Kategori: Jordbruksverket (Sida 1 av 3)

Livsmedelssäkerhet enligt MSB

Inom omställningsrörelsen brukar man säga att när politikerna väl gör någonting så är det för lite och för sent. Det är inte så konstigt eftersom det är svårt att fatta tuffa beslut i en demokrati. Är man för radikal som politiker så får man inte fortsätta ha makt. Men ibland blir det väl lamt…

Häromdagen var det en helsidesannons i vår lokaltidning från MSB. (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)

Melleruds kommun hänger på och lägger upp en video som också producerats av MSB på sin facebooksida.

Det fungerade inte med en inbäddad video men här är länken:
https://fb.watch/f_9FhUMPic/

Inget ont om Andrés morötter men de kommer inte att räcka till dem som bor i huset bakom. I annonsen ges ett exempel på en kris, att IT-systemet har drabbats av en störning. När det gör det så kan André inte handla så då kan han istället äta sina morötter. På allvar?

Kontrasten mellan allvaret i situationen och förslaget på en lösning gör att det nästan blir komik. Men det är ju inte det minsta lustigt. Hur gick snacket när annonserna gjordes? Förmodligen var det ursprungliga förslaget lite mer verklighetsnära och kunde uppfattats som att det finns en framtida fara. Det är visserligen förmodligen det som MSB egentligen vill säga, ”Du måste se till att dina barn får mat även om affären inte kan sälja till dig”, men de vågar inte.

På MSB:s hemsida står det bland annat:
Det sker idag ingen statlig beredskapslagring av livsmedel i Sverige, och det finns inget utpekat ansvar på en statlig myndighet att säkerställa tillgången till livsmedel.

Så det är upp till dig själv. Du ska kanske bli kompis med André?

Budskapet är kanske tänkt för att läsas mellan raderna? De som fattat, de fattar. Övriga får skylla sig själva när butiken inte kan förse folk med mat.

De här annonskampanjerna måste kostat miljontals kronor med tanke på att det har varit layoutare, filmare, reklamare m.fl. inblandade förutom att det kostar mycket med helsidesannonser i mängder av lokalpress. Kunde de pengarna satsats bättre?

Om vi ska se till att vi har mat vid en mycket tillfällig kris som en störning i IT-systemet eller en lite längre kris som kanske varar några veckor då våra gränser stängs av någon anledning så tänker vi att det finns andra åtgärder som skulle ge mer effekt såsom:

  • ge kommunerna i uppdrag att anställa småskaliga grönsaksproducenter såsom Göteborgs stad har gjort på modellodlingen i Angered.
  • ge kommunerna i uppdrag att säkerställa att de handlar upp så mycket lokalt som möjligt (jo det går trots upphandlingsregler)
  • ge kommunerna i uppdrag att avsätta mark till odlingslotter så alla medborgare som vill får möjlighet att odla i närområdet
  • uppmana allmännyttan att avsätta mark/pallkragar för att de som bor i området skall kunna odla
  • se över tillgång på fröer inom Sverige
  • ge hushållningssällskapet i uppdrag att upprätta verktygshubbar för utlåning av tvåhjulstraktorer och andra redskap för de som vill påbörja småskalig grönsaksproduktion
  • inrätta ett startstöd som kan ges till småskaliga livsmedelsproducenter som fyllt 26 år
  • göra om investeringsstödet för jordbruksföretag inom råvaruproduktion så det blir möjligt att söka för belopp under 100 000, som även gäller för begagnade redskap samt förenkla ansökningsförfarandet till ett minimum
  • uppmana kommuner att ställa någon plats i kommunen till förfogande för de som vill sälja lokalproducerade livsmedel samt se till att det utfärdas ett generellt polistillstånd för dessa aktiviteter och att aktiviteten är kostnadsfri
  • stötta REKO-ringarna så de som vill alltid har rätt att bedriva direktförsäljning på dessa platser
  • skriva in någonting i styrdokumenten för grundskolan om att eleverna ska få förståelse för hur mat blir till och att de lär sig att odla, konservera och förädla livsmedel.

