Kategori: bygga (Sida 4 av 8)

Ladugårdstaket/golvet klart!

Under en tid har vi hållit på och lägga golv i ladugården ner till gamla kostallet. Jobbet blev lite större än vi tänkt oss då fler bjälkar än önskvärt var ruttna och behövde bytas. När vi väl kunde börja lägga golv så tog det mer tid än vad det hade gjort om vi jobbat med köpta brädor. Våra egensågade varierade ganska mycket i bredd vilket ställde till det en del då det är långa längder. Sedan tog våra egna brädor slut och vi fick beställa på en lokal såg.

Förra veckan var Jonas och hämtade dessa och sedan har jag och våra döttrar spikat brädor när vi haft tid.

Nu i bara två olika bredder vilket sparade enormt mycket tid.

Idag kom Milú och hjälpte till och vi blev nästan klara men sedan tog även brädorna från sågen slut. Det är extremt retligt när det bara är några kvadratmeter kvar men vi hade helt enkelt felbedömt ytan så nu får vi beställa mer virke.

Det var ett tag sedan Milú var på besök så det var trevligt att jobba ihop. Tilda anslöt vid lunch och tog på sig att dammsuga väggar och tak med industridamsugaren. Det är många års skit som samlats där och även om vi inte är helt klara med vad vi ska ha ytan till så känns det bra att få bort en del gammalt bös.

Halva ytan har redan blivit förvaring med hyllor. Det har vi längtat efter eftersom vi har enorma mängder prylar. Det behövs lager av diverse material när man driver en gård och allt tar plats men är guld värt den dag man behöver en slangklämma, en o-ring, en rördel eller en fläkt.

Den andra halvan är tom för tillfället. Här skulle man kunna inreda en pub, en föreläsningssal eller ett musikrum. Vi får se vad det blir.

Ladugårdsvinden del 3

Första lagret på plats!

Golvet kommer att bestå av två lager med entumsbrädor med vindpapp emellan. Trät var murket på större del än vi hade antagit, så hela vårt lager av egensågade bräder har gått åt. Vi trodde dessutom att vi skulle kunna återanvända större delen av de övre brädorna men även de var så pass dåliga så det var få som gick att återanvända.

Totalt så kommer vi att ha vi ersatt båda lagren brädor på en över 50 kvadratmeter stor yta. Vi kommer att behöva köpa in brädor till lager nummer två vilket känns helt okej när vi börjar ana slutet av arbetet.

Det här är nog första arbetet på gården som, trots att det var i värre skick än vi befarade, har gått fortare än vad vi räknade med. Det var en trevlig överraskning.

Ladugårdsvinden del 2

En vecka har gått sedan förra inlägget om ladugårdsvinden och det har hänt en hel del. En del steg framåt och flera bakåt som det ofta är när man börjar med större projekt.

Vi har lyft undan ganska många kvadratmeter av golvet och det är mer som är ruttet än vad vi hoppades på.

Vi är inte klara med det jobbet än utan har en hel del till att ta upp. Vi har en hel del egensågade plankor som vi tänker använda som nytt golv och vi kommer att kunna återanvända en liten del av de golvbrädor som vi nu tar upp.

Under golvet så går bjälkar från den ena långsidan till den andra. De ligger på bjälkar som går i ladugårdens längsriktning och de i sin tur ligger på stolpar. Flera stolpar har vi bytt och en längstgående undre bjälke har vi låtit tillverka då förra ägaren helt enkelt tagit bort en. När vi nu har lyft på golvbrädorna så hittar vi flera bjälkar delvis är ruttna.

Vi har också hittat en takbjälke som vilar på en bärlina som är helt bortruttnad eftersom ett mjölkrör gått ut genom väggen under den. Där har förmodligen bildats mycket kondens och så har trät runt omkring ruttnat.

