Kategori: växthus (Sida 6 av 10)

Ut på djupt vatten – igen

Förra vintern byggde vi ett orangeri längst med en luta med plåtvägg. Taket är av kanalplast och väggarna på tre sidor i härdat glas. Bakväggen mot nordost blev kvar från tidigare i form av en plåtvägg. Det var en hel del hål där också som täcktes med plast. Vi odlade tomater och gurka däri i år och det fungerade hyfsat. Bakväggen i plåt ska dock ersättas med en murad tegelvägg i rött tegel som vi varit och hämtat från ett nedlagt mejeri. Kvällarna ägnas just nu åt att försöka hitta information på nätet om hur man murar en dubbelmur i röd sten. Det känns på sätt och vis bra att ändå ha murat grundmuren till orangeriet och att den fortfarande håller. Även det lärde jag mig via youtube och andra informationskanaler på internet.

  • Frågor jag försöker få svar på just nu är:
  • Bör jag ankra muren i lutans stolpar så som man ankrar en tegelmur i en fasad?
  • Var får jag tag i rätt kalkbruk?
  • Hur gör jag mot växthusets gavelstolpar? Sätter jag en tjärpapp mellan ekstolpen och stenen eller låter jag teglet ligga mot? Eller fogar jag emellan?
  • Hur gör jag för att de båda delarna av väggen ska sitta ihop? Vilket förband bör jag välja?

Det är många frågor som ska få svar innan jag kan sätta igång fast å andra sidan kan jag inte mura förrän det med säkerhet är över fem plusgrader. Dessutom har jag en hel del förarbete som ska klaras av.

Enligt en uppgift ska det gå åt 40 sten per kvadratmeter enkelmur. Jag ska ha en dubbelmur så det borde bli 80 sten. En elva meter långmurvägg som är tre meter hög blir 33 kvadratmeter vilket betyder 2640 tegelstenar. Vi har hämtat tegelsten men de är inte fria från bruk så först ska jag knacka rent dem. Det är ett relativt ok jobb eftersom man kan sitta inne i växthuset när det regnar och göra det. Jag blir rätt trött i armen av det så det blir bara en stund i taget.

På baksidan av plåtväggen har vi staplat tegelpannor som vi varit och hämtat på ett annat ställe. De ska användas så småningom men det kommer inte att ske i tid för att jag ska kunna vänta med murväggen tills de är borta. Problemet är att de lutar sig mot plåten och plåten måste bort innan jag kan börja mura.

Tittar man på plåten så ser man att den är alldeles bucklig och det blev den när vi var tvungna att sänka plåtarna för att kunna ankra sparrarna i taket vid lutans vägg. Vi orkade inte stapla om allt tegel då utan sköt det på framtiden. Lossade en plåt i taget och försökte skjuta den nedåt utan att teglet skulle ge sig av och sedan fästa plåten igen.

Skjuter man ett problem på framtiden så har man det kvar. Vi har rätt så mycket vi vill hinna med innan säsongen sätter igång och eftersom murningen är väderberoende så är det bra att ha allt förberett ifall det skulle bli milt någon vecka. Dagens jobb blev därför att stapla om allt tegel så det inte lutar sig mot någon plåt och sedan lossa och bära iväg plåtarna.

Det är många tegelpannor så det gick inte att nå de längst bak från lutans sida. Därför fick jag lossa en plåt i taget och jobba även bakifrån med att lägga pannorna ner.

Just nu är det väldigt rörigt i växthuset och värre kommer det att bli när allt rengjort tegel ska staplas upp i väntan på murning.

En plåt i taget togs ner och till slut var alla tegelpannor omstaplade och alla plåtar nere. Då är det bara att knacka rent kvarvarande cirka 2500 tegelsten – men det får bli en annan dag.

Växthusdörrar

I veckan kom det första paret skjutdörrar på växthuset på plats. Vi ville testa så det verkligen fungerade innan jag började bygga det andra paret.

Maria och Magnus kallades in för att vi skulle vara fler som tänkte kring upphängningen.

Jonas har inhandlat överdimensionerade lister för portupphängning. Listerna klarar 250 kilo men dörrarna väger bara en bråkdel.

