Under högsäsong så prioriterar vi stenhårt för att hinna med det som måste göras. Mycket väljs bort som vi egentligen vill ta tid till men som är mindre viktigt än annat. Djuren, wwoofarna, praktikanterna, grönsakerna och kunderna går före. Att blogga tycker vi är kul men tyvärr så har vi inte hunnit med alls i år. Vi bloggade fram till slutet av juli och sen kom ett inlägg i slutet av augusti och därefter har det varit tyst.
Fortsätt läsaKategori: Planer (Sida 3 av 9)
Idag har jag och Jonas haft en heldags gårdsmöte. För att kunna koncentrera oss och inte bli störda så hyrde vi ett rum inne i Alingsås där vi kunde breda ut oss och vara i fred. Vi tog hand om djuren på morgonen och sedan åkte vi på konferens.
Rummet var Studiefrämjandets minsta mötesrum för ett dussintal personer med vidhängande storkök. Luften räckte till, om vi säger så.
Gårdsmötet är planerat sedan länge och vi har haft en dagordning på gång i ett gemensamt dokument som vi fyllt på efter hand. Det hjälper oss att vara lite mer i takt med varandra när det väl är dags. Dagordningen innehöll bland annat ett pass för utvärdering med följande rubriker:
- Vad har gjort oss glada under året som gått?
- Vad har fungerat bra?
- Vad har inte fungerat?
- Hur har arbetsuppgiftsfördelningen fungerat?
- Hur har respektive arbetsbörda känts?
- Wwoofare, praktikanter
- Produktionsgrenar
- Säljkanaler
Det som gjort oss glada är bland annat vår plats på jorden, tystnaden, vår stora fest, skörd av honung och grönsaker, kvalitén på våra lammskinn, tomatodlingen, vår ”nya” traktor som fungerar, att våra barn mår bra, att vi har stugan i Tylösand att åka till, att vi är friska, att vi sålt allt vi producerat, Glada Grisen, verandan, gårdssamverkan och att vi lyckas skapa förhållanden för människor som besöker vår gård så att de trivs och att vi till slut tog beslutet att sluta med höns för äggproduktion.
Det som fungerat bra under året som gått är:
- Bevattningen
- Växthusen
- Systemet för att att in lös-hö
- Slungrummet
- Försäljningen
- Arbetsfördelningen
- Grönsaksprenumerationerna
- Produktionen av honung och must
- Odlingen
- Vårt inbördes samarbete
Under varje fråga tänker vi en stund var och en och skriver ner våra tankar. Sedan jämför vi. Det vanligaste är att vi inte föreslår samma saker men att vi känner igen oss i varandras förslag och idéer. För varje förslag så blir det också en diskussion som kan ge uppslag till lösningar eller att vi bara konstaterar läget.
När det gäller områden som inte fungerat bra kom vi fram till följande:
- Bevattningsspridarna gör att vi slösar vatten
- Skötseln av skogsträdgården
- Vårt egna hö är inte bra nog, dessutom för lite
- Utrymmet där vi har målarverkstan
- Värmesystemet i vårt hus
- Förodlingen behöver filas på
- Antalet wwoofare har varit för få
- För många arbetsdagar per vecka för oss själva
- Jonas har varit borta för mycket på annat jobb
- Sorkangrepp
- Ogräs i kvarter sju
- Att avsluta säsongen i odlingen har blivit försenat
- Höstningen (Vi kallar listan med alla saker vi måste göra innan vintern så)
- Praktikanterna (många fungerar bra men många uteblir, blir sjuka, avbryter.)
Vi tittade igenom listan över arbetsfördelning som vi gjorde på förra årets gårdsmöte och justerade en del. I stort sett har vi följt arbetsfördelningen och det är till stor hjälp. Vi har så mycket vi gör på gården så vi kan omöjligt lägga oss i allt båda två. Därför har var och en av oss huvudansvar för olika saker som ska göras. Det gör att om du inte är ansvarig så kan du helt släppa den biten och slipper ha i bakhuvudet vad som behöver bli gjort. Jonas har t.ex. som ansvar att ta hand om djuren. Han är huvudansvarig för deras dagliga skötsel. Men det innebär naturligtvis inte att jag inte tar det de dagar han åker till jobbet t.ex. men Jonas ser till att det finns foder, saltstenar och annat som behövs. Han ser till att katterna vaccineras, kastreras och kommer till veterinär vid behov.
