Kategori: bete (Sida 3 av 4)

Treårsjubileum

3 november, 2017 / / 2 kommentarer

Så var det dags att titta tillbaka på året som gått igen. 26 oktober 2014 flyttade vi in på vår gård och gjorde upp en fyraårsplan för hur vi skulle få gården i brukbart skick. Vi hade många idéer och tankar om vad vi ville göra men ganska lite kunskap. Idag vet vi mer och börjar få kläm på hur vi vill ha verksamheten. Vi har prövat olika djurslag och funderat över vad vi tycker om och vad vi kan få ett överskott av och fått en allt klarare bild av hur vi vill ha verksamheten om ett år när våra fyra första år har gått.

Anledningen till att vi lagt upp en fyraårsplan är helt enkelt för att vi inser att det tempo vi håller nu inte kan fortgå hur länge som helst. Om ett år kommer lediga söndagar förhoppningsvis att bli en regel snarare än ett undantag och inkomster från gården förhoppningsvis att landa på en nivå så att vi får det att gå runt. Än så länge är det så stora investeringskostnader att göra på gården så att vi båda behöver lönearbeta vid sidan av. Det är en ojämn dragkamp mellan inkomster och tid där vi både behöver gasa och bromsa samtidigt. Vi känner dock att vi gör stora framsteg och den här säsongen har det hänt mycket som gör att vi har gott hopp om verksamheten framöver. Intresset för bra lokalproducerad mat ökar hela tiden och vi har inte några problem att få sålt allt vi producerar (förutom zucchini när den ger som mest – fast det gillar våra hönor)

Som en komihåglista för vår egen skull kommer här årets lista med saker vi hunnit med. Det kommer stunder då vi känner att vi inte kommer någon vart. Då ska vi ta en titt på den här listan, dunka oss själva i ryggen och tar nya tag.

  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem och föregående års 51 bäddar.
  • Planterat 75 äppleträd
  • Köpt och planterat 2000 krokuslökar till våra bin
  • Anlagt en blomsteräng till bina
  • Planterat 20 bärbuskar
  • Odlat potatis i ett skifte utanför själva grönsaksodlingen (Det har inte gått jättebra på grund av dålig jord och för mycket ogräs)
  • Täckt skördade bäddar med ensilage
  • Märkt upp och påbörjat grävningen av nästa års bäddar
  • Haft gårdsförsäljning vid femton tillfällen
  • Startat Nolbygårds Matmarknad utanför Alingsås för alla som vill sälja egenproducerade produkter. Genomfört 15 marknadsdagar.
  • Deltagit i Matfest utanför Vikaryds köttbod
  • Varit med och dragit igång REKO-ring Alingsås i slutet av säsongen och sålt kassar vid två tillfällen
  • Installerat fler vattentankar för vattning med tempererat vatten
  • Gjort odlingslådor för gräslök som i år beblandade sig lite för mycket med kvickrot
  • Skördat mängder med fina grönsaker
  • Lärt oss mer om vilka grönsaker som fungerar bra att sälja och vad vi ska odla mer respektive mindre av
  • Byggt flyttbara odlingsbänkar för avhärdning av plantor
  • Köpt och spridit ut stenmjöl i odlingarna

Djur

  • Fått 18 lamm varav ett bagglamm sålts till liv. Fyra tacklamm har behålls till liv av oss
  • Slaktat två tackor som vi gjort 26 kilo korv samt tre rökta fårfioler av
  • Slaktat 15 lamm varav vi sålt 13 som lammlådor
  • Kört 16 skinn till Tranås för beredning
  • Köpt två nya samhällen och gjort fyra avläggare i bigården
  • Köpt 40 lohmanhönor och startat en ny flock så vi i år haft två
  • Inrett en gammal krockad husvagn och ett hästsläp till våra hönsflockar så de kan flyttas runt på åkrarna
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning vid vägen, i gårdsbutiken på fredagarna och på Nolbygårds Matmarknad
  • Skaffat 6 mignonankor
  • Fått två kullar kattungar. Fem ungar i första kullen varav fyra är sålda och fyra i den andra kullen varav alla ska säljas
  • Slaktat och styckat två grisar på drygt 200 kilo vardera

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone november ut
  • Lassat upp löshö på vårt nybyggda höloft

 

 

 

 

 

 

 

Före detta fähuset har fått renoverade fönster. Inte helt klart, men det blåser inte rakt genom och vi slipper höra skallrande lösa rutor.

