Kategori: skog (Sida 2 av 3)

Såg

25 februari, 2020 / Ylva Lundin / Inga kommentarer

Idag har vi provkört en Logosol kedjesåg. Vår granne och vän Maria äger ett sågverk tillsammans med några andra och idag var det dags att testa det. Vi började med möte i köket. Ingen av oss, inte ens delägaren Maria, har använt den här typen av sågverk förut men Jonas hade hittat två instruktionsböcker på nätet. En för sågverkets ställning och en för motorn.

Jonas satte ihop själva sågställningen dagen före så vi började med att bygga upp ett stockbord av två stockar och två järnbalkar. Det gör att vi kan lyfta flera stockar på plats med hjälp av traktorn och att en eller två person sedan kan sköta sågen själv utan att traktorn behöver vara i närheten. Fem meter långa stockar är tunga.

Sedan rullade vi en stock på plats och mätte in den så den låg i våg.

Kedjeslipningen diskuterades och genomfördes.

Stocken vilar på två stag som kan höjas och sänkas med en vev. Sedan sätter man i en sprint när man vevat till rätt höjd. Stockarna smalnar ju av så det är centrum av stocken som ska vara i våg.

När alla inställningar var gjorda så var det dags att starta sågen och börja såga av den övre baken.

Eftersom solen sken och det var nästan vindstilla tog vi sedan en promenad i skogen. Vi ska ta ner en del träd för att såga upp till stolpar, klädselbrädor och golvbrädor.

Maria som är timmerman såg på träden på annat sätt än vad vi har kunskap att göra och det var intressant att diskutera olika stammar och deras användning. Vi verkar ha specialiserat oss på något böjda tallar och mycket kvistrika granar…

Träden vi ska ta ner märktes upp med band.

Sedan gick vi tillbaka till sågen och Jonas lastade upp stockar med traktorn.

Sedan vände vi stocken tills vi sågat av alla fyra bakarna.

Den här typen av sågverk finns med både vanliga motorsågar av lite större format och med elmotorer som detta sågverket har. Motorn är på 3 kW.

Det gick ganska lätt att flytta sågen fram längst snittet och vi började få kläm på inställningar och tillvägagångssätt. Maria och Jonas gav sig av upp i skogen för att fälla fler träd medan jag och Magnus sågade entumsbrädor och började stapla upp. Nu kan vi hantera sågen alla fyra så vem som helst av oss kan gå dit och fortsätta.

Naturligtvis löpte inte allt på perfekt under första körningen. Det blev lite vibrationer som ibland gav vågiga brädor och räta vinkeln blev inte alltid 90 grader. Men det gick tillräckligt bra för att vi ska vara sugna på att fortsätta med lite bättre injusteringar.

Dubbelvurpa med griplastarvagn

14 februari, 2020 / jonas / 1 kommentar

Det har varit en lördag med fantastiskt väder. Lite kallt, nästan ingen blåst och framför allt så har vi sett solen. En bristvara denna vinter. Dammen i grustaget har förmodligen sin högsta vattennivå någonsin. Ett par välkända hållpunkter låg under vatten.

Griplastarvagnen hade justerats och efter att ha lastat av tre tunga stockar som ska bli golvplank så skulle jag bara släppa av tre små på vedbacken. Eftersom stödbenen inte fungerar så har jag varit mycket försiktig när jag har lastat och lastat av. Men de här tre små kändes … små. De var dessutom de sista i vagnen så inget mer än vagnens egen vikt fanns som motvikt när jag i övermod lyfte de tre stockarna i ett grepp och vred ut dem på vagnens vänstra sida.

Vips så låg vagnen ner. Precis som Richard varnade oss för.

Vagnens hjul är inte särskilt långt isär, den ska ju kunna hanteras i skogen och trixa sig fram under gallringsarbete. Så när kranen är högt upp med tre små stockar i greppet så vill det till att föraren tar det lugnt. Jag trodde att jag tog det lugnt men vridrörelsen i kranen men var onödigt snabb så när jag bromsade in vridrörelsen så välte vagnen.

