Vi har sedan tidigare tre aggregat med olika egenskaper. Vi har ett litet som vi köpte för att det var billigast och funkade för grishagen. Grisar är så känsliga att låg effekt räcker gott. Sedan har vi ett som går på 12 volt. Det använde vi till fåren förra året när de strip-betade vallar. Vi flyttade hagen varannan till var tredje dag och aggregatet med batteri fick följa med. Det blev en del kånkande, men det fungerade bra och kanske slapp vi få in parasiter eftersom det dröjde några veckor innan fåren kom tillbaka till samma plätt. Till sist har vi ett ”allmänt” aggregat som vi har använt till fårens vinterhage och till den stora beteshagen med Richards kvigor under sommaren.
Först lite teori. Elstängselaggregat skapar strömpulser som varar i en hundradels sekund. Om staketet har perfekt kontakt mellan alla trådar och ingen som helst kontakt med marken håller pulserna en spänning på några tusen volt, t.ex. 8000V. Om gräs och sly ligger mot trådarna kommer spänningen att sjunka eftersom strömmen ”läcker” till marken. Tanken är att ett djur som vidrör eltråden leder strömmen till marken och det känns obehagligt. För att det hela ska fungera ska aggregatet även vara kopplat till marken via en jordledning som är kopplat till ett eller flera jordspett. Om marken är torr eller frusen fungerar jordningen sämre och mindre energi förs genom djuret, dvs risken att elstängslet inte fungerar är större vid torka och på vintern. Som under många fysiklektioner kan vi sammanfatta det hela med att om elstängslet ska fungera så måste det finnas en sluten krets. Aggregat-stängsel-djur-mark-jordspett-aggregat.
Effekten (eller om man ska vara fysiklärarnoga) energin som anger hur starka strömstötar ett aggregat ger, mäts i Joule. Siffrorna för olika aggregat är kanske inte jämförbara eftersom man numera anger två olika energimängder hos ett aggregat. Den lagrade energin och den utgående.
Vårat minsta aggregat, Olli 100, har 1,5 J lagrad energi och 1,0 J utgående.
Det kraftigare aggregatet heter Olli 600. Det har 6,0 J lagrad och 3,7 J utgående energi.
Det mobila aggregatet för batteridrift är ett AKO AN 3100. Det har 4,6 J lagrad och 3,1 J utgående energi.
Men nu var läget lite annorlunda. Skogsträdgården behöver skyddas mot vildsvin med eltrådar men är så långt från något eluttag att 12V-aggregatet får placeras där. Kanske året runt. Det lilla aggregatet har inte längre någon given användning eftersom vi inte har grisar men vi har tillfälligt använt det till en av hönshagarna. Det är kanske för klent för att skrämma rävar, men det var ju bara tillfälligt. Det tredje aggregatet har fått tjänst som vildsvinsväktare kring äppelodlingen.
Så vi saknade ett aggregat för det stora betet. Tre saker gjorde att det krävdes ett aggregat med lite extra knuff i. Dels är det en ganska stor hage, knappt fem hektar, med en dryg kilometer stängsel. Sedan skulle fåren beta tillsammans med Richards kvigor. Får kan vara lika svåra att stängsla in som kor är lätta. Fårens päls fungerar alldeles för bra som elektrisk isolering så det behövs kraftigare stötar för får än för kor. Till sist har vi kopplat på andra hagar som är i kontakt med den stora hagen. De är inte alltid inkopplade men när de är det så ökar längden på stängslet ytterligare.
När man läser om vilka prestanda olika aggregat har så slås man av hur långa stängsel de kan klara av. Enligt medföljande info ska vårt minsta aggregat klara upp till 15 km stängsel. Man ska visserligen dividera med antalet trådar, men det är ändå en fantasisiffra. Kanske i en halvöken men inte hos oss med vår extrema tillväxt under den ganska korta snabbväxarsäsongen under vår och försommar.
Vi har hört och läst om att kraftiga aggregat kan bränna av måttliga mängder gräs eller i alla fall få dem att vissna. Det låter ju lockande men samtidigt är det obehagligt med kraftiga aggregat om något djur fastnar i tråd eller nät. Men nu finns lite ny teknik som tvingats fram av ”Europeiska standarden EN60335-2-76 A12:2010”. De nya reglerna sätter lägre gränser för den maximala energin i pulsen och framför allt energimängden vid minskat motstånd som när en människa fastnar under en stängseltråd. Den som vill veta mer kan hämta Elsäkerhetsverkets PDF ”Rovdjursavvisande elstängsel”.
