Kategori: Uncategorized (Sida 4 av 45)

Första helgen i september är det mycket som händer. Sommarmånaderna är över och alla är tillbaka i vardagslunken och då passar det bra att ställa till med olika arrangemang. Här i vårt område arrangeras varje år en konstrunda runt sjön Anten som har fått namnet KonstAnten. Vi har inte så mycket konst att erbjuda men när människor ändå är ute och far så kan vi lika gärna ha öppet. I år hörde de av sig från arrangörerna och frågade om vi ville sponsra arrangemanget så då fick vi även vara med på KonstAntens karta.

KonstAnten har generösa öppettider från 11-18 både lördag och söndag. Det är ett mycket trevligt arrangemang där över 30 medlemmar och ett antal gästkonstnärer ställer ut hemma i sina ateljéer och i lador och samlingslokaler. I Gräfsnäs samverkar också flera konstnärer kring en gemensam utställning.

Samtidigt var det Mathantverkssafari i Västgötalandet som utgår ifrån Varatrakten där mathantverkare gått samman och arrangerar ett mathantverkssafari på våren och ett på hösten. Ska man delta ska man vara med båda helgerna. Det som är bra med detta arrangemang är att det är gjort av producenterna själva vilket gör att fokus hamnar på rätt saker.

Besökarna som åker till minst tre producenter kan vara med i ett lotteri där vinsten är ett presentkort som gäller hos någon av producenterna. Det är tyvärr inte så många producenter som är med runt oss utan fokus är fortfarande runt vara. Men vi hoppas att fler och fler producenter vill vara med härikring. Vi hade en hel del besökare som kom uppifrån Trollhättan och Vänersborg och det var roligt med nya bekantskaper.

Som alla andra helger under säsong sedan sju år tillbaka så var vi dessutom på Nolbygårds Matmarknad på lördag 10-14 så vi fick kalla in vänner till hjälp hemmavid på den tiden.

Clara skötte caféet i trädgården och det var många besökare som valde att ta en fika i det vackra vädret.

Det är trevligt när trädgården fylls upp av besökare. Många ville prata odling och flera vandrade runt i skogsträdgården som för många är ett nytt begrepp. Eftersom vi inte kunde vara överallt så hade vi satt upp skyltar med information om det som vi tror att människor kan vara intresserade av.

En del besökare hade tidigare läst om oss i tidningen Åter eller följer vår blogg och passade på att besöka oss nu när vi hade öppet.

Gårdsbutiken var välfylld och storsäljarna denna dag bland grönsakerna var helt klart Rondini och majskolvar.

Jonas lät besökarna smaka på försommarhonung, högsommarhonung och sensommarhonung för att visa på de stora skillnader som samma bikupor kan leverera vid olika tidpunkter på säsongen beroende på vad som blommar i naturen.

Dessutom tog vi emot äpplen för mustning.

Vi gillar att ha öppen gård och tycker om när människor besöker oss.

Många av besökarna ägnade mycket tid åt att inspektera alla våra fågelholkar. Kanske berodde det på att det var konstintresserade KonstAnten-besökare.

På lördag kväll den 6 augusti är det premiär för den pengafria puben Glada Grisen här på Östängs Gård. Vi gillar verkligen idén med en pengafri pub – men idén är inte vår egen utan vi har snott den från våra vänner på Skenora Gård på Ingarö utanför Stockholm. De har några gånger per år bjudit in till pengafri pub i sin lada på gården.

Tanken är enkel. Puben säljer ingenting utan lokalen öppnas upp för de som vill komma. Var och en tar med sig något man tycker behövs på en pub och så skapar man den tillsammans. Inga pengar byter ägare.

Kanske blir man bjuden på något att dricka av någon som tagit med sig det – fast det kan man inte veta på förhand. Kanske blir man inbjuden att spela ett spel som någon har haft med sig eller att smaka på något ätbart. Inget går att veta förrän efteråt.

