Kategori: renovering (Sida 5 av 9)

Lerklining och tapetsering av timmerväggar

17 januari, 2023 / Ylva Lundin / Inga kommentarer

Vi startade renoveringen av vårt gamla gästrum för att göra om det till ett badrum men fick avbryta då vi upptäckte att vi inte kunde dra avlopp under huset där. Istället flyttade vi över alla kontorsmöbler och började riva ner väggarna även i rummet vi hittills haft till kontor. Nu är det alltså kaos i två rum och så kommer det att vara ganska länge.

Här ser ni det tillfälliga kontoret med halvt nedrivna tapeter, bokhyllor halvvägs för fönstret och en frysbox i ena hörnet. Inte optimalt men ändå fungerande en tid… Den med god fantasi kan tänka sig om något (några) år när jag har byggt väggfasta bokhyllor som ramar in fönstret och döljer hela väggen. Då kommer det bli snyggt.

Vi har i alla fall en fin kakelugn att titta på även om den inte fungerar än. Bredvid den syns tapetprover från olika tidsepoker.

I båda rummen är det många lager tapet. I nuvarande kontoret har vi hittat sex lager i olika färger. Den minst attraktiva tapeten är nog den som är gjord sist.

Men det finns också en hel del snygga där under.

Under alla lager tapet finns ett lager tidningspapper och det är alltid roligt då man med ganska stor säkerhet därmed vet när tapeten är uppsatt. I nuvarande kontoret hittade vi en Kungörelse från 1906 så tidigare än så kan tapetseringen i alla fall inte vara gjord. Där kan man läsa att det ska bli auktion i Edsås efter hemmansägaren Alfred Andersson och att man där kan köpa både säng- och gångkläder.

Vi tror att vårt hus är byggt 1904 men om det betyder att det började byggas då eller om det var klart då – det har vi ingen aning om. Tapeterna i kontoret gjordes i alla fall inte förrän några år senare.

När vi väl insett att vi fick tänka om och flyttat alla kontorsmöblerna så var det dags att börja riva tapeter i nästa rum. Det dröjde mycket länge tills vi över huvud taget hittade ett datum

Det kändes orimligt att detta rum inte skulle ha tapetserats förrän 1939 då det ändå vetter mot vägen på bottenvåningen. Men när vi letade vidare insåg vi att denna tidningssida låg ovanpå ett par lager av äldre tapet så det var bara att leta vidare.

När man börjar leta bland tidningspappret man hittar så går arbetet långsammare och långsammare och man fascineras av estetiken och sättet att uttrycka sig på den tiden. Dala skofabrik i Göteborg saluför Kronoskodon.

Men vad hjälper det när ”Viskafors Galoscher äro de bästa”

Skinkan kostar två kronor kilot.

Tidningen själv beskriver sig som ”Politiskt vaken, svensksinnad och hofsam men orädd”.

Alingsås bomullsväfveri söker Kunniga väfverskor men frågan är om tidningens sättare är så kunnig då ett g i Eggvena råkade hamna upp och ner.

Till slut finner vi årtalet 1908 vilket indikerar att detta rum tapetserades två år efter vårt nuvarande kontor.

Under alla lager tidningspapper så är väggarna täckta med lera. Ett lokalt material som blandades med hackad lin och halm och ströks på väggarna i flera lager för att täta från vind och för att ge en slät yta. Först la man ett klisterlager och sedan grovt bruk för att sedan avsluta med ett eller två lager finare bruk.

Eftersom väggarna under leran är gjorda av liggande timmer som rört på sig så har tidigare ägare försökt fästa partier av leran som lossat från väggen med pappspik. Detta hittar vi på flera ställen och av olika ålder så det är definitivt ett arbetssätt som funnits med länge.

På detta frilagda lager som är cirka fem kvadratmeter så sitter leran fortfarande fast efter långt mer än hundra år. Det är oerhört fascinerande. Någon gång under tidigare omtapetseringar så har de lagat i vilket ses till vänster där det är ett ljusare ilägg mitt på väggen. På andra väggar så hålls leran numera bara upp av tapeten så hela väggen bågnar. Detta är inte någon yttervägg men i en av springorna som syns på bilden kunde man ändå känna vinden. Där leran är hel blåser det inte alls men där leran spruckit känner man draget.