I år har vår arbetsbörda varit stor. Trots det är vi inte stressade vilket vi diskuterade en hel del. Vi kommer fram till att vi dels har kontroll över vår egen situation och bestämmer själva men också att vi börjar att få så pass mycket rutin på det vi gör så vi kan prioritera och välja vad som måste göras. Anledningen till för stor arbetsbörda är i huvudsak att Jonas har sagt ja till att hjälpa fler kommuner som energirådgivare på konsultbasis då de har svårt att hitta folk och har drabbats av sjukskrivningar. Jobbet där har blivit mycket större än vad som gick att förutse på grund av att många människor har panik på grund av elpriserna. Samtidigt har Ylva sagt ja till att vara med som pedagogisk konsult i ett EU projekt. Där är arbetsbördan som beräknat men tillsammans har det blivit lite för mycket.
Det har å andra sidan gjort att vi i år har haft en del inkomster som gör att vi kan investera i solpaneler. Vi hade planer på det redan förra året men eftersom bankerna inte ansåg att vi var säkra att låna ut till så fick vi skjuta på de planerna.
Vi är inte helt nöjda med årets wwoofare och praktikanter. Alltså – vi är nöjda med de som varit här. De har varit grymma men vi har fått för många återbud, avhopp och sjukdomsbesked samtidigt som vi sagt nej till flera. Nästa år ska vi snarare överbelägga än underbelägga och så ska vi testa hur det går.
Inför dagen har vi gjort en hel del sammanställningar över våra olika produktionsgrenar på gården. Det är väldigt intressant att se vad som ökar och hur det påverkar totalen. På gården är grönsakerna definitivt den största inkomstkällan och också där vi lägger mest arbete.
Honungen har ökat mycket det senaste året och det beror på att vi skaffat fler samhällen men också att Jonas har haft en mentor som han har fått goda råd ifrån samt vårt nya slungrum som gör arbetet lättare. Nästa år kommer diagram-ytan för ägg att ha försvunnit helt. Äggen har hjälpt oss att skaffa kunder men nu har många kunder hittat oss och kommer för att köpa grönsaker, must och honung så äggen är inte längre lika viktiga. Men förmodligen hade vi inte haft den försäljning på dessa varor i den utsträckning som vi har om vi inte hade lockat hit kunderna med ägg först.
Säljkanaler behövde vi inte diskutera så mycket. Jag är den som är ansvarig för att planera och marknadsföra försäljningen och det är oftast jag som sköter det rent praktiska med skörd, REKO, prenumeranter och marknader. Jag har en plan för nästa år vilket jag kommer skriva mer om i ett annat inlägg då det kommer att bli en hel del förändringar.
Utvärderingen tog hela förmiddagen och sedan var det dags att promenera iväg för att äta lunch på stan vilket inte händer allt för ofta i vårt liv. Trevligt att sitta ner och bli serverad och att unna sig en dubbel espresso efteråt.
Eftermiddagen startades med en övning som vi gjort i princip varje år sedan vi träffades. Den går ut på att vi var och en ägnar en stund åt att fundera över hur vi vill ha det om fem år och om tio år. Vad vill vi ha uppnått då och hur vill vi leva våra liv. För länge sedan, innan vi insåg allvaret i vart världen var på väg, så innehöll min sådan lista att köpa två off-road motorcyklar och spendera en sommar med att köra runt på Island. Nu handlar det mer om att utveckla gården. Det är skönt när vi idag jämför våra listor och kommer fram till att vi båda känner att vi har valt rätt och vill stanna på gården både om fem år och om tio år. Om det sedan blir så eller ej har vi inte någon aning om men vi tycker båda så mycket om våra liv så det är vad vi vill just nu.
Nästa punkt på dagordningen, Årshjulet, enades vi om att bordlägga till senare. Vi har ett årshjul uppsatt på väggen på vårt gemensamma kontor där återkommande sysslor och arbetssjok finns markerade. Det behöver uppdateras och justeras men då behöver vi ha gott om tid och idag räckte inte tiden.
