Kategori: lammslakt (Sida 1 av 2)

Fårbrottning

En gång om året genomför vi stora får- och lammbrottningen. Idag skulle det komma en baggköpare och på söndag ska vi köra lammen till slakt så det var dags att sortera vilka djur som ska iväg och vilka vi ska behålla. Det är inte en lätt uppgift. Varken att bestämma sig eller att sortera dem.

Eftersom det är torsdag och REKO-ringsutlämning så fick vi börja dagen med att skörda 7,5 kilo grönkål, 250 morötter, 25 knippen dill och 25 knippen persilja. Resten som skulle i kassarna skördade vi igår. Efter skörd och förmiddagsfika gav vi oss ut på betet med en hink spannmål. Fåren är spridda över hela betet nästan varje dag nu så det blev till att vandra omkring en stund innan vi fått med oss alla. Fåren är vana vid hink så dem är det inte något problem med men de 21 lammen fattar inte vad som är i görningen. Det är svårt att räkna får och lamm som ränner omkring så när det kändes som vi hade väldigt många med oss så gick vi hemåt.

Grannens kor går med våra får men när vi vill ha ut fåren och inte korna så öppnar vi de tre nedersta grindfjädrarna men lämnar kvar den översta. Det gör att fåren kan gå under men korna blir kvar i hagen. När vi närmade oss hagen dit vi ville ha in alla så sprang de i förväg och in dit de skulle. Tre stycken tvekade men det var ganska lätt att få med dem också. När vi väl fått in dem och räknat dem så visade det sig att det saknades tre.

Vi lät det vara och började sortera bagglamm från övriga. Vi blir lite bättre på fårhantering för varje år. Förra året försökte vi sortera bara med hjälp av fårnät men då rymde flera av lammen genom att hoppa över näten. I år hade vi därför gjort en hage i hagen av fårgrindar. Den hade vi ställt där det såg ut att vara godast gräs. När vi öppnade fårgrindarna så ville alla in där vilket underlättade då vi sedan istället för att jaga får på stora ytor enkelt kunde skicka ut en efter en av de tackor och tacklamm som vara kvar. En bagge lyckades smita ut. Vår wwoofare Julia fick med sig hinken ut i hagen igen för att leta rätt på de sista tre medan jag tog hand om rymmaren och fick in honom i ”buren” igen. Efter en stund kom Julia tillbaka och vi hade uppnått vårt första mål för dagen. Nu när vi  bara hade våra elva bagglamm i buren så minskade vi storleken så de inte skulle kunna ta sats och hoppa över.

Sedan var det dags för lunch. Jonas som jobbar halvdag kom hem lite tidigare än vanligt eftersom det är mycket att göra. Vi körde ner vårt nya fårkärra som våra franska wwoofare fixat och lastade ombord bagglammen. När lammen föds märker vi alla tacklamm i båda öronen men bagglammen bara i ett. Det gör sorteringen mycket enklare då vi på håll kan se om det är ett bagglamm eller ett tacklamm. Men enligt regelverket så får inga djur lämna gården utan att vara märkta i båda öronen. Därför satte vi nu ett märke till i alla bagglammens öron. Människoingången består av ett glapp mellan spjälorna. Den kan vi nog bättra på…Precis när vi var klara så kom baggköparen och inspekterade våra bagglamm. De bestämde sig för 18014 men kunde tyvärr inte ta med sig honom direkt. Vi körde därför upp släpet till ladugården och lastade av honom och en sällskapsbagge i vårt tomma hönshus där de får bo tills på söndag. Därefter körde vi tillbaka ner till buren och släppte in alla lamm och tackor för att sortera vidare. Vi har haft elva tackor i år men fyra ska slaktas. Två för att de inte klarat av att vara mammor så bra, en för att hon haft problem med ett juver och den sista för att hon har besvärliga lamningar. Hon skulle åkt redan förra året men lyckades då rymma från slaktbilen. Vi får se hur det går i år. Alla tackor som skulle sparas fick återvända till betet. 

De fyra tackorna ska ersättas av två av årets tacklamm. Det innebär att vi går ner ifrån elva till nio tackor vilket ska bli skönt. Vi granskade päls, ben, kropp och funderade över temperament. Till slut valde vi ut två som vi skickade ut till våra tackor innan vi lastade på resten av tackorna på kärran bland bagglammen.

