I höstas plockade jag några nävar bokfrön i Nolhagaparken i Alingsås. Nolhaga har många stora bokar och det var enkelt att samla upp några hundra frön.
Idag tog vi en promenad i skogen för att sprida ut dem. Vi passade på mellan förmiddags- och eftermiddagsregnen. I och med att vi har tagit ner granar och skapat några gläntor så kanske det är möjligt att bokarna ska kunna växa här.
Wikipedias karta visar boken utbredning i stora drag. Enligt den så bor vi en liten bit söder om nordgränsen. Svenska Artdatabanken har en betydligt mer detaljerad karta över bokens utbredning i Sverige. Röd färg betyder 500 st eller mer, orange färg markerar 10-500 st och den ljusaste färgen visar var det finns 1-10 st bokar.
Artdatabankens karta visar att den riktiga nordgränsen går norr om Vänern vilket ser mer rimligt ut än Wikipedias karta.
Vi har inte en enda bok på våra marker men det skulle vara trevligt att ha ett trädslag till. I och med att fröerna kommer från närområdet borde det finnas lite större överlevnadschans än om de skulle komma från Skåne.
Om det inte skulle komma upp en enda bok så har vi inte gått med någon större förlust, varken i tid eller pengar. Om några bokar skulle ta sig och bli träd så har vi breddat de ekologiska nischerna och lite grann förberett vår skog på en smula högre medeltemperaturer. Vi håller tummarna! Vi har sparat några frön som vi ska så i en kruka.
Marias Logosol kedjesåg är fortfarande kvar hos oss och vi försöker hinna att såga några stockar innan den ska vidare till nästa delägare. Virket som Praktikant-Jonas fällde i höstas sorteras och de rakaste träden väljs ut för att sågas upp. Allt klenvirke och alla krokiga träd går direkt till vedbacken där de kapas, klyvs och staplas inför nästa vinter.
Raka furor och granar av tillräcklig dimension kan forslas upp till sågen där de omvandlas till reglar och plankor.
Granen har långa fibrer vilket gör att den blir seg och håller för belastning. Den passar bra att göra golvbrädor och reglar av som ska vara inomhus. Gran ruttnar fortare än tall så därför passar gran inte lika bra utomhus. Vi kommer när vi får tid att ersätta en del stolpar, bjälkar och golvbrädor i ladugården. Till detta kommer vi att använda gran.
Det är mycket där som är ruttet i ladugårdens tak. Kor avger mycket vattenånga och därför byggde man kostall i sten eftersom trä ruttnar. Bjälkar och tak var dock gjorda i trä.
Taket i gamla kostallet har dubbla trägolv där det ligger en tjärpapp emellan. På flera ställen är dock båda lagren genomruttna och det är stora hål. Eftersom vi inte har kor så kommer det inte ruttna lika fort i framtiden.
Furorna sågar vi upp till brädor för att ha som klädselbrädor på uthusen.
Det håller bättre än gran och där är inte någon belastning på samma sätt så det gör inte något att fibrerna är kortare.
När man sågar upp virke blir det alltid fyra så kallade bakar på varje stock. De sågar man bort för att bli av med all bark. Bakarna går till vedbacken vare sig de är gran eller furor. Där förvandlas de snabbt till ved eftersom de enkelt kapas och inte behöver klyvas.
Det känns bra att vara igång med vedhanteringen redan. Vi brukar vara sena med den. Målet är att all ved ska vara staplad innan påsk och inburen innan midsommar. Dessutom ska vi helst ha gjort två årsbehov så vi ligger ett år före. Då kommer veden att vara perfekt torr för att elda år två. Det har också med resilienstänkande att göra. Har man två årsförbrukningar med ved så kan man vara lugn även om man skulle bryta en arm eller skada sig på annat sätt när veden ska hanteras.
Vi har skrivit tidigare om Jonas som gjorde sitt praktikarbete hos oss under september månad. Nu ska vi försöka att beskriva vad han åstadkom under sin månad på vår gård. Han skickade sina planer och bilder som dokumenterat arbetet.
När Jonas först kontaktade oss så var hans planer på vad han ville göra ganska vaga. Vi tog honom på en vandring runt våra marker för att ge honom en bild av vad han kunde välja mellan. Sedan fick han bestämma själv vilken del av marken som var mest intressant för honom som praktikobjekt.
Först några bilder på ett område som var det näst mest lämpade för honom att ta tag i men som han lämnade till oss att ta hand om vid ett senare tillfälle. Det gäller betesmarken och en liten bit som borde tillhöra betet men som vi av någon anledning stängslat ut från betet. Berg i dagen gjorde att det skulle ha tagit tid att stängsla, det var antagligen därför.
Djurens betande formar miljön. De flesta små träd har ingen chans utan ger upp efter några somrar när de inte fått behålla sina löv. Några av de som trots detta blir stora ser lite annorlunda ut. Jonas kallar dem för ”betespåverkade träd” och man kan ana en tuff uppväxt.
Här fanns även Svinrot som tydligen är typisk för hävdade marker. Det har säkert funnits många fler arter som är typiska för bete och slåtterängar men denna var den enda lite mer typiska växt som han hittade.
Jonas inventerade och gjorde överlägg till gamla kartor och flygbilder. Det hjälpte honom att förstå landskapet och att försöka tolka hur marken har brukats tidigare. Dels en nutida flygbild.
Sedan på den ekonomiska kartan från 1960, innan svensk jordbruksmark började att läggas ner.