Istället diskuterade vi vad vi vill förändra till nästa säsong och utöver det jag redan skrivit om wwoofare, praktikanter, arbetsfördelning och säljkanaler så diskuterade vi hur vi ska få tag på mer äpple till musteriet samt hur vi ska lägga upp inlämningssystemet av äpple så det blir smidigare nästa år. Vi pratade också en hel del om hur vi ska öka våra semesterdagar. Vi är båda överens om att vi är nöjda med kortare semestrar men att vi vill att de ska vara fler än de har varit i år. Jonas vill köra mer motorcykel och jag vill åka mer skidor och plocka mer svamp. Att åka bort över jul som vi ska göra i år känns också bra.
Vi diskuterade också vilka investeringar vi vill göra innan årsskiftet och vilka praktiska jobb vi vill satsa på under vintersäsongen. Det stora, som vi har funderat över i många år, är vårt energisystem. Vi vill på sikt ha en kombination av vedeldning i pannrummet, myseldning i kakelugnar, vedspis i köket, solvärmepaneler, solceller och hemmabatteri. Det är många investeringar och lösningar att fundera på men vi tror att vi börjar se hur vi ska få till det.
Halv fyra stängde vi mötet för idag. Nu har vi listor och tankar på diverse olika papper som ska sammanställas så vi vet vem som ska göra vad och helst även när. Jag tog bussen hem till gården och Jonas fortsatte ner till Tylösand där han ska jobba några dagar i stugan vid havet. Där är det mörkt, blåsigt, kallt och underbart.
Vi har haft en bra säsong – men ganska tuff i arbetsbörda. Det har inte blivit många dagar ledigt. Eftersom vi har praktikanter och wwoofare de flesta veckodagar och sedan är på marknad på lördagen så blir det långa arbetsveckor. Dessutom har vi haft utlämning på torsdag kväll och öppet i gårdsbutiken fredag till kl 18. Ja, ja, det är vi själva som gjort planeringen.
Sen blev det ett missförstånd med slakteriet så vi fick inte slakt den vecka vi hade tänkt och det ställde till det med beten och grupperingar av djur. Det gjorde också att mina dagar i Tylösand (tradition sedan några år tillbaka) fick flytta till efter lammköttsutlämningen vilket i år inte blev förrän vecka 44. Sällan har något varit mer efterlängtat.
Varje höst så fort säsongen är över åker jag (Ylva) till en stuga i Tylösand. Då har jag säsongen i färskt minne och kan utvärdera och reflektera. Det började för några år sedan med två dagar och sedan har det ökat successivt. I år blir det nio dagar och ikväll är sista kvällen. Det har, som alltid, varit fantastiskt.
För första gången sedan tidigt i våras har jag hunnit tänka alla tankar klart. Jag har läst in mig på kompostering, mikroliv, växtnäring, biokol, livsmedelsförädling m.m. och jag har njutit av det. När jag kommer hem härifrån så känner jag att jag är ikapp och då kan jag börja vintersäsongen på ett helt annat sätt.
Utan den här retreaten så hade jag förmodligen känt att jag låg efter med grejer ändå fram till nästa säsong börjar. Nu har jag stannat här nere tills jag känt att jag är klar så i morgon ger jag mig av hemåt igen.
Mailkorgen är rensad, utvärderingar till prenumeranterna är skickade, såplaneringen är gjord, beräkningar över fröbeställningar är klara och jag har promenerat, sprungit eller simmat (simhall – inte hav) varje dag.
Det kommer komma en del inlägg framöver kring tankar som jag tänkt men jag får fila lite mer på detta efterhand. Nu är jag sugen på att komma hem och bland annat ta tag i nya komposteringssystem. Det ska bli väldigt spännande.
Till alla ni som odlar till försäljning därute. Leta upp ett ställe där ni kan dra er tillbaka när säsongen är över. Låt någon annan ta hand om allt några dagar och åk och ta hand om dig själv. Det är så mycket värt. Men nu längtar jag hem till gården, djuren och Jonas.
Så – nu är den ”klar”. Såplaneringen för 2023 finns att ladda ner längst ner i texten.