Bilden ovan visar hur det såg ut när jag försökt att välta tillbaka vagnen med hjälp av kranen. Det gick inte men den kom en bit på väg så vi kunde lägga en kvarglömd okluven vedbit under så att den inte skulle välta tillbaka.

Det var ju på flera sätt praktiskt att vagnen välte på vedbacken och inte uppe i skogen. Dels så var Ylva i närheten och kunde assistera, dels så var det nära för att hämta ett rep. Repet bands fast i den lilla traktorn som inte hade några svårigheter att få vagnen att trilla tillbaka till rätt köl.

Fast den slutade inte att trilla när den kommit på rätt köl utan fortsatte glatt och lade sig på andra sidan. Kranen väger såpass mycket att den massan med fart på trumfar vagnens egen vikt och hjulbredd. Av någon anledning var det omöjligt att sänka kranen när den låg ner. kanske berodde det på hydraulslangen som var ganska spänd eller på något annat. Hur som helst så gick inte kranen att få ner och nu låg vagnen på andra sidan. På vägen dessutom.

Dags för lilla traktorn igen, men den här gången skulle den få knuffa i stället för att dra.

Kranen gick fortfarande inte att sänka. Hur skulle vi göra? Det skulle bli tjatigt om vi välte vagnen en gång till.

Repet var fortfarande fäst i vagnen så vi lät lilla traktorn köra på repet med framhjulet så att vagnen skulle få lite motstånd och inte dansa över lika enkelt en gång till.

Filmklippet visar inte hela det lyckliga slutet. Jag var tvungen att komma ut och se varför vagnen inte ställde sig upp. Det visade sig att repet bromsade lite för bra så efter lite mera knuff så var allt som det skulle och vi kunde ta förmiddagskaffe.

Det är lite irriterande att trots att vi använder traktor ganska sällan så är det mycket bra att ha en extra traktor, eller att ha en granne som har en traktor. För att dra loss, dra igång, resa upp eller att ha när huvudtraktorn behöver fixas till för att något läcker eller att den inte är kry på något annat sätt. Nu vet vi i alla fall mer om hur lätt vår vagn välter. Vi behöver installera hydrauliska dämpventiler så att kranens vridrörelser går långsammare. Dessutom behöver vi fixa till stödbenen så de går att använda.

Stormen Ciara – Från rätt håll

10 februari, 2020 / jonas / Inga kommentarer

I natt har det blåst kraftigt. Många lösa föremål har flyttat på sig och under natten hördes hur vinden slet i tak och skorsten. Föremålen går ju att bära tillbaka förr eller senare men det fanns några andra saker som kommer att ta lite mer tid i anspråk för att få fason på.

En ekstolpe som håller uppe nätet runt äppelodlingen gick av och nätet kring grönsaksodlingen är inte riktigt som det ska. Vid bigården fanns en mycket väl placerad sälg. Nu ligger den ner med en rotvälta.

Vi får se hur vi gör med sälgen. Den är så värdefull för att ge pollen till bina tidigt under våren att vi väntar med att göra något. den kan i alla fall ligga kvar under kommande vår. Sedan får vi se.

Nästa fallna träd kommer vi däremot att åtgärda snart.

Ingen stor gran men ändå ganska tydligt i vägen för den som vill köra upp på skogsvägen. Den blir ved.

Resten av skogen verkar ha klarat sig med undantag för en 18- meters gran som hade mycket röta i sig. Den gick helt enkelt av.

Vi hade inte lagt märke till kådan som runnit på barken. Kådan kommer förmodligen från barkborreangrepp. De lägger gärna ägg i försvagade träd. Typiskt träd som skulle ha tagits ner tidigare.

Stormen har ställt till elände på flera håll i Västsverige men inte särskilt mycket hos oss. Inte ens i de utsatta kanterna som gränsar till nya kalhyggen. Den mesta vinden kom från sydväst och det är därifrån den brukar komma. Träden har vant sig vid att möta påfrestningar från det hållet. Skulle den här stormen ha slagit till från norr, ganska ovanligt som tur är, så skulle vi ha att göra i flera år med att hantera stormfällen. Vi får hoppas att det dröjer.

