Kategori: hönor (Sida 8 av 20)

Våra Lohmanhönor har längre arbetsdagar än de andra hönsen. De är ute tills det skymmer på riktigt och då har de andra redan suttit på pinnen några timmar. Lohman är en ”industrihöna” som är tålig och mycket produktiv när det gäller ägg. Rasen är framavlad med vetenskapliga metoder och ägs faktiskt av ett företag. det är ingen risk att någon kläcker ägg för att ”kopiera” rasen eftersom det är hybridras med en speciell linje tuppar och en annan linje hönor. När de paras uppstår Lohman. Det låter lite skumt men det är ett effektivt sätt att få många exemplar av er ras att ha ganska lika egenskaper.Som till exempel att inte gå och lägga sig i tid.

Förmodligen går Lohmanhönsen ute i svagare ljus än de andra för att de inte behöver vara rädda för rävar i äggfabriken. Lantraser har antagligen tappat de gener som får höns att vilja vara ute på kvällen för att de hönorna som gjort det blivit uppätna. Darwin i praktiken. Tanken med att Lohmanhöns ska vilja äta i svagt ljus är förmodligen den att hönserier ska få dem att äta även om ljuset inte är särskilt starkt. Billigare lampor och lägre elräkning. Nu finns det ju regler för ljusstyrkor men det finns förmodligen länder med svagare djurskydd än Sverige där en sådan egenskap kan vara värdefull. För vår del är det inte särskilt värdefullt under ljusa sommarnätter eftersom vi måste vänta till ganska sent innan vi kan stänga om hönsen.

Hönsen har just flyttat ut till ett hästsläp som är inrett med sittpinnar, reden och annat som hör till. Det vi glömt vara att berätta för dem hur det ska fungera med trappor och stegar. Så här ser det ut när fjorton hönor försöker sova i ett rede.

Det satt fler höns lite här och var på golvet. ett ägg har hamnat fel och en höna sover under bajsbrädan. Tuppen satt för sig själv och surade och det fanns gott om plats på sittpinnarna så det var bara att börja lyfta upp dem.

De lär väl sig så småningom.

Nu återstår bara målning och papp på nocken – sedan är det klart. Vi behöver dock vänta på plusgrader innan vi kan måla så det får vänta några dagar. Hönshuset väger mellan 30-40 kilo men det är svårt att väga. Vi lyfter det dock lätt på två personer. För att få det så lätt som möjligt har vi använt klena 2″1″ reglar, 4mm plywoodskivor och murarnät. Enda detaljen som inte följer de måtten är rampen som vi gjort av en 8mm plywoodskiva.

Vi började med en ide´ som vi gjorde en ritning av. Utifrån ritningen byggde vi en prototyp av klenvirke för att kunna mäta ordentligt. 

Sedan började vi bygga en bottenram som är 250 cm lång och 110 cm bred. Vi förstärkte alla hörn med en trekantig träbit för att få stadga. 

Sedan fäste vi fyra snedsträvor a 145 centimeter upp till en 110 centimeters nockbräda. Redan då var bygget tämligen stabilt. Sedan gjorde vi golvreglar och utrymme för rampen. Vi har använt 4 mm plywood även som golv. I ena änden byggde vi ett kollektivrede. I redet och i motstående bjälke fäste vi sittpinnen på 70 centimeter. Det visade sig dock inte bli så bra. Enligt Jordbruksverket ska det vara minst 20 centimeter till väggen från en sittpinne och det klarade vi men eftersom taket sluttar inåt så misstänkte vi ändå att hönorna inte skulle trivas. Därför sänkte vi sittpinnen med hjälp av bandjärn. På så sätt så blir det lite trängre för dem att gå in i redet men det tror vi inte blir något problem. 

Runt om hela konstruktionen har vi satt murarnät. Det har två kvadratcentimeters hål och hjälper till att staga upp konstruktionen ytterligare. De nedersta 20 centimetrarna är täckta med plywood för att hönorna inte ska sprätta ut jord ur bäddarna. På ena sidan huset fäste vi en hel skiva. På gavlarna har vi sågat ett hål och satt in ett nät för ventilation. Eventuellt så ska vi även sätta på luckor framför näten om det blåser mycket. På en sida har vi gjort två dörrar. Även där har vi använt 4 mm tjock plywood men satt på lister för att få dörrarna stabila. Den vänstra dörren är mindre och öppnar bara till redet och utrymmet ovanför. Under den dörren har vi satt nät för utegården. Den högra dörren däremot går hela vägen ner så vi kommer åt utegården där vi kommer att hänga in vatten och mat. Båda dörrarna går att öppna samtidigt. Vi har inte gjort någon öppning i stora utedelen för om vi behöver komma åt där så är det bara att lyfta hela buren. 