Det är mycket positivt att MSB äntligen vaknat och börjat jobba med vår livsmedelssäkerhet men det känns lite yrvaket när man idag den 6 oktober hittar följande text på MSB:s sida:

Annars hade just deras målbild varit mycket intressant att läsa. Hur många morötter behöver André odla? Eller om vi vänder på frågan, hur många André behöver Sverige? Det är dessutom lite lustigt att de tar just morötter som exempel då det är en av de få saker som vi är nästan självförsörjande på.

Värt att notera är dock att procentsatserna ovan förmodligen skulle minskas till nära noll på alla livsmedel om tillgången på fossil energi ströps. Få matvaror som inte produceras på hushållsnivå kan fortsätta produceras om vi inte har drivmedel till traktorer och andra maskiner. Det finns i princip inga tyngre maskiner inom jordbruket som drivs fossilfritt.

Jordbruksverket har också saker att säga om livsmedelssäkerhet. Under rubriken ”Hela kedjan från jord till bord måste fungera” står det bland annat ”En enskild faktor som skulle få stor påverkan i en kris är brist på driv­medel, eftersom behovet av transporter är stort. Till exempel så producerar Sverige tillräckligt mycket spannmål för vår egen konsumtion, men om det inte finns driv­medel kan inte spannmålet köras till kvarnen för att malas och mjölet kan inte köras ut till bagerier och butiker.

Jordbruksverket antyder att vid en drivmedelsbrist kommer vete att sås, ogräsbekämpas, skördas och torkas utan diesel. Det vet naturligtvis att det inte blir något spannmål alls vid en brist på drivmedel. Kanske väljer de exemplet med kvarnen för att även barn ska förstå men det gör att allvaret försvinner och återigen lutar det åt komik. Vetet går ju att äta av dem som nära åkern om det produceras. De kan koka eller mala med vad som helst för att äta det. Men utan diesel så blir det inget spannmål. Det blir heller inget biodrivmedel då även det produceras med hjälp av diesel.

Förutom att satsa på André så verkar det hittills mest vara byråkratiska lösningar hos MSB. De är kanske bra men svåra att överblicka. T.ex. ”En högre regional nivå inrättas genom att dela in landets 21 länsstyrelser i sex civilområden. I varje civilområde ska mellan två och sju länsstyrelser ingå. För varje område utses en ansvarig länsstyrelse där landshövdingen kommer att benämnas civilområdeschef.”

Den här typen av organisation kan vara viktig men den kostar pengar för samordnare, kommunikatörer, datorer, nya loggor, möbler, IT-system m.m. Kanske kunde en del av de pengarna använts till listan ovan?

Det är lite svårt att veta vad MSB vill säga. Vi ser två olika tolkningsar:

  1. MSB vill tipsa om hur vi ska klara av en kris
  2. MSB vill, på samma sätt som de tidigare gjort, berätta för alla svenskar att det är upp till var och en att inte svälta vid en längre kris.

Om syftet är budskap 2 så är budskapet lite dolt, men ändå enkelt.

Om budskapet är 1 så är MSB i början på ett rejält misslyckande. Om de vill leda Sverige till en påtaglig livsmedelssäkerhet så har de oddsen emot sig. De som arbetar med saken på MSB är säkerligen både intelligenta och välutbildade men frågan är hur mycket närkontakt med råvaruproduktion och lantbruk de har. Förstår de hur hårt reglerad produktionen är och hur många lagar och regler som lantbrukare behöver förhålla sig till? Förstår de hur hårt primärproducenter sliter för att få tiden och ekonomin att gå ihop? Har de någon förståelse för hur lite livsmedel som faktiskt skulle finnas tillgängliga vid ett drivmedelsstopp?

Vi har lagar som reglerar foderursprung, arbetstider, markanvändning, gödselhantering, vattenkvalitet, EU-anpassning, byggnadsgodkännande, djurregister, djurtransporter, slaktinspektioner, kyltemperaturer mm. etc. osv. Dessa lagar är bra eftersom de minskar risken för att djur eller människor far illa. Vid en krissituation kommer lagarna däremot att göra det mycket svårt att snabbt få fram mer mat. När krisen blir tillräckligt djup tappar stat och myndigheter greppet, då är läget ett annat och människor kommer helt enkelt att strunta i regler. Det kloka kanske hade varit att, utan att tumma på djur och människors situation, försöka ta tag i regelstyrning och annat som sätter käppar i hjulet på producenterna redan nu innan vi får en kris. Det finns t.ex. regler som säger att om du har fler än 50 hönor måste du stämpla dina ägg även om du bara säljer direkt till kund vilket gör att många skaffar 49 hönor. Kanske kunde en del avgifter för att vara med i olika register eller för olika kontroller osv. tas bort? Många gånger är det EU:s direktiv som ligger bakom regelkrångel. Det måste finnas kreativa och intelligenta sätt att hantera dem och inte bara ryggmärgsmässigt skicka krånglet neråt i producentledet.