Snickerier, målning m.m.

  • Byggt ett ankhus
  • Byggt en fårklipparstol
  • Tillverkat hundratalet biramar
  • Målat delar av stenväggen på ladugården med kalkfärg
  • Tagit ur och blästrat alla ladugårdens järnfönster, glasat, kittat om och målat dem samt satt in dem igen så det nu är tätt
  • Skrapat två sidor av boningshuset (vi hann inte måla innan regnen kom)
  • Byggt en gårdsbutik i ett av våra garage
  • Byggt färdigt grönsakslinjen för hantering av grönsaker
  • Flyttat hem en bastu
  • Lagat taket på vår nyinköpta ”cirkusvagn” som kommer att bli en ny wwoofbostad till nästa säsong
  • Räddat en vägg mellan ladan och ladugården (och hela ladugårdstaket) genom att byta delar av ruttna bjälkar, golv och riktat upp väggen som höll på att rasa
  • Byggt trappor till två loft i ladan
  • Köpt en rikt- och planhyvel
  • Satt upp flera fågelholkar
  • Tagit ner och ersatt det gamla taket i hönshuset samt murat igen hål i hönshusets väggar
  • Rivit ut gammal inredning i före detta sädestorken och gjort om utrymmet till målarverkstad och förvaring
  • Börjat renovera en balkong
  • Rensat ur vår jordkällare och byggt potatislårar och hyllor
  • Lagat växthuset och byggt ny hylla

Värme

  • Fällt, kapat och kluvit 30 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Bytt ut två fönster mot treglasfönster i boningshuset

Övrigt

  • Stängslat in äppleodlingen med alloxnät mot rådjur och älg och eltråd mot vildsvin
  • Satt eltråd runt skogsträdgården mot vildsvin
  • Förstärkt elstängslet runt stora betet med två trådar
  • Fällt träd och sålt till slipers och massaved (ingen jättebra affär)
  • Grävt och anlagt nytt avlopp
  • Köpt en ny fyrhjulsdriven traktor
  • Varit med och dragit igång leader-projektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” och deltagit i fem arbetsdagar på olika gårdar inom projektet
  • Skrapat alla överväxta grusade ytor på gårdsplanen och grusat om dem samt lagt ner dränering så vi inte behöver vada i gyttja i framtiden
  • Tagit emot studiebesök
  • Haft en praktikant från årskurs nio
  • Spelat in ett podavsnitt med odlarna
  • Varit på flera studiebesök för att lura ut hur vi bäst inreder en mustvagn

Om någon vill se våra tidigare årsbokslut hittar ni dem här Ettårsjubileum och Tvåårsjubileum

Återigen sänder vi en tacksamhetens tanke till alla människor omkring oss som ställer upp och hjälper till när vi behöver det. Ju längre vi bor på gården desto viktigare blir våra nätverk av människor som rycker ut i tid och otid. Tack till Sara och Guillaume för hjälp med skörd och avlusning av får, till Hugo för traktorkörning, byggen, vedhantering m.m, till Lasse och Agneta för verktyg, till deltagarna i gårdssamverkan för kunskap och plantering av äppleträd, till alla våra wwoofare för hjälp i den dagliga skötseln och alla fågelholkar, till klass fem på Långareds skola för hjälp med sådder och plantering, till Richard som ställer upp med maskiner, råd och stöd, till Milú för slakthjälp, rensning och potatissättning, till Mats för hjälp med slakt, till Leslie för skörd och ogräsrensning, till Lena som tittade förbi för att prata men som rensade lite i bara farten, till Lena som fick fart på REKO-ringen, till marknadsförsäljarna på Nolbygård som gjort den så bra, till Valter som upplåter mark, till Ulf som satt in våra järnfönster, till Eva för alla blomsterfröer och plantor, till Christian som grävt vårt avlopp och till våra familjer som följer och stöttar oss i vårt projekt.

