Vi har tidigare vid flera tillfällen skrivit om våra försök till att bygga en löktork. De två tidigare har gjorts i alla hast i samband med att löken skördats och det är inte en bra metod om man vill att de ska fungera. Det har de inte gjort heller. Luften som skulle torka löken har läckt lite här och där, det har varit otillräcklig luftgenomströmning m.m. så löken har fått tas ur och läggas på tork på andra ställen. Inte bra.
Den här gången började vi i tid. Dessutom har vår praktikant Hansi varit med från start och gjort det mesta av jobbet. Att bygga en löktork är något som alla som odlar lite större mängder lök borde göra. Det är svårt att lita på vädret i Sverige och med klimatförändringar som verkar ge oss längre perioder av samma väder så vågar i alla fall inte vi chansa på att kunna skörda all lök och torka den utomhus.
Vi har till stor del följt den skrift som Jordbruksverket har gett ut om Att bygga mindre lager med små resurser. Det känns inte som om Jordbruksverket har haft en pedagog anställd för att utforma texten. Det verkar de förresten inte ha i utformandet av någon information tyvärr men vi hade ändå väldigt stor nytta av skriften.
Vi har sett en löktork i funktion på Bossgården och med den och Jordbruksverkets information i bakhuvudet satte vi igång. Den här gången har vi byggt löktorken i lutan bakom växthuset. Tidigare ägarna har skarvat alla takbjälkar i lutan på samma ställe utan att sätta någon bärande konstruktion under skarven så lutans tak har börjat sjunka i mitten. Därför bestämde vi oss för att göra en regelkonstruktion som både blev hörn till löktorken och bar upp en bjälke som hjälpte till att stötta upp taket.
För att göra det stabilt valde vi att göra en bottenkonstruktion i 6″x6″ för löktorken och sedan gjorde vi tapphål där vi satte ner 4″ x 4″ stolpar som bär upp en 4″ x 4″ bjälke i taket.
Golv och väggar är byggda av överblivna sandwichpaneler från slungrumsbygget som vi sedan kompletterat med några nyinköpta.
Det gör att det blir lätt att hålla rent och utrymmet blir välisolerat. Vi kommer att använda löktorken även som löklager över vintern så vi behöver kunna hålla frostfritt utan att förbruka för mycket energi.
Dörren hittade vi på blocket för en femhundring. Den var perfekt i höjd även om den köptes in efter det att regelkonstruktionen tillverkades. Ibland har man tur.
Löklagret består av fyra väggar, tak och golv. Sedan har vi borrat hål för ett insug och ett utsug men i övrigt är alla skarvar tätade med silikon så att luft inte ska smita ut någonstans.
I ena hörnet finns en trumma som är ca 30 x 30 cm byggd av spånskiva. Uppe på trumman sitter en radialfläkt som blåser luft ner i trumman.
I botten på trumman så är det ett utblås där luften kan sprida sig in under trall som löken läggs på.
Rillorna är skruvade i reglar och reglarna är uppdelade i sektioner så det ska vara lätt att lyfta ut dem för att göra rent.
Det är fritt för luften att ta sig in under hela utrymmet för att det inte ska vara någon lök som ligger utan att få luft strömmande runt sig.
Trots att vi började i väldigt god tid den här gången så var det lite kvar att göra samma dag som löken skulle skördas. Det är väldigt typiskt men vi hann klart innan fikat så sedan kunde vi börja rycka lök som till stor del hade lagt sig ner.
Hansi och vi tyckte lök och la den sedan direkt i löksäckar med blasten på. Vi skakade bara av den värsta jorden.
Säckarna packades rätt så fulla men inte knökfulla.
Sedan la vi säckarna på rillorna i löklagret och satte för 2″ x 8″ allt eftersom löklagret fylldes på.
Säckarna lades omlott så att inte luften kunde smita igenom lagret för lätt.
