I natt har vi varit uppe vid två tillfällen för att kolla om det var lamning på gång. Min klocka ringde klockan 2 och Jonas gick ut vid 4 men inget hände. Det är segt när det drar ut på tiden och man går upp natt efter natt utan att det händer något. I morse vaknade jag vid halv sju och gick ut. Då hade slemproppen gått på en tacka som vi väntat på sedan i tisdags. Skönt att det sker en lördagsmorgon när det inte är så stressigt med massa annat som ska hända. Vi väntade en stund så tackan skulle öppna sig. Hon ömsom la sig ner och ställde sig upp och hade kraftiga värkar.
Det dröjde så vi började bli oroliga men så fick vi syn på en liten nos som levde. Det kändes bra en kort stund tills vi såg att det inte fanns några klövar ute. I det läget när det drar ut på tiden och tackan inte föder fram lammet självt måste man hjälpa till. Det tyckte tackan inte var en bra idé så hon försökte komma undan. Hon vandrade iväg med lammets huvud hängande ut där bak. Efter en kort jakt så fångade vi in henne och då såg inte lammet ut att leva längre. Vi har ”barnmorskeutrustning” redo så jag sprang in och hämtade hinkarmed varmt vatten, handdukar och allt annat man kan behöva. Jonas satte på sig lång plasthandske upp till armhålan och smörjde in sig med glidslem. Gick sedan in med handen och letade rätt på benen som hörde till huvudet. Efter ett tags letande så kunde vi dra ut lammet som var helt livlöst. Gnuggade det med handduk och rensade mun och näsa från slem men det ville inte riktigt komma sig. Blåste in luft i lungorna och fick liv i den lilla kraken. Har man väl gått in i en tacka så måste man hjälpa nästa lamm ut också eftersom värkarbetet avstannar. Jonas gick in igen och försökte hitta något att dra i. Till slut fick han fram ben. Normalt så vill man ha tag i två framben men i detta läget är man nöjd om man får tag på två bakben eller två framben så länge de hör till samma lamm. Tyvärr visade det sig att det var tre ben som kommit ut. Tre ben är definitivt inte bra så då får man försöka se om två av dem är ett par så man kan trycka in det tredje. Vi höll på och höll på. Ringde in till Tilda i huset som kom ut med fler handdukar som vi kunde hålla lammet varmt med och hon ryckte sedan in för att hålla tackan. Vi fortsatte att dels försöka hålla liv i lammet som var fött och dels att föröka få ordning på benen. Kollade så lammet hade sugreflexer vilket det hade så vi mjölkade ur råmjölk som vi gav det med nappflaska. Det gick bra att mjölka ur en del eftersom tackan låg ner. När lammet drack så släppte oron för lammet även om det bara var lite det fick i sig.
Jonas gav upp och jag gick in istället. Tryckte till slut tillbaka alla tre benen och försökte börja om. Fick absolut inte rätsida på det. Vid det här laget var vi gråtfärdiga båda två så jag ringde en rutinerad fårägare som bor inte så långt från oss. Hon satte sig i bilen och körde direkt. Fantastisk människa som själv har flera hundra tackor som håller på att lamma och som ändå tar sig tid att hjälpa oss. Vi kunde inte bara sitta och vänta på att hon skulle komma så vi försökte leta vidare och till slut fick Jonas tag på två bakben och kunde dra ut ytterligare ett livlöst lamm. Jag försökte få liv i lammet genom mun mot munmetoden medan Jonas gick in igen. Tyvärr kunde jag inte rädda lammet och vi gjorde oss beredda på att föröka få ut ytterligare ett dött lamm. Just denna tacka och hennes syster brukar nämligen få tre lamm var. De är större än våra andra tackor och är väldigt stora om magen så vi räknade kallt med att det fanns ytterligare lamm i magen. Den här gången var det lättare för nu fanns det ju bara fyra ben kvar att välja mellan mot åtta för en stund sedan. Återigen fick Jonas tag på bakben och kunde dra ut lamm nummer tre som mirakulöst nog levde. Då kom den inringda fårfarmaren. Det kändes lite dumt att hon åkt i onödan men samtidigt väldigt skönt att få prata igenom förloppet. Vad gjorde vi rätt och vad gjorde vi fel. Det visade sig att vi gjort en del fel men det mesta rätt. Möjligen hade vi varit väl oroliga för lammet. Det skrivs mycket om att lamm måste ha i sig råmjölk väldigt snabbt efter födseln för att klara sig. Läser man diskussionsforum på nätet så får man lätt uppfattningen att lamm dör snabbt om de inte får råmjölk. Enligt vår mentor så är det inte riktigt sådan panik utan vi kunde gott koncentrerat oss på tackan och låtit lammet vara så länge det andades. Fick flera användbara råd till nästa gång. Vi är lyckligt lottade som har så kompetent folk på nära håll. Alla nyblivna fårägare borde ha en mentor. När tackan hämta sig, vilket hon gjorde förvånansvärt snabbt, tog vi in dem i en lammbox så att de skulle få vara ifred. Mjölkade ur för att bli av med vaxproppen i den andra spenen och sedan lät vi dem vara ifred. Efter en stund kom även moderkakan ut och det kändes skönt eftersom vi varit inne och bråkat så med henne. Hon är förvånansvärt pigg och käkade glatt upp moderkakan vilket får ofta gör. Starta inte filmen om du tycker det verkar äckligt.