Eller klar är faktiskt inte riktigt rätt ord för en såplanering eftersom det kommer att göras små justeringar allt eftersom ända fram till nästa års sista plantering. Det är alltid någon gröda som går snabbare än vad det var tänkt och någon annan som tar längre tid. Förra våren var väldigt kall vilket gjorde att stora delar av planeringen fick justeras efter hand. När jag börjar det här jobbet så tar jag helt enkelt förra årets excel-dokument och döper om det. Sedan börjar jobbet.
Det går åt mycket kaffe, promenader och en och annan löprunda medan arbetet sakta framskrider. Jag låter det ta tid för annars blir det inte bra.
Vi odlar i 86 bäddar på friland och 18 bäddar i växthus. I många av bäddarna odlar vi mer än en sak så det blir mycket att hålla reda på. 2023 har jag därför planerat in 116 försådder och 49 direktsådder. De har jag färgmarkerat i planeringen – gult för försådder och blått för direktsådder för att vara extra tydligt.
Förra året missade jag nämligen att så blomkål vid rätt tid vilket innebar att jag missade chansen att fylla ut en bädd efter skörd. Det är inte hela världen men när man odlar en så pass liten yta som vi gör (2000 kvadratmeter bädd- och gångyta på friland) så vill man utnyttja marken så gott det går.
Det är också så att vi vill ha växande rötter i bäddarna så stor del av året som möjligt både på friland och i växthuset.
Plantor som växer skickar ut rotexudat i form av kolhydrater och socker till mikrolivet i jorden. Ett ökat mikroliv ger en ökad mullhalt och bättre odlingsförutsättningar. När jorden liogger bar matas inte mikrolivet med roteudat så jordens mullhalt minskar. Därför vill vi ha in bottengrödor under kål och majs, gröngödsling efter all kepalök osv. I år gjorde vi också försök med gröngödsling av klöver och luddvicker efter gurkväxter men den hann inte växa till sig tillräckligt. Nästa år ska vi istället försöka med råg som får övervintra. Det ska bli spännande. Eftersom vi inte har någon tvåhjulstraktor så kommer det att ge oss en del merjobb på våren efter men det får det vara värt.
På friland har vi kunnat återanvända mycket av planeringen som vi mejslat ut under åren. Då går jag helt enkelt in i excelarken och flyttar om raderna så de hamnar på rätt skifte. Det går ofta att göra sex bäddar i taget. I dokumentet finns det sju flikar för sju skiften. Det finns också en flik för växtföljd och där är varje skifte uppdelat i två för att få till växtföljden.
När jag flyttat runt alla rader så de hamnat i rätt skifte går jag igenom mina anteckningar från säsongen och justerar i dokumentet. Jag har t.ex. flyttat fram den första sådden av morötter på friland en vecka. Vi har otroligt mycket sniglar och i början av våren så har de så lite mat så de svarta små trädgårdssniglarna ger sig på morötterna. Vi har bara ett år lyckats med den första sådden. De små trädgårdssniglarna är väldigt svåra att upptäcka. Speciellt när man blir äldre och ögonen inte är lika bra längre. Vi har nu också börjat odla tidiga morötter i växthuset vilket innebär att det inte gör något om de på friland dröjer ett tag. Ett annat exempel är att vi ska testa att direktså några bäddar med majs. Vi har testat det förut med dåligt resultat och därför förodlat all majs några år. Vi ökar dock antalet bäddar år från år och då tar plantorna stor plats i förodlingen så 2023 blir det tre bäddar förodlad och två bäddar direktsådd majs.
Jag förvarar såplaneringen i en pärm och fram till nu har jag efter såplaneringen i pärmen haft flikar för varje skifte där jag satt in ett dokumentationsblad för varje gröda. Det har varit väldigt mycket papper och jag har haft ambitionen att dokumentera ALLT som sker i bäddarna. Det här har jag hållit på med i tre år nu och det är bara att konstatera att det systemet inte passar mig. Jag är jätteduktig i början av säsongen. Speciellt när jag då har praktikanter men sedan tar arbetet över och jag hinner inte med. Tanken är att man ska dokumentera alla åtgärder och all skörd. Det går helt enkelt inte. Så nu har jag bestämt att jag inte ska ha dåligt samvete för det. Istället har jag lagt till en rad efter varje gröda på friland för att jag där ska dokumentera alla åtgärder jag gör. Däremot har jag behållit dokumentationspappren för växthuset för där har jag så lite erfarenhet så jag måste helt enkelt dokumentera några år tills det sätter sig.