I Jordbruksverkets skrift står det ”De enkla naturlagar som sedan utnyttjas är att löken vid sin avmognad alstrar värme … Om lagret är välfyllt räcker avmognadsvärmen från löken mer än väl för att komma upp i de optimala 20 graderna som behövs för denna process. Om temperaturen blir några grader högre innebär det ingen katastrof heller. ”
Det står däremot inte något om att själva fläkten avger värme. Det är lite märkligt. I Jordbruksverkets exempel är fläkten på ”någon hästkraft” vilket är ungefär 750 Watt. Hela effekten kommer att bli värme vilket motsvarar ett normalstort element som hela tiden står på full effekt i ett lite välisolerat rum. En liten gnutta av energin blir kanske buller men resten blir värme. Den värmen är i och för sig bra när det gäller att torka löken men det är viktigt att tänka på att fläkten bidrar som värmekälla, i vårt fall 600 W.
När vi skulle köpa fläkt var det dags att förkovra sig. Alltid kul. Det visade sig att en ”vanlig” fläkt kallas i branschen för axialfläkt eftersom den skickar iväg luften längs sin axel. Vi valde en radialfläkt i stället eftersom de är bättra på att bygga upp ett lufttryck. Vi antog att det kunde vara värdefullt när luften ska pressas upp genom en halv meter med lök i år och förhoppningsvis ännu mer kommande år. Fläkten var inte så enkel att hitta. Till slut fick vi beställa från en tysk firma via Amazon. Kostade drygt ett och ett halvt tusen.
I Jordbruksverkets exempel används en extra fläkt för att hantera hur mycket luft som ska bytas ut. Vi gjorde i stället så att vi satte in ett tilluftsrör precis vid fläkten med en 90 graders krök så vi kunde vrida röret så fläkten hämtade luft både utifrån och inifrån rummet eller bara inifrån rummet. Skulle vi vilja att tilluften verkligen blev noll är det bara att sätta i en propp. Rördelarna är tretums avloppsrör som är enkla att sätta ihop och ta isär om de smörjs först. När fläkten suger in luft utifrån så blir det automatiskt så att samma mängd luft försvinner ut genom det andra röret.
Om vi vred vi upp tilluftsrörets krök så märktes det direkt att frånluften ökade.
Med hjälp av denna enkla konstruktion kunde vi nu styra processen i lagret. Temperaturen rörde sig mellan 18-23 grader de första dygnen innan vi kom på hur vi skulle reglera tilluften.
Det var länge nervöst för luftfuktigheten slog i taket så Hygrometern inte visade värdet. Löken kändes varm och helt genomblöt. Det droppade från taket och dörrens insida var full av kondens. Det kändes inte alls bra.
Vi loggade temperatur och luftfuktighet i utrymmet och nere bland lökarna. Det skiljde sig inte särskilt mycket vilket vi tolkar som att fläkten gjort ett bra jobb. Efter en dryg vecka började luftfuktigheten sjunka och drog sig ner mot 60 %.
När temperaturen ändrades i lagret så hade det stor påverkan på den relativa luftfuktigheten. Det som mäts är inte hur mycket vatten som finns i luften utan har mycket vatten i förhållande till hur mycket vatten som luften kan innehålla. Och det varierar kraftigt med temperaturen. Kall luft är mycket sämre på att hålla vatten är varm luft. Det betyder att en viss mängd vatten i luft som uppfattas som ganska torr kan med samma vattenmängd uppfattas som fuktig om temperaturen sjunker. Om den relativa fuktigheten närmar sig 100 % så börjar vatten kondensera på de svalaste sakerna i närheten. Dagg är ett bra exempel på när detta sker.
Efter ytterligare några dagar var luftfuktigheten nere i 50 % och vi kunde börja hoppas på att det skulle fungera. Vi kollade löklagret minst en gång om dagen och oro förbyttes successivt till glädje över att processen verkade fungera.
Alla säckarna är nu efter drygt tre veckor helt prasseltorra och det börjar bli dags att låta lagret svalna av. Vi kommer att sätta in ett element som kommer att ställas in på fem plusgrader så att löken inte fryser och blir förstörd under vintern. Lök kan förvaras kallare än så men temperaturen bör inte variera för mycket. Det allra viktigaste är dock att det hålls torrt.
Tack Hansi för all hjälp!
