Kategori: Uncategorized (Sida 39 av 47)

Skogsträdgårdskursens sista tillfälle

Vi har sett fram mot den här dagen. Men samtidigt har det inneburit en viss stress. När man är arrangör för en kurs och människor kommer till gården för att lära sig saker vill man gärna att allt ska var perfekt. För att vi skulle kunna genomföra planteringarna idag på sista tillfället var vi tvungna att ha klart stängslingen, plantor skulle finnas på plats liksom redskap, kalk, gnagskydd, halm, kartong, gödsel, sorknät, tidningar, skyltar och fika. P1090658Vi har hållit på i flera veckor med stängslingen och i går gjorde vi färdigt det sista (nästan). Alloxnätet visade sig vara smidigt men det går åt många meter för att hägna en skogsträdgård och när vi var klara fattades det ungefär två meter. Vi behöver alltså köpa ytterligare nät nästa vecka och håller tummarna för att rådjuren inte hittar fram innan dess.

P1090660Vi har köpt in ekstolpar via Södra skogsägarna eftersom vi vill undvika tryckt virke. De har spetsats och slagits ner i marken med slägga. Ibland har vi stött på sten så vi fått ändra nedslgningsplatsen flera gånger. Vi har byggt tre grindar i kluven ek för att de ska hålla länge och klätt dem med kycklingnät. De är klara och på plats men stängningsanordningen behöver fixas. Det räckte inte med att hänga en sten som vikt i ett snöre – det behövs tyngre grejer. Får leta järnskrot och det finns det tack och lov gott om. De sista förberedelserna för kursen gjordes i går. Jonas höll på hela dagen medan jag jobbade på skolan och inte kom hem förrän på eftermiddagen då vi kunde hjälpas åt. P1090662Fåren fick också hjälpa till och beta av gräs och sly. P1090675Dagen avslutades med fodring av djur plus att vi bakade ett par rabarberpajer inför kursen. Första gången vi skördar rabarber på den här gården.

P1090683Idag på förmiddagen flyttade vi fåren ur skogsträdgården och satte upp det sista stängslet. Vi plockade också fram alla redskap, kartor och annat som vi behövde. P1090692Klockan 10 anlände kursdeltagarna och vi började med fika och lite genomgång av dagens arbete. P1090697Bosse hade med sig ett ympat nötträd och visade både på ymp och på rotsnurr. Träd ympas ofta in på en grundstam med särskilda egenskaper som man vill åt. Det kan vara härdighet eller att stammen är svagväxande för att trädet inte ska bli så högt. Rotsnurr kan vara förödande för en växt. När de får växa i en rund kruka för länge så kan rötterna följa sidan så att det blir en snurr av rötter. Till slut kan de kväva sig själva. Lyfter man en planta ur en kruka och rötterna växer utefter krukans kant så bör man dra i sär rötterna så de börjar söka sig utåt istället. P1090702Vi gick igenom hur vi skulle bereda marken för träden och vad som krävdes för att de skall trivas. Ett ganska vanligt fel man gör när man planterar träd är att man gräver en ganska stor grop och fyller den med bra jord och gödsel. Det kan innebära att trädet trivs bra till att börja med men att det inte sträcker ut sina rötter för att hitta näring eftersom jorden är så bra i den grävda gropen. Det gör att trädet inte mår så bra efter en tid. P1090782Bosse rådde oss istället att inte gräva en så stor grop och att hålla oss till den jord som fanns på plats. Man kan sedan gödsla och vattna träden ovanifrån.

P1090797Alla träd vi köpt har levererats krukade med jord och jordklumpen virades in i sorknät som vi köpt från Östra Sönnarslövs plantskola. Fördelen med sorknät är att det inte är galvaniserat utan rostar. P1090708När rötterna blir grövre så rostar nätet sönder men då har rötterna blivit tillräckligt grova för att stå emot eventuella sorkangrepp.

I varje grop strödde vi sedan lite mykorrhiza som är svamp som lever i symbios med träden så att de hjälps åt med näring och annat.
P1090772

 

Jorden packas runt rotklumpen så det inte blir några luftfickor. Det är bra att täcka runt träden så att det kan etablera sig utan konkurrens av ogräs och annan växtlighet. P1090850

Varje träd fick också en planta av vallört som sällskap. Vallörtens pålrot tar sig djupt ner i jorden ibland ned till tre meter och där tar den upp olika mineraler som t.ex. kalium som andra växter inte når. Man kan sedan klippa av bladen och låta dem ligga som gödning åt andra växter alternativt göra gödningsvatten av dem ungefär som man gör nässelvatten. P1090844

