Kategori: resiliens (Sida 4 av 5)

Artikel i Åter

6 november, 2020 / Ylva Lundin / 2 kommentarer

Innan vi köpte gård prenumererade vi på flera tidskrifter och läste massor med artiklar på nätet och många böcker. Sedan vi flyttade till Östängså läser vi i princip inga längre texter alls. Inte för att vi inte vill men för att vi inte känner att vi har tid att prioritera det. Vi har avslutat prenumerationen på nästan alla tidskrifter men det finns en tidning som vi båda fortfarande ser fram emot att få i brevlådan: Tidningen Åter. Har du inte läst den tidigare så ta dig till ett bibliotek och provläs eller gå in och botanisera bland numren på Alternativ.nu

Vi blev kontaktade av Petter som driver tidningen åter och han bad oss skriva ett så kallat utflyttarbrev till tidningen. Nästan varje nummer innehåller en berättelse skrivet av några som valt ett annat liv och flyttat ut på landet och de är alltid trevliga att läsa. Vi diskuterade fram och tillbaka med Petter och till slut kom vi fram till att vi nog behövde skriva tre artiklar. En om varför vi överhuvud taget har flyttat ut till landet, en om vårt liv på Östäng och slutligen en om hur vi tänker kring vår plats i samhället och våra försök till att bygga och stärka nätverk omkring oss. Nu är den första artikeln klar och finns att läsa här.

Östängs-gård-del-1 Ladda ner

Vi älskar tidningen Åter och det känns som en ära att få vara med och skriva i tidningen.

Ogetingsommar

21 oktober, 2020 / jonas / Inga kommentarer

För ett par dagar sedan blev jag stucken i långfingret av en geting. Jag räddade den från att drunkna när jag tvättade ur det rostfria uppsamlingskärlet vi har i musteriet. Jag klämde den inte alls, den blev kanske bara överraskad och stack lite för säkerhets skull när den uppfattade lite värme. Vad vet jag?

I år har det varit ont om getingar. Påfallande getingbrist. Jag har känt en liten glädjestöt varje gång jag har sett en humla eller en geting.

Jag vet inte hur många olika arter av getingar som vi har hos oss. Utan att ta fram läsglasögon kan jag i alla fall hålla isär en art som är mer gul än svart, en som är mer svart än gul (snarstucken) och de vackra bålgetingarna.

Höstgetingar kan ju vara irriterande när de vandrar omkring på köksgolvet men i år har det känts uppiggande varje gång jag har sett en geting eller bålgeting. Vi har bara upplevt sex somrar på Östäng men vi har redan upplevt några tillfällen när getingarna har varit för många och för nära för att det ska kännas bra. I år har det varit annorlunda. Vi har till exempel kunnat plocka fallfrukt utan att vänta på getingstick.

Det är inget konstigt med att balansen mellan djurarter varierar kraftigt. Förutsättningar för födosök och fortplantning varierar när konkurrens, närmiljö och väder hela tiden varierar. Det som gör att den här sommaren med nästan inga getingar känns obehaglig är för att den visar en glimt av det stora som sker utanför vår horisont. Rubriker om utrotningshotade arter har vi alla sett.

Att arter försvinner är för de flesta av oss bara abstrakt information. I de flesta fall är det arter vi inte bryr oss det minsta om, dessutom sker det ofta långt borta. Men getingsticket blev en liten påminnelse om att arter försvinner.

Nästa år är läget förmodligen ett annat för getingarna i trakten. Kanske är de fler, kanske kommer de att vara irriterande många. Men den globala artminskningen kommer att fortsätta. Jag gissar att det blir lite annorlunda när drivkraften förändras. Än så länge försvinner arter för att människor tar deras plats i anspråk, framöver kommer ett annorlunda och instabilt klimat att läggas till som extra börda på ekosystemen. Det känns inte alls bra.