Ineffektivt skogsbruk

22 mars, 2019 / Ylva Lundin / 2 kommentarer

Den som äger skog blir ganska ofta påmind om hur skogen bör skötas. Det trillar ner tidningar som Skogs-eko (från skogsstyrelsen, mycket bra!), Södra kontakt (för den som är medlem i Södra skogsägarna), Skogsaktuellt (följer med Jordbruksaktuellt som vi får regelbundet utan att ha prenumererat, Vida informationsblad (som vi får för att vi råkade kontakta dem för länge sedan) och förmodligen någon mer som fallit ur minnet. Eftersom skogen är viktig för Sverige, viktigare än bilindustrin, så vill staten och en hel del andra att de svenska skogarna ska skötas på effektivast möjliga sätt.

Målet är att pappersbruken och sågverken ska få rätt sorts råvara i ett jämnt flöde. Papper görs bäst av gran som har långa fibrer så det har blivit slagsida åt gran i Sverige de sista hundra åren. Alla som tar sig ut på landet kan se att det är så. Med några få undantag är alla svenska skogar planterade, oftast med granar.

Frågar man en rådgivare så rekommenderas följande arbetsgång:

Efter slutavverkning (dvs. kalhygge) ska marken beredas. Det innebär att kalhyggets mark rivs upp för att minska risken att ogräs och lövträd ska ta över och ta kål på granplantorna. Om det ser illa ut efter en slutavverkning så ser det fem gånger värre ut efter en markberedning. Sedan ska granarna planteras, ganska tätt. Efter några år är det dags för röjning, några år senare är det dags för förstagallring, ett decennium eller så senare är det dags för andragallring och till sist slutavverkning med skördare.

Så jobbar inte vi. Vi vill inte ha in några stora maskiner i skogen och bedriver ett skogsbruk som är allt annat än ekonomiskt effektivt. Vi har skördat en del och sålt men det blir låg timpeng så det har vi i princip slutat med. Nu skördar vi bara egen ved och drömmer om att skaffa ett eget sågverk så vi kan skörda ved och egna brädor.

Vår skog är tack och lov mestadels blandskog och passar sig ganska väl för ineffektivt skogsbruk. Vi har några små ytor med planterad gran som behöver gallras. I år har vi bestämt oss för att gallra dessa ytor och det får bli årets ved. Det tar enormt mycket tid att gallra skog, kvista, kapa och bära ut när de flesta träden bara är 5-10 centimeter tjocka. Hade vi haft en skogskärra med gripklo hade det varit en sak men nu lastar vi allt för hand.

Vi fäller, kvistar och drar sedan för hand ner träden till skogsvägen. Sedan kör vi upp traktorn och lassar för hand på vår timmerkärra. När vi kommer ner till vedbacken lassar vi av för hand också.

I år ska vi hyra en traktordriven vedmaskin som vi även hyrde förra året vilket i och för sig sparar väldigt mycket arbete men att få ner allt ur skogen tar enormt mycket tid.

Vad vinner vi då på att göra som vi gör? Framför allt så får vi inte några körskador i skogen. Vi kör traktorn på skogsvägen som går upp genom skogsskiftet och skogen är så pass smal så vi behöver aldrig köra in i skogen. I och med att vi tar hand om gallringsvirket till ved så slipper vi också att ha massa smala stockar liggande i skogen. Det normala är nog att gallra och låta allt ligga men det gör att skogen nästan blir omöjlig att gå i. Vi väljer precis vilka träd vi vill spara till framtida virke och tar bara de träd som vi vill bli av med. Vi får också ihop den ved vi behöver för nästa säsong utan att behöva ta av de fullmogna träden.

Drömmen är att bli av med det mesta av granarna och ersätta dem med ekar, björkar och andra lövträd. Granar passar sig väl för ekonomiskt effektivt skogsbruk då de växer relativt snabbt och går att sälja som massaved. Problemet med gran är dock många. Gran har planterats på många marker där det inte borde växa vilket gör att granarna ruttnar. Ensidig plantering av gran ger också större risker i form av granbarkborreangrepp. Om man inte följer rekommendationerna utan vill ha skogen till eget virke och ved så är det bättre att satsa på tall och löv.