Varje planta ska sedan också få en skylt med svenska namnet på ena sidan och det latinska på andra. Alla skyltar är dock inte klara än. P1090816Olika växter trivs i olika jord. En del vill ha mycket vatten medan andra inte trivs alls om de får det blött om fötterna. Därför planteras en del träd och buskar i upphöjda bäddar så att de inte blir stående i vatten. P1090778Det känns tryggt att ha Bosses expertkunnande på plats så vi sätter ner växterna där de har en chans att få ett bra liv. Vissa växter vill ha sur jord medan andra vill ha högt Ph. P1090724Blåbär till exempel vill gärna ha sur jord och mår inte dåligt av att det är lite fuktigt. P1090718De fick en egen avdelning där åtta buskar planterades i hål där vi blandade i torv. P1090736Sedan täcktes marken med kartong och därefter med halm. Så fort buskarna var på plats kom humlor på besök. Det känns bra att vi sätter ut växter som insekterna gillar. En buske med amerikanska blåbär kan ge tio liter bär. Det blir nog inte i år men om våra buskar ger så mycket i framtiden kan vi få 80 liter bara på denna lilla yta. Det vore fint.

P1090735

Blåtry fick en skuggig plats där flera buskar fick rum. De lever nu i skuggan av al som är ett kvävefixerande träd som hjälper övriga växter. Nere till vänster planteras en minikiwi som kommer att få växa på en av alarna. Övriga alar kommer så småningom att tas ner när de inte behövs längre. Vi har en stor fördel i och med att det redan växer flera alar på området. Annars är det vanligt att man planterar in al som amträd när man anlägger en skogsträdgård. Det slipper vi.

P1090730Det är viktigt med vatten i etableringsstadiet så alla växter dränktes först i baljor med vatten så att rötterna och jordklumpen fick suga åt sig så mycket vatten som möjligt.

P1090870Dessutom vattnades hålet som växten sattes ned i och slutligen vattnades växtplatsen när trädet eller busken var på plats. P1090722Vi kommer också att få vattna alla plantor ofta nu i sommar om det inte blir mycket regn så att de inte torkar ut. P1090826I och med att varje planta får ett skyddande täcke av tidningar och halm så minskar avdunstningen och vattningsbehovet blir inte lika stort. P1090728

Under kursen har vi gjort en plan för var alla växter ska vara. Problemet är bara att vi besökt Mölnlycke garden center efter det att kartan gjordes så vi har fler växter som behöver planteras än de som fanns med i den ursprungliga planen. Bosse studerar planen och jämför med växtutbudet för att få allt att stämma på ett bra sätt.

P1090719

När de stora träden och buskarna var på plats var det dags att plantera marktäckande växter. Vi satte myntor av olika slag.

P1090904

Smultron är också bra marktäckare som skickar ut revor som täcker marken. P1090857

Över skogsträdgården har vi spänt upp en linbana. Den går från övre delen ner över dammen så man landar på andra sidan. Det krävs mod för att våga prova. P1090743

Hur väl man än har förberett så är det ändå alltid saker man glömt. Då kommer gårdscykeln väl till pass för att hämta saker nere från gården.

P1090814Vi avslutade dagen med fika. Tack alla deltagare för hårt arbete och tack Bosse för all kunskap du har delat med dig av. P1090918

 

Rådjur

Nästa lördag är det dags för sista kursdagen på skogsträdgårdskursen och då ska vi plantera alla växter som vi köpt. Dels ifrån Tyskland och dels på Mölnlycke Garden Center. Vi har rätt så mycket rådjur runt gården och vi vill inte att det ska bli de som kalasar på vad skogsträdgården har att erbjuda. Därför måste vi stängsla in området innan nästa helg. Det blev alltså prioritet för dagen.

Problemen med staket är framför allt två förutom att de är jobbiga att sätta upp. De är oftast fula och i vägen. Det första problemet har vi försökt komma runt genom att köpa ett nät som nästan inte syns på håll. Det är ett svart plastnät från Allox. Ganska dyrt men lätt att jobba med. Vi har skaffat ekstolpar att fästa det på eftersom vi vill undvika tryckta stolpar. Det andra problemet har vi tänkt lösa genom att sätta upp tre grindar så att man ska kunna ta sig in och ut ur skogsträdgården åt alla håll.