Det kan verka lite galet och lite vågat att bjuda in brett och inte ta emot anmälningar eller på något sätt försäkra sig om vilka som kommer. Men vi gillar att ha folk omkring oss och skaffar oss gärna nya kontakter och vänner.

Vi har under många år varit med i omställningsrörelsen och där finns ett talesätt som vi verkligen gillar: ”De som kommer är de rätta”. Med det kan man mena att de som kommer kommer att göra något av den samvaro som uppstår oavsett om det är fem, tio, tjugo eller 50 personer. Samvaron blir olika men om man har en positiv inställning så blir det meningsfullt oavsett hur många eller vilka som dyker upp.

Tanken med en pengafri pub där vi som värdar ställer lokalen till förfogande är att det är ett tillräckligt enkelt arrangemang för att det skulle kunna bli en tradition. Eftersom vi inte tar på oss att fixa så något mer än lokalen blir det inte något extra jobb för oss, känner vi att det blir lyckat kommer det att bli flera Glada Grisen på gården kommande år.

Ursprungligen kommer idén inte heller från Skenora även om vi tror att de var först i Sverige och kanske fram till nu även ensamma om konceptet i Sverige. Det finns dock en pengafri pub på Irland som heter Happy Pig som startats av Mark Boyle med smeknamnet The Moneyless man. Han har många olika pengafria projekt på gång.

På Östäng ligger lokalen på övervåningen ovanför det gamla kostallet på gården. Där har vi bytt ut det ruttna golvet och även de ruttna bjälkarna som fanns under. Nu finns det bord och stolar, en liten bardisk, en mindre scen, några instrument, två kylskåp och några ljusslingor. Vi har till och med fått en gammal Guinness-skylt. Det känns som en ok start.

Vi vet i dagsläget i alla fall att Ylva, Jonas och Ina från Östängs Gård kommer att finnas i puben från klockan 18. Kanske vill någon därute göra oss sällskap – kanske inte. Oavsett så tänker vi ha en trevlig kväll. Vi kommer att bjuda varandra på något – ingen aning vad…

Klädsel är det som känns bekvämt. Med eller utan trimmerbôs.

I helgen har vi varit nere i Halmstad. Vid en tidig löprunda utefter havet vid Tylösand stötte jag på detta praktexemplar av Strandkål.

Den blir cirka 50 centimeter hög och får fina vita blommor.

Tidigt på förrförra säsongen sådde jag själv många, många frön av strandkål som jag fått av en bekant. Det är inte så lätt att få fröna att gro men tre frön tog sig och de har blivit omskolade flera gånger innan de till slut fick komma ut förra säsongen. Det var lite oroligt men i våras visade det sig att alla tre plantorna överlevt. En är planterad i skogsträdgården och två framför huset. De kan inte mäta sig med plantan som växer vilt i Tylösand än men tillväxten är ändå ganska god. Jag hoppas på att kunna ta fler frön för att få fler plantor i framtiden.

Strandkål är en korsblommig växt och släkt med alla våra andra kålsorter. Alla delar ovan jord går att användas och skördas nog oftast tidigt på säsongen då växten är ganska grov. Jag vet inte hur mycket strandkålen blir utsatt av kålfjärilen. Det återstår att se.

Strandkålen är fridlyst på Gotland och i Blekinge men den är ganska sällsynt i övriga landet också. Vanligare på västkusten än på östkusten. Vill man äta strandkål bör man nog odla den själv vilket jag inte tror är så vanligt än så länge. I England odlar man den som delikatess enligt skogsskafferiet. Runåbergs rekommenderar blekning av bladen på våren och att man sedan äter de späda bladen med smör eller en god sås.