Det här med biodiversitet är inte så enkelt. I Sverige finns det nästan inga stora skogar kvar. Det som vi brukar kalla för skogar är granplantage med inslag av andra trädslag. Det har varit så i ett par hundra år, så vi har vant oss. I vissa trakter dominerar tall, ek eller bok men den svenska skogen är i allmänhet planterad. Syftet med skogen är inte att låta ekosystemen sköta sig själva utan att skörda granar efter 60-70 år. Monokulturen gran försvinner och blir en tillfällig kalhygges-öken innan nästa generation granplantor planteras ut. Detta ger oss mycket stora exportinkomster och en hel del arbetstillfällen. De lite rikare ekosystemen är hänvisade till skogsbryn, dikeskanter och ”misskötta” skogar.

I och med den svenska skogens ekonomiska tyngd så är vi alla mer eller mindre delaktiga i att ha utarmat den svenska skogen, vilket kan kännas jobbigt. Vår självbild vill gärna att vi ska ha ett moraliskt kapital att stå på när vi vill påverka hur andra ska sköta sina skogar. Det är extremt viktigt att rädda tropiska regnskogar som är mycket äldre och rikare än våra skogar någonsin har varit. Men det kan vara bra att krångla till bilden lite så att våra åsikter och pekpinnar blir lagom stora.

Det här blev ett märkligt inlägg. Det började med ett getingstick och slutade med storpolitik. Så kan det gå.

Studiebesök från Hjo

2 juni, 2019 / Ylva Lundin / Inga kommentarer

Idag har vi haft ett heldags studiebesök från kursen Odling för självförsörjning vid Hjo Folkhögskola. Jonas Ringqvist som leder kursen var även min kursledare på vinterns kurs kring Odla till försäljning. Den här kursen har en mer praktisk inriktning med träffar på Jonas egen gård Bossgården där deltagarna får sköta en odlingsyta och lära sig massor om självförsörjningsodling. Han tog med även förra årets grupp till oss men då var det ett kortare studiebesök. Idag stannade de hela dagen och det kändes ändå som om tiden var knapp. Det är svårt att sluta prata när man väl börjat och när man har en hel gård med många olika verksamheter så blir det ändå bara lite grann om varje sak.

Vi började på verandan med en presentationsrunda så vi skulle veta vilka besökarna var. Därefter berättade jag och Jonas om vår bakgrund och om varför vi skaffat gård.

Seden tog vi en fikapaus i trädgården.

Sedan gick vi upp till hönorna och nördade på detaljer kring hur man kan inreda en husvagn för att få ett effektivt system som är lätt att sköta.

Lucköppnare, bajsbrädor, matautomater, redesstängning och annat gicks igenom. Fördelen med att ha en hel dag på sig är ändå att man hinner nörda ner sig lite grann.

Det bästa med att ha besök på gården är dock att man själv alltid lär sig något nytt. Jonas visar här hur man kan känna på en höna för att veta om hon fortfarande värper.

Jonas provkänner så han ska kunna sortera ut hönor som slutat värpa. Får man plats med två fingrar mellan benen framför kloaken så värper hönan fortfarande men om man inte får plats med två fingrar så värper hon inga ägg.

Vi stannade till vid baggarnas hage och pratade om solcellsladdning av stängselaggregat. Vi har köpt begagnade solpaneler på blocket och med hjälp av en regulator så kan vi hålla batteriet laddat.

Baggarna var nyfikna men höll sig på lite avstånd eftersom det var många nya människor. Vi berättade en del om att ha får men gick inte in så mycket på det eftersom de flesta deltagarna inte har stora gårdar och får kanske inte står först på det de kommer att sätt igång med.

Sedan gick vi upp till skogsträdgården och berättade om tankarna bakom den och hur vi fick den anlagd genom att ordna en kurs i skogsträdgårdsodling.

Vi pratade om träd, buskar och marktäckande växter och hur man tänker kring lä, solinstrålning och samverkan växter emellan.

Vi planterade ett nytt träd i skogsträdgården. Ett äppelträd som heter Belle de Boskop som är ganska känsligt och egentligen vill växa i Skåne. Vi ska se om det kan överleva hos oss genom att bli planterat i lä i skogsträdgården.

Vi gick även en sväng i skogen och pratade skogsbruk, monokulturer, skogsbete och hur vi tänker kring hur vi sköter vår skog.

Biologisk mångfald, betesmark, vallodling och vinterfoder till fåren blev nästa genomgång.

