Jag fortsätter att läsa och försöka förstå boken Teaming with microbes.
Protozoer
Protozoer är encelliga djur som kan röra sig och som inte har fotosyntes. De kan alltså inte själva utvinna energi genom solljus utan behöver få i sig den genom att äta andra. Oftast äter de bakterier men också svampar och andra protozoer. Förr kallades de urdjur. Det finns över 60 000 olika protozoer som alla är beroende av fukt för att leva. Inom gruppen finns amöbor, ciliater och flagellater. En protozoa kan äta 10 000 bakterier på en dag.
När det finns gott om bakterier så attraheras först de minsta flagellaterna som äter upp många bakterier. Sedan kommer de större ciliaterna och till slut även amöbor. När det mesta är uppätet och bakteriepopulationen minskar så börjar de större ciliaterna och amöborna att äta de mindre ciliaterna och flagellaterna. Till slut blir de så få så att bakterierna kan öka i antal igen.
En del protozoer äter också nematoder men de begränsar också nematodernas tillgång på mat genom att äta samma saker som nematoderna gör. På så sätt håller protozoerna även antalet nematoder i schack.
Blir jorden för torr kan protozoer inte längre röra sig och föröka sig och de slutar äta. De kan överleva ändå, vissa i flera år och andra kortare tid.
Upp till 80% av allt kväve plantorna behöver kommer från restprodukter som bakterie- och svampätande protozoer lämnar efter sig.
Alla protozoer bidrar också genom att bryta ner organiskt material så det blir tillgängligt för bakterier och svampar. Protozoer utgör också mat för andra medlemmar i The soil food web som nematoder, maskar och mikroartropoder.
Det finns också protozoer som förstör genom att äta växternas rötter men i en välmående jord så hålls dessa under kontroll av andra protozoer.
Nematoder
Nematoder mineraliserar näringsämnen som finns i bakterier och svampar precis som protozoer. Det finns över 20 000 olika nematoder som har identifierats. Hur många svamp- kontra bakterieätande nematoder det finns i jorden är helt beroende på hur mycket svampar kontra bakterier där finns. Nematodernas munnar varierar i utseende beroende på vilken föda de lever av.
Det finns växtätande nematoder som har en nålliknande mun som de använder för att punktera plantornas cellväggar. Det finns nematoder som äter på utsidan av plantornas rötter men också de som tar sig in i och lever inuti rötterna. De bakterieätande nematodernas munnar ser ut som en rör. De kan konsumera stora mängder bakterier. De bakterieätande och svampätande nematoderna frigör näringsämnen som bundits i bakterier och svampar precis som protozoerna gör. Det finns också nematoder som äter andra nematoder och som därmed hjälper till att begränsa förekomsten av nematoder. Vissa nematoder bryter också ner organiskt material.
Eftersom nematoderna är större än de andra mikroorganismerna jag skrivit om så kräver de större hålrum och porer för att ta sig fram. De är alltså känsliga för jordkompaktering.
Eftersom nematoderna rör sig i jorden använder bakterierna dem som taxibilar genom att kleta sig fast på nematoden som på så sätt tar den till nya områden där det kan finnas andra näringsämnen. Vissa nematoder hittar fram till olika födoämnen genom att de är känsliga för temperaturskillnader. De vet vid vilken temperatur olika mat finns och tar sig dit temperaturen är rätt. Andra är känsliga för att känna av speciella kemiska beståndsdelar och navigerar efter dem.
Artropoder
Artropoder eller leddjur innefattar flugor, skalbaggar och spindlar och liknande djur. Tre fjärdedelar av alla levande organismer är leddjur. Men när det gäller biomassa så är nematodernas och protosoernas massa större.
Artropoderna sönderdelar organiskt material, syresätter jorden och transporterar runt bakterier som kletat sig fast. Deras viktigaste uppgift är att sönderdela organiskt material så det blir tillgängligt för bakterier och svampar. Finns det inte tillräckligt med dött organiskt material i jorden så kommer artropoderna att attackera andra levande källor till organiska näringsämnen. Det finns också artropoder som helt och hållet livnär sig på rötter. Vissa artropoder äter också bakterier och svampar.
