Kategori: Planer (Sida 5 av 8)

För 50 månader sedan hade vi ett kompetent gäng på besök på vår gård som gjorde en första ”wild design” i permakulturanda på vår gård. Vi hade bara bott på gården några veckor men redan innan vi fått nycklarna var det bestämt att de skulle komma för att hjälpa oss att se möjligheterna på vår gård. Gänget bestod då av Pella Thiel från Skenora gård på Ingarö utanför Stockholm, Helena von Bothmer från Kosters Trädgårdar och Susanne Velander Vretare från gården Sven Nils i Skåne. Vi hade träffats i flera olika sammanhang bland annat när vi gick vår PDC (Perma Culture Design Cetificate) i på Ankhult i Skåne.

Designen för Östäng de gjorde vid den tidpunkten har vi haft mycket nytta av. Vi har inte förverkligat allt och det vi förverkligat har inte alltid varit helt enligt plan men vi fick många tips och mycket av gruppens idéer har blivit verklighet. Sedan dess har vi träffats varje år på våra olika platser.

Samarbetet är värdefullt och går till så att de som brukar platsen inledningsvis berättar om mål och tankar man har. Detta följs av en rundvandring och första dagen avslutas med umgänge och snack.

Dagen efter ägnas helt åt planeringsarbete med promenader och mätningar utomhus och kartritning och annat pappersarbete inomhus. Under arbetet får inte värden/värdarna delta.

På kvällen blir det mer umgänge och sista dagen förbereds en presentation och designarbetet redovisas.

Den som är värd för besöket ser till att serva med mat och fika men håller sig i övrigt undan. Det är väldigt trevligt och skönt att spendera några dagar med andra människor som har en liknande vardag som vi. Diskussionsämnen vid dessa träffar skiljer sig ganska mycket från vad man normalt pratar om vid middagar. Det kan röra sig om vilka äpplesorter som är bäst lämpade för cidertillverkning, hur många spett man kan behöva äga på en gård eller hur man tar hjälp av hönor för att snabba på komposteringsförloppet. Det är få sammanhang där sådana samtalsämnen uppskattas av alla. Skönt och oerhört givande.

Sedan starten så har gänget utökats med Miriam Thorén från Skenora och Helena Ullmark från Skåne.

Innan de kom till oss den här gången hade vi förberett med ett inlägg på bloggen som hette ”Då och nu” som visar en del före- och efterbilder. Miriam och Helena var ju inte med första gången så de behövde få en liten känsla för förändringar som gjorts. Vi skickade också ut en text med lite tankar om vad vi funderar på inför framtiden. Vi har lagt ner mycket jobb och gjort många investeringar vilket har varit slitsamt och kostsamt. Nu måste vi hämta hem de investeringarna och få snurr på gården så att vi kan få tillräckligt med inkomster utan att behöva lönearbeta för mycket. Detta hade våra besökare i åtanke när de skred till verket.

Det är spännande att lämna dem ensamma. Ibland sticker ett huvud ut genom vardagsrumsdörren för att ställa en fråga eller hämta mer kaffe. Ibland går någon ut en sväng med papper och penna i handen och vi har inte någon aning om vad de hittar på. Vid lunchen och på kvällarna pratar vi mycket om diverse saker men de är hemlighetsfulla och avslöjar inte något kring designen.

Idag på förmiddagen stängde de in sig igen och skissade och skrev på blädderblock och flygbilder som vi förberett. Klockan 10.30 var det äntligen dags för oss att få höra deras tankar och idéer.

Första bilden (som syns dåligt på bilden ovan) är en symbol för ett andetag. Vänster sida symboliserar inandningen vi gjort under de här fyra åren som innehåller så många investeringar och ansträngningar. Nu ska vi andas ut och förädla och förpacka det vi gjort.

Bilden ovan visar cirklar där den innersta cirkeln är nuläget. De har färgmarkerat de fält där de tycker att vi ska utveckla, skala upp och gå vidare. Vårt gårdssamverkansprojekt fann gillande och bör fortlöpa och fördjupas. Vi bör fortsätta med wwoofarna som dels ger oss extra händer i arbetet men som också är ett sätt att sprida de kunskaper som vi faktiskt tillägnat oss. Vi bör gå vidare i den andan och även ta emot praktikanter från olika utbildningar som skulle ge mer kunniga händer. Olika utbildningar kräver att studenterna gör LIA-praktiker (Lärande i arbete) och det bör vi undersöka.

De föreslog också att vi skulle skapa Loo Nyby för att ge fler människor möjlighet att pröva på livet på landet. Enkla bostäder utefter vägen i skogsbrynet.

De tyckte att vi skulle utöka de försäljningskanaler vi redan har med andelsjordbruk för att få in pengar innan säsongen.

Efter drygt fyra år på vår gård har vi skaffat oss en del erfarenhet om hur man kan starta upp ett småskaligt diversifierat jordbruk med många delar. Det har givit oss en del kunskaper som gänget tyckte att vi skulle försöka nå ut med på fler sätt än via denna blogg. Förslagen gick ut på att skriva en bok, ge föreläsningar, ordna korta kurser i att ha får och höns samt i grundläggande odling, skogsträdgård och fruktodling.

De tyckte också att vi skulle ordna olika upplevelser för företag och turister. Ibland kan det vara svårt att se vad man själv har att ge när man är mitt uppe i något. De kurser vi ordnat på Östängs Gård hittills har varit med externa kursledare när vi själva har velat lära oss något. Det krävs självförtroende att gå ut på detta sätt vilket vi inte känner att vi haft hittills i alla fall.

De tycker också att vi ska skaffa ett större växthus. Inte framför allt för att odla i men för att ge mer plats åt fler hönor på vintern. De tycker också att vi ska bygga ett orangeri på nedsidan av lutan bakom garaget men att där mer satsa på fikon, vin, aprikoser och annat roligt. Detta bygge skulle i så fall göras av gamla återvunna fönster men odlar man tomater och andra annueller där så är det stor risk att kondensen förstör virket för snabbt.

Helena delade också med sig av ett system för att använda hönorna för att snabba på komposteringen av grönsaksavfall och annat. Det går ut på att man gör en ränna av lastpallar där man häller in det man vill att hönsen ska bearbeta. Sedan vänder man högen inåt i rännan efter ungefär en vecka och lassar in nytt. Sedan fortsätter man att vända högarna om och om igen och ju längre in i rännan sakerna kommer desto mer likt jord har det blivit. I rännans andra ända är grönsaksavfallet mer att likna vid jord.

Platsen framför orangeriet bör bli en umgängesplats för oss, praktikanter och wwoofare. Där bör finnas platser att sitta och eldstad/grill. Dasset behöver flyttas så att det lättare nås av besökare till gårdsbutiken. Var det nya växthuset ska ligga fanns det två förslag till. Antingen på skiftet mitt emot hönshuset eller som läskydd nedanför grönsaksodlingen.

Att det blåser mycket på våra grönsaker är ett problem och lägger vi inte växthuset där så hade gruppen förslag på olika läplanteringar. De tyckte också att vi borde utöka äppelodlingen med fler träd, fler sorter och på fler platser.

Vi är oerhört tacksamma över att detta glada, kompetenta gäng kommer till vår undsättning så där var femte år. Nu har vi fem år på oss att genomföra nästa utvecklingsfas av Östängs Gård. Om det blir enligt deras plan eller på något annat sätt får vi se, men nya idéer har vi definitivt fått.