram. De är alltså känsliga för jordkompaktering.

Eftersom nematoderna rör sig i jorden använder bakterierna dem som taxibilar genom att kleta sig fast på nematoden som på så sätt tar den till nya områden där det kan finnas andra näringsämnen. Vissa nematoder hittar fram till olika födoämnen genom att de är känsliga för temperaturskillnader. De vet vid vilken temperatur olika mat finns och tar sig dit temperaturen är rätt. Andra är känsliga för att känna av speciella kemiska beståndsdelar och navigerar efter dem.

Artropoder
Artropoder eller leddjur innefattar flugor, skalbaggar och spindlar och liknande djur. Tre fjärdedelar av alla levande organismer är leddjur. Men när det gäller biomassa så är nematodernas och protosoernas massa större.

Artropoderna sönderdelar organiskt material, syresätter jorden och transporterar runt bakterier som kletat sig fast. Deras viktigaste uppgift är att sönderdela organiskt material så det blir tillgängligt för bakterier och svampar. Finns det inte tillräckligt med dött organiskt material i jorden så kommer artropoderna att attackera andra levande källor till organiska näringsämnen. Det finns också artropoder som helt och hållet livnär sig på rötter. Vissa artropoder äter också bakterier och svampar.

Maskar
Det finns över 7 000 olika sorters maskar som kan förekomm i bra trädgårdsjord. En hektar kan innehålla fyra till sex miljoner maskar och de kan flytta 18 ton jord per år när de letar efter mat. En mask kan leva i femton år så det finns goda skäl till att inte gräva med spade i onödan. Maskar är tvåkönade men det krävs ändå två maskar för att producera fler. Det kan födas 15 maskar åt gången och en mask blir könsmogen på tre till fyra månader. Maskarna sönderdelar organiskt material, syresätter jorden genom att göra gångar och aggregerar jordpartiklar. De flyttar också organiskt material och mikroorganismer genom jorden. Maskarna äter bakterier i huvudsak så många maskar i jorden tyder på bakteriedominerad jord. De äter också svamphyfer, nematoder, protozoer och organiskt material som dessa lever på. Maskarna kan inte bryta ner organiskt material utan förlitar sig på bakterier som gör det. Överskottet av organiskt material som bakterierna inte brutit ner bajsas ut av masken och blir fantastisk jord som består av 50% högre andel organiskt material än jord som inte passerat genom en mask. Maskbajs innehåller sju gånger så mycket fosfor, tio gånger så mycket kalium, fem gånger så mycket kväve, tre gånger så mycket tillgänglig magnesium och en och en halv gång så mycket kalcium som annan jord.

Genom att dra ner organiskt material och sönderdela det så ökar maskarna jordens vattenhållande förmåga. Maskarnas gångar hjälper till att syresätta jorden och vatten kan rinna genom gångarna så jorden blir bättre dränerad. Har du gott om maskar i jorden så tyder det på att du också har annat mikroliv på plats.

Nu har jag läst del ett av två i boken Teaming with microbes. Det är mycket intressant läsning även om jag känner att jag inte riktigt förstår allt. Nästa del heter How the soil food web applies to gardening och det är här jag ska få reda på vad det jag just läst har för betydelse för min odling. Jag återkommer!

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Östängs gård

Tema av Anders Noren — Upp ↑