Kategori: åker (Sida 4 av 7)

Krångligt för fler än oss

För några dagar sedan kom en artikel om byråkratiskt krångel i tidningen Land.

Vi har tidigare skrivit om hur vi som nybörjare upplever det att försöka hänga med i Jordbruksverkets, Länsstyrelsens och andra myndigheters krav på dokumentation och detaljstyrning. Det har varit frustrerande, men vi har hoppats att det kommer att bli bättre, vi är trots allt nya i branschen.

Här är ett exempel på hur det kan se ut hos Jordbruksverket när man letar efter blanketter:

jbv

Artikeln i Land handlar om ett forskningsprojekt som har följt halländska bönders vedermödor i 20 år. Titeln är ”Ny studie: lantbrukets regelkrångel har ökat med 120 procent”.

Det är nog inte så konstigt att krånglet ökat under perioden när EU-reglerna slog genom. Det som är slående är däremot att svenska regeringar aktivt har försökt att minska krånglet i tio år, men misslyckats.

1996 hade lantbrukarna fem olika sorters dokumentation och journaler. Sedan dess har de fått 19 nya, bland annat gödseljournaler, dokumentation av skadedjursbekämpning, journal för farligt avfall, kemikalieförteckning, sprutjournal, läkemedelsjournal och arbetsmiljögranskning.

Det är intressant att alla exemplen på dokumentation ovan är viktiga. De flesta håller med om att det är en bra idé att hålla koll på hur och när man använder farliga ämnen. Syftet är vällovligt men reglerna bidrar till att färre kan arbeta med att producera mat. Balansen mellan matproduktion och miljöhänsyn är inte självklar. Om man eftersträvar ett lantbruk som inte påverkar miljön alls så kommer det inte att ske förrän lantbruket är borta. Vi får då importera maten från områden som producerar mat utan samma detaljregler, vilket ingen egentligen vill. Regelverk växer tills de försvinner, även det är intressant.

Här är artikeln: Land

Stängsling

Vi kör hårt med våra wwoofare. Några av dem hade ont i kroppen efter vedbärningen i går och idag var det dags för stängsling med spett och slägga. P1170063Vi hade förberett ekstolpar och tråd lassat på kärror och gårdscykeln så på morgonen gick alla iväg till stora vägen. Med fyra wwoofare så går arbetet snabbt. P1170065Tanken är att stängsla in ett av skiftena som vi arrenderar ut så att korna som går på vår betesmark ska kunna efterbeta där. Lika bra att göra det ordentligt med en gång och med ekstolpar så kommer det förhoppningsvis att hålla i många år. P1170066

Stolparna fördelades efter sträckan och sedan fick varje wwoofare ett spett och en slägga. Många loppisfynd som kommer till användning. P1170071

Marken är, som tur lera som är rätt så mjuk men det är ändå ett hårt jobb att slå ner stolpar i marken. P1170079Skulle vi gjort detta själva hade det tagit flera dagar men nu åkte stolparna ner i backen med en bra fart  P1170080Välbehövlig fikapaus och en stunds vila. P1170083

Jonas går igenom hur trådarna ska fästas vid stolparna och hur man får grindstolpar och hörnstolpar att stå stadigt med hjälp av en så kallad död man. P1170087

Sedan skruvades fästena fast och tråden rullades ut. Det visade sig att även en noggrant hoprullad tråd kan flippa ur och snabbt bli en härva som tar tid att reda ut.P1170090

Dödmannar och kabeln som ska leda elen förbi de två grindarna grävdes ner. P1170092

Det blev ett par turer upp till gården med gårdscykeln för att hämta grejor så att alla var sysselsatta hela tiden. P1170084

Det krävs ganska mycket planering och förberedelser för att hålla alla sysselsatta men i gengäld så händer väldigt mycket på kort tid. Alla detaljer är inte klara än men det mesta av arbetet är redan klart.

Svinmålla åtgärdat

Vi odlar Svinmålla. Inte med avsikt, men det behövs inte. Svinmållan hittar till oss ändå.