De nya aggregaten inte längre bara en låda med transformator och kondensatorer utan har en processor som styr strömmen. Det gör att de använder mindre energi men också att de kan visa hur statusen är på stängsel och jordning. Vårt nya aggregat har två displayer som syns tydligt och till och med är upplysta så att de syns bra i mörker. De båda cirklarna till höger om sifferfälten blinkar rött eller grönt vid varje puls vilket syns på lite längre avstånd.
Vi hade ett kort skyfall i förmiddags och ett par timmar senare såg det ut så här.
I vanliga fall brukar det vara runt 3,5 i ”OUT-rutan” och mellan ett och två i jordrutan men nu hade regnet försämrat värdena. Två röda diodblinkningar vid varje puls… I vårt fall är det blandat för stängslet men blinkar oftast rött för jordning (bäst är 0,0 och det blinkar rött över 1,0) så vi måste fixa bättre jordning. Helst ska vi ha 20 stycken meterlånga jordspett med tre meters mellanrum, men det är svårt att få till. De ska dessutom vara sammankopplade på ett sätt som överlever nattpromenader, gräsklippare och trimmern. Kanske blir det så att vi gräver ner en lång liggande stång eller kabel.
Vi köpte ett LMS 23020 hos Granngården. Lagrad energi är 20,0 J och utgående energi är 14,8 J. Enligt tillverkaren ska det klara nio mil stängseltråd. Det kommer vi aldrig upp till men en bidragande orsak var att vi hittade ett aggregat där kretskortet finns som reservdel men det har även andra fördelar. Den gula inkopplingen har reducerad effekt och kan användas till grisar eller småhagar. Elektroniken kan skilja på när växtligheten långsamt försämrar och när en människa eller djur fastnar. Vid växtlighet ökas energin och vid människa/djur så sänks den och ett alarm sätter igång. Så vi hoppas att vi har köpt något som är dyrt men bra.
Vi har byggt ett nytt foderbord. 
Den här gången ett flyttbart som är 2,4 meter långt. 
Vi tänker oss att det är bra att vara flexibla eftersom vi ännu inte har bestämt oss för hur många tackor vi ska spara till nästa säsong. 
När en tacka lammar ställer man in henne och hennes nyfödda i en lamningsbox där de får vara en dag + en dag per fött lamm. En tacka som föder trillingar ska alltså vara fyra dagar i en lamningsbox. Sedan kan de vara ihop med andra mödrar. 
Vi har också byggt en lammkammare av två lastpallar där vi hängt en värmelampa och där vi kan stödutfodra lammen utan att tackorna kommer åt fodret. Eftersom vi vill att lammen ska få så bra start som möjligt flyttar vi dem till en ny avdelning med ny halm så de inte får i sig parasiter i onödan. Sedan ska de ut på ett helt parasitfritt bete där det inte gått får förut.
Vi har också sett över det material som man behöver ha till hands vid lamning och hängt upp i cykelkorgar på fårgrindarna. Bra att kunna ta med sig hela korgen in till den lammande tackan ifall något skulle gå fel. Där finns bland annat glidmedel, handskar, selen (grundämnet, inte något koppel) och desinfektionsmedel . Sedan har vi en låda med ytterligare material i fårhuset. Vi hoppas dock att vi får lika smidiga lamningar i år som förra året så vi slipper ingripa och gå in och justera fellägen men lite nervöst är det.
Vi har två vinterhagar till fåren så de kan växla och gå vartannat år i varje hage. Också det för att minska parasittrycket. Hagarna är stängslade med fårnät med en eltråd över. När de små lammen kommer behöver man också en eltråd nära marken på insidan så att de små lammen inte irrar sig utanför stängslet. Förra året när vi gjorde staket kände vi oss väldigt osäkra och funderade mycket innan vi fick till det. Det kändes skönt att det i år faktiskt redan hade blivit lite rutin kring att sätta eltråd. Vi behövde inte fundera så mycket utan kunde redan från början packa en back med allt vi behövde och sedan bara gå in i hagen och utföra jobbet. Känns skönt att vi lär oss och faktiskt har nytta av våra kunskaper redan efter en säsong. 