Det är kanske när både MSB och Jordbruksverket förminskar problemet och talar till oss som om vi vore barn, som det verkligen finns anledning att bli orolig? Om MSB:s kampanj och Jordbruksverkets information är det som ska bereda oss på en eventuell kris är det dags att vi tar tag i saken själva. Myndigheterna är uppenbarligen illa skickade att möta ett stort allvar. Det de gör är uppenbarligen för lite och för sent.

Regelverk för försäljning av potatis

Jaha, då var det dags igen. Idag blev vi uppmärksammade på att det krävs registrering för alla som säljer potatis i Sverige. På Jordbruksverkets sida står det: ”Du ska registrera dig om du:

  • odlar 0,5 hektar potatis eller mer
  • odlar mindre än 0,5 hektar potatis och säljer potatisen på något annat sätt än direkt till konsument på den egna gården
  • packar, lagrar eller importerar potatis. Med import avses här potatis som köpts in från ett land utanför EU.

Anledningen är att man ska kunna spåra skadegörare och det är ju bra. Det kostar som minst 750 kronor att registrera sig i potatisregistret. Längre ner på sidan kan man läsa ”Det enda undantaget från kravet på märkning är vid egen gårdsförsäljning direkt till konsument.

När vi uppmärksammades på detta i en facebookgrupp för småskaliga grönsaksproducenter så var författaren till inlägget upprörd då hen sålde potatis via REKO. När jag gick in och tittade på jordbruksverkets sida hittade jag texten ”För den som odlar mindre än 0,5 och säljer potatis via en REKO-ring så finns det inte krav på registrering utan denna försäljning är att jämställa med försäljning till konsument på den egna gården.” Den meningen verkar inte ha funnits där från början utan kan nog vara tillagd vid senare tillfälle.

Jag reagerade på skrivningen och försökte ringa till Jordbruksverket för att ställa lite frågor. Den ansvariga för registret var på möte och kunde inte nås men skulle ringa upp i morgon.

Det känns märkligt att Jordbruksverket gör undantag just för försäljning via REKO. Det gör att flera frågor uppkommer:

  1. Om man har en liknande grupp som kallas något annat än just REKO. Gäller andra regler då?
  2. Om man lämnar ut kassar till prenumeranter, vilka regler gäller då?
  3. Vi har utlämning av prenumerantkassar dels i stan och dels på gården. Är bara kassar utlämnade på gården undantagna då?
  4. När vi lämnar ut kassar i stan gör vi det i samband med REKO-ringsutlämningen men det sker inte inom just REKO. Samtidigt säljer vi ibland identiska kassar via REKO vid samma tid som vi lämnar ut prenumerationskassarna. Är då REKO-kassarna undantagna men inte prenumerationskassarna trots att det är samma innehåll?
  5. Vi säljer ibland potatis på Nolbygårds Matmarknad. Det är inte många kilo på ett år. Spårbarheten är enkel då jag som odlar potatisen står på plats och säljer direkt till mina kunder. Kräver denna verksamhet en avgift på 750 kronor?
  6. Hur är det tänkt att vi som bedriver en diversifierad verksamhet ska kunna hålla koll på alla regler? Har Jordbruksverket planer på att starta register för tomater, gurka, paprika, squash, pumpa, spenat osv i framtiden? Bör vi gå in på Jordbruksverkets sida och söka på varje gröda med viss regelbundenhet så vi inte missar någon regel?

Vi odlar fem bäddar potatis. Varje bädd är 12 kvadratmeter vilket ger 60 kvadratmeter potatisodling. 750 kronor är en ganska dryg avgift för den ytan.

Det ska bli spännande att höra Jordbruksverkets motivering till sin skrivning.