Ett hårt år kvar. Det finns många planer och idéer inför det men det vi redan nu vet att vi ska ta oss an är byta innertaket på ladugården, inreda cirkusvagnen till wwoof-bostad, måla två sidor av huset, stängsla skogsbeten, fälla träd till fler brädor och plankor, utöka antalet insektsgynnande växter, laga ett till läckande tak och gräva de sista himla grönsaksbäddarna. Helst hade vi hunnit med att bygga ett stort ingångsskafferi, bygga en pub och ett tillagningskök också – men det får nog vänta.

Ifall någon av er undrar så har vi fortfarande roligt även om det en period under värsta högsäsongen var väl mycket även för oss.

Soluppgång 28 december förra året. Grönsaksodlingen ligger i djup vila.

Nytt elstängselaggregat

25 juni, 2017 / / 1 kommentar

Vi har sedan tidigare tre aggregat med olika egenskaper. Vi har ett litet som vi köpte för att det var billigast och funkade för grishagen. Grisar är så känsliga att låg effekt räcker gott. Sedan har vi ett som går på 12 volt. Det använde vi till fåren förra året när de strip-betade vallar. Vi flyttade hagen varannan till var tredje dag och aggregatet med batteri fick följa med. Det blev en del kånkande, men det fungerade bra och kanske slapp vi få in parasiter eftersom det dröjde några veckor innan fåren kom tillbaka till samma plätt. Till sist har vi ett ”allmänt” aggregat som vi har använt till fårens vinterhage och till den stora beteshagen med Richards kvigor under sommaren.

Först lite teori. Elstängselaggregat skapar strömpulser som varar i en hundradels sekund. Om staketet har perfekt kontakt mellan alla trådar och ingen som helst kontakt med marken håller pulserna en spänning på några tusen volt, t.ex. 8000V. Om gräs och sly ligger mot trådarna kommer spänningen att sjunka eftersom strömmen ”läcker” till marken. Tanken är att ett djur som vidrör eltråden leder strömmen till marken och det känns obehagligt. För att det hela ska fungera ska aggregatet även vara kopplat till marken via en jordledning som är kopplat till ett eller flera jordspett. Om marken är torr eller frusen fungerar jordningen sämre och mindre energi förs genom djuret, dvs risken att elstängslet inte fungerar är större vid torka och på vintern. Som under många fysiklektioner kan vi sammanfatta det hela med att om elstängslet ska fungera så måste det finnas en sluten krets. Aggregat-stängsel-djur-mark-jordspett-aggregat.

Effekten (eller om man ska vara fysiklärarnoga) energin som anger hur starka strömstötar ett aggregat ger, mäts i Joule. Siffrorna för olika aggregat är kanske inte jämförbara eftersom man numera anger två olika energimängder hos ett aggregat. Den lagrade energin och den utgående.
Vårat minsta aggregat, Olli 100, har 1,5 J lagrad energi och 1,0 J utgående.
Det kraftigare aggregatet heter Olli 600. Det har 6,0 J lagrad och 3,7 J utgående energi.
Det mobila aggregatet för batteridrift är ett AKO AN 3100. Det har 4,6 J lagrad och 3,1 J utgående energi.