Panelen på den sidan av väggen är dessutom helt rutten vilket inte precis gjort saken bättre. Detta ställe är redan tidigare lagat med två liggande bjälkar. Dessa bjälkar vilar på golvet som där under är helt ruttet.

Vi tog vår domkraft och lyfte upp takbjälken och funderade över hur vi skulle kunna lösa situationen.

Efter ganska mycket resonerande insåg vi att vi behövde råd så i går kväll så ringde vi Maria som är timmerkvinna.

Vi försökte först via facetime men täckningen på landet är inte tillräckligt bra. Då försökte vi med telefon och bilder men till slut erbjöd sig Maria att komma förbi dagen efter.

I morse var hon på plats och vi fick en hel del goda råd både om problemstället och andra ställen. Nu vet vi hur vi ska göra men det kommer i nästa inlägg för vi tar det långsamt och använder domkraften lite i taget för att krafterna inte ska bli för stora. Det är tunga saker vi jobbar med.

Istället har vi idag tagit bort en över tre meter lång bjälke som var rutten på flera ställen.

Vi har några egensågade bjälkar och hittade en som var tillräckligt lång och bara lite för tjock.

Den körde vi i vår rikt och planhyvel tills den blev 16 cm tjock.

Sedan bar vi upp den på vinden och mätte och passade in den. Ena änden på bjälkarna vilar på stenmuren i gamla kostallet. Det hålet var bara 15 cm brett så vi fick hugga bort en del av bjälken.

Sedan upptäckte vi att det bara var 15 cm till överkanten så då fick vi även hugga bort en del på höjden.

När vi sedan la bjälken på plats visade det sig att alla längsgående balkar inte är i exakt samma höjd så då fick vi ta ner den igen och hugga ur ett jack för en av bjälkarna.

Det är lite meck men det känns väldigt bra att få friska bjälkar på plats.

Vi kommer att behöva byta ut minst två bjälkar till och några kommer vi att istället sala på på båda sidor för att inte ta några chanser med bärigheten. Maria berättade att bjälkarna förmodligen var tillverkade i gran och att gran ofta ruttnar inifrån. Det innebär att om man ser att det är ruttet på ytan men friskt på sidorna så ska man kolla noga så inte hela kärnan är bortruttnad. Fur beter sig tvärt om så där är det kärnan som inte ruttnar. Vi vet ännu inte hur många bjälkar som vi behöver byta men det lär visa sig.

Under veckan har vi i alla fall konstaterat att golvet är tillräckligt ok i andra ändan. Där har vi därför börjat bygga upp hyllor för förvaring.

Huvudanvändningen av de här 170 kvadratmetrarna kommer att bli förvaring då vi har enormt mycket prylar som kan vara bra att ha.

I veckan har vi dock gjort en rejäl rensning.

Tre lass till tippen har det blivit med ruttna golvbrädor, gammal isolering, gamla avloppsrör och diverse annat skräp. Övriga bra-att-ha-prylar har nu hamnat i olika hyllor. Långa saker som plåtar, hässjestörar, rör, hyllplan och spirorör har hamnat ovanpå reglar som vi satt i takbjälkarna.

Det är väldigt mycket kvar att göra men det roliga med sådana här jobb är att det man först tror är omöjligt att genomföra och för komplicerat för oss visar sig ofta går att lösa om man tar en sak i taget, frågar om råd och jobbar på. Inte ens en ladugårdskonstruktion är speciellt komplicerad när man börjar titta noga på hur den är gjord. Det dröjer nog några veckor innan jobbet är klart…

Löktork nummer tre

Vi har tidigare vid flera tillfällen skrivit om våra försök till att bygga en löktork. De två tidigare har gjorts i alla hast i samband med att löken skördats och det är inte en bra metod om man vill att de ska fungera. Det har de inte gjort heller. Luften som skulle torka löken har läckt lite här och där, det har varit otillräcklig luftgenomströmning m.m. så löken har fått tas ur och läggas på tork på andra ställen. Inte bra.