Strategier för att spara steg och effektivisera odlingen lyftes fram men eftersom vi vet att deltagarna ska spendera mycket tid på Bossgården och jobba i deras odlingar så tog vi odlingsbiten ganska grunt. Vi tittade på misslyckad utplantering av bönor, kvickrotsproblematik och mördarsniglarnas framfart. Vi pratade snigelstaket, vildsvinsstaket, rådjursstaket och jordning.

Efter lunch var det dags för ett praktiskt arbetsplats där varje deltagare fick plantera ett äppelträd på samma sätt som vi planterade trädet i skogsträdgården tidigare. Träden är av sorten Karin Schneider på en starkväxande stam som heter Mm 111. De planterades i två rader i förband och är början på en läplantering som ska hjälpa oss att få bukt med vinden i odlingen. Fler träd kommer att följa för att skapa en ridå mellan betesmarken och grönsaksbäddarna.

Varje deltagare fick gräva en grop, bottna med nät, plantera ner trädet men vara noga med att få ympstället över jord. Fylla på och packa med jord och sedan vika in nätet för att hindra sorken från att äta upp rötterna. Därefter på med mer jord innan trädet fick ett stamskydd och en stödpinne. Det är smidigt att ha besökare som hjälper en att plantera träd för många träd hamnade i backen på kort tid.

Det blev väldigt tydligt för deltagarna att det är bra om man kan samla många människor när man vill ha mycket gjort på kort tid och därmed var det lätt att berätta om nyttan av vårt gårdssamverkansprojekt.

Efter trädplanteringen var det dags för nörderi kring biodling.

Jonas behövde gå igenom kuporna och kontrollera om bina börjar förbereda sig för att svärma och då passade det bra att visa och berätta om biodling för deltagarna.

Han hittade en del drottningsceller och gjorde fyra avläggare under tiden som jag tog med deltagarna ner i trädgården för att prata permakultur och avsluta studiebesöket med frågestund och en runda där deltagarna fick dela med sig av sina intryck av dagen.

Vetenskapsradion

19 november, 2018 / Ylva Lundin / Inga kommentarer

Idag har vi haft besök av Gustaf Klarin från vetenskapsradion som ska göra ett program om KTH:s forskning kring framtidsscenarier utan BNP-tillväxt. Pernilla Hagbert som ingår i forskargruppen var här på Östäng för något år sedan som en del i en studie kring hur livet kan komma att te sig i framtiden ifall tillväxten avstannar eller uteblir. Hennes arbete är en del av en studie där rätt så många forskare ingår. Studien har pågått sedan2014 och ska ha sin slutkonferens i Stockholm den 29 november i år.

Så här skriver forskargruppen själva om sitt arbete. ”I detta forskningsprojekt kommer vi att undersöka vad som händer om tillväxten avstannar.” Forskningsprojektet har fått stöd av Formas, som är ett statligt forskningsråd som finansierar forskning inom Hållbar utveckling. Det är spännande att staten har finansierat en studie som analyserar tre scenarier; utan tillväxt, nolltillväxt och låg tillväxt. Frågan är vad skillnaden mellan utan tillväxt och nolltillväxt är?

Forskargruppen tänker sig att tillväxten kan avstanna antingen som en konsekvens av en omstyrning eller på grund av en finansiell kris och/eller en misslyckad tillväxtpolitik. De tänker sig att kunskapen om en framtida ekonomi utan tillväxt också an skapa förberedelse för osäkerhet om framtida ekonomisk utveckling. Studien har fått namnet Bortom BNP-tillväxt – Scenarier för hållbart samhällsbyggande och den som vill läsa mer om studien kan göra det på deras webbplats.

Riktigt hur vi passar in i detta vet vi nog inte men det kanske vi får klart för oss när vi själva lyssnar på radioprogrammet nästa vecka. Då kommer några av forskarna att sitta i studion tillsammans och diskutera sin forskning. Vi och några till kommer att finnas med som exempel. Oavsett så är det trevligt när andra intresserar sig för vårt arbete. Säger inte vi något vettigt kan ni ju alltid lyssna på Esau och Efraim.