Och till sist kartan som gjordes i samband med Laga skiftet i mitten av artonhundratalet. Den gröna triangeln är den lilla biten som borde vara med i betesmarken men som råkade hamna utanför för att där var så bergigt. Jonas var intresserad av att arbeta där men bestämde sig till sist för att istället arbeta i den södra kanten av den norra inhägnaden.
Hans genomgång av betesmarken var värdefull men det stora arbetet gjorde han norr om vägen. Här kommer en serie bilder som är tagna på samma plats och som visar hur ljuset släpps in. Här har det varit betesmark en gång i tiden men nu är det mer att betrakta som skog. Kameran är riktad mot söder.
När skogsridån är borta kommer gräset att få mycket mer solljus så att det kan växa. Det ska bli kul att se vilka gamla frön som börjar gro när ljuset plötsligt räcker till för det. Det är tydligt att detta har varit betesmark och det känns roligt att vi har börjat att återställa till bete igen. Hade vi gjort detta jobb själva så hade det legat mycket ris och annan bråte kvar förmodligen år efteråt men eftersom målet är att återskapa en betesmark så bör man föra bort så mycket organiskt material som möjligt vilket Jonas också gjorde. Det bidrar till det mycket städade intrycket.
Vi brukar ha många planer men alla kanske inte blir verklighet. Vi är mycket glada och tacksamma för att Jonas valde just Östäng för att göra sin praktik. Fantastiskt!
En del av praktiktiden var avsedd till att Jonas skulle bli trygg med att fälla träd. Just denna tall tillhörde inte något av de luriga träden men det är en härlig känsla att fälla med ”säkra hörnet”, stänga av sågen och knacka på kilarna tills trädet faller. Det hörs ett tydligt sus när vinden far genom barren en sista gång.
Stort tack Jonas, för att du tog dig an en bit av vår mark! Det var trevligt att ha dig här. Välkommen åter!
Vi hade en praktikant varje dag hela september månad som heter Jonas och går en utbildning vid Göteborgs Universitet som heter Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk. Det är ett kandidatprogram som ges i Mariestad.
Jonas var här i somras och inventerade växter på vår betesmark som en del i utbildningen och sedan kom han tillbaka och genomförde sin praktik. När han var här i somras var vi runt och studerade olika delar på gården för att hitta ett projekt som han ville ta sig an. Vi har många planer för gården varav en del förmodligen aldrig kommer att bli av och vi hittade ett par olika möjliga projekt. Jonas har sedan funderat och bestämde sig för att ta sig an ytan väster om våra dammar. Våra planer för det området har i flera år varit att det ska bli ett skogsbete. Vi har redan tidigare gallrat ut en hel del gran från ytan för att öppna upp och våra baggar har gått där och betat två säsonger så projektet är påbörjat.
De träd som vi tagit bort redan tidigare är nästan uteslutande granar. På ytan finns mycket tall och björk men även en del asp, enar en oxel och några undertryckta ekar.
Det intressant att få någon annans ögon på ytan. Jonas har i och med sin utbildning andra tankar än vad vi har.
Vi hinner inte med mer än lite grann varje år så ytan hade inte blivit färdig på många år än om inte Jonas dykt upp som en skänk från ovan. Redan efter första veckan kunde vi se stor skillnad. Han märkte ut träd och planerade över vad som ska sparas och vad som ska bort.
En påbörjad glänta utvidgas.
En dunge sparas.
Han är ordentlig Jonas, så allt ris och alla grenar läggs på hög. Vi gjorde flis till odlingsgångarna av de grövre grenarna medan annat kommer att läggas upp i högar för att skapa livsmiljöer för fler djur. Vi eldade upp en hel del också.
Jonas är Jonas praktikant. Det är han som är handledare. På tisdagar, onsdagar och halva torsdagen jobbar han i stan men på måndag, torsdag eftermiddag och fredag har han tid. Praktikant-Jonas har motorsågskörkort men eftersom han använder våra sågar så blir det ändå en del att gå igenom.
När man ändå är igång kan man ju plocka isär hela sågen…
…och när man ändå är igång så kan man ju plocka fram alla gamla sågar vi äger och plocka isär dem med…
En del tid tillbringas också i skogen med att diskutera och fundera kring vad som ska bort och vad som ska sparas.
Praktikant-Jonas jobbar på bra självständigt när Jonas inte är med men de har också fällt en hel del träd ihop i början för även om man har ett motorsågskörkort så är det bra att diskutera igenom en del krångliga fällningar innan man ger sig på dem.
Tanken med ytan är att återskapa vad vi tror fanns här förr. Vi har grävt fram tre släpkärror taggtråd från våra marker och mycket av den kom ifrån den här ytan. Här har alltså gått kor och betat. Sedan har ytan fått växa igen med de träd som råkar ta sig. Vi tror att tallarna är planterade men att det övriga har kommit utan hjälp. Utan bete så blir de flesta markerna skog och växer långsamt igen. Tanken är att ta fram de gamla stenmurarna, att öppna upp gläntor så det kan börja växa på marken, friställa träd så de får chans att må bra och skapa en yta med stor biodiversitet som kan hållas i skick tack vare betande djur.
Vi, Jonas, Ylva driver sedan 2014 ett småskaligt diversifierat jordbruk med fokus på grönsaksodling, must och honung. På gården finns får, hönor, bin, ankor och katter.
Gårdsbutiken är alltid öppen med ett varierande utbud av grönsaker beroende på säsong. Från och med 24 maj till och med oktober är gårdsbutiken bemannad onsdagar mellan 15:00 och 18:00.
Praktikanter: Vi tar emot praktikanter inom grönsaksodling och agro forestry. Skicka en intresseanmälan till info@ostangsgard.se.