Därefter var det dags för mig att duscha för att åka in till REKO-ringsutlämningen medan Jonas transporterade alla slaktdjur till en hage längre bort där de ska gå tills på söndag. Då ska de lastas ombord på två hästsläp och köras iväg till Trollhättan. Nu är vi rätt möra men känner oss nöjda över att inget gick helt snett.

Vid ett sånt här tillfälle närgranskar vi våra får på ett sätt som vi inte gör under hela sommaren. Då är de är ju ute på bete. Då är det roligt att vi blir påminda om hur fina pälsar våra får har. Vi började med en fin besättning och har lyckats hålla uppe kvalitén genom att skaffa baggar som har varit lite extrafina. Tackorna päls är sådar eftersom deras näring har gått till lammen men lammens pälsar är kanonfina. Lockarna varierar lite, de grå tonerna är ganska jämna och alla glänser så att vi blir överraskade varje gång vi särar på lockarna. Roligt!

Treårsjubileum

Så var det dags att titta tillbaka på året som gått igen. 26 oktober 2014 flyttade vi in på vår gård och gjorde upp en fyraårsplan för hur vi skulle få gården i brukbart skick. Vi hade många idéer och tankar om vad vi ville göra men ganska lite kunskap. Idag vet vi mer och börjar få kläm på hur vi vill ha verksamheten. Vi har prövat olika djurslag och funderat över vad vi tycker om och vad vi kan få ett överskott av och fått en allt klarare bild av hur vi vill ha verksamheten om ett år när våra fyra första år har gått.

Anledningen till att vi lagt upp en fyraårsplan är helt enkelt för att vi inser att det tempo vi håller nu inte kan fortgå hur länge som helst. Om ett år kommer lediga söndagar förhoppningsvis att bli en regel snarare än ett undantag och inkomster från gården förhoppningsvis att landa på en nivå så att vi får det att gå runt. Än så länge är det så stora investeringskostnader att göra på gården så att vi båda behöver lönearbeta vid sidan av. Det är en ojämn dragkamp mellan inkomster och tid där vi både behöver gasa och bromsa samtidigt. Vi känner dock att vi gör stora framsteg och den här säsongen har det hänt mycket som gör att vi har gott hopp om verksamheten framöver. Intresset för bra lokalproducerad mat ökar hela tiden och vi har inte några problem att få sålt allt vi producerar (förutom zucchini när den ger som mest – fast det gillar våra hönor)

Som en komihåglista för vår egen skull kommer här årets lista med saker vi hunnit med. Det kommer stunder då vi känner att vi inte kommer någon vart. Då ska vi ta en titt på den här listan, dunka oss själva i ryggen och tar nya tag.

  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem och föregående års 51 bäddar.
  • Planterat 75 äppleträd
  • Köpt och planterat 2000 krokuslökar till våra bin
  • Anlagt en blomsteräng till bina
  • Planterat 20 bärbuskar
  • Odlat potatis i ett skifte utanför själva grönsaksodlingen (Det har inte gått jättebra på grund av dålig jord och för mycket ogräs)
  • Täckt skördade bäddar med ensilage
  • Märkt upp och påbörjat grävningen av nästa års bäddar
  • Haft gårdsförsäljning vid femton tillfällen
  • Startat Nolbygårds Matmarknad utanför Alingsås för alla som vill sälja egenproducerade produkter. Genomfört 15 marknadsdagar.
  • Deltagit i Matfest utanför Vikaryds köttbod
  • Varit med och dragit igång REKO-ring Alingsås i slutet av säsongen och sålt kassar vid två tillfällen
  • Installerat fler vattentankar för vattning med tempererat vatten
  • Gjort odlingslådor för gräslök som i år beblandade sig lite för mycket med kvickrot
  • Skördat mängder med fina grönsaker
  • Lärt oss mer om vilka grönsaker som fungerar bra att sälja och vad vi ska odla mer respektive mindre av
  • Byggt flyttbara odlingsbänkar för avhärdning av plantor
  • Köpt och spridit ut stenmjöl i odlingarna