P1150762

När vi sådde de nyplöjda åkrarna så blev resultatet lite blandat. Fröerna hamnade på vissa ställen men inte på andra. Det blir gärna så när man sår för hand för första gången. På de ställen där det blev lite glest mellan fröna passade Svinmållan på att etablera sig. Den växer snabbt och när den har blivit knähög så tar den ljuset för de eventuella sådda fröer som försöker växa i närheten.

Svinmålla, kvickrot och andra ogräs dominerar denna änden av åkern. Svinmålla är gott, godare än både Kirskål och ”Gode kung Henriks målla” men det hjälps inte. Det ser frodigt ut men vi vill att våra inköpta grässorter ska få en chans.

P1150765

Så det var dags att betesputsa, denna gång före betet.

P1150775

Så här blev det. De ljusgröna partierna är områden med gott om köpta fröer.

De bruna partierna är jord. Det beror dels på att det på några områden nästan är tomt. Inga ängsväxter, inga ogräs så vi får kompletteringsså. Det beror också på att rotorslåtteraggregatet ibland skrapade upp i ytterkant, ibland i innerkant. Ena handen justerade hela tiden höjden på trepunkten men det fungerade inte som det borde. Det är nog dags att läsa i manualen.

Höskörd

Vi hämtade in höet för någon vecka sedan. Det blev inget skrivet då så vi gör ett försök nu i stället.

Det intressanta var om den gamla självlastarvagnen skulle fungera.

P1150271

Det var inte mycket hö. Inget regn på sex veckor och ganska mager mark.

Vagnen plockade inte upp höet som den skulle. Var fanns felet? ”Borsten” roterade högt ovanför marken. Var det hydraulkolven som vägrade att gå hela vägen när den skulle sänka ner?

P1150272

Det visade sig vid närmare inspektion att det bara var lite allmän kärvhet som var skälet. En spark på var sida om borsten, så trillade den ner. Stödhjulen fick justeras så att den inte försökte ta med sig rötterna.

P1150274

Så småningom kom vi igång.

P1150280

Det borde fungera men det kändes ändå lite nervöst eftersom traktorns startmotor inte greppade nio gånger av tio och att kraftuttaget inte går att aktivera med motorn igång. Gamla grejer…

Efter hand så kom vi underfund med vagnen.

P1150289

Vagnens metalldelar var lite rostiga men i alla fall på plats. Annat var det med repen. De hade inte klarat åldrandet utan föll i delar när man drog i dem. Det gjorde att höet ville bygga ett torn i vagnens framkant som fick rivas manuellt.

P1150292

Längst bak sitter rep och band som ska hålla kvar höet tills man vill öppna bakåt. Eftersom de här banden var nästan lika sköra och ganska glesa så fyllde vi inte vagnen utan körde två lass i stället. Det blev ungefär lika mycket på båda lassen.

P1150293

Höloftet är inte klart, inte ens påbörjat…, så vi tänkte lägga höet på golvet. Skulle avlastarfunktionen funka eller skulle vi behöva lasta av för hand?

P1150300

Det visade sig att avlastningen gick igång om man lyfter den svarta knoppen på spaken till höger. Då kan dragstången röra sig fram och tillbaka och drevet med snedställda kuggar och en fjädrad spärr ser till att rörelsen bara går åt ett håll.

P1150308

Trolleri.

Första lasset avlastat.

P1150311

Två lass under tak. Dagen efter kom regnet och det har fortsatt regna varannan dag sedan dess. Mängden hö räcker inte alls för oss, men vi är glada för att vi fick in det innan regnet. Det viktigaste var nog att vi nu vet att vi kan räkna med att självlastarvagnen fungerar.

P1150314

Man kan tänka sig att den här typen av vagn förändrade somrarna på jordbruken. Fram tills dess hade många människor samlats för att hjälpas åt med höet. Nu räckte det med en människa och en traktor. Så mycket effektivare och så mycket tråkigare.

 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