I varje kortända har vi gjort ett trähandtag där man får in två händer. På så sätt blir det lätt att lyfta hela konstruktionen så att hönorna kan göra nytta på nästa ställe. Tanken är att vi flyttar huset på morgonen innan rampen fälls ner och hönsen släpps ut. 

Så här ser det färdiga bygget ut. Nu är det bara att hoppas att hönorna ska trivas. 

Minihönshus för grönsaksbäddar har varit dagens projekt. För några veckor sedan gjorde vi en ritning och byggde en prototyp av klenvirke. I veckan så har vi klyvt reglar till 2″1″ dimension för att kunna bygga stabilt men lätt. Ska man vilja flytta runt ett hönshus mest varje dag så ska det gå enkelt att göra. Det ska inte väga för mycket så det känns jobbigt. Därför använder vi ganska klena reglar och 4 mm plywood. Började med att göra en ram och förstärkte hörnen ordentligt. Tänker att en stabil botten är nödvändigt om konstruktionen ska stå på en ojämn bädd och flyttas runt hela säsongen. Sedan blev det knivigt att få till konstruktionen i toppen. För att få det stabilt sågade vi ut en bit ur varje snedsträva där vi skulle fästa nockbrädan. Det var svårt att få det att bli bra och det krävdes både en del tankeverksamhet och tester innan det blev ok. I och med den styva bottenkonstruktionen så blev bygget stabilt ganska snabbt. Det är lättare att få stabilitet med en trekantig konstruktion än med en med raka uppåtstående väggar. Det hade kanske varit snyggare med lodräta väggar men nu får funktionen gå före. 

Sedan satte vi några tvärreglar där vi la plywood på som ska bli hönshusets golv.

Ur golvet ska vi fälla ner rampen som hönorna ska gå upp och ned för. Själva hönshuset hamnar 50 cm över mark så att hönorna kan söka skydd under. Utegården blir 140 centimeter lång plus 110 centimeter under huset. I ena änden gjorde vi ett 35 cm djupt kollektivrede. Utanför redet har vi fäst en pinne som hönorna ska sitta på på natten. Enligt jordbruksverket ska varje höna ha 15 cm pinne att sitta på. Vår pinne är 70 cm så vi kan ha tre hönor och en tupp. Tanken med hela konstruktionen är att hönorna ska hjälpa oss att bereda bäddarna. De kommer att äta upp ogräs och ohyra och samtidigt gödsla jorden. Konstruktionen är en halv bädd lång så när vi skördat en halv bädd kan vi sätta på buren och sedan flytta den när vi skördat resten. Om hönorna är klara med en bädd och vi inte har någon ny ledig så kommer vi att flytta deras bur till gräsmattan mellan odlingarna.

Nedre delen kommer täckas med 4 mm plywood cirka 20 cm upp för att hönorna inte ska krafsa ur jorden ur bäddarna. Ovanför det kommer vi att sätta murarnät eftersom det är stabilare än kycklingnät. Taket kommer också att kläs med nät. Själva huset kommer att kläs med 4 mm plywood. På bortre sidan av huset i bilden ovan kommer vi att bygga en ”dubbeldörr” så att vi enkelt kan öppna för att skrapa undan bajs och tömma redet. När hönorna gått ned för rampen på morgonen så kan man enkelt dra upp rampen igen och öppna luckan för rengöring. Under huset kommer vi att hänga en matare och en vattenautomat så att de kan äta under tak.

Att bygga nya saker efter egna tankar är väldigt roligt. Vi har en fantastisk verkstad med kapsåg och klyvsåg som verkligen underlättar jobbet. Dessutom har vi alla möjliga andra verktyg som kommer väl till pass. Framför allt gillar vi vårt multiverktyg där man enkelt kan såga bort små detaljer för att få in skivor i hörnen t.ex. Bra verktyg och en bra yta att vara på är verkligen något vi uppskattar. En verkstad med värme hade visserligen varit pricken över i men det få bli något annat år.