Djur

  • Fått 18 lamm varav ett bagglamm sålts till liv. Fyra tacklamm har behålls till liv av oss
  • Slaktat två tackor som vi gjort 26 kilo korv samt tre rökta fårfioler av
  • Slaktat 15 lamm varav vi sålt 13 som lammlådor
  • Kört 16 skinn till Tranås för beredning
  • Köpt två nya samhällen och gjort fyra avläggare i bigården
  • Köpt 40 lohmanhönor och startat en ny flock så vi i år haft två
  • Inrett en gammal krockad husvagn och ett hästsläp till våra hönsflockar så de kan flyttas runt på åkrarna
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning vid vägen, i gårdsbutiken på fredagarna och på Nolbygårds Matmarknad
  • Skaffat 6 mignonankor
  • Fått två kullar kattungar. Fem ungar i första kullen varav fyra är sålda och fyra i den andra kullen varav alla ska säljas
  • Slaktat och styckat två grisar på drygt 200 kilo vardera

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone november ut
  • Lassat upp löshö på vårt nybyggda höloft

 

 

 

 

 

 

 

Före detta fähuset har fått renoverade fönster. Inte helt klart, men det blåser inte rakt genom och vi slipper höra skallrande lösa rutor.

Snickerier, målning m.m.

  • Byggt ett ankhus
  • Byggt en fårklipparstol
  • Tillverkat hundratalet biramar
  • Målat delar av stenväggen på ladugården med kalkfärg
  • Tagit ur och blästrat alla ladugårdens järnfönster, glasat, kittat om och målat dem samt satt in dem igen så det nu är tätt
  • Skrapat två sidor av boningshuset (vi hann inte måla innan regnen kom)
  • Byggt en gårdsbutik i ett av våra garage
  • Byggt färdigt grönsakslinjen för hantering av grönsaker
  • Flyttat hem en bastu
  • Lagat taket på vår nyinköpta ”cirkusvagn” som kommer att bli en ny wwoofbostad till nästa säsong
  • Räddat en vägg mellan ladan och ladugården (och hela ladugårdstaket) genom att byta delar av ruttna bjälkar, golv och riktat upp väggen som höll på att rasa
  • Byggt trappor till två loft i ladan
  • Köpt en rikt- och planhyvel
  • Satt upp flera fågelholkar
  • Tagit ner och ersatt det gamla taket i hönshuset samt murat igen hål i hönshusets väggar
  • Rivit ut gammal inredning i före detta sädestorken och gjort om utrymmet till målarverkstad och förvaring
  • Börjat renovera en balkong
  • Rensat ur vår jordkällare och byggt potatislårar och hyllor
  • Lagat växthuset och byggt ny hylla

Värme

  • Fällt, kapat och kluvit 30 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Bytt ut två fönster mot treglasfönster i boningshuset

Övrigt

  • Stängslat in äppleodlingen med alloxnät mot rådjur och älg och eltråd mot vildsvin
  • Satt eltråd runt skogsträdgården mot vildsvin
  • Förstärkt elstängslet runt stora betet med två trådar
  • Fällt träd och sålt till slipers och massaved (ingen jättebra affär)
  • Grävt och anlagt nytt avlopp
  • Köpt en ny fyrhjulsdriven traktor
  • Varit med och dragit igång leader-projektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” och deltagit i fem arbetsdagar på olika gårdar inom projektet
  • Skrapat alla överväxta grusade ytor på gårdsplanen och grusat om dem samt lagt ner dränering så vi inte behöver vada i gyttja i framtiden
  • Tagit emot studiebesök
  • Haft en praktikant från årskurs nio
  • Spelat in ett podavsnitt med odlarna
  • Varit på flera studiebesök för att lura ut hur vi bäst inreder en mustvagn

Om någon vill se våra tidigare årsbokslut hittar ni dem här Ettårsjubileum och Tvåårsjubileum

