Kategori: får (Sida 14 av 21)

Mönstring 2016

Mönstring av lamm är till för att man ska få en uppfattning om kvalité både på slaktkropp och på pälsen. Mönstraren kontrollerar också så att inget lamm är missbildat. Resultaten från mönstringen avgör vilka lamm som ska sparas till avel och vilka som ska gå till slakt. I lördags kom Ingemar och Margaretha Zachrisson från Mysten i Hemsjö för att mönstra. Vi hade tagit in fåren och lammen på fredag eftermiddag eftersom det regnade mycket. Om lammen är våta så kan det påverka mönstringsresultatet. På lördag morgon var vi fortfarande tveksamma till om det skulle fungera att mönstra men lammen hade som tur var torkat upp tillräckligt för att mönstringen skulle kunna genomföras.

Vi känner regelbundet på våra tackor och lamm så att de inte är magra. Det kan vara ett tecken på att de har parasiter eller att betet inte är tillräckligt bra. Vi tycker att de har haft gott hull hela säsongen men plötsligt på lördag morgon kändes de plötsligt väldigt magra. Vi var nervösa när Ingemar och Margaretha anlände men vi fick godkänt och alla lamm visade sig ha gott hull. Typiskt vad man kan inbilla sig när man ska bli inspekterad. P1170196

Först vägs lammen. Det är konstigt hur olika de utvecklas i vikt. Självklart har det betydelse om de är tacklamm eller bagglamm, bagglammen växer snabbare. Det påverkar dessutom om de är en eller två i kullen men vi har ett tacklamm som är fött 25 mars som vägde 34 kilo och ett tacklamm som är fött 1 maj och vägde 42. Förstår inte riktigt hur sådant går till men alla var i alla fall vid gott hull. Ett tacklamm vägde bara 31 kilo och det tyngsta bagglammet vägde 44 kilo. P1170197

25 får låter en hel del så ibland var det svårt för Margaretha att höra vad Ingemar sa. Vi tyckte ändå det var bäst att ta in alla 25 även om bara lammen skulle mönstras för annars hade det nog blivit ännu mer liv. P1170199

Efter vägningen känner Ingemar på fårets bog, rygg och lår. Varje får får ett värde på varje kroppsdel. Alla värden över sex är bra och vi hade bara åtta sexor av 45 värden. 25 sjuor och 12 åttor. Så långt bra resultat alltså. Om vi jämför med förra året så ligger vi mycket högre. Då hade vi en femma, 12 sexor, 16 sjuor och bara fyra åttor.

P1170207

Därefter inspekteras ullen. Ingemar tittar på om fällen är jämn i färgen och bedömer nyansen. I de här bedömningarna är maxpoäng fem.

Vi har allt ifrån ljust grå till mörkt grå och fick tipset att gärna spara på grå eller mörkgrå tackor för att inte få för ljus besättning. Alla våra lamm fick poäng fyra och fem för färg. Poängen är högre än förra året och då hade vi dessutom en trea.  Fem av lammen bedömdes som ljusgrå och det vägs in när vi ska bestämma vilka vi ska behålla. P1170208Sedan tittar Ingemar på hur stora lockarna är och hur bra pälshåren är. Man vill inte ha för stora lockar, vågor på hårstråna, utan de ska hålla ihop bra. Vi har lite för mycket tendens åt stora lockar och även det ska tas med i bedömningen av vilka vi ska behålla. Här hade vi två treor och resten fyror och femmor.

P1170209

Sedan bedöms pälshår och täckning och även där fick vi bra värden. Två treor på pälshåren dock men bara fyror och femmor på täckningen.

Slutligen får varje lamm ett helhetsomdöme. För att ett lamm ska behållas till avel bör ett tacklamm ha minst fyra och bagglamm minst fem. Vi hade tre tacklamm  som fick treor och alltså inte bör behållas till avel, sju tacklamm fick fyror och ett fick till och med en femma. Henne behåller vi själva till nästa år. Bland bagglammen fick en femma och resten fyror. Ett av bagglammen som fick fyra låg väldigt nära femma så vi kommer att lägga ut två bagglamm till försäljning på blocket. Vi kan få in mer pengar på att skicka bagglammen till slakt men det känns väldigt bra att kunna sälja några som livdjur. Tre av tacklammen ska vi fundera över om vi ska behålla. Vi hade inte tänkt utöka fårbesättningen till nästa år. Nu när vi fick så fina resultat så blir man genast lite sugen på att behålla alla tre och alla våra tio tackor. Då vill det till att man påminner sig om alla vaknätter under lamningen och hur fort vi varit tvungna att flytta fåren eftersom de betat av området vi gett dem. Vi ska sätta oss en dag och gå igenom alla värden och se hur vi ska göra.