Maskar
Det finns över 7 000 olika sorters maskar som kan förekomm i bra trädgårdsjord. En hektar kan innehålla fyra till sex miljoner maskar och de kan flytta 18 ton jord per år när de letar efter mat. En mask kan leva i femton år så det finns goda skäl till att inte gräva med spade i onödan. Maskar är tvåkönade men det krävs ändå två maskar för att producera fler. Det kan födas 15 maskar åt gången och en mask blir könsmogen på tre till fyra månader. Maskarna sönderdelar organiskt material, syresätter jorden genom att göra gångar och aggregerar jordpartiklar. De flyttar också organiskt material och mikroorganismer genom jorden. Maskarna äter bakterier i huvudsak så många maskar i jorden tyder på bakteriedominerad jord. De äter också svamphyfer, nematoder, protozoer och organiskt material som dessa lever på. Maskarna kan inte bryta ner organiskt material utan förlitar sig på bakterier som gör det. Överskottet av organiskt material som bakterierna inte brutit ner bajsas ut av masken och blir fantastisk jord som består av 50% högre andel organiskt material än jord som inte passerat genom en mask. Maskbajs innehåller sju gånger så mycket fosfor, tio gånger så mycket kalium, fem gånger så mycket kväve, tre gånger så mycket tillgänglig magnesium och en och en halv gång så mycket kalcium som annan jord.
Genom att dra ner organiskt material och sönderdela det så ökar maskarna jordens vattenhållande förmåga. Maskarnas gångar hjälper till att syresätta jorden och vatten kan rinna genom gångarna så jorden blir bättre dränerad. Har du gott om maskar i jorden så tyder det på att du också har annat mikroliv på plats.
Nu har jag läst del ett av två i boken Teaming with microbes. Det är mycket intressant läsning även om jag känner att jag inte riktigt förstår allt. Nästa del heter How the soil food web applies to gardening och det är här jag ska få reda på vad det jag just läst har för betydelse för min odling. Jag återkommer!
Hej!
Älskar verkligen denna blogg, ni är såå inspirerande till en bättre värld!
En fråga som inte hör till detta inlägg.
Potatis och gödsel. Jag sökte runt på er blogg men hittade inte riktigt.
Vad gödslar ni med? Förra året hade jag mitt andra år som trädgårdsodlare och jag blev så besviken på potatisen. Blasten var hög så gissar för mkt kväve. Men jag försöker hitta någon form av gödsel som man inte köper på säck, utan jag vill ha mer ”naturligt”.
Jag kan få tag i hästskit, hönsskit och koskit. Anstränger jag mig hittar jag nog getskit oxå. Sedan har jag bokashi. Hur går era tankar kring gödsel? Har du annars något bra tips på böcker/hemsidor där jag kan fördjupa mig? Tycker att jag googlar men inte hittar något vettigt 😛
Tack igen för en härlig inspirerande blogg och ser fram emot massa inlägg 😀
Hej Sofia! Kul att du hittat till vår blogg. Det låter som om din potatis har fått för mycket kväve. Vi gödslar inte potatisen alls. Vi försöker att inte gödsla mer än en fjärdedel av alla bäddar varje år och ger gödslet i huvudsak till de växter som behöver det som t.ex. kål. Sedan får efterföljande grödor leva på det som blir kvar i bädden efter den grundgödsling som kålen fått samt de växtrester som vi lämnar kvar i bädden efter kålen. Potatisen kommer rätt sent i växtfljden men brukar klara sig rätt så bra utan någon gödsel alls. Jag håller just nu på att skriva en bok tillsammans med Jonas och Sanna på Bossgården om 30 olika grödor (dock inte potatis) Jonas skriver ytterligare en bok som kommer att släppas samtidigt. I dessa två handlar mycket om gödsel och hur man kan tänka kring gödsling. Annars är det inte så lätt att hitta. Jordbruksverket har en hel del bra skrifter på sin hemsida som kan vara användbara även om de är skrivna för lite större skala.