Återigen sänder vi en tacksamhetens tanke till alla människor omkring oss som ställer upp och hjälper till när vi behöver det. Ju längre vi bor på gården desto viktigare blir våra nätverk av människor som rycker ut i tid och otid. Tack till Sara och Guillaume för hjälp med skörd och avlusning av får, till Hugo för traktorkörning, byggen, vedhantering m.m, till Lasse och Agneta för verktyg, till deltagarna i gårdssamverkan för kunskap och plantering av äppleträd, till alla våra wwoofare för hjälp i den dagliga skötseln och alla fågelholkar, till klass fem på Långareds skola för hjälp med sådder och plantering, till Richard som ställer upp med maskiner, råd och stöd, till Milú för slakthjälp, rensning och potatissättning, till Mats för hjälp med slakt, till Leslie för skörd och ogräsrensning, till Lena som tittade förbi för att prata men som rensade lite i bara farten, till Lena som fick fart på REKO-ringen, till marknadsförsäljarna på Nolbygård som gjort den så bra, till Valter som upplåter mark, till Ulf som satt in våra järnfönster, till Eva för alla blomsterfröer och plantor, till Christian som grävt vårt avlopp och till våra familjer som följer och stöttar oss i vårt projekt.

Ett hårt år kvar. Det finns många planer och idéer inför det men det vi redan nu vet att vi ska ta oss an är byta innertaket på ladugården, inreda cirkusvagnen till wwoof-bostad, måla två sidor av huset, stängsla skogsbeten, fälla träd till fler brädor och plankor, utöka antalet insektsgynnande växter, laga ett till läckande tak och gräva de sista himla grönsaksbäddarna. Helst hade vi hunnit med att bygga ett stort ingångsskafferi, bygga en pub och ett tillagningskök också – men det får nog vänta.

Ifall någon av er undrar så har vi fortfarande roligt även om det en period under värsta högsäsongen var väl mycket även för oss.

Soluppgång 28 december förra året. Grönsaksodlingen ligger i djup vila.

Lammskinn

Vi lämnade bort slakten i år. Förra hösten slaktade vi tre lamm med hjälp av Mats. Vi lärde oss mycket men när vi tittade i almanackan insåg vi att höstmarknader och att slakta tio lamm  under samma period inte skulle fungera. Dessutom är det inte tillåtet att slakta hemma om man vill sälja sitt kött. Att äta tio lamm blir väl många. Så vi letade upp ett slakteri som kunde slakta med återtag av både kött och skinn. Först hittade vi ett slakteri utanför Skara men innan vi hann bestämma oss för alla detaljer så hade de fått fullt fram till vecka 46 och vi tror att våra lamm skulle vara för feta då.

Vi letade vidare och fann Högens gårds slakteri i Väne-Ryr, utanför Trollhättan. Vi hörde flera som tyckte att de hanterade djuren bra och att de var bra att ha att göra med. De kunde ta emot våra lamm när vi hade planerat för slakt och låg dessutom ganska nära, så det var bara att boka.

De har mottagning av lamm (och getter) under söndagar och slaktar på måndagar. Sedan ska kropparna hänga några dagar och det styckade köttet kan hämtas på fredagar. Den som vill hantera skinnen själv kan hämta dem sent på slaktdagen.

Våra 10 skinn fick plats i två plastbackar. Skinnen väger mer än man kan tro och även om det går att lyfta en back så känns det bättre att vara två som bär.

p1170752

Slakteriet har gjort ett bra jobb. Inga synliga skador på skinnen.

p1170753

Vi hade köpt 50 kg grovt salt. Varje skinn behöver 3-5 kg salt. Det är fortfarande sensommartemperatur så varje osaltad bit riskerar att få fluglarver eller att börja ruttna. Vi tog tid på oss och var ganska noggranna.

p1170747

Lammens id-brickor satt kvar. Skinnen blir inte lika anonyma då. De flesta lammen är ganska anonyma för oss, men vissa har vi gosat extra mycket med. ”Ettan” föddes tre veckor innan något annat lamm och blev kelsjuk som en hundvalp. Hon kom alltid fram för att bli kliad när vi var i hagen hos fåren. Det känns naturligtvis lite när hennes skinn läggs upp.

p1170750

Vi tycker att det har fungerat bättre än befarat att slakta djur som vi har hanterat och haft en relation till. Det har gått bra att ge djur namn, att gosa och leka med dem även om vi ska slakta dem. Det är naturligtvis enklare att låta någon annan slakta än att göra det själv, men även den egna slakten har gått bra. Inte roligt, men ok.

p1170754

Skinnen läggs på hög. Till slut ligger tio skinn på varandra. Alla har, förhoppningsvis, salt överallt.

p1170756

Om en vecka ska saltet bytas ut så det är en del pyssel med skinnen. Det känns bra att Leif på slakteriet berömde våra skinn och sade att de var de finaste på länge. Då känns det som att det är mödan värt.