Vi har tänkt sätta en bröstpanel av pärlspont i badrummet och innan vi hade stått alla timmar och pillat på tapeter och tidningspapper så visste vi inte hur vi skulle göra för att bygga upp väggarna ovan bröstpanelen. Vi var till och med inne på att klä resterande del av väggen med något skivmaterial men nu har vi blivit så imponerade av gamla tiders lerklining så vi lutar åt att laga i leran på vissa ställen och ta ner och klina om på andra. Det är ett jobb som vi absolut inte kan så det ska bli spännande.

Husrenovering

11 januari, 2023 / Ylva Lundin / Inga kommentarer

I åtta år har vi bott på vår gård. Redan från början bestämde vi oss för att INTE gå i fällan och börja renovera huset eftersom det var helt funktionsdugligt även om det är långt ifrån hur vi vill ha det. Vi har renoverat hus förut och tycker att det är roligt men vi köpte inte gården i huvudsak för bostadshuset utan för att vi ville ha igång en verksamhet. Vi tänkte att det skulle ta fem år men det har tagit åtta.

Nu börjar det dock bli dags att förändra insidan på vårt hus så det blir som vi vill att det ska vara samtidigt som vi vill få till en energilösning som vi är nöjda med. Det kommer att bli en ganska omfattande renovering som involverar tolv utrymmen alltifrån pannrum, krypgrund och tak till vardagsrum, hall, badrum osv. Vi bor i ett fantastiskt hus från 1904 med timmerstomme och många detaljer bevarade under nuvarande material. Det är ett så kallat dubbelhus med två skorstenar. Det har kanske funnits fyra kakelugnar på bottenvåningen varav tre är bevarade och en i funktion än så länge.

Så här ser det ut idag.

Vi har två ingångar till huset. Huvudingången leder in till en stor hall med gott om potential. Där har tidigare ägare bytt ut korspostfönstren mot lägre enluftfönster. Moderna, billigare och ocharmigare.

Ett av dem har vi fått byta ut då det helt enkelt ruttnat bort. Ytterligare ett är på gång men det får vänta. I hallen gillar vi taket.

Strukturtapeten från åttiotalet eller den underliggande röda är vi inte lika nöjda med.

Från hallen har det från början gått att gå rakt fram in i salen. Vi tror att det har suttit ett par dubbeldörrar med glas där för de står kvar på vinden. Här har tidigare ägare byggt ett badrum med plastmatta på golv och tak. Vi blir inte riktigt kloka på lösningen för när vi mäter väggarna så verkar det som om det finns tomrum ovanför och på höger och vänster sida om badrummet. Vad som döljs där har vi inte någon aning om. Ska vi nu gå till salen/vardagsrummet får vi antingen gå till höger genom kontoret och ett gästrum och in i salen eller till vänster genom köket och vårt sovrum.

När huset byggdes så fanns det naturligtvis inte något badrum inne så planlösningen är inte gjord för det. Lösningen med att lägga det i den stora hallen kanske kändes bra när det gjordes men vi gillar det inte. Den vanligaste lösningen för att få till ett badrum i hus av den här typen är att bygga ut, ofta på en gavel. Enplans toa/badrum/tvättstuga med snedtak. Så blev det inte här. Tvättstugan har de visserligen byggt till på gaveln i en påbyggnad som är långsmal och lite bökig att komma in i. Men toaletten hamnade mer centralt.

Slöjd & Byggnadsvård på Nääs har gjort en serie om olika klassiska husmodeller fån tidigt 1800-tal till 1970-talet. Den typen av hus som vi har kallas där för ”salsbyggnad” för att skilja den från de något mindre dubbelhusen som har fyra rum i bottenplan. Så här ser deras ritning ut. Den skiljer sig en hel del från vårt hus men duger som skiss. Vår sidodörr är på ett annat ställe, vår trappa till övervåningen utgår från stora hallen mm. Dessutom fattas skorstenarna och bakugnen. Men ändå.

Här finns det en hel del att läsa om salsbyggnaden Hemvik: https://www.slojdochbyggnadsvard.se/kunskap–fakta/byggnader-och-hantverk/hus-i-vast/hemvik—salsbyggnad-1890/

Här finns hela serien med beskrivningar av hus:

https://www.slojdochbyggnadsvard.se/kunskap–fakta/byggnader-och-hantverk/hus-i-vast/

Nedan kan ni se vår nya planlösning. Upp och ner jämfört med skissen ovan.