Den här gången började vi i tid. Dessutom har vår praktikant Hansi varit med från start och gjort det mesta av jobbet. Att bygga en löktork är något som alla som odlar lite större mängder lök borde göra. Det är svårt att lita på vädret i Sverige och med klimatförändringar som verkar ge oss längre perioder av samma väder så vågar i alla fall inte vi chansa på att kunna skörda all lök och torka den utomhus.

Vi har till stor del följt den skrift som Jordbruksverket har gett ut om Att bygga mindre lager med små resurser. Det känns inte som om Jordbruksverket har haft en pedagog anställd för att utforma texten. Det verkar de förresten inte ha i utformandet av någon information tyvärr men vi hade ändå väldigt stor nytta av skriften.

Vi har sett en löktork i funktion på Bossgården och med den och Jordbruksverkets information i bakhuvudet satte vi igång. Den här gången har vi byggt löktorken i lutan bakom växthuset. Tidigare ägarna har skarvat alla takbjälkar i lutan på samma ställe utan att sätta någon bärande konstruktion under skarven så lutans tak har börjat sjunka i mitten. Därför bestämde vi oss för att göra en regelkonstruktion som både blev hörn till löktorken och bar upp en bjälke som hjälpte till att stötta upp taket.

För att göra det stabilt valde vi att göra en bottenkonstruktion i 6″x6″ för löktorken och sedan gjorde vi tapphål där vi satte ner 4″ x 4″ stolpar som bär upp en 4″ x 4″ bjälke i taket.

Golv och väggar är byggda av överblivna sandwichpaneler från slungrumsbygget som vi sedan kompletterat med några nyinköpta.

Det gör att det blir lätt att hålla rent och utrymmet blir välisolerat. Vi kommer att använda löktorken även som löklager över vintern så vi behöver kunna hålla frostfritt utan att förbruka för mycket energi.

Dörren hittade vi på blocket för en femhundring. Den var perfekt i höjd även om den köptes in efter det att regelkonstruktionen tillverkades. Ibland har man tur.

Löklagret består av fyra väggar, tak och golv. Sedan har vi borrat hål för ett insug och ett utsug men i övrigt är alla skarvar tätade med silikon så att luft inte ska smita ut någonstans.

I ena hörnet finns en trumma som är ca 30 x 30 cm byggd av spånskiva. Uppe på trumman sitter en radialfläkt som blåser luft ner i trumman.

I botten på trumman så är det ett utblås där luften kan sprida sig in under trall som löken läggs på.

Rillorna är skruvade i reglar och reglarna är uppdelade i sektioner så det ska vara lätt att lyfta ut dem för att göra rent.

Det är fritt för luften att ta sig in under hela utrymmet för att det inte ska vara någon lök som ligger utan att få luft strömmande runt sig.

Trots att vi började i väldigt god tid den här gången så var det lite kvar att göra samma dag som löken skulle skördas. Det är väldigt typiskt men vi hann klart innan fikat så sedan kunde vi börja rycka lök som till stor del hade lagt sig ner.

Hansi och vi tyckte lök och la den sedan direkt i löksäckar med blasten på. Vi skakade bara av den värsta jorden.

Säckarna packades rätt så fulla men inte knökfulla.

Sedan la vi säckarna på rillorna i löklagret och satte för 2″ x 8″ allt eftersom löklagret fylldes på.

Säckarna lades omlott så att inte luften kunde smita igenom lagret för lätt.