Det sista för kvällen var att säkra skinnen för hönsen som tar sig in överallt. Plastbackar, ett galler, rullpapper och lite tyngder kanske kan hålla hönsen stången en vecka?

p1170758

Till våren kommer vi att ha tio fina skinn att sälja.

 

Mönstring 2016

Mönstring av lamm är till för att man ska få en uppfattning om kvalité både på slaktkropp och på pälsen. Mönstraren kontrollerar också så att inget lamm är missbildat. Resultaten från mönstringen avgör vilka lamm som ska sparas till avel och vilka som ska gå till slakt. I lördags kom Ingemar och Margaretha Zachrisson från Mysten i Hemsjö för att mönstra. Vi hade tagit in fåren och lammen på fredag eftermiddag eftersom det regnade mycket. Om lammen är våta så kan det påverka mönstringsresultatet. På lördag morgon var vi fortfarande tveksamma till om det skulle fungera att mönstra men lammen hade som tur var torkat upp tillräckligt för att mönstringen skulle kunna genomföras.

Vi känner regelbundet på våra tackor och lamm så att de inte är magra. Det kan vara ett tecken på att de har parasiter eller att betet inte är tillräckligt bra. Vi tycker att de har haft gott hull hela säsongen men plötsligt på lördag morgon kändes de plötsligt väldigt magra. Vi var nervösa när Ingemar och Margaretha anlände men vi fick godkänt och alla lamm visade sig ha gott hull. Typiskt vad man kan inbilla sig när man ska bli inspekterad. P1170196

Först vägs lammen. Det är konstigt hur olika de utvecklas i vikt. Självklart har det betydelse om de är tacklamm eller bagglamm, bagglammen växer snabbare. Det påverkar dessutom om de är en eller två i kullen men vi har ett tacklamm som är fött 25 mars som vägde 34 kilo och ett tacklamm som är fött 1 maj och vägde 42. Förstår inte riktigt hur sådant går till men alla var i alla fall vid gott hull. Ett tacklamm vägde bara 31 kilo och det tyngsta bagglammet vägde 44 kilo. P1170197

25 får låter en hel del så ibland var det svårt för Margaretha att höra vad Ingemar sa. Vi tyckte ändå det var bäst att ta in alla 25 även om bara lammen skulle mönstras för annars hade det nog blivit ännu mer liv. P1170199

Efter vägningen känner Ingemar på fårets bog, rygg och lår. Varje får får ett värde på varje kroppsdel. Alla värden över sex är bra och vi hade bara åtta sexor av 45 värden. 25 sjuor och 12 åttor. Så långt bra resultat alltså. Om vi jämför med förra året så ligger vi mycket högre. Då hade vi en femma, 12 sexor, 16 sjuor och bara fyra åttor.

P1170207

Därefter inspekteras ullen. Ingemar tittar på om fällen är jämn i färgen och bedömer nyansen. I de här bedömningarna är maxpoäng fem.

Vi har allt ifrån ljust grå till mörkt grå och fick tipset att gärna spara på grå eller mörkgrå tackor för att inte få för ljus besättning. Alla våra lamm fick poäng fyra och fem för färg. Poängen är högre än förra året och då hade vi dessutom en trea.  Fem av lammen bedömdes som ljusgrå och det vägs in när vi ska bestämma vilka vi ska behålla. P1170208Sedan tittar Ingemar på hur stora lockarna är och hur bra pälshåren är. Man vill inte ha för stora lockar, vågor på hårstråna, utan de ska hålla ihop bra. Vi har lite för mycket tendens åt stora lockar och även det ska tas med i bedömningen av vilka vi ska behålla. Här hade vi två treor och resten fyror och femmor.

P1170209

Sedan bedöms pälshår och täckning och även där fick vi bra värden. Två treor på pälshåren dock men bara fyror och femmor på täckningen.