Vi kommer att göra hallen ännu större när badrummet tas bort. Där hoppas vi att få till fast förvaring i form av väggbyggda skåp. Innertaket ska behållas men sedan får vi se vad det blir. Helst vill vi byta alla fönster. Hallen kommer inte att bli klar de närmsta åren. Det kommer att bli en kort gång mellan hallen och salen. Salen kommer att få in ljus från två håll i stället för ett och det kommer att göra stor skillnad.

Från hallen kommer man att komma in i salen/vardagsrummet. Där gillar vi kakelugnen.

Vi är inte lika förtjusta i strukturtapeten från åttiotalet eller i laminatgolvet i limmad körsbärsträ.

Vi hoppas att det ligger ett fantastiskt trägolv under.

Fram tills igår hade vi tänkt göra badrum i rummet märkt kontor i den nedre skissen. Där har vi nu haft ett gästrum/skräprum. Den vita kakelugnen är bevarad och tanken var att kunna bada i skenet av kakelugnens eld kalla kvällar i november. Nu vet vi inte hur det blir – kanske blir det i stället badrum i vårt nuvarande kontor. Beslutet tas i veckan och hänger på hur det går att dra avloppsrör i krypgrunden. Vi har en fantastiskt stabil jordkällare under huset med gigantiska stenblock som försvårar en rördragning.

Det lär bli många inlägg om husrenovering framöver. Vi är glada att vi har renoverat hus tidigare och att vi inte skyndade oss att börja med det så fort vi flyttade hit. Nu känner vi huset på ett annat sätt. Det finns en hel del utmaningar och saker som vi inte prövat på tidigare. Som att tapetsera på en delvis lossnad lerklinad vägg. Det behöver vi lära oss.

Självstartande storjobb

10 april, 2022 / jonas / Inga kommentarer

En liten krånglande detalj kan sätta fart på allt större dominobrickor. Så här gick det till.

Vattentrycket försvann. Har jordfelsbrytaren löst ut? Hade en säkring gått? Huvudsäkring? Nej, allt var som det skulle när det gällde strömförsrjningen till pumpen. Det var spänning på alla tre faserna fram till det som egentligen heter kontaktormotorskydd. Av- och påknapparna alltså. Det var även spänning på de tre faserna som gick ut från kontaktorn och ner till pumpen.

Suck. Alltså hade vår vattenpump gått sönder trots att den inte ens var fem år gammal. Sänkpumpar kostar en slant, inte fullt tiotusen men åt det hållet. Inte kul.

Så det var bara att dra upp pumpen tillsammans med kabel och slang ur den borrade brunnen. Bara för att ta en titt på den innan fackfolk kopplades in.

För att slippa stress och jourkostnader kopplade jag först in en liten pumpautomat som kunde förse oss med vatten under tiden som arbetet pågick. Den klarade att få upp trycket till halvbra vilket fick duga.

När jag skulle koppla loss elkabeln från kontaktorn så var en av plintskruvarna lite lös. Först trodde jag att jag hade tagit fel, att jag hade lossat den lite innan men så var det inte. Jag drog fast alla tre skruvarna och pumpen började surra! Det verkade som om den var hel trots allt.

Nu var egentligen arbetet klart.

Men det var ett bra läge för att passa på att göra ett par saker när jag ändå var igång. Jag hade inte plockat upp pumpen tidigare. Inte pilla i onödan på det som fungerar. Och ett par saker har legat i bakhuvudet och skavt. Den ena var hur djup brunnen är. När rörläggarna var på plats för att installera vår pump lodade de till 17 meter och hängde pumpen några meter över det. Stämde det verkligen. Det lät grunt men nu när pumpen var borta så var det läge att loda djupet. Det var 17 meter, så var det med den saken.

Dricksvattnet på gården har i allmänhet varit bra men efter skyfall eller snösmältning har vi märkt att vattnet smakar annorlunda. Det är inte bra om ytvatten kommer ner i brunnen och med tiden förstod vi att det nog hände ibland.

Vår brunn är alltså borrad och finns i en källare. Det är nog lite ovanligt. Här är källargolvet med öppningen till brunnen som består av ett ingjutet tegelrör.

Här är en bild efter att vi bytt till en lite pumpautomat. Musskyddet i form av lite myggnät sitter i brunnens öppning.

Vi visste att berget inte var mer än en halvmeter under golvet där brunnen är. Kan det vara så att vatten rinner på berget, genom gruset och rinner ner i brunnen? Efter mycket grubblande fick det vara slutgissat. Fram med vinkelslip, diamantskiva och släggor.

Det blev ett utdraget arbete. Betonggolvet skars bort i bitar och gruset under grävdes bort med en liten trädgårdsspade.