Men nu var läget lite annorlunda. Skogsträdgården behöver skyddas mot vildsvin med eltrådar men är så långt från något eluttag att 12V-aggregatet får placeras där. Kanske året runt. Det lilla aggregatet har inte längre någon given användning eftersom vi inte har grisar men vi har tillfälligt använt det till en av hönshagarna. Det är kanske för klent för att skrämma rävar, men det var ju bara tillfälligt. Det tredje aggregatet har fått tjänst som vildsvinsväktare kring äppelodlingen.

Så vi saknade ett aggregat för det stora betet. Tre saker gjorde att det krävdes ett aggregat med lite extra knuff i. Dels är det en ganska stor hage, knappt fem hektar, med en dryg kilometer stängsel. Sedan skulle fåren beta tillsammans med Richards kvigor. Får kan vara lika svåra att stängsla in som kor är lätta. Fårens päls fungerar alldeles för bra som elektrisk isolering så det behövs kraftigare stötar för får än för kor. Till sist har vi kopplat på andra hagar som är i kontakt med den stora hagen. De är inte alltid inkopplade men när de är det så ökar längden på stängslet ytterligare.

När man läser om vilka prestanda olika aggregat har så slås man av hur långa stängsel de kan klara av. Enligt medföljande info ska vårt minsta aggregat klara upp till 15 km stängsel. Man ska visserligen dividera med antalet trådar, men det är ändå en fantasisiffra. Kanske i en halvöken men inte hos oss med vår extrema tillväxt under den ganska korta snabbväxarsäsongen under vår och försommar.

Vi har hört och läst om att kraftiga aggregat kan bränna av måttliga mängder gräs eller i alla fall få dem att vissna. Det låter ju lockande men samtidigt är det obehagligt med kraftiga aggregat om något djur fastnar i tråd eller nät. Men nu finns lite ny teknik som tvingats fram av ”Europeiska standarden EN60335-2-76 A12:2010”. De nya reglerna sätter lägre gränser för den maximala energin i pulsen och framför allt energimängden vid minskat motstånd som när en människa fastnar under en stängseltråd. Den som vill veta mer kan hämta Elsäkerhetsverkets PDF ”Rovdjursavvisande elstängsel”.

De nya aggregaten inte längre bara en låda med transformator och kondensatorer utan har en processor som styr strömmen. Det gör att de använder mindre energi men också att de kan visa hur statusen är på stängsel och jordning. Vårt nya aggregat har två displayer som syns tydligt och till och med är upplysta så att de syns bra i mörker. De båda cirklarna till höger om sifferfälten blinkar rött eller grönt vid varje puls vilket syns på lite längre avstånd.

Vi hade ett kort skyfall i förmiddags och ett par timmar senare såg det ut så här.

I vanliga fall brukar det vara runt 3,5 i ”OUT-rutan” och mellan ett och två i jordrutan men nu hade regnet försämrat värdena.  Två röda diodblinkningar vid varje puls… I vårt fall är det blandat för stängslet men blinkar oftast rött för jordning (bäst är 0,0 och det blinkar rött över 1,0) så vi måste fixa bättre jordning. Helst ska vi ha 20 stycken meterlånga jordspett med tre meters mellanrum, men det är svårt att få till. De ska dessutom vara sammankopplade på ett sätt som överlever nattpromenader, gräsklippare och trimmern. Kanske blir det så att vi gräver ner en lång liggande stång eller kabel.

Vi köpte ett LMS 23020 hos Granngården. Lagrad energi är 20,0 J och utgående energi är 14,8 J. Enligt tillverkaren ska det klara nio mil stängseltråd. Det kommer vi aldrig upp till men en bidragande orsak var att vi hittade ett aggregat där kretskortet finns som reservdel men det har även andra fördelar. Den gula inkopplingen har reducerad effekt och kan användas till grisar eller småhagar. Elektroniken kan skilja på när växtligheten långsamt försämrar och när en människa eller djur fastnar. Vid växtlighet ökas energin och vid människa/djur så sänks den och ett alarm sätter igång. Så vi hoppas att vi har köpt något som är dyrt men bra.