Olika lösningar diskuterades. Vi ville inte ha en upphängning som såg för klumpig ut men ändå måste vi hitta en som blev tillräckligt stabil. Vi hade inte heller mycket utrymme att spela med utan fick anpassa oss till det som fanns.

Till slut fastnade vi för en lösning där vi fäste ett bandjärn i hjulet som sedan gick ner på båda sidor om dörren.

I den enkla dörren behövde vi fästa de två hjulen i de två långa sidostyckena. Det gjorde att hjulparen gick utanför dörren. På ena sidan spelar det inte någon roll men på sidan där den enkla dörren ska möta den dubbla så innebar det att vi inte kunde sätta ett av hjulen på ena sidostycket. Det fick bli ett hjul på ett sidostycke, ett på mittstycket och ett en bit in på överliggaren.

Vi klippte till bandjärnet med en plåtsax så det blev ett spetsigt avslut.

Skenorna gick att köpa i tremeterslängd som längst och det räckte inte riktigt till så vi fick kapa en skena med vinkelslip och skarva.

För att kunna sätta skenan tillräckligt högt mot taket blev vi dessutom tvungna att snedkapa skenan.

Maria gick och provmätte när skenorna var ”på plats” och tack och lov så hade jag mätt rätt så dörrarna passade.

En dörr uppe. Den vajar lite i vinden så därför ligger stenen för på utsidan. Där behöver vi lösa ett mothåll som tillåter dörrarna att glida utan att det hakar upp sig. För att få på dörrarna fick vi ta isär skenan eftersom marken går uppåt på ena sidan så dörren inte kan glida på där och på andra sidan så går taket ner så det inte går att få på dörren där heller.

När ena dörren var på plats var Maria och Magnus tvungna att sticka och jag och Jonas var så trötta så vi vågade inte fortsätta eftersom det då kunde blivit fel. Nästa dag monterade vi hjulen på dubbeldörren och så ringde vi Maria som kom och hjälpte oss att sätta den på plats.

Det känns oerhört lyxigt att ha skjutdörrar istället för trasig blå plast för åtminstone ena öppningen. Nu återstår bara att tillverka ytterligare två dörrar och få dem på plats men det känns inte lika akut eftersom plasten på den sidan är ordentligt fastsatt med lister hela vägen eftersom vi inte har behövt gå ut och in på mer än en sida.

Förodlingskuvös

Huvudorsaken till växthusbygget är att jag behöver mer plats för att dra upp plantor. Därför har jag i växthuset, innan det ens blev riktigt klart, byggt en kuvös med värmebord där jag ska ställa kålplantor och annat som mår bra av mycket sol men ändå kan stå lite kallare.

Bordet består av en marinplywood där jag byggt en sarg som är fem centimeter hög. Under skivan finns en regelkonstruktion som gör skivan stabil. Skivan ligger på två reglar som i sin tur ligger på fyra lecablock som jag har lagt i våg.

I taket har jag hängt upp en ställning i fyra kedjor. På ställningen har jag byggt ett tak av bubbelplast inköpt på Olssons frö.

Sedan har jag satt fast bubbelplast i ”taket” så det hänger ner en bit på golvet där jag säkrat med sandsäckar. Hörnen har jag satt ihop med klämmor men det behöver jag köpa nya för de är för klena.

Värmen i värmebordet styrs av en elektronisk termostat. Vi spar på mycket saker här på gården och denna hade vi redan hemma tillsammans med ytterligare två.

Jag var tvungen att vänta med sista bubbelplastväggen tills Jonas kunde hjälpa mig att sänka plåtarna på väggen bakom. Så då passade jag på att lägga ut värmekabeln.

Den gula värmekabeln fick vi med när vi hämtade frysrummet som blivit vårt slungrum. Den är inte helt enkel att jobba med eftersom den är rätt styv och inte vill ligga still. Till slut kom jag på att jag kunde klippa av bitar av murarnät och fästa från kant till kant. Sedan la jag kabeln mellan de avklippta bitarna som stack upp ur murarnätet.

Den vita kabeln är temperaturgivare som styr termostaten. Båda kablarna går ut genom sargen i ett borrat hål.

När allt var på plats och inkopplat så fick kabeln eget liv och reste sig och böjde sig så jag fick justera om alltihop innan det var dags att fylla på sand.