Så småningom kunde jag se bergets form. En dräneringspump fick slita ont för att hålla vattennivån nere. Att pumpa vatten är ju en sak, grusblandat vatten är något annat.

Nu växte jobbet. Vattnet som fanns under källargolvet behövde dräneras bort. När jag mätt upp var berget i källaren befann sig blev det klart att vattnet inte skulle rinna bort genom självfall, så det fick bli att installera en grundvattenpump så småningom. Men först skulle vattnet ledas bort.

Spade duger för att provgräva men det här jobbet blev för stort för mig och spaden.

Vi hyrde Daniels underbara lilla grävmaskin och satte igång. Diket där dagvattenledning och dräneringsrör skulle hamna blev 60 meter långt. Skönt med en mild vinter. Maskinen är lättjobbad men rejäl tjäle rår den inte på.

Vi lyckades nästan att undvika att gräva av elledningar eller vattenledningar.

Lite regn kom men vi klarade oss ganska bra.

Det var inte helt enkelt att hålla ordning på fallet. 60 meter är ganska långt och det lilla fall vi hade skulle fördelas hela vägen. Jag gjorde ett misstag när jag skulle köpa dränering. Jag köpte inte dräneringsrör utan dräneringsslang. Rör är styvare och hade följt dagvattenrören bättre. Å andra sidan hade inte Ina, som hjälpte till med inköpet fått problem med tremetersrör. Det blev trångt nog med slang.

Vi fick en överraskning när vi kommit ner till det vi tror är den gamla vattenledningen till ladugården. Det kan ha varit en frigolitskiva en gång i tiden. Nu är det bara en hög frigolitkulor som var tråkiga att fånga in. Det blev några påsar. Det är riktigt fult med frigolit på rymmen.

Här syns den ”krage” av betong som höll tegelröret över mynningen. Betongen i denna var hårdare än i golvet.

I och med att ytvatten under flera år ibland hade runnit ner i brunnen ville vi rensa den. Vi kontaktade ett företag för att höra vad det skulle kosta. Bilen som arbetar med dricksvattenbrunnar är baserad i Göteborg så det skulle bli lite resväg. Timpengen låg på 2 300 kr så den muntliga offerten låg på ungefär 10 000 kr. För att få veta mer så pratade jag med chauffören och då fick jag veta att de inte alls skulle suga upp den sand och grus som hade ramlat ner utan att de skulle spola ner fem kubikmeter vatten med högt tryck och samtidigt suga upp vattnet som kom upp ur brunnen. Jag blev lite besviken över att brunnen inte skulle sugas tom. Sedan insåg jag att jag kunde göra det själv. Vår bevattningspump är säkert inte lika kraftig som den på bilen men den är i alla fall på 3 kW.

Det första var att fylla ett gäng tunnor med vatten. Det tog lite tid med den klena lilla nödpumpen men så småningom hade jag fått ihop nästan en kubikmeter.

Nu var det bara att dra upp sugslangen ur brunnen, släppa ner en 19 mm slang till brunnens botten och starta bevattningspumpen. I början försökte jag med ett sprutmunstycke men det blev mycket bättre utan det.

Vattnet var riktigt skitigt i början. Det blev en del spring ut till tunnorna för att flytta pumpens sugslang och så småningom såg vattnet mycket bättre ut. För säkerhets skull gjorde jag hela proceduren en gång till. Sedan såg vattnet riktigt bra ut.

Nu var det dags att släppa ner pumpen igen. Då passade den på att dö.

Det blev alltså en ny pump i alla fall. För att inte vara begränsad i valet av pump tog jag bort kragen med det sneda tegelröret. Nu skulle även en normalgrov pump på 10 cm få plats. Efter lite letande blev det ändå en smalpump på 7,5 cm. En Grundfoss. Dyr. Men dricksvattenpumpar är en av de saker som jag vill slippa grubbla över om den fungerar eller inte. Den här är en enfaspump vilket ger en smidig installation. Den har torrsugningsskydd och mjukstart. Och den ger ifrån sig riktigt mycket vatten.

Det hela tog två månader att ro i hamn. Tack vare nödpumpen har vi kunnat duscha i dåligt tryck och leva nästan som vanligt. Enda skillnaden var att vattnet fört med sig partiklar som satte igen silarna i diskmaskin, tvättmaskin och inne i duschens termostatblandare. Just den är lite pilligt att få rent.