Det jag missar med detta är skördedokumentationen och det är naturligtvis inte bra. I dokumenten som jag tidigare (inte) använt har varje bädds skörd dokumenterats per bädd men om jag går ut och skördar zucchini så tar jag två bäddar åt gången så dokumentationen blir ändå bristfällig. Dessutom glömmer jag många gånger att skriva upp så då blir det ännu mer bristfälligt. Nu har jag bestämt mig för att jag ska pröva en annan metod där jag dokumenterar inte per bädd utan per gröda.
Jag kan se i mitt kassasystem iZettle hur många kilo eller antal jag sålt av varje gröda. Däremot blir det problem med det jag lägger i kassarna för det registreras i iZettle som grönsakskasse och inte gröda för gröda. Så nu har jag skapat en fil i mitt gigantiska dokument med alla grödor och alla veckor så jag där kan skriva ner vad jag lagt i kassarna. Det borde innebära att jag får en uppfattning om ungefär hur varje gröda har gått. Det blir inte exakt men det blir åtminstone närmare sanningen än den dokumentation som jag hittills prövat och inte orkar ro i land.
Vi försöker leva efter devisen ”Har vi inte kul så gör vi det på fel sätt” och dokumentation bädd för bädd har i tre år bara varit ett dåligt samvete och inte kul alls.
Mest jobb har jag i år fått lägga på växthusplaneringen för vårt tunnelväxthus. Jag vill ha in både vintergrödor, sena höstgrödor, tidiga vårgrödor, tomater och gröngödsling. Det är ett pussel där jag dessutom har mycket begränsad erfarenhet. Här har Jonas Ringqvists bok Säsongsförlängning kommit väl till pass.
Den är nu bra mycket mer tummad och läst än tidigare. Jonas har lång erfarenhet och är mycket duktig på att odla, dokumentera och förmedla. Vill du bli bättre på att utnyttja ditt växthus är det här ett givet hjälpmedel. Det som förvånar mig själv en hel del är hur mycket jag använder Odla till försäljning del 2 – våra bästa grönsaker. Den har jag själv varit med och skrivit men att odla en så här stor bredd av grönsaker gör att man har stort behov av en uppslagsbok. Jag blir ofta tveksam kring detaljer och behöver gå tillbaka och kolla igen och igen. Även här gäller det mest de grönsaker jag ännu inte odlat i så många år som gurka och tomat. Känner du att du behöver hjälp i din odlingsplanering så finns böckerna att beställa här. Det spelar inte någon roll om du odlar till försäljning eller satsar på självförsörjning du kan ha nytta av informationen i båda fallen.
I dokumentet finns också en flik för fröbeställning. Där skriver jag in hur många bäddar av varje gröda jag behöver frö till. Sedan tidigare har jag matat in alla grödor, hur många fröer det går åt till mina 16-meters bäddar, formler för att räkna ut hur många fröer jag behöver och hur många som ska beställas. Det enda jag ändrar i denna flik år från år är kolumnen för hur många fröer jag har kvar.
Sedan finns det en flik för information om varje gröda. Där står näringsbehov, avstånd m.m.
Eftersom jag anser att vi behöver fler grönsaksproducenter i Sverige så delar jag med mig av min såplanering, inte i form av ett pdf- dokument, utan som en excel-fil. Det går alltså alldeles utmärkt att ladda ner hela filen och sedan använda det som passar dig.
Tänk på att jag odlar i zon 3 så du behöver anpassa dina odlingsaktiviteter efter din odlingszon.
Vilken odlingszon du har hittar du här på Riksförbundet Svensk Trädgårds zoomningsbara zonkarta.
Jag anlände till den lilla stugan i Tylösand i lördags och satte igång i söndags. Idag är det fredag och nu är det ”klart”. Det tar tid men jobbet underlättas av att jag kan stänga in mig och göra detta koncentrerat under några dagar utan stress, med mycket reflektionstid, tid för inläsning och tid för god mat, promenader, joggingturer och besök på gymmet.