Jag tog barnen med mig för att åka in till stan och hälsa på mamma men Jonas stannade hemma för att hålla koll. Tog en skön fika i solen på Nygrens café och kände att det var rätt skönt att ta ledigt en stund. Ringde Jonas för att kolla att allt var ok och då visade det sig att nästa lamning hade satt igång. Denna gång en förstagångslammare som vi inte trodde skulle ha än på två veckor. Åkte hem och kände oron komma krypande. Kunde det möjligen var ett nytt problem? Var det för tidigt för henne så vi skulle få ännu fler dödfödda lamm? När vi väl kom hem hade inte mycket hänt. Tackan hade valt att lamma utomhus och låg ner och stönade högljutt. När de drar upp överläppen som på bilden så har de ont och värkar. 
Vi avvaktade lite och sedan fick vi syn på två klövar. 
Snart tittade även en nos fram och då kan man andas ut lite. När tackan böjer huvudet bakåt vet man att värkarbetet är i gång och att hon har riktigt ont. Som förstagångsföderska så verkar det göra mer ont än för de mer rutinerade vilket inte är så konstigt. 
Sedan kom två fina välskapta levande lamm i rask följd.
Tackan är igång direkt och tar hand om sina lamm. Inget fel alls på dem. Två friska pigga lamm som inom kort var uppe på benen.
Tackan skötte sig jättefint från början. Helt enormt att se dem ta hand om sina lamm trots att de aldrig gjort det förut och ingen talar om för dem hur de ska göra.
Fantastiskt också att se de små liven som kämpar och kämpar för att ta sig upp och ta sig fram till mammans spenar. 
Små nyfödda lamm är helt fantastiskt söta. 
Vi andas tacksamt ut över att lammning nummer två gick bra. Frågan är om vi orkat med en till som krånglat. Eller, naturligtvis hade vi gjort det, men anspänningen när man kämpar mot klockan för att rädda liv gör att man blir ganska trött efteråt.
Två lamm under magen på mamman. Ni kan tänka er när man ska in och reda ut vems ben som är vems inne i magen på en tacka.
Efter en stund tog vi in dem i en lammbox där de ska vara i tre dagar för att knyta an. 
Nu har vi sex lamm på fyra tackor. Sex tackor väntar fortfarande på att lamma. Det bör inte vara några fler på ett par dagar så i natt ska vi försöka sova med bara en kontroll mitt i natten.
Sedan satte vi igång barnen på att måla bikupor. Vi har köpt tio nya kupor så vi ska kunna utöka till 15 samhällen på sikt. 
Vi har gjort i ordning en rymlig målarverkstad på andra våning ovanför verkstaden. Här ligger delar till frigolitkupor med första lagret färg på plats.
När de var igång flyttade vi husvagnen som våra nya hönor ska flytta in i på måndag, gödslade ut och ströade upp hönshuset. Sedan var det dags för årets första grill och det kändes väldigt bra som avslutning på en ganska intensiv dag. Solen sken och vi hade tid att sitta ner. Nu är det påsklov så det finns ett antal dagar att jobba på framöver. Det känns bra.
Det blir värre och värre och hon lät rätt mycket.
Man blir helt imponerad över hur mycket livskraft det finns direkt efter födseln.
Sedan var det dags att åka. Det känns bra när tackorna har vett på att lamma i tid så vi inte missade den årliga påsklunchen även om vi inte vågade stanna borta hur länge som helst.
Vi behöver dock vara alerta ifall något går fel så vi måste hjälpa till. När en tacka går undan för att vara för sig själv så får man gå ut tätare för att kolla. 
Hittills har bara två tackor lammat och när jag tittar igenom bilderna så hittar jag inte en enda bra på lammen. Ganska typiskt när det inte är första året med lamm. Åtta tackor är kvar så det är många vaknätter kvar än.
Potatis är lagda på förgroning liksom lök. 
Machesallat växer fint liksom purjolök, tomat, chilli och kålplantor. 
De ska ses till varje dag så de inte torkar ut.
Elbolaget har varit här och märkt ut elledningar så vi inte gräver på fel ställe. Gropen har blivit godkänd av kommunen så nu ska ansökan in så vi kan börja anlägga avloppet.
Jordlager ska skrapas bort och sedan ska vi fylla på med nytt grus.
Eftersom vi ska sälja grönsaker hemma på gården i sommar och packa grönsaker för marknadsförsäljning så vill vi ha en vettigare hantering under tak än vad vi haft förut.
Fåren tar det i alla fall lugnt och kliar sig mot närmsta träd.