Får och lammsläpp

2 maj, 2017 / / 2 kommentarer

Igår var det dags för lammsläpp. Våra får och lamm har gått inne sedan lamningen. När en tacka lammar ställer vi henne och hennes lamm i en egen liten box lika många dagar som antal lamm + en dag. Sedan släpper vi ut dem i en gemensam fålla inomhus. Fåren går i en vinterhage där de kan gå in i ladan hela vintern fram till lamning men vi vill gärna ha lammen inomhus den första tiden. Men de har det lite tråkigt. Våren har ju inte varit den bästa när det gäller grästillväxt så vi har inte riktigt känt att vi har velat släppa ut dem men igår skedde det i alla fall. Vi ringde in Sara och Guillaume som hjälp och tillsammans med barnen och en kompis var vi sju stycken. Det behövs när man inte har vallhund. Vi tog hjälp av några fårnät och grindar men kan inte stängsla av någon längre tid då bilar måste kunna passera på vägen.

Tackorna fattar ganska snabbt men fem lamm blev kvar inne och undrade förtvivlat var mamma tagit vägen. Vi fick fånga in dem och bära ut dem till hagen. 

Det är så härligt att se dem ute på grönbete. Både lamm och tackor verkar väldigt nöjda. Skiftet de ska gå på hade inga betande djur förra året. Vi försöker spara ett skifte varje år för att ha som välkomstbete så att lammen ska slippa parasiter. Vallen på välkomstbetet såddes om förra året men det har växt dåligt. Dels för att vi sådde ojämnt men framförallt för det har varit så kallt.

En mardröm

26 februari, 2017 / / 2 kommentarer

För ett par veckor sedan släppte Alingsås kommun ett nytt förslag till Översiktplan. Det sker med några års mellanrum i alla kommuner och nu var det dags för Alingsås. Den är inte beslutad än, utan bara tillgänglig så att alla kan tycka till om den. Just denna är faktiskt extra tillgänglig. Den släpps ut via kommunens hemsida, tydligen är det första gången i Sverige.

Planen finns här:  http://cityplanneronline.com/Alingsskommun/oversiktsplan11

När den dök upp kändes det som ett medborgaransvar att ta en titt. Inte är vi någon av de tyngre remissinstanserna men som boende i kommunen bör man ha klickat runt lite så att man i alla fall anar vad som är på gång.

Gränssnittet var lite otydligt när det gäller vilka lager som är aktiva. Det gör inget eftersom man ser lagren i kartan, men eftersom det är ganska tunga filer som tar tid att ladda så är det lätt hänt att aktivera eller avaktivera av misstag. Hur som helst, enklast och närmast är att titta där vi bor. De små samhällena i Bjärke ska kanske växa? Är det nya markeringar för vattenskydd? Många små vilande frågor som kanske skulle få svar. Men det blev inte så.

När lagret för ”Kommunikation” aktiverades dök det upp något riktigt, riktigt hemskt. En väg. Egentligen är det bara en eventuell vägdragning, en av tre, men det hjälper inte. Det känns jobbigt. Vägdragningen är grovt inritad, det är inget detaljerat förslag, men den är naturligtvis inte placerad på måfå.

Det här kan drabba alla. Den som bor i lägenhet kan få sin vackra utsikt utbytt mot ett stort hus på andra sidan gatan. Om man bor i en villa i en tätort så kan ett omtyckt grönområde bli en väg eller något annat, men i tätorter finns en detaljplan som bestämmer vad som får och inte får byggas. Det kommer inte en stor fabrik och blir granne som överraskning. På landet är det inte samma sak. Det finns inga detaljplaner utan kommunen bestämmer i varje enskilt fall om vad som får byggas och anläggas.