Sanden fanns redan på växthusets ”golv” då vi grävde upp den när vi grävde för grundmuren.

Jag jämnade av sanden med en bräda.

Sanden i växthuset var rätt grov så jag jämnade av ytterligare med hjälp av finare sand. Plåtskivan som står lutad mot väggen har uppvikta kanter och den har jag låtit göra på Lorentzons plåtslageri i Alingsås.

På plåtskivan la jag en underbevattningsmatta som jag klippte till.

Jonas kom och hjälpte mig att sänka plåtarna så jag kunde bygga sista bubbelplastväggen och vattna på bordet.

Det blir rörigt när man håller på med många projekt.

När jag gjorde i ordning min förodlingskammare nere i källaren tyckte jag att jag hade enormt mycket plats och trodde inte att jag någonsin skulle behöva mer. Nu var läget akut och jag var tvungen att få ut en del plantor för att få plats att skola om tomater. Jag har skruvat fast elfästen på sidorna där jag har trätt in VP-rör. Tanken med det är att jag nattetid när det blir frost ska kunna dra över dubbel fiberduk.

Framför kuvösen ska jag sätta upp ytterligare ett bord men lite mindre ambitiöst. Det kommer bara bli en reglad skiva med en likadan plåt och underbevattningsmatta men utan bubbelplasttält och värmeslingor. Jag tänker sätta bågar precis som dem i bubbeltältet där jag kan lägga över dubbel fiberduk. När jag flyttat ut plantorna gick jag ner och sådde veckans sorter och skolade om tomater så nu är alla hyllor och även golvet fulla igen. Om mina plantor i kuvösen lever i morgon och allt har fungerat som det är tänkt kommer fler plantor att få flytta ut.

Växthus/orangeri del 10

Så var det äntligen dags att lägga tak!

Skivorna är 470 centimeter långa och 210 centimeter breda. Det gör att de är rätt så otympliga att hantera. Jag och Jonas fick hjälpas åt för detta är inte ett jobb man klarar själv. Första skivan på plats med skyddsfilmen kvar.

Den undre skyddsfilmen tar vi bort inne i ladan där vi också passar på att tejpa gavlarna. Skivan består av två skikt med ca 8 mm luft mellan. De två skikten hålls ihop och isär av längsgående tunna väggar. Utrymmet mellan väggarna har gett namn åt skivan, kanalplast. Hur som helst så måste kanalernas öppningar stängas för så att inte insekter bygger bon och damm och bös blåser in. Det sker med en tejp utan hål i överkant och en tejp med små ventilationshål på i underkant. Anledningen till hålen är att eventuellt kondensvatten ska kunna ta sig ut. Skyddsplasten veks upp så vi direkt kunde säkra skivan med skruv. Det blåser mycket hos oss och eftersom skivorna är så stora så är det lätt att vinden tar tag.

Vi hade vädertur för solen sken och vinden var måttlig.

Mellan skivorna ska en plastlist fästas. Den är formad som ett liggande H där den övre delen är lite bredare än den undre. Det var relativt lätt att sätta på den på skiva nummer ett. Det var desto värre när vi skulle skjuta in skiva nummer två i H-listen. Jonas stod 210 centimeter bort och knödde medan jag försökte få skiva nummer två att gå i spår. Vi fick klippa sönder ett plastlock som vi använde för att lirka skivan på plats.

Under varje skruv sitter en metallbricka med en neopremgummipackning. Vi ska skruva i 25 skruvar i varje skiva men det går inte att nå till mitten av skivorna utan att kliva på dem. Därför skruvade vi än så länge där vi kom åt.

Det är ett stort bygge. Där tältduken sitter ska det bli öppningsbara fönster men de är inte klara än så tältduken får skydda mot vind och frost så länge.

Efter fem hela skivor blev det 70 centimeter som vi fick längdsåga ur skiva nummer sex. Den var sedan svårast av alla att få till eftersom vi inte hade någon hel H-list utan fick ta tre bitar. Vi fick klippa sönder fler plastlock och till slut kom den på plats. Nu återstår att krypa fram ovanpå kanalplasten och dra i ungefär 50 skruvar ytterligare. Vi får lägga på en byggskiva för att fördela trycket och hoppas på att inte kanalplasten tar skada.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