Målet med att mönstra varje år är alltså att välja ut vilka man ska behålla och då försöka få bättre och bättre värden år från år men det är också att se om några av bagglammen duger till försäljning och då kunna visa för köparen att lammet har bra värden. Det påverkar priset. Vårt finaste bagglamm kommer att kosta 2500 kronor plus moms. Det är inte jättemycket pengar med tanke på alla utgifter som vi haft under tiden. Men det avgår inte heller några extra avgifter. När vi skickar till slakt betalar vi för märken som visar återtag av slaktkroppar och skinn, själva slakten, styckningen, malning av färs, insaltning av skinn, transport till skinnberederiet, avgift för beredning och transport hem. Vi får visserligen ut ett högre pris om vi räknar samman både kött och skinn men det är under förutsättning att vi får sålt allt. Än så länge vet vi inte riktigt vad det stannar på i slutändan men det återkommer vi med.

Om någon läser detta och bor i närheten av oss så kan ni anmäla intresse för att köpa lamm- eller tackkött till info@ostangsgard.se. Vi kommer att sälja hela lamm och då brukar det bli cirka 18-20 kilo kött. När man köper hela djur på detta sättet så är det så kallad hängande vikt som gäller. Det är inte något vi hittat på utan så gör alla. Man väger alltså den hela slaktkroppen. När man sedan styckar så försvinner en del kilo i form av ben, senor och annat så lådan som sedan levereras väger mindre. En intresseanmälan är inte bindande men de som anmäler sig först hamnar först på listan. Svenskt lammkött från djur som fått gå ute och beta hela sitt liv och som levt ett bra liv utan antibiotikabehandlingar och annat kan vara svårt att få tag på. thumb_P1140240_1024

Vi kommer också till våren att sälja skinnen från våra lamm och får. I år fick vi tillbaka tre skinn från skinnberedningen. De har vi berett på tre olika sätt för att ha som exempel. Ett av skinnen är tvättbart vilket innebär att det är kromgarvat, ett är ekologiskt. Det ser nästan likadant ut men är inte riktigt lika mjukt. Det är inte tvättbart. Många som köper skinn vill hellre ha tvättbara skinn men om man frågar folk som har skinn så är det väldigt få som faktiskt har tvättat dem. Det kan vara värt att fundera över om man istället vill ha ett ekologiskt skinn. Det tredje skinnet är mattberett vilket innebär att det inte är klippt utan de långa håren är kvar. Vi vet inte vad som kommer att gå att sälja bäst och det kommer inte att finnas några skinn till salu förrän tidigast våren 2017 men om någon är intresserad så går det att skicka en intresseanmälan även när det gäller skinn. Skriv gärna i så fall hur du skulle vilja ha skinnet berett. Du kan se hur de ser ut på https://ostangsgard.se/farfallar/  Kostnaden för skinnen varierar med kvalitén så de som har anmält intresse får välja i turordning. Skinnen kommer att variera i pris och kosta mellan 1500 kronor till 2500 kronor inklusive moms.

Lasses bilder

Ibland är det trevligt att få någon annans foto att dela på bloggen. Det ger nya perspektiv och ofta bättre bilder. Våra första wwoofare Becky och Lasse var hos oss en vecka och Lasse tog en hel del bilder.

DSCF8668

Jonas har just flyttat fårstängsel och ser rätt så nöjd ut. DSCF8654

Anni-Frid och Agneta letar efter något att äta.DSCF8670

Jonas gosar med lammen. Det har blivit en så vardaglig syssla så vi fotar den inte längre. Det är synd för det blir trevliga bilder. DSCF8677

Jonas pekar och förklarar.DSCF8693

Vet inte vad han berättar om här men engagerad är han i alla fall. DSCF8694

Ett nyfiket bagglamm. Märkning i ett öra betyder bagglamm, märkning i båda öronen betyder tacklamm. Det gör också att han inte blir kliad på huvudet. Det stimulerar gärna stångreflexer.

DSCF8717

Becky har rensat svinmålla i bäddarna och tar med sig ett helt fång till lammen. DSCF8723

De uppskattar omsorgen. DSCF8737

Det är varmt så fåren flämtar och de uppsöker gärna skugga. DSCF8776

 

Tack Lasse för de fina bilderna!

Nya wwoofare

Nu är andra omgången wwoofare i full gång. I söndags kom Corentin från Belgien och i måndags kväll kom Mel och Rose från Nya Zeeland. Klockan åtta på dagarna börjar de jobba. Första uppgiften varje dag är att gräva upp fem skräppor med rötterna. Det är ett väldigt tråkigt jobb så därför blir det bara fem. Det innebär dock att 20 skräppor grävdes upp i morse eftersom vi var fyra personer. P1150241Därefter blir det grävning av bäddar. Det är också ett ganska tråkigt jobb och man orkar inte hålla på för länge. Vi höll på med var sin bädd men räknar man samman ytan vi grävde så blev det nog en bädd gjord idag trots att vi bara höll på fram till fikat. P1150244Vi hittade två mördarsniglar som vi gav till Agneta och Anni-Frid. Vi har mördarsniglar men än så länge upplever jag åkersniglarna som ett större problem trots att de är så mycket mindre.