Slutligen får varje lamm ett helhetsomdöme. För att ett lamm ska behållas till avel bör ett tacklamm ha minst fyra och bagglamm minst fem. Vi hade tre tacklamm  som fick treor och alltså inte bör behållas till avel, sju tacklamm fick fyror och ett fick till och med en femma. Henne behåller vi själva till nästa år. Bland bagglammen fick en femma och resten fyror. Ett av bagglammen som fick fyra låg väldigt nära femma så vi kommer att lägga ut två bagglamm till försäljning på blocket. Vi kan få in mer pengar på att skicka bagglammen till slakt men det känns väldigt bra att kunna sälja några som livdjur. Tre av tacklammen ska vi fundera över om vi ska behålla. Vi hade inte tänkt utöka fårbesättningen till nästa år. Nu när vi fick så fina resultat så blir man genast lite sugen på att behålla alla tre och alla våra tio tackor. Då vill det till att man påminner sig om alla vaknätter under lamningen och hur fort vi varit tvungna att flytta fåren eftersom de betat av området vi gett dem. Vi ska sätta oss en dag och gå igenom alla värden och se hur vi ska göra.

Målet med att mönstra varje år är alltså att välja ut vilka man ska behålla och då försöka få bättre och bättre värden år från år men det är också att se om några av bagglammen duger till försäljning och då kunna visa för köparen att lammet har bra värden. Det påverkar priset. Vårt finaste bagglamm kommer att kosta 2500 kronor plus moms. Det är inte jättemycket pengar med tanke på alla utgifter som vi haft under tiden. Men det avgår inte heller några extra avgifter. När vi skickar till slakt betalar vi för märken som visar återtag av slaktkroppar och skinn, själva slakten, styckningen, malning av färs, insaltning av skinn, transport till skinnberederiet, avgift för beredning och transport hem. Vi får visserligen ut ett högre pris om vi räknar samman både kött och skinn men det är under förutsättning att vi får sålt allt. Än så länge vet vi inte riktigt vad det stannar på i slutändan men det återkommer vi med.

Om någon läser detta och bor i närheten av oss så kan ni anmäla intresse för att köpa lamm- eller tackkött till info@ostangsgard.se. Vi kommer att sälja hela lamm och då brukar det bli cirka 18-20 kilo kött. När man köper hela djur på detta sättet så är det så kallad hängande vikt som gäller. Det är inte något vi hittat på utan så gör alla. Man väger alltså den hela slaktkroppen. När man sedan styckar så försvinner en del kilo i form av ben, senor och annat så lådan som sedan levereras väger mindre. En intresseanmälan är inte bindande men de som anmäler sig först hamnar först på listan. Svenskt lammkött från djur som fått gå ute och beta hela sitt liv och som levt ett bra liv utan antibiotikabehandlingar och annat kan vara svårt att få tag på. thumb_P1140240_1024

Vi kommer också till våren att sälja skinnen från våra lamm och får. I år fick vi tillbaka tre skinn från skinnberedningen. De har vi berett på tre olika sätt för att ha som exempel. Ett av skinnen är tvättbart vilket innebär att det är kromgarvat, ett är ekologiskt. Det ser nästan likadant ut men är inte riktigt lika mjukt. Det är inte tvättbart. Många som köper skinn vill hellre ha tvättbara skinn men om man frågar folk som har skinn så är det väldigt få som faktiskt har tvättat dem. Det kan vara värt att fundera över om man istället vill ha ett ekologiskt skinn. Det tredje skinnet är mattberett vilket innebär att det inte är klippt utan de långa håren är kvar. Vi vet inte vad som kommer att gå att sälja bäst och det kommer inte att finnas några skinn till salu förrän tidigast våren 2017 men om någon är intresserad så går det att skicka en intresseanmälan även när det gäller skinn. Skriv gärna i så fall hur du skulle vilja ha skinnet berett. Du kan se hur de ser ut på https://ostangsgard.se/farfallar/  Kostnaden för skinnen varierar med kvalitén så de som har anmält intresse får välja i turordning. Skinnen kommer att variera i pris och kosta mellan 1500 kronor till 2500 kronor inklusive moms.

« Äldre inlägg

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