Så allt vatten vi drack fick passera vårt fantastiska gravitationsfilter. Snacka om bra-att-ha-grej! Så är det fortfarande, någon vecka efter att allt har kommit på plats. Det kommer nog att ta lite tid för brunnen att komma i balans igen men vi kommer att få samma fina vatten som tidigare. Med den skillnaden att nu kommer det att vara ännu bättre. Allt vatten som försöker komma ner i brunnen kommer att skickas iväg av vår nya grundvattenspump. Även det känns toppen.

Ett av de mysterier som har gnagt där bak i skallen är fixat. Så härligt!

Takbyte

3 april, 2022 / Ylva Lundin / 4 kommentarer

På vår gård finns det många tak. Flera av dem läcker och behöver åtgärdas men det finns en gräns för hur mycket vi hinner med. Vi ska så småningom byta ett stort tak som idag har eternitbeläggning men ville träna först så vi valde det betydligt mindre mjölkrumstaket som också läckte.

Att jobba med eternit kräver lite extra eftertanke. Det går att kalla in hantverkare men eftersom de tar 1000 kronor kvadratmetern bara för själva jobbet med att ta bort eternit så blir det väldigt dyrt. Anledningen till det är förmodligen att det finns väldigt många regler för hur en firma ska gå till väga om de arbetar med eternit. Samma regler finns inte för privatpersoner men de är ändå bra att studera då de naturligtvis finns av en anledning.

Innanför den blå dörren regnar det friskt. Det är hål i eterniten och det har även varit hål i hängrännan ovanför taket till vänster. En bild på närmare håll kan ge en liten tydligare bild av behovet av åtgärd.

Dagarna innan själva bytet skulle ske förberedde vi genom att Tilda och jag satte upp byggnadsställningen. Jonas var på Häljebo såg och handlade råspont samt köpte in skruv, takpapp och spik så vi var förberedda.

Fredag morgon iklädde vi oss gummistövlar, overaller, mössor och speciella andningsmasker och skred till verket. Skivorna är hålls fast med skruvar med fyrkantsskalle. Vi hade ett minna av att någon vanlig hylsnyckelstorlek passade men det blev enklare än så.

Vi hade köpt en extra del till hylsnyckelsatsen med en liten sexkanstsstång i ena änden och ett halvtums fyrkantsfäste i den andra. Passade perfekt.

Skruvarna som höll fast skivorna lossade lätt och det var inga problem att få loss skivorna. Vi gissar att taket är ungefär 90 år, så skruvarna har åldrats långsamt. Skivorna var ganska tunga eftersom varje skiva även hade ett ganska tjockt mosslager på sig.

Skivorna la vi på EU-pall och plastade in. Det är kostnadsfritt att lämna eternit på tippen om den är inplastad. Så är det i alla fall in Alingsås. 20 skivor per pall är max men vi hade 24 så vi lastade 12 på varje.

Pallarna lyfte vi sedan ombord på en släpkärra med traktorns pallyft. Traktorer är smidigt att ha.

Vi har kunnat se en del av taket och dess håligheter underifrån men över själva mjölkrummet har det funnits ett innertak så den delen har varit dold.

Med tanke på det dåliga skicket på det vi kunde se så var vi lite oroliga och beredda på att vi skulle behöva byta ut många takbjälkar.

Det visade sig dock att allt var friskt och fint till skillnad från den delen vi har kunnat se samt väggen vid sidan.

Vi tog bort alla ruttna panelbrädor och satte upp nya. Det var lite knepigt eftersom mjölkrummet är byggt efter panelen sattes på plats så brädorna skulle kilas ner bakom bortersta takstolen.

Sedan spikade vi på råspont vilket tog hela lördagen.

Två takstolar var ruttna ytterst så där fick vi sadla på för att ha något att fästa den yttre 3″3″ som läkten ligger på.

Utsikten från mjölkrumstaket är rätt ok. Förmiddagssolen ligger på och det är perfekt för en förmiddagskopp.

Idag har vi målat panelen, spikat på trekantslister längst väggarna och satt takpapp på hela taket. Det har tagit större delen av söndagen och det känns väldigt bra att vi hunnit klart med det eftersom det ska regna hela dagen i morgon.

Vi har bävat lite inför att ta tag i det första eternittaket. Det var enklare än vi trodde så nu kan vi planera vidare. Ett tak om året är kanske lagom?

Nästa steg är att sätta på läkt och takpannor men det är inte någon panik med det utan det får vi ta när vi hinner.