Fika är något som alla wwoofare uppskattar och som de flesta av dem känner till om Sverige redan innan de kommer hit till vår gård. Det är en bra stund att hämta lite kraft och prata igenom vad man ska göra resten av dagen. Vi passade på att gå igenom wwooflistan där vi antecknar allt som kan göras så att de har en del att välja mellan. P1150268Förmiddagarna ägnas oftast åt trädgården men därefter kan de välja vad de vill lära sig eller vad de vill hjälpa till med.

Efter fikat rensade wwoofarna var sin bädd där plantorna kommit upp och fyllde på med frön eller plantor där det var hål i raderna. Sniglar och annat gör att några plantor försvinner eller blir dåliga och då är det bra att ha ersättningsplantor av rödbetor eller extra frön av bönor.

Sedan använde vi bredgrepen för att förbereda en lång bädd för majsplantering i morgon. Ytan rensas från synligt ogräs men gås inte igenom lika noggrant som de vanliga bäddarna. Därefter jämnas ytan till och i morgon kommer wwoofarna att täcka ytan med hästgödsel som de myllra ner och sedan vattna för att slutligen täcka med nedbrytbar plast.

Sedan var det dags för lunch och därefter väljer wwoofarna vad de vill göra från vår wwoof-lista. P1150248Idag valde de att bygga myggnät till wwoofhusets fönster så de slipper få in så mycket flugor och mygg. P1150265Ett myggnat till sovrumsfönstret och ett till ett utav fönstren i vardagsrummet. Båda passade.P1150255

Corentin hann också med att snickra några biramar. P1150257

Vi såg också till att de har var sin fungerande cykel så de kan ge sig av på utflykter när de har ledigt på helgerna och på vardagar efter två.

I morgon ska vi jobba utanför gården hela dagen båda två. När vi kommer hem från jobbet kommer ytterligare femton skräppor vara uppgrävda, mer bäddyta grävd och alla majsplantor planterade. Dessutom vet vi att någon är hemma ifall det skulle hända något med djuren. Det känns nästan för bra för att vara sant.

Självlastarvagn

Vi köpte en självlastarvagn i höstas. Det var trevligt att räfsa hö och lasta på en bilkärra med högafflar, men vi kan inte räkna med att släkten hälsar på varje år just när höet är torrt. Inte heller att de har lust att kroppsarbeta i solen varenda försommar. Tanken är att de år som solen skiner vid rätt tillfälle så kommer vi, som förra säsongen att låta höet torka på marken och så kan det enkelt plockas upp av en sådan här vagn.

Så när det dök upp en självlastarvagn i närheten köpte vi den. Den har stått under tak och såg ut att vara i skapligt skick. Grannen Richard hade vänligheten att transportera hem den till oss. Vår traktor var utan styrservo just då.

Den har stått under tak hela vintern men behövde komma ur vägen för att vi skulle nå andra saker. När den ändå satt på traktorn var det lika bra att göra rent och smörja upp. Det är inte säkert att det finns några timmar till förfogande när den väl ska användas. Fram med tryckluft för att blåsa rent och fettspruta och smörjkanna för att få mekaniken att vilja vara med ett år till.

Självlastare7

Vi är inte säkra på att det är en självlastarvagn vi behöver men vi gillar hö. Ensilage är också bra men våra får äter större andel av fodret när det är hö. Hö går också att flytta i smådelar vilket är bra när man saknar vissa maskiner.

Vagnen är stor med våra mått mätt och rymmer ganska mycket hö.

Självlastare1

Den är bara 36 år gammal. Inte mycket för ett jordbruksredskap.

Självlastare4

Under huven fanns det ganska mycket som skulle smörjas. Tillsammans med några ställen bak och under var det 22 smörjnipplar. Det drog större delen av en fettpatron.

Självlastare2

Kraftöverföringsaxeln fick kapas fem cm för att passa. Provkörningen gick bra. Eller, det såg bra ut. Det är nog först när höet ska tas upp som vi vet hur den fungerar.

 

”Rensa här regelbundet” Tydligare markering än så behövs inte.

”Från – Till” är också tydligt men det finns ingen spak. Får nog kolla upp det.

Självlastare3

Den här dekalen är nog viktig. Har inte hunnit googla vad den innebär ännu.

Självlastare5

En finess är att det finns en kniv som klyver höet i två delar, en till höger och en till vänster. Det är mycket möjligt att höet är så hårt packat att det är svårt att lasta av för hand. Då blir det lite enklare om det inte är en enda jättebal utan två. Så tolkade jag i alla fall säljaren. Det finns fästen för två knivar till, men det har aldrig funnits några där.

Det finns stora nät att köpa till just den här vagnen. Då kan man lyfta ur allt hö i ett svep. Det är så lockande att det kanske är dags att ruska liv i vår travers framöver.

Självlastare6

Vi har inte hittat någon manual än men det mesta finns på nätet om man bara lägger lite tid på att leta.

Spännande med en ny manick!

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