Edit: Jordbruksverket har nu ändrat på webben. Se nytt inlägg.

Restriktionerna hävda

I helgen meddelade Jordbruksverket att det just nu inte finns några högriskområden eller restriktionszoner i Sverige. Enligt Jordbruksverket är anledningen att de flesta flyttfåglarna har kommit och att värmen gör att spridningen av viruset bromsas.

Äntligen säger vi och våra hönor. De har visserligen haft gott om plats i växthuset men förvandlade det snabbt till en öken. Nästa vecka ska vi sätta ut tomaterna så då hade vi inte kunnat ha hönorna kvar där så det här var verkligen ett välkommet beslut. Det känns dock lite konstigt att jordbruksverket inte kan dela med sig av en prognos för att vi som har fjäderfän ska kunna planera.

Jag tänker att det t.ex. på deras hemsida borde kunnat stå: Om inget utbrott hos tambesättningar inträffar innan datum XX/XX kommer vi att släppa på restriktionerna från och med XX/XX. Det måste ju ha pågått diskussioner och de måste ju ha vetat att detta skulle ske nu i fredags. Skulle det sedan bli ett utbrott så är det ju inget att göra. Som det var nu så räknade vi med att restriktionerna skulle pågå lika länge som förra året eftersom restriktionerna blivit längre och längre år för år och istället får vi släppa ut hönorna en månad tidigare.

Skönt är det i alla fall. Nu är speciallösningen med gång från husvagnen in i växthuset borta.

Husvagnen är bortforslad upp till äppelodlingen där vi dragit upp nät och satt ut pinnar för att stoppa höken. Timmervagnen fick sitta kvar så det blev ett långt ekipage eftersom husvagnen fästs i skopan.

På nya platsen öppnade vi så äntligen luckan till gröngräset.

Först kom en modig höna och sedan kom resten i en strid ström.

Härligt att äntligen få se dem ute och fantastiskt att vi fick ut dem denna helgen så att tomatbäddarna kan göras i ordning.

Kanske kan hönsen hjälpa till att plocka puppor med övervintrande rönnbärsmal. De ligger i jorden och är perfekt hönsmat. Det är i alla fall en av tankarna med att ha hönsen i äppelodlingen. Vi brukar ha få skador från insekter på äpplena men vi tyckte att vi hade fler förra året när hönsen inte fick komma ut förrän i juni.

Ankorna fick också komma ut i sin rätta miljö så nu är ordningen återställd på Östäng.

Odlardagarna 2019

Ibland är man med om saker som verkar för bra för att vara sanna. Den här helgen var en sådan sak. 125 småskaliga grönsaksproducenter träffades på Angereds folkhögskola på Hammarkulletorget för den första konferensen kring småskalig grönsaksproduktion i Sverige. Besökare kom från hela landet och även från Norge och Danmark.

Upprinnelsen till konferensen är ett gäng odlare i Västra Götaland som började träffas på varandras odlingar för att nätverka och utbyta erfarenheter. En facebookgrupp skapades och till slut gjordes den nationell och ur denna grupp har flera stigit fram och arrangerat konferensen helt på ideell basis. Viss stöd har kommit från Göteborgs stad och en del från Andelsjordbruk i Sverige.

Andelsjordbruk Sverige har filmat många av föreläsningarna för er som inte kunde vara på plats.

10.15 på lördagen startade vi med fika och mingel. Redan där kändes hela konferensen helt rätt. Vi träffade tre personer som var med på vår permakulturkurs på Ankhult för massor av år sedan, flera ur nätverket för småskaliga grönsaksodlare som vi träffat på nätverksträffar tidigare och nästan alla från kursen i småskalig grönsaksproduktion vid Hjo folkhögskola var där. Så många trevliga människor och så mycket man ville hinna prata om. Konferensen inleddes sedan av de som varit med i arrangörsgruppen.

Först ut var sedan en föreläsning med Kirsten Jensen. Hon är en ikon bland småskaliga odlare. En rådgivare på Länstyrelsen som kan allt. Skickar man ett mail till Kirsten med en fråga så kan man vara säker på att få svar. Svaren man får är dessutom alltid värdefulla. Hennes hängivenhet tog en ny nivå då hon inte kunde närvara på konferensen eftersom sjukhuset förbjudit henne att resa till Göteborg efter en operation av en brusten blindtarm. Hon fanns istället med oss via videolänk från hemmet. Kirsten gick igenom bekämpningsmedel som är godkända i ekologisk odling och hur man ska tänka kring användningen av dessa. Som alltid mycket informativt och bra. Hennes föreläsning kommer att sändas men i efterhand.