I Jordbruksverkets skrift står det ”De enkla naturlagar som sedan utnyttjas är att löken vid sin avmognad alstrar värme … Om lagret är välfyllt räcker avmognadsvärmen från löken mer än väl för att komma upp i de optimala 20 graderna som behövs för denna process. Om temperaturen blir några grader högre innebär det ingen katastrof heller. ”

Det står däremot inte något om att själva fläkten avger värme. Det är lite märkligt. I Jordbruksverkets exempel är fläkten på ”någon hästkraft” vilket är ungefär 750 Watt. Hela effekten kommer att bli värme vilket motsvarar ett normalstort element som hela tiden står på full effekt i ett lite välisolerat rum. En liten gnutta av energin blir kanske buller men resten blir värme. Den värmen är i och för sig bra när det gäller att torka löken men det är viktigt att tänka på att fläkten bidrar som värmekälla, i vårt fall 600 W.

När vi skulle köpa fläkt var det dags att förkovra sig. Alltid kul. Det visade sig att en ”vanlig” fläkt kallas i branschen för axialfläkt eftersom den skickar iväg luften längs sin axel. Vi valde en radialfläkt i stället eftersom de är bättra på att bygga upp ett lufttryck. Vi antog att det kunde vara värdefullt när luften ska pressas upp genom en halv meter med lök i år och förhoppningsvis ännu mer kommande år. Fläkten var inte så enkel att hitta. Till slut fick vi beställa från en tysk firma via Amazon. Kostade drygt ett och ett halvt tusen.

I Jordbruksverkets exempel används en extra fläkt för att hantera hur mycket luft som ska bytas ut. Vi gjorde i stället så att vi satte in ett tilluftsrör precis vid fläkten med en 90 graders krök så vi kunde vrida röret så fläkten hämtade luft både utifrån och inifrån rummet eller bara inifrån rummet. Skulle vi vilja att tilluften verkligen blev noll är det bara att sätta i en propp. Rördelarna är tretums avloppsrör som är enkla att sätta ihop och ta isär om de smörjs först. När fläkten suger in luft utifrån så blir det automatiskt så att samma mängd luft försvinner ut genom det andra röret.

Om vi vred vi upp tilluftsrörets krök så märktes det direkt att frånluften ökade.

Med hjälp av denna enkla konstruktion kunde vi nu styra processen i lagret. Temperaturen rörde sig mellan 18-23 grader de första dygnen innan vi kom på hur vi skulle reglera tilluften.

Det var länge nervöst för luftfuktigheten slog i taket så Hygrometern inte visade värdet. Löken kändes varm och helt genomblöt. Det droppade från taket och dörrens insida var full av kondens. Det kändes inte alls bra.

Vi loggade temperatur och luftfuktighet i utrymmet och nere bland lökarna. Det skiljde sig inte särskilt mycket vilket vi tolkar som att fläkten gjort ett bra jobb. Efter en dryg vecka började luftfuktigheten sjunka och drog sig ner mot 60 %.

När temperaturen ändrades i lagret så hade det stor påverkan på den relativa luftfuktigheten. Det som mäts är inte hur mycket vatten som finns i luften utan har mycket vatten i förhållande till hur mycket vatten som luften kan innehålla. Och det varierar kraftigt med temperaturen. Kall luft är mycket sämre på att hålla vatten är varm luft. Det betyder att en viss mängd vatten i luft som uppfattas som ganska torr kan med samma vattenmängd uppfattas som fuktig om temperaturen sjunker. Om den relativa fuktigheten närmar sig 100 % så börjar vatten kondensera på de svalaste sakerna i närheten. Dagg är ett bra exempel på när detta sker.

Efter ytterligare några dagar var luftfuktigheten nere i 50 % och vi kunde börja hoppas på att det skulle fungera. Vi kollade löklagret minst en gång om dagen och oro förbyttes successivt till glädje över att processen verkade fungera.

Alla säckarna är nu efter drygt tre veckor helt prasseltorra och det börjar bli dags att låta lagret svalna av. Vi kommer att sätta in ett element som kommer att ställas in på fem plusgrader så att löken inte fryser och blir förstörd under vintern. Lök kan förvaras kallare än så men temperaturen bör inte variera för mycket. Det allra viktigaste är dock att det hålls torrt.

Tack Hansi för all hjälp!

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