Fröer finns att köpa från Runåbergs och Impecta. Väljer du fröer från Runåbergs så får de ekologiska. De har också väldigt bra information om hur man får till sådden. Så här står det på deras webb: ”Fröna är stora och sås 3 cm djupt på våren. Ute eller inne. Normalt är grobarheten låg, men förbättras betydligt om man tar bort det skyddande skalet innan sådd. Det går lätt att krossa skalet mellan två skärbrädor eller liknande. Men blötlägg inte fröna innan sådd. Det försämrar grobarheten. Normalt gror fröna på två till fyra veckor, men i undantagsfall kan de vänta ett helt år.”

Enligt Runåbergs går det även att föröka strandkålen med rotsticklingar vilket jag ska pröva när mina plantor växt till sig. I år kommer vi inte att skörda något på våra plantor utan de ska få växa i fred men när vi väl börjar skörda så kommer vi att hantera strandkålen som tidiga perenna grönsaker. Skörd till och med juni månad och sedan får plantan växa till sig för att bli ännu starkare till nästa år.

Det är något visst med perenna grönsaker. Det blir mer och mer intressant. Årets många luncher med inslag av sparris och hosta och fikor med rabarber ger mersmak. Tidiga vårgröna perenner är definitivt något vi vill satsa på åtminstone för eget bruk.

För två år sedan fick jag (Ylva) en hori hori i födelsedagspresent av Jonas. Det var inte så att han hade kommit på det själv utan det stod på min önskelista. Tipset hade jag fått av en annan grönsaksodlarkollega som påstod att jag aldrig skulle ångra mig om jag skaffade en och att jag skulle använda den varje dag. Hon hade rätt!

En hori hori är ett traditionellt japanskt verktyg. Namnet hori hori betyder kanske “att gräva”, eller enligt Wikipedia är det ett onomatopoetiskt ord som låter som när någon gräver. Kanske låter det så för en japan. Min hori hori är tillverkad i Sverige och är 32 centimeter lång och fyra centimeter bred. Bladet är tre millimeter tjockt och välvt med ena sidan tandad vilket gör att du kan använda den som spade, kniv eller såg. På bladet finns också måttangivelser upp till 16 cm ifall du vill kolla djup t.ex.

Jag fäster min i bältet på våren och använder den många gånger om dagen under hela säsongen. När odlingssäsongen är över hänger jag undan hori horin till nästa säsong. Bara en dag som idag så har jag använt den för att hålla upp en grind, kapa ett snöre, rensa ogräs, gräva ner en metallkant, kapa rötter, skära av en kålstock, dra upp en så-rad, fått upp maskrosrötter och skräppor, mätt plantavstånd och rensat ogräs i största allmänhet. Den åker upp och ner i sin slida gång efter gång och det enda egentliga problemet är att det varje gång åker med en del jord ner i slidan som blir allt mer fylld och tjock. Den behöver tömmas varje dag eller också behöver dess ägare vara en mer ordentlig människa som rengör bladet efter varje användning. (Kommer inte att hända här.)

Hori horin är tillverkad i återvunnet rostfritt knivstål från Sandvik med ett handtag i ask som oljats med svensk linolja. Fodralet är i vegetabiliskt garvat svenskt läder och allt är producerat i Sverige. Jag älskar min hori hori och är så glad över att det går att få tag på så bra verktyg av så god kvalité som tillverkats under vettiga förhållanden i vårt land.

Det går att hitta billiga importerade varianter. Det kan hända att de fungerar lika bra – det har jag inte någon aning om. Men ska man köpa ett verktyg som man ska använda många gånger om dagen i flera år så tycker jag att man ska köpa kvalité och betala för det dessutom. Det känns bättre att använda ett verktyg där du vet att de som tillverkat det har fått okej betalt för sitt arbete. Att välja produkter tillverkade i Sverige gör dessutom att kunnandet stannar och/eller utvecklas här. Du vet dessutom att processerna följer Svensk miljölagstiftning och i detta fallet med råge. Min hori hori är tillverkad av Mojave Grönt och – nej, jag har inte fått betalt av dem för att skriva det här inlägget.