Samtidigt pågick en föreläsning kring Local Food Nodes. Sedan var det dags för lunch som bestod av en vegetarisk buffé tillagad av Spira.

Leverangörer av fröer och redskap var inbjudna till mässan och under lunchen fanns tid att botanisera i utbudet. Waterboys var där med bevattningsanläggningar och kranar av hög kvalité. Runåbergs som är en småskalig fröfirma med ekologiska fröer var också på plats.

Jonas diskuterade olika bevattningslösningar och fick svar på många av våra frågor. Grönsta visade olika växthuslösningar och underbevattningsbord och Sonia och Pierre från Knalten var på plats med sina direktimporterade bredgrepar från Frankrike.

Närlant hade med sig tvåhjulstraktor av märket BCS och en mängd olika redskap. Tvåhjulstraktorn är nog många småskaliga grönsaksproducenters dröm och diskussionerna kring hur man ska kunna ha råd att införskaffa en var många.

BCS-en finns både som diesel och bensinare och kan bära en rad redskap. Handtaget kan snedställas så man kan gå i gången och låta traktorn arbeta i bädden. Här är en rotorharv påkopplad.

Det mest eftertraktade redskapet är nog dock denna slaghack.

Med den kan man köra över t.ex. en slutskördad kålbädd och den slår sönder alla stockar och andra grova delar så det blir finfördelat organiskt material som snabbt bryts ned.

Undertill sitter en mängd y-formade metalldelar som slår sönder allt de möter. Det bästa hade varit om det fanns BCS-er med rätt redskap till uthyrning. Småskaliga producenter har oftast inte råd med så dyra investeringar men skulle ändå kunna ha mycket nytta av en BCS vid en till två tillfällen per säsong.

Efter lunch var det dags för panelsamtal kring ekonomisk hållbarhet i småskalig grönsaksproduktion där Sonia från Knalten, Liv från Ås trädgård och Maja från Nybrukarna berättade om hur de får ekonomin att gå ihop med odlingen.

Elisabeth Ögren från Jordbruksverket berättade om biodiversitet som förstärkt växtskydd. På kvällen träffades vi på Hagabion för en mycket god middag och många trevliga samtal.

Andelsjordbrukarna från Kollinge torpargård var med. Klara träffade vi första gången på Ankhult.

Edward från odlingskursen i Hjo diskuterar med Wardins.

På söndagen inledde Jonas Ringqvist från Bossgården med en föreläsning kring säsongsförlängning. Samtidigt pågick en föreläsning med Los Perros från Malmö kring stadsodling.

Från Norge kom Anja Bruland och berättade om blomsterodling på Blomsterhagen i Oslo. Samtidigt pågick ett panelsamtal kring andelsjordbruk.

Sedan bjöds vi återigen på en fantastiskt god lunch tillagad av Spira. Luncherna och fikapauserna är viktiga för att man ska hinna prata med alla människor. Det är också ett tillfälle att klämma in ett open spacesamtal och dess samtal på deltagarnas initiativ pågick hela tiden under de två dagarna. Jag deltog dels i ett om iZettle som betalsystem och ett kring om vi ska bilda en förening för småskaliga grönsaksproducenter.

Efter lunch ledde jag och Jonas från Bossgården ett panelsamtal kring hur det offentliga kan stödja den småskaliga grönsaksproduktionen.

I panelen fanns Lina Morin från Länstyrelsen, Johan Ascard från Jordbruksverket och Martin Berg från fastighetskontoret i Göteborg.

Jag och Jonas hade satt ihop en önskelista med det vi kom på.

Sedan fick deltagarna fylla på med vad de ansåg att det offentliga kunde stötta upp med.

Dagen avslutades sedan med ett samtal kring hur vi går vidare och en av sakerna som bestämdes var att nästa gång blir odlardagarna den 1-2 februari 2020. Vi ser redan fram mot det!

« Äldre inlägg

© 2023 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