När det gäller den här vägen som kanske drabbar oss så är den en liten pusselbit i ett stort pussel. Göteborg är motorn i Västsverige och det anses fördelaktigt att det är enkelt att pendla i regionen. Befolkningen kan bo mer utspritt och pendling är en konstig företeelse som har blivit helt normalt.

Hur ska vi tolka den blå linjen? Är det så hotfullt som det känns vid första anblicken? Inför köpet av Östäng kollade vi på alla sätt upp vilka planer som kunde påverka oss i framtiden. Vi visste att det fanns planer på att dra om väg 42 så att den inte längre gick genom Magra. Vi hade tittat på en gård strax söder om Magra men tittade inte ens noga på gården när vi sett att den nya dragningen av vägen kanske skulle gå i närheten.

Men vi hade tydligen inte kollat riktigt överallt. Det fanns en gammal utredning från 90-talet som hade två olika förslag på vägdragning för att undvika Magra. Den korta dragningen var (om vi minns rätt) med i förra översiktsplanen, men inte den här långa varianten. Om vägen skulle hamna där den blå linjen är dragen så skulle den ligga på  vår betesmark, den mark som vi tycker är så underbart vacker. Väg 42 är inte extremt trafikerad men på morgnar och eftermiddagar är det mycket trafik.

Väg 42 förbinder Borås med Trollhättan och det skulle naturligtvis bli en helt annan atmosfär på vår gård om 42:an flyttades så att den passerade Loo-dalen. Idag kan vi gå ut på kvällen och njuta av stillheten. Ibland är det helt tyst.

Är det mer synd om oss jämfört med andra som får en väg placerad bredvid sig? Naturligtvis inte. Alla som bor i en region som växer riskerar att drabbas av oönskade förändringar i sin närhet. Vill man vara säker på att det inte ska hända får man bosätta sig någonstans där man inte kan pendla till större städer och det inte finns något intresse av att ”bygga ut” infrastrukturen.

Så här ser en aktuell karta ut över östra delen av Loo-dalen.

Myndigheter befolkas av vanliga hyggliga människor som inte har något intresse av att placera vägar där de stör och förstör. Handläggare och konsulter utför en uppgift i taget och resultaten visar sig ofta flera år senare. Det gör att det inte finns någon att resonera med. Det finns ingen borgmästare som drar en linje på en karta utan verkligheten påverkas av många människors enskilda bidrag där ingen är mer ansvarig än någon annan.

Vår tröst är att det långa förslaget på vägdragning kommer att bli dyrt. Det är flera kilometer väg som ska dras genom åkrar, ängar, skogar och berg. Kostnaden bör vara avskräckande, särskilt om man väger in naturpåverkan. Detta förslag till vägdragning kommer förmodligen inte att bli verklighet om inte det plötsligt ramlar ner pengar från staten eller EU som måste användas till att korta ner pendlingstiderna inom Västra Götaland. Den typen av pengar och villkor kan plötsligt hända och vi skulle inte märka det förrän det en dag står små färgade pinnar i markerna.

Loo-dalen är en speciell plats för oss. Vi hade inte någon anknytning till dalen innan vi flyttade hit men vi har blivit förälskade i platsen. Här bor många människor med stora hjärtan som tar hand om sina medmänniskor och om sin plats på jorden. Här finns en ekologisk nötköttsbonde, en ekologisk mjölkbonde och flera småbrukare med fårbesättningar som inte besprutar sina marker. Att tänka sig att det här i dalen kanske ska dras fram en hårt trafikerad riksväg känns ofattbart sorgligt.

Men det är bara att gilla läget. Om vägen skulle hamna här så skulle vår livskvalitet försämras men det är inte livet eller hälsan som står på spel. Det finns viktigare saker i livet och detta är inte viktigt nog för att bli rättshaverist. Men nog drog det in en skugga över tillvaron som kommer att hänga kvar i ganska många år.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders Noren — Upp ↑