Grindarna byggde vi genom att klyva ekstolpar så vi fick brädor. Vår gamla byggsåg kom ännu en gång väl till pass för klyvningen. Sedan ett tag tillbaka så äger vi också en Hitachi byggsåg som vi har fått i present. Det är verkligen lyxigt att kunna jobba med riktigt bra verktyg i lokaler där man får plats utan att behöva flytta undan saker hela tiden. P1090605Jag har inte använt den förut så det var premiär idag. Nu kan vi låta den gamla byggsågen vara inställd på klyvning, vilket vi faktiskt använder oss av ganska ofta, och den nya på kapning. Med den nya gick det mycket lättare att kapa och såga ur jack ur brädorna. Man kan ställa in den så att den inte sågar i bott utan bara sågar genom halva brädan. P1090613

Den första grinden gjordes 125 cm bred eftersom vi genom den öppningen ska kunna köra in med skottkärra eller vad som nu behövs. Eftersom den blev så bred fick den dubbla diagonaler. P1090616De övriga två gjorde vi bara 105 cm. Alla grindarna kläddes med hönsnät. 

P1090636Grindstolpar och hörnstolpar slogs ner 60 cm ner i marken genom att Jonas stod och vinglade på en stege med en väldigt tung klubba.P1090618Det är lite klurigt att slå ner ekstolpar i marken där ibland är mjuk jord och helt plötsligt berg.
P1090623
Många gånger fick vi pröva alternativa hål och vissa stolpar blev satta på grundare djup.

Vi har också gallrat med försiktighet. Många småträd går lätt att få av med grensaxen och andra behöver man ta till såg för att få ner. P1090633Vi vill ha bort en hel del småträd för att släppa in mer ljus till skogsträdgårdsväxterna men vi vill inte ta bort för mycket eftersom en del växter behöver skugga. P1090634Allt ris som vi kapar lägger vi i högar. Förhoppningsvis gynnar vi på så sätt den biologiska mångfalden genom att skapa bon till insekter och mindre djur. En upp och nedvänd blomkruka med halm i kan kanske också falla någon insekt i smaken. Kanske bosätter sig en humla i den här?P1090637

Rangordning

Våra två islandshöns släppte vi ut inomhus. De har inte vågat sig ut sedan de kom till oss i lördags vilket är tre dygn. P1090315Våra fyra lohman släppte vi ut utomhus i hönsgården och där höll de sig. P1090340Jag ville vara med när de träffade varandra första gången för att se så det gick bra.Men islandshönsen vägrade gå ut och lohmanhönorna vägrade gå in.

P1090344Till slut fick jag lockat ut islandshönan i hålet med äpple men de sprang kvickt in igen. Hönan pickade på äpplet så det trillade ut på avsatsen utanför och då sprang hon tillbaka in. Jag la tillbaka äpplet i hålet flera gånger och det hela upprepade sig. P1090350Till slut fick hon med sig tuppen ut i hålet och de vågade så småningom ut på avsatsen. P1090356Där stod de och tittade ner på våra nya hönor som lugnt tog sig ett sandbad under tiden.

Till slut gick jag fram och höll för hålet så de fortsatte ner på rampen till hönsgården för första gången. P1090361De är bra mycket mindre än de nya hönorna än så länge och tuppen är inte  mycket till tupp.

De har inte fått ”hönsläten” utan låter fortfarande som kycklingar. Rangordningen skulle bestämmas så det blev lite tjuvnyp från de större hönorna. Tuppen såg rätt så spak ut och höll sig på avstånd men det blev inte något riktigt bråk.

 

 

 

Operation dagsverke

P1090299Idag har vi haft fyra ungdomar på gården som gjort dagsverke. Det är Gustav Adolfskolan i Alingsås som varje år låter sina elever utföra något arbete hemma eller hos bekanta för att sedan skänka pengar till något välgörande ändamål. I år går pengarna till Building for the Future Generation i Ghana. Pengarna kommer att användas till att renovera skolor.

P1090295Ina och Eira har skrapat färg på huset och även hunnit måla en del innan regnet avbröt den aktiviteten. P1090301Alla fyra har kluvit och staplat ved och Tilda och Ida har skördat nässlor som vi ska ha som vinterfoder åt får och höns.P1090307

På eftermiddagen var det leverans av fyra stycken lohmanhönor som snart är färdiga att värpa. Eira döpte en av dem till Bella, Ina bestämde sig för Britt, Ida för Bilbolina och Tilda för Bilda.

P1090308

Britt

P1090310

Bella

P1090311

Bilbolina

P1090312

Bilda

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bruna lohman ska enligt uppgift värpa bruna ägg. Lohman är vanliga inom äggproduktion eftersom de värper bra. De ska kunna värpa upp till 340 ägg om året som väger 70 gram stycket. Däremot är de inte bra på att ruva eftersom de egenskaperna är bortavlade. Fullvuxna djur väger cirka två kilo.  Nu har vi fem hönor och en tupp. Vita ägg är från Islandshönorna och dem ser vi gärna att någon ruvar på medan bruna ägg